वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-56
एवमुक्त्वा तु काकुत्स्थं प्रशस्य च पुनः पुनः ।
पुनरेवापरं वाक्यमुवाच रघुनन्दनः ॥१॥
पुनरेवापरं वाक्यमुवाच रघुनन्दनः ॥१॥
1. evamuktvā tu kākutsthaṃ praśasya ca punaḥ punaḥ ,
punarevāparaṃ vākyamuvāca raghunandanaḥ.
punarevāparaṃ vākyamuvāca raghunandanaḥ.
1.
evam uktvā tu kākutstham praśasya ca punaḥ punaḥ
punaḥ eva aparam vākyam uvāca raghunandanaḥ
punaḥ eva aparam vākyam uvāca raghunandanaḥ
1.
Having spoken thus, and having praised Kakutstha (Rāma) repeatedly, Raghunandana (Rāma) then spoke yet another statement.
इमान्यश्वसहस्राणि चत्वारि पुरुषर्षभ ।
रथानां च सहस्रे द्वे गजानां शतमेव च ॥२॥
रथानां च सहस्रे द्वे गजानां शतमेव च ॥२॥
2. imānyaśvasahasrāṇi catvāri puruṣarṣabha ,
rathānāṃ ca sahasre dve gajānāṃ śatameva ca.
rathānāṃ ca sahasre dve gajānāṃ śatameva ca.
2.
imāni aśvasahasrāṇi catvāri puruṣarṣabha
rathānām ca sahasre dve gajānām śatam eva ca
rathānām ca sahasre dve gajānām śatam eva ca
2.
O best of men, these are four thousand horses, two thousand chariots, and indeed a hundred elephants.
अन्तरापणवीथ्यश्च नानापण्योपशोभिताः ।
अनुगच्छन्तु शत्रुघ्न तथैव नटनर्तकाः ॥३॥
अनुगच्छन्तु शत्रुघ्न तथैव नटनर्तकाः ॥३॥
3. antarāpaṇavīthyaśca nānāpaṇyopaśobhitāḥ ,
anugacchantu śatrughna tathaiva naṭanartakāḥ.
anugacchantu śatrughna tathaiva naṭanartakāḥ.
3.
antarāpaṇavīthyaḥ ca nānāpaṇyopaśobhitāḥ
anugacchantu śatrughna tathā eva naṭanartakāḥ
anugacchantu śatrughna tathā eva naṭanartakāḥ
3.
śatrughna nānāpaṇyopaśobhitāḥ antarāpaṇavīthyaḥ
ca tathā eva naṭanartakāḥ anugacchantu
ca tathā eva naṭanartakāḥ anugacchantu
3.
O Shatrughna, let the market streets, adorned with various goods, follow along, and similarly, let the actors and dancers accompany you.
हिरण्यस्य सुवर्णस्य अयुतं पुरुषर्षभ ।
गृहीत्वा गच्छ शत्रुघ्न पर्याप्तधनवाहनः ॥४॥
गृहीत्वा गच्छ शत्रुघ्न पर्याप्तधनवाहनः ॥४॥
4. hiraṇyasya suvarṇasya ayutaṃ puruṣarṣabha ,
gṛhītvā gaccha śatrughna paryāptadhanavāhanaḥ.
gṛhītvā gaccha śatrughna paryāptadhanavāhanaḥ.
4.
hiraṇyasya suvarṇasya ayutam puruṣarṣabha
gṛhītvā gaccha śatrughna paryāptadhanavāhanaḥ
gṛhītvā gaccha śatrughna paryāptadhanavāhanaḥ
4.
śatrughna puruṣarṣabha hiraṇyasya suvarṇasya
ayutam gṛhītvā paryāptadhanavāhanaḥ gaccha
ayutam gṛhītvā paryāptadhanavāhanaḥ gaccha
4.
O Shatrughna, O best among men (puruṣarṣabha), take ten thousand units of gold and refined gold, and go, equipped with sufficient wealth and vehicles.
