वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-20
ततो वित्रासयन्मर्त्यान्पृथिव्यां राक्षसाधिपः ।
आससाद घने तस्मिन्नारदं मुनिसत्तमम् ॥१॥
आससाद घने तस्मिन्नारदं मुनिसत्तमम् ॥१॥
1. tato vitrāsayanmartyānpṛthivyāṃ rākṣasādhipaḥ ,
āsasāda ghane tasminnāradaṃ munisattamam.
āsasāda ghane tasminnāradaṃ munisattamam.
1.
tataḥ vitrāsayan martyān pṛthivyām rākṣasādhipaḥ
āsasāda ghane tasmin nāradam munisattamam
āsasāda ghane tasmin nāradam munisattamam
1.
tataḥ pṛthivyām martyān vitrāsayan rākṣasādhipaḥ
ghane tasmin munisattamam nāradam āsasāda
ghane tasmin munisattamam nāradam āsasāda
1.
Then, terrifying mortals on earth, the lord of the rākṣasas approached Nārada, the foremost among ascetics (muni), who was in that cloud.
नारदस्तु महातेजा देवर्षिरमितप्रभः ।
अब्रवीन्मेघपृष्ठस्थो रावणं पुष्पके स्थितम् ॥२॥
अब्रवीन्मेघपृष्ठस्थो रावणं पुष्पके स्थितम् ॥२॥
2. nāradastu mahātejā devarṣiramitaprabhaḥ ,
abravīnmeghapṛṣṭhastho rāvaṇaṃ puṣpake sthitam.
abravīnmeghapṛṣṭhastho rāvaṇaṃ puṣpake sthitam.
2.
nāradaḥ tu mahātejāḥ devarṣiḥ amitaprabhaḥ
abravīt meghapṛṣṭhasthaḥ rāvaṇam puṣpake sthitam
abravīt meghapṛṣṭhasthaḥ rāvaṇam puṣpake sthitam
2.
nāradaḥ tu mahātejāḥ amitaprabhaḥ devarṣiḥ
meghapṛṣṭhasthaḥ puṣpake sthitam rāvaṇam abravīt
meghapṛṣṭhasthaḥ puṣpake sthitam rāvaṇam abravīt
2.
But Nārada, the greatly effulgent divine sage (devarṣi) of immeasurable splendor, standing on the back of a cloud, spoke to Rāvaṇa, who was situated in the Puṣpaka air-chariot.
राक्षसाधिपते सौम्य तिष्ठ विश्रवसः सुत ।
प्रीतो ऽस्म्यभिजनोपेत विक्रमैरूर्जितैस्तव ॥३॥
प्रीतो ऽस्म्यभिजनोपेत विक्रमैरूर्जितैस्तव ॥३॥
3. rākṣasādhipate saumya tiṣṭha viśravasaḥ suta ,
prīto'smyabhijanopeta vikramairūrjitaistava.
prīto'smyabhijanopeta vikramairūrjitaistava.
3.
rākṣasādhipate saumya tiṣṭha viśravasaḥ suta
prītaḥ asmi abhijanopeta vikramaiḥ ūrjitaiḥ tava
prītaḥ asmi abhijanopeta vikramaiḥ ūrjitaiḥ tava
3.
rākṣasādhipate saumya viśravasaḥ suta tiṣṭha!
abhijanopeta tava ūrjitaiḥ vikramaiḥ prītaḥ asmi
abhijanopeta tava ūrjitaiḥ vikramaiḥ prītaḥ asmi
3.
O gentle lord of rākṣasas, son of Viśravas, stop! I am pleased, O noble one, by your mighty acts of valor.
विष्णुना दैत्यघातैश्च तार्क्ष्यस्योरगधर्षणैः ।
त्वया समरमर्दैश्च भृशं हि परितोषितः ॥४॥
त्वया समरमर्दैश्च भृशं हि परितोषितः ॥४॥
4. viṣṇunā daityaghātaiśca tārkṣyasyoragadharṣaṇaiḥ ,
tvayā samaramardaiśca bhṛśaṃ hi paritoṣitaḥ.
tvayā samaramardaiśca bhṛśaṃ hi paritoṣitaḥ.
