वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-88
तस्मिन्प्रतिहते ऽस्त्रे तु रावणो राक्षसाधिपः ।
क्रोधं च द्विगुणं चक्रे क्रोधाच्चास्त्रमनन्तरम् ॥१॥
क्रोधं च द्विगुणं चक्रे क्रोधाच्चास्त्रमनन्तरम् ॥१॥
1. tasminpratihate'stre tu rāvaṇo rākṣasādhipaḥ ,
krodhaṃ ca dviguṇaṃ cakre krodhāccāstramanantaram.
krodhaṃ ca dviguṇaṃ cakre krodhāccāstramanantaram.
1.
tasmin pratihate astre tu rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ
krodham ca dviguṇam cakre krodhāt ca astram anantaram
krodham ca dviguṇam cakre krodhāt ca astram anantaram
1.
But when that weapon was repelled, Rāvaṇa, the lord of the rākṣasas (demons), doubled his anger, and out of that fury, immediately chose another weapon.
मयेन विहितं रौद्रमन्यदस्त्रं महाद्युतिः ।
उत्स्रष्टुं रावणो