बलं च सुभृतं वीर हृष्टपुष्टमनुत्तमम् ।
संभाष्य संप्रदानेन रञ्जयस्व नरोत्तम ॥५॥
संभाष्य संप्रदानेन रञ्जयस्व नरोत्तम ॥५॥
5. balaṃ ca subhṛtaṃ vīra hṛṣṭapuṣṭamanuttamam ,
saṃbhāṣya saṃpradānena rañjayasva narottama.
saṃbhāṣya saṃpradānena rañjayasva narottama.
5.
balam ca subhṛtam vīra hṛṣṭapuṣṭam anuttamam
sambhāṣya sampradānena rañjayasva narottama
sambhāṣya sampradānena rañjayasva narottama
5.
vīra narottama ca subhṛtam hṛṣṭapuṣṭam anuttamam
balam sambhāṣya sampradānena rañjayasva
balam sambhāṣya sampradānena rañjayasva
5.
And O hero, O best among men (narottama), address the well-maintained, cheerful, robust, and excellent army, and make them content by giving gifts.
न ह्यर्थास्तत्र तिष्ठन्ति न दारा न च बान्धवाः ।
सुप्रीतो भृत्यवर्गस्तु यत्र तिष्ठति राघव ॥६॥
सुप्रीतो भृत्यवर्गस्तु यत्र तिष्ठति राघव ॥६॥
6. na hyarthāstatra tiṣṭhanti na dārā na ca bāndhavāḥ ,
suprīto bhṛtyavargastu yatra tiṣṭhati rāghava.
suprīto bhṛtyavargastu yatra tiṣṭhati rāghava.
6.
na hi arthāḥ tatra tiṣṭhanti na dārāḥ na ca bāndhavāḥ
suprītaḥ bhṛtyavargaḥ tu yatra tiṣṭhati rāghava
suprītaḥ bhṛtyavargaḥ tu yatra tiṣṭhati rāghava
6.
rāghava hi tatra na arthāḥ na dārāḥ na ca bāndhavāḥ
tiṣṭhanti tu yatra suprītaḥ bhṛtyavargaḥ tiṣṭhati
tiṣṭhanti tu yatra suprītaḥ bhṛtyavargaḥ tiṣṭhati
6.
Indeed, neither wealth, nor wives, nor relatives remain steadfast; but where a retinue is deeply content, there (true support) resides, O Raghava.
अतो हृष्टजनाकीर्णां प्रस्थाप्य महतीं चमूम् ।
एक एव धनुष्पानिस्तद्गच्छ त्वं मधोर्वनम् ॥७॥
एक एव धनुष्पानिस्तद्गच्छ त्वं मधोर्वनम् ॥७॥
7. ato hṛṣṭajanākīrṇāṃ prasthāpya mahatīṃ camūm ,
eka eva dhanuṣpānistadgaccha tvaṃ madhorvanam.
eka eva dhanuṣpānistadgaccha tvaṃ madhorvanam.
7.
ataḥ hṛṣṭajanākīrṇām prasthāpya mahatīm camūm
ekaḥ eva dhanuṣpāṇiḥ tat gaccha tvam madhoḥ vanam
ekaḥ eva dhanuṣpāṇiḥ tat gaccha tvam madhoḥ vanam
7.
ataḥ tvam ekaḥ eva dhanuṣpāṇiḥ hṛṣṭajanākīrṇām
mahatīm camūm prasthāpya tat madhoḥ vanam gaccha
mahatīm camūm prasthāpya tat madhoḥ vanam gaccha
7.
Therefore, having sent forth a large army filled with rejoicing people, you alone, bow in hand, should go to Madhu's forest.
यथा त्वां न प्रजानाति गच्छन्तं युद्धकाङ्क्षिणम् ।
लवणस्तु मधोः पुत्रस्तथा गच्छेरशङ्कितः ॥८॥
लवणस्तु मधोः पुत्रस्तथा गच्छेरशङ्कितः ॥८॥
8. yathā tvāṃ na prajānāti gacchantaṃ yuddhakāṅkṣiṇam ,
lavaṇastu madhoḥ putrastathā gaccheraśaṅkitaḥ.
lavaṇastu madhoḥ putrastathā gaccheraśaṅkitaḥ.