4.
viṣṇunā daityaghātaiḥ ca tārkṣyasya uragadharṣaṇaiḥ
tvayā samaramardaiḥ ca bhṛśam hi paritoṣitaḥ
tvayā samaramardaiḥ ca bhṛśam hi paritoṣitaḥ
4.
viṣṇunā daityaghātaiḥ ca tārkṣyasya uragadharṣaṇaiḥ
ca tvayā samaramardaiḥ hi bhṛśam paritoṣitaḥ (asmi)
ca tvayā samaramardaiḥ hi bhṛśam paritoṣitaḥ (asmi)
4.
I have indeed been greatly pleased by Viṣṇu's slaying of the daityas, by Tārkṣya's crushing of the uragas (serpents), and by your crushing of enemies in battle.
किं चिद्वक्ष्यामि तावत्ते श्रोतव्यं श्रोष्यसे यदि ।
श्रुत्वा चानन्तरं कार्यं त्वया राक्षसपुंगव ॥५॥
श्रुत्वा चानन्तरं कार्यं त्वया राक्षसपुंगव ॥५॥
5. kiṃ cidvakṣyāmi tāvatte śrotavyaṃ śroṣyase yadi ,
śrutvā cānantaraṃ kāryaṃ tvayā rākṣasapuṃgava.
śrutvā cānantaraṃ kāryaṃ tvayā rākṣasapuṃgava.
5.
kiṃ cit vakṣyāmi tāvat te śrotavyam śroṣyase yadi
śrutvā ca anantaram kāryam tvayā rākṣasapuṃgava
śrutvā ca anantaram kāryam tvayā rākṣasapuṃgava
5.
rākṣasapuṃgava yadi śroṣyase śrotavyam tāvat te
kiṃ cit vakṣyāmi ca śrutvā anantaram kāryam tvayā
kiṃ cit vakṣyāmi ca śrutvā anantaram kāryam tvayā
5.
O chief among rākṣasas, I will tell you something now, which you should hear if you are willing to listen. After hearing it, an action must be undertaken by you.
किमयं वध्यते लोकस्त्वयावध्येन दैवतैः ।
हत एव ह्ययं लोको यदा मृत्युवशं गतः ॥६॥
हत एव ह्ययं लोको यदा मृत्युवशं गतः ॥६॥
6. kimayaṃ vadhyate lokastvayāvadhyena daivataiḥ ,
hata eva hyayaṃ loko yadā mṛtyuvaśaṃ gataḥ.
hata eva hyayaṃ loko yadā mṛtyuvaśaṃ gataḥ.
6.
kim ayam vadhyate lokaḥ tvayā avadhyena daivataiḥ
hata eva hi ayam lokaḥ yadā mṛtyuvaśam gataḥ
hata eva hi ayam lokaḥ yadā mṛtyuvaśam gataḥ
6.
kim ayam lokaḥ tvayā avadhyena daivataiḥ vadhyate
hi ayam lokaḥ hata eva yadā mṛtyuvaśam gataḥ
hi ayam lokaḥ hata eva yadā mṛtyuvaśam gataḥ
6.
Why do you slay this world, O you who are unslayable by the gods? This world is, indeed, already slain, for it has fallen under the sway of death.
पश्य तावन्महाबाहो राक्षसेश्वरमानुषम् ।
लोकमेनं विचित्रार्थं यस्य न ज्ञायते गतिः ॥७॥
लोकमेनं विचित्रार्थं यस्य न ज्ञायते गतिः ॥७॥
7. paśya tāvanmahābāho rākṣaseśvaramānuṣam ,
lokamenaṃ vicitrārthaṃ yasya na jñāyate gatiḥ.
lokamenaṃ vicitrārthaṃ yasya na jñāyate gatiḥ.