8.
yathā tvām na prajānāti gacchantam yuddhakaṅkṣiṇam
lavaṇaḥ tu madhoḥ putraḥ tathā gaccheḥ aśaṅkitaḥ
lavaṇaḥ tu madhoḥ putraḥ tathā gaccheḥ aśaṅkitaḥ
8.
yathā madhoḥ putraḥ lavaṇaḥ tu tvām gacchantam yuddhakaṅkṣiṇam na prajānāti,
tathā tvam aśaṅkitaḥ gaccheḥ
tathā tvam aśaṅkitaḥ gaccheḥ
8.
So that Lavaṇa, the son of (Madhu), does not recognize you as one going and desiring battle, you should proceed without fear.
न तस्य मृत्युरन्यो ऽस्ति कश्चिद्धि पुरुषर्षभ ।
दर्शनं यो ऽभिगच्छेत स वध्यो लवणेन हि ॥९॥
दर्शनं यो ऽभिगच्छेत स वध्यो लवणेन हि ॥९॥
9. na tasya mṛtyuranyo'sti kaściddhi puruṣarṣabha ,
darśanaṃ yo'bhigaccheta sa vadhyo lavaṇena hi.
darśanaṃ yo'bhigaccheta sa vadhyo lavaṇena hi.
9.
na tasya mṛtyuḥ anyaḥ asti kaścit hi puruṣarṣabha
darśanam yaḥ abhigaccheta sa vadhyaḥ lavaṇena hi
darśanam yaḥ abhigaccheta sa vadhyaḥ lavaṇena hi
9.
puruṣarṣabha,
tasya anyaḥ mṛtyuḥ kaścit hi na asti.
yaḥ darśanam abhigaccheta,
sa lavaṇena hi vadhyaḥ.
tasya anyaḥ mṛtyuḥ kaścit hi na asti.
yaḥ darśanam abhigaccheta,
sa lavaṇena hi vadhyaḥ.
9.
O best among men (puruṣarṣabha), there is no other death for him. Whoever comes into his sight is indeed to be slain by (Lavaṇa).
स ग्रीष्मे व्यपयाते तु वर्षरात्र उपस्थिते ।
हन्यास्त्वं लवणं सौम्य स हि कालो ऽस्य दुर्मतेः ॥१०॥
हन्यास्त्वं लवणं सौम्य स हि कालो ऽस्य दुर्मतेः ॥१०॥
10. sa grīṣme vyapayāte tu varṣarātra upasthite ,
hanyāstvaṃ lavaṇaṃ saumya sa hi kālo'sya durmateḥ.
hanyāstvaṃ lavaṇaṃ saumya sa hi kālo'sya durmateḥ.
10.
sa grīṣme vyapayāte tu varṣarātre upasthite hanyāḥ
tvam lavaṇam saumya sa hi kālaḥ asya durmateḥ
tvam lavaṇam saumya sa hi kālaḥ asya durmateḥ
10.
saumya,
grīṣme vyapayāte tu varṣarātre upasthite,
tvam lavaṇam hanyāḥ.
hi saḥ asya durmateḥ kālaḥ.
grīṣme vyapayāte tu varṣarātre upasthite,
tvam lavaṇam hanyāḥ.
hi saḥ asya durmateḥ kālaḥ.
10.
When summer (grīṣma) has passed and the rainy season (varṣā-rātra) has arrived, you, O gentle one (saumya), should kill (Lavaṇa). For that is indeed the proper time for that evil-minded one.
महर्षींस्तु पुरस्कृत्य प्रयान्तु तव सैनिकाः ।
यथा ग्रीष्मावशेषेण तरेयुर्जाह्नवीजलम् ॥११॥
यथा ग्रीष्मावशेषेण तरेयुर्जाह्नवीजलम् ॥११॥
11. maharṣīṃstu puraskṛtya prayāntu tava sainikāḥ ,
yathā grīṣmāvaśeṣeṇa tareyurjāhnavījalam.
yathā grīṣmāvaśeṣeṇa tareyurjāhnavījalam.
11.
maharṣīn tu puraskṛtya prayāntu tava sainikāḥ
yathā grīṣmāvaśeṣeṇa tareyuḥ jāhnavījalam
yathā grīṣmāvaśeṣeṇa tareyuḥ jāhnavījalam
11.
tava sainikāḥ maharṣīn tu puraskṛtya prayāntu
yathā grīṣmāvaśeṣeṇa jāhnavījalam tareyuḥ
yathā grīṣmāvaśeṣeṇa jāhnavījalam tareyuḥ
11.
Let your soldiers advance, with the great sages leading them, so that they may cross the waters of the Gaṅgā as easily as one crosses (a river) at the end of summer.
ततः स्थाप्य बलं सर्वं नदीतीरे समाहितः ।
अग्रतो धनुषा सार्धं गच्छ त्वं लघुविक्रम ॥१२॥
अग्रतो धनुषा सार्धं गच्छ त्वं लघुविक्रम ॥१२॥
12. tataḥ sthāpya balaṃ sarvaṃ nadītīre samāhitaḥ ,
agrato dhanuṣā sārdhaṃ gaccha tvaṃ laghuvikrama.
agrato dhanuṣā sārdhaṃ gaccha tvaṃ laghuvikrama.
12.
tataḥ sthāpya balam sarvam nadītīre samāhitaḥ
agrataḥ dhanuṣā sārdham gaccha tvam laghuvikrama
agrataḥ dhanuṣā sārdham gaccha tvam laghuvikrama
12.
tataḥ tvam laghuvikrama samāhitaḥ sarvam balam
nadītīre sthāpya dhanuṣā sārdham agrataḥ gaccha
nadītīre sthāpya dhanuṣā sārdham agrataḥ gaccha
12.
Then, having carefully stationed the entire army on the river bank, you, O swift hero, proceed at the front, armed with your bow.
एवमुक्तस्तु रामेण शत्रुघ्नस्तान्महाबलान् ।
सेनामुख्यान् समानीय ततो वाक्यमुवाच ह ॥१३॥
सेनामुख्यान् समानीय ततो वाक्यमुवाच ह ॥१३॥
13. evamuktastu rāmeṇa śatrughnastānmahābalān ,
senāmukhyān samānīya tato vākyamuvāca ha.
senāmukhyān samānīya tato vākyamuvāca ha.
13.
evam uktaḥ tu rāmeṇa śatrughnaḥ tān mahābalān
senāmukhyān samānīya tataḥ vākyam uvāca ha
senāmukhyān samānīya tataḥ vākyam uvāca ha
13.
rāmeṇa evam uktaḥ tu śatrughnaḥ tān mahābalān
senāmukhyān samānīya tataḥ vākyam uvāca ha
senāmukhyān samānīya tataḥ vākyam uvāca ha
13.
Thus addressed by Rāma, Śatrughna gathered those mighty chief commanders of the army and then spoke these words.
एते वो गणिता वासा यत्र यत्र निवत्स्यथ ।
स्थातव्यं चाविरोधेन यथा बाधा न कस्य चित् ॥१४॥
स्थातव्यं चाविरोधेन यथा बाधा न कस्य चित् ॥१४॥
14. ete vo gaṇitā vāsā yatra yatra nivatsyatha ,
sthātavyaṃ cāvirodhena yathā bādhā na kasya cit.
sthātavyaṃ cāvirodhena yathā bādhā na kasya cit.
14.
ete vaḥ gaṇitāḥ vāsāḥ yatra yatra nivatsyatha
sthātavyam ca avirodhena yathā bādhā na kasya cit
sthātavyam ca avirodhena yathā bādhā na kasya cit
14.
ete vāsāḥ vaḥ gaṇitāḥ yatra yatra nivatsyatha ca
avirodhena sthātavyam yathā kasya cit bādhā na
avirodhena sthātavyam yathā kasya cit bādhā na
14.