7.
paśya tāvat mahābāho rākṣaseśvara mānuṣam
lokam enam vicitrārtham yasya na jñāyate gatiḥ
lokam enam vicitrārtham yasya na jñāyate gatiḥ
7.
mahābāho rākṣaseśvara paśya tāvat enam mānuṣam
lokam vicitrārtham yasya gatiḥ na jñāyate
lokam vicitrārtham yasya gatiḥ na jñāyate
7.
O mighty-armed one, O lord of rākṣasas, now behold this human world, with its diverse objectives, whose ultimate course (gati) remains unknown.
क्व चिद्वादित्रनृत्तानि सेव्यन्ते मुदितैर्जनैः ।
रुद्यते चापरैरार्तैर्धाराश्रुनयनाननैः ॥८॥
रुद्यते चापरैरार्तैर्धाराश्रुनयनाननैः ॥८॥
8. kva cidvāditranṛttāni sevyante muditairjanaiḥ ,
rudyate cāparairārtairdhārāśrunayanānanaiḥ.
rudyate cāparairārtairdhārāśrunayanānanaiḥ.
8.
kva cit vāditranṛttāni sevyante muditaiḥ janaiḥ
rudyate ca aparaiḥ ārtāiḥ dhārāśrunayanānanaiḥ
rudyate ca aparaiḥ ārtāiḥ dhārāśrunayanānanaiḥ
8.
kva cit muditaiḥ janaiḥ vāditranṛttāni sevyante
ca aparaiḥ ārtāiḥ dhārāśrunayanānanaiḥ rudyate
ca aparaiḥ ārtāiḥ dhārāśrunayanānanaiḥ rudyate
8.
In some places, music and dances are enjoyed by cheerful people. Elsewhere, weeping occurs among other distressed individuals, whose eyes and faces are streaming with tears.
माता पितृसुतस्नेहैर्भार्या बन्धुमनोरमैः ।
मोहेनायं जनो ध्वस्तः क्लेशं स्वं नावबुध्यते ॥९॥
मोहेनायं जनो ध्वस्तः क्लेशं स्वं नावबुध्यते ॥९॥
9. mātā pitṛsutasnehairbhāryā bandhumanoramaiḥ ,
mohenāyaṃ jano dhvastaḥ kleśaṃ svaṃ nāvabudhyate.
mohenāyaṃ jano dhvastaḥ kleśaṃ svaṃ nāvabudhyate.
9.
mātā pitṛsutasnehaiḥ bhāryā bandhumanoramaiḥ mohena
ayam janaḥ dhvastaḥ kleśam svam na avabudhyate
ayam janaḥ dhvastaḥ kleśam svam na avabudhyate
9.
ayam janaḥ mātā pitṛsutasnehaiḥ bhāryā bandhumanoramaiḥ
mohena dhvastaḥ svam kleśam na avabudhyate
mohena dhvastaḥ svam kleśam na avabudhyate
9.
This person, overcome by affections for his mother, father, and son, and by his delightful wife and relatives, is ruined by delusion (moha), and does not understand his own suffering.
तत् किमेवं परिक्लिश्य लोकं मोहनिराकृतम् ।
जित एव त्वया सौम्य मर्त्यलोको न संशयः ॥१०॥
जित एव त्वया सौम्य मर्त्यलोको न संशयः ॥१०॥
10. tat kimevaṃ parikliśya lokaṃ mohanirākṛtam ,
jita eva tvayā saumya martyaloko na saṃśayaḥ.
jita eva tvayā saumya martyaloko na saṃśayaḥ.
10.
tat kim evam parikliśya lokam mohanirākṛtam
jitaḥ eva tvayā saumya martyalokaḥ na saṃśayaḥ
jitaḥ eva tvayā saumya martyalokaḥ na saṃśayaḥ
10.
saumya tat kim evam mohanirākṛtam lokam parikliśya? martyalokaḥ tvayā jitaḥ eva,
na saṃśayaḥ
na saṃśayaḥ
10.
So why do you trouble the world in this way, a world already overcome by delusion (moha)? O gentle one, the mortal realm has surely been conquered by you; there is no doubt.
एवमुक्तस्तु लङ्केशो दीप्यमान इवौजसा ।
अब्रवीन्नारदं तत्र संप्रहस्याभिवाद्य च ॥११॥
अब्रवीन्नारदं तत्र संप्रहस्याभिवाद्य च ॥११॥
11. evamuktastu laṅkeśo dīpyamāna ivaujasā ,
abravīnnāradaṃ tatra saṃprahasyābhivādya ca.
abravīnnāradaṃ tatra saṃprahasyābhivādya ca.
11.
evam uktaḥ tu laṅkeśaḥ dīpyamānaḥ iva ojasā
abravīt nāradam tatra samprahasya abhivādya ca
abravīt nāradam tatra samprahasya abhivādya ca
11.
evam uktaḥ tu laṅkeśaḥ ojasā iva dīpyamānaḥ
tatra samprahasya abhivādya ca nāradam abravīt
tatra samprahasya abhivādya ca nāradam abravīt
11.
Upon being addressed thus, the lord of Laṅkā (Rāvaṇa), appearing to glow with energy, then spoke to Nārada there, first laughing heartily and offering his respects.
महर्षे देवगन्धर्वविहार समरप्रिय ।
अहं खलूद्यतो गन्तुं विजयार्थी रसातलम् ॥१२॥
अहं खलूद्यतो गन्तुं विजयार्थी रसातलम् ॥१२॥
12. maharṣe devagandharvavihāra samarapriya ,
ahaṃ khalūdyato gantuṃ vijayārthī rasātalam.
ahaṃ khalūdyato gantuṃ vijayārthī rasātalam.
12.
maharṣe devagandharvavihāra samarariya aham
khalu udyataḥ gantum vijayārthī rasātalam
khalu udyataḥ gantum vijayārthī rasātalam
12.
maharṣe devagandharvavihāra samarariya,
aham khalu vijayārthī rasātalam gantum udyataḥ
aham khalu vijayārthī rasātalam gantum udyataḥ
12.
O great sage, O one who moves among gods and gandharvas, O lover of battle! I am indeed ready to go to Rasātala, seeking victory.
ततो लोकत्रयं जित्वा स्थाप्य नागान् सुरान् वशे ।
समुद्रममृतार्थं वै मथिष्यामि रसालयम् ॥१३॥
समुद्रममृतार्थं वै मथिष्यामि रसालयम् ॥१३॥
13. tato lokatrayaṃ jitvā sthāpya nāgān surān vaśe ,
samudramamṛtārthaṃ vai mathiṣyāmi rasālayam.
samudramamṛtārthaṃ vai mathiṣyāmi rasālayam.
13.
tataḥ lokatrayam jitvā sthāpya nāgān surān vaśe
| samudram amṛtārtham vai mathiṣyāmi rasālayam
| samudram amṛtārtham vai mathiṣyāmi rasālayam
13.
tataḥ lokatrayam jitvā nāgān surān vaśe sthāpya
amṛtārtham vai rasālayam samudram mathiṣyāmi
amṛtārtham vai rasālayam samudram mathiṣyāmi
13.
Then, having conquered the three worlds and brought the nāgas and gods under control, I will certainly churn the ocean, the abode of waters, to obtain the ambrosia.
अथाब्रवीद्दशग्रीवं नारदो भगवानृषिः ।
क्व खल्विदानीं मार्गेण त्वयानेन गमिष्यते ॥१४॥
क्व खल्विदानीं मार्गेण त्वयानेन गमिष्यते ॥१४॥
14. athābravīddaśagrīvaṃ nārado bhagavānṛṣiḥ ,
kva khalvidānīṃ mārgeṇa tvayānena gamiṣyate.
kva khalvidānīṃ mārgeṇa tvayānena gamiṣyate.
14.
atha abravīt daśagrīvam nāradaḥ bhagavān ṛṣiḥ |
kva khalu idānīm mārgeṇa tvayā anena gamiṣyate
kva khalu idānīm mārgeṇa tvayā anena gamiṣyate
14.
atha bhagavān ṛṣiḥ nāradaḥ daśagrīvam abravīt
idānīm tvayā anena mārgeṇa khalu kva gamiṣyate?
idānīm tvayā anena mārgeṇa khalu kva gamiṣyate?