These designated places are assigned for your residence wherever you may stay; and you must reside there without conflict, so that no one experiences any trouble.
तथा तांस्तु समाज्ञाप्य निर्याप्य च महद्बलम् ।
कौसल्यां च सुमित्रां च कैकेयीं चाभ्यवादयत् ॥१५॥
कौसल्यां च सुमित्रां च कैकेयीं चाभ्यवादयत् ॥१५॥
15. tathā tāṃstu samājñāpya niryāpya ca mahadbalam ,
kausalyāṃ ca sumitrāṃ ca kaikeyīṃ cābhyavādayat.
kausalyāṃ ca sumitrāṃ ca kaikeyīṃ cābhyavādayat.
15.
tathā tān tu samājñāpya niryāpya ca mahat balam
kausalyām ca sumitrām ca kaikeyīm ca abhyavādayat
kausalyām ca sumitrām ca kaikeyīm ca abhyavādayat
15.
Thus, having given instructions to them and dispatched the large army, (Shatrughna) then saluted Kausalya, Sumitra, and Kaikeyi.
रामं प्रदक्षिणं कृत्वा शिरसाभिप्रणम्य च ।
राणेण चाभ्यनुज्ञातः शत्रुघ्नः शत्रुतापनः ॥१६॥
राणेण चाभ्यनुज्ञातः शत्रुघ्नः शत्रुतापनः ॥१६॥
16. rāmaṃ pradakṣiṇaṃ kṛtvā śirasābhipraṇamya ca ,
rāṇeṇa cābhyanujñātaḥ śatrughnaḥ śatrutāpanaḥ.
rāṇeṇa cābhyanujñātaḥ śatrughnaḥ śatrutāpanaḥ.
16.
rāmam pradakṣiṇam kṛtvā śirasā abhipraṇamya ca
rāmeṇa ca abhyanujñātaḥ śatrughnaḥ śatrutāpanaḥ
rāmeṇa ca abhyanujñātaḥ śatrughnaḥ śatrutāpanaḥ
16.
Having circumambulated Rama and bowed down with his head, and having received permission from Rama, Shatrughna, the tormentor of foes (continued his journey).
लक्ष्मणं भरतं चैव प्रणिपत्य कृताञ्जलिः ।
पुरोधसं वसिष्ठं च शत्रुघ्नः प्रयतात्मवान् ।
प्रदक्षिणमथो कृत्वा निर्जगाम महाबलः ॥१७॥
पुरोधसं वसिष्ठं च शत्रुघ्नः प्रयतात्मवान् ।
प्रदक्षिणमथो कृत्वा निर्जगाम महाबलः ॥१७॥
17. lakṣmaṇaṃ bharataṃ caiva praṇipatya kṛtāñjaliḥ ,
purodhasaṃ vasiṣṭhaṃ ca śatrughnaḥ prayatātmavān ,
pradakṣiṇamatho kṛtvā nirjagāma mahābalaḥ.
purodhasaṃ vasiṣṭhaṃ ca śatrughnaḥ prayatātmavān ,
pradakṣiṇamatho kṛtvā nirjagāma mahābalaḥ.
17.
lakṣmaṇam bharatam ca eva praṇipatya
kṛtāñjaliḥ purodhasam vasiṣṭham ca
śatrughnaḥ prayatātmavān pradakṣiṇam
atha u kṛtvā nirjagāma mahābalaḥ
kṛtāñjaliḥ purodhasam vasiṣṭham ca
śatrughnaḥ prayatātmavān pradakṣiṇam
atha u kṛtvā nirjagāma mahābalaḥ
17.
Then, with joined hands, the resolute and mighty Shatrughna, having bowed down to Lakshmana, Bharata, and the priest Vasistha, and having (also) circumambulated (Vasistha), departed.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56 (current chapter)
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100