14.
Then, the revered sage Nārada spoke to Daśagrīva: "Where indeed will you go now by this path?"
अयं खलु सुदुर्गम्यः पितृराज्ञः पुरं प्रति ।
मार्गो गच्छति दुर्धर्षो यमस्यामित्रकर्शन ॥१५॥
मार्गो गच्छति दुर्धर्षो यमस्यामित्रकर्शन ॥१५॥
15. ayaṃ khalu sudurgamyaḥ pitṛrājñaḥ puraṃ prati ,
mārgo gacchati durdharṣo yamasyāmitrakarśana.
mārgo gacchati durdharṣo yamasyāmitrakarśana.
15.
ayam khalu sudurgamyaḥ pitṛrājñaḥ puram prati |
mārgaḥ gacchati durdharṣaḥ yamasya amitrakarśana
mārgaḥ gacchati durdharṣaḥ yamasya amitrakarśana
15.
amitrakarśana ayam khalu sudurgamyaḥ mārgaḥ
pitṛrājñaḥ yamasya puram prati durdharṣaḥ gacchati
pitṛrājñaḥ yamasya puram prati durdharṣaḥ gacchati
15.
Indeed, this path, O destroyer of foes, is very difficult to traverse; it leads to the formidable city of Yama, the king of ancestors.
स तु शारदमेघाभं मुक्त्वा हासं दशाननः ।
उवाच कृतमित्येव वचनं चेदमब्रवीत् ॥१६॥
उवाच कृतमित्येव वचनं चेदमब्रवीत् ॥१६॥
16. sa tu śāradameghābhaṃ muktvā hāsaṃ daśānanaḥ ,
uvāca kṛtamityeva vacanaṃ cedamabravīt.
uvāca kṛtamityeva vacanaṃ cedamabravīt.
16.
saḥ tu śāradameghābham muktvā hāsam daśānanaḥ
| uvāca kṛtam iti eva vacanam ca idam abravīt
| uvāca kṛtam iti eva vacanam ca idam abravīt
16.
saḥ tu daśānanaḥ śāradameghābham hāsam muktvā
kṛtam iti eva uvāca ca idam vacanam abravīt
kṛtam iti eva uvāca ca idam vacanam abravīt
16.
But Daśānana, letting out a laugh that resembled an autumn cloud, merely said, "It is done," and uttered this word.
तस्मादेष महाब्रह्मन् वैवस्वतवधोद्यतः ।
गच्छामि दक्षिणामाशां यत्र सूर्यात्मजो नृपः ॥१७॥
गच्छामि दक्षिणामाशां यत्र सूर्यात्मजो नृपः ॥१७॥
17. tasmādeṣa mahābrahman vaivasvatavadhodyataḥ ,
gacchāmi dakṣiṇāmāśāṃ yatra sūryātmajo nṛpaḥ.
gacchāmi dakṣiṇāmāśāṃ yatra sūryātmajo nṛpaḥ.
17.
tasmāt eṣaḥ mahābrahman vaivasvatavadhodyataḥ
gacchāmi dakṣiṇām āśām yatra sūryātmajaḥ nṛpaḥ
gacchāmi dakṣiṇām āśām yatra sūryātmajaḥ nṛpaḥ
17.
mahābrahman tasmāt eṣaḥ vaivasvatavadhodyataḥ
dakṣiṇām āśām gacchāmi yatra sūryātmajaḥ nṛpaḥ
dakṣiṇām āśām gacchāmi yatra sūryātmajaḥ nṛpaḥ
17.
Therefore, O great brahmin, being intent on slaying Vaivasvata, I am going to the southern direction, where Sūrya's son is king.
मया हि भगवन् क्रोधात् प्रतिज्ञातं रणार्थिना ।
अवजेष्यामि चतुरो लोकपालानिति प्रभो ॥१८॥
अवजेष्यामि चतुरो लोकपालानिति प्रभो ॥१८॥
18. mayā hi bhagavan krodhāt pratijñātaṃ raṇārthinā ,
avajeṣyāmi caturo lokapālāniti prabho.
avajeṣyāmi caturo lokapālāniti prabho.
18.
mayā hi bhagavan krodhāt pratijñātam raṇārthinā
avajeṣyāmi caturaḥ lokapālān iti prabho
avajeṣyāmi caturaḥ lokapālān iti prabho
18.
bhagavan prabho hi mayā raṇārthinā krodhāt
pratijñātam iti caturaḥ lokapālān avajeṣyāmi
pratijñātam iti caturaḥ lokapālān avajeṣyāmi
18.
Indeed, O venerable lord, I, desiring battle, have vowed out of anger: 'I will conquer the four world-protectors.'
तेनैष प्रस्थितो ऽहं वै पितृराजपुरं प्रति ।
प्राणिसंक्लेशकर्तारं योजयिष्यामि मृत्युना ॥१९॥
प्राणिसंक्लेशकर्तारं योजयिष्यामि मृत्युना ॥१९॥
19. tenaiṣa prasthito'haṃ vai pitṛrājapuraṃ prati ,
prāṇisaṃkleśakartāraṃ yojayiṣyāmi mṛtyunā.
prāṇisaṃkleśakartāraṃ yojayiṣyāmi mṛtyunā.
19.
tena eṣaḥ prasthitaḥ aham vai pitṛrājapuram
prati prāṇisaṃkleśakartāram yojayisyāmi mṛtyunā
prati prāṇisaṃkleśakartāram yojayisyāmi mṛtyunā
19.
tena vai eṣaḥ aham pitṛrājapuram prati prasthitaḥ
prāṇisaṃkleśakartāram mṛtyunā yojayisyāmi
prāṇisaṃkleśakartāram mṛtyunā yojayisyāmi
19.
Therefore, indeed, I have set out towards the city of the king of ancestors (Yama). I will deliver to death the one who causes suffering to living beings.
एवमुक्त्वा दशग्रीवो मुनिं तमभिवाद्य च ।
प्रययौ दक्षिणामाशां प्रहृष्टैः सह मन्त्रिभिः ॥२०॥
प्रययौ दक्षिणामाशां प्रहृष्टैः सह मन्त्रिभिः ॥२०॥
20. evamuktvā daśagrīvo muniṃ tamabhivādya ca ,
prayayau dakṣiṇāmāśāṃ prahṛṣṭaiḥ saha mantribhiḥ.
prayayau dakṣiṇāmāśāṃ prahṛṣṭaiḥ saha mantribhiḥ.
20.
evam uktvā daśagrīvaḥ munim tam abhivādya ca
prayayau dakṣiṇām āśām prahṛṣṭaiḥ saha mantribhiḥ
prayayau dakṣiṇām āśām prahṛṣṭaiḥ saha mantribhiḥ
20.
daśagrīvaḥ evam uktvā ca tam munim abhivādya
prahṛṣṭaiḥ mantribhiḥ saha dakṣiṇām āśām prayayau
prahṛṣṭaiḥ mantribhiḥ saha dakṣiṇām āśām prayayau
20.
Having thus spoken and having saluted that sage, Daśagrīva (Ravana) departed for the southern direction along with his delighted ministers.
नारदस्तु महातेजा मुहूर्तं ध्यानमास्थितः ।
चिन्तयामास विप्रेन्द्रो विधूम इव पावकः ॥२१॥
चिन्तयामास विप्रेन्द्रो विधूम इव पावकः ॥२१॥
21. nāradastu mahātejā muhūrtaṃ dhyānamāsthitaḥ ,
cintayāmāsa viprendro vidhūma iva pāvakaḥ.
cintayāmāsa viprendro vidhūma iva pāvakaḥ.
21.
nāradaḥ tu mahātejāḥ muhūrtam dhyānam āsthitaḥ
cintayāmāsa viprendraḥ vidhūmaḥ iva pāvakaḥ
cintayāmāsa viprendraḥ vidhūmaḥ iva pāvakaḥ
21.
The highly effulgent Nārada, the chief among brahmins, sat in contemplation (dhyāna) for a moment, pondering like a smokeless fire.
येन लोकास्त्रयः सेन्द्राः क्लिश्यन्ते सचराचराः ।
क्षीणे चायुषि धर्मे च स कालो हिंस्यते कथम् ॥२२॥
क्षीणे चायुषि धर्मे च स कालो हिंस्यते कथम् ॥२२॥
22. yena lokāstrayaḥ sendrāḥ kliśyante sacarācarāḥ ,
kṣīṇe cāyuṣi dharme ca sa kālo hiṃsyate katham.
kṣīṇe cāyuṣi dharme ca sa kālo hiṃsyate katham.
22.
yena lokāḥ trayaḥ sa-indrāḥ kliśyante sa-carācarāḥ
kṣīṇe ca āyuṣi dharme ca saḥ kālaḥ hiṃsyate katham
kṣīṇe ca āyuṣi dharme ca saḥ kālaḥ hiṃsyate katham
22.
By whom the three worlds, including Indra and all moving and non-moving beings, are tormented; how can that Time (kāla), when life and natural law (dharma) are depleted, be vanquished?
यस्य नित्यं त्रयो लोका विद्रवन्ति भयार्दिताः ।
तं कथं राक्षसेन्द्रो ऽसौ स्वयमेवाभिगच्छति ॥२३॥
तं कथं राक्षसेन्द्रो ऽसौ स्वयमेवाभिगच्छति ॥२३॥
23. yasya nityaṃ trayo lokā vidravanti bhayārditāḥ ,
taṃ kathaṃ rākṣasendro'sau svayamevābhigacchati.
taṃ kathaṃ rākṣasendro'sau svayamevābhigacchati.
23.
yasya nityam trayaḥ lokāḥ vidravanti bhaya-arditāḥ
tam katham rākṣasa-indraḥ asau svayam eva abhigacchati
tam katham rākṣasa-indraḥ asau svayam eva abhigacchati
23.
From whom the three worlds perpetually flee, tormented by fear; how can this chief of demons (rākṣasendra) himself approach him?
यो विधाता च धाता च सुकृते दुष्कृते यथा ।
त्रैलोक्यं विजितं येन तं कथं नु विजेष्यति ॥२४॥
त्रैलोक्यं विजितं येन तं कथं नु विजेष्यति ॥२४॥
24. yo vidhātā ca dhātā ca sukṛte duṣkṛte yathā ,
trailokyaṃ vijitaṃ yena taṃ kathaṃ nu vijeṣyati.
trailokyaṃ vijitaṃ yena taṃ kathaṃ nu vijeṣyati.
24.
yaḥ vidhātā ca dhātā ca sukṛte duṣkṛte yathā
trailokyam vijitam yena tam katham nu vijeṣyati
trailokyam vijitam yena tam katham nu vijeṣyati
24.
He who is both the ordainer and the sustainer, concerning both good and bad deeds; by whom the three worlds were indeed conquered, how then will he conquer him?
अपरं किं नु कृत्वैवं विधानं संविधास्यति ।
कौतूहलसमुत्पन्नो यास्यामि यमसादनम् ॥२५॥
कौतूहलसमुत्पन्नो यास्यामि यमसादनम् ॥२५॥
25. aparaṃ kiṃ nu kṛtvaivaṃ vidhānaṃ saṃvidhāsyati ,
kautūhalasamutpanno yāsyāmi yamasādanam.
kautūhalasamutpanno yāsyāmi yamasādanam.
25.
aparam kim nu kṛtvā evam vidhānam saṃvidhāsyati
| kautūhalasamutpannaḥ yāsyāmi yamasādanam
| kautūhalasamutpannaḥ yāsyāmi yamasādanam
25.
aparam kim nu kṛtvā evam vidhānam saṃvidhāsyati
kautūhalasamutpannaḥ yāsyāmi yamasādanam
kautūhalasamutpannaḥ yāsyāmi yamasādanam
25.
What more could he possibly arrange after having established this (creation)? Filled with curiosity, I will go to the abode of Yama.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20 (current chapter)
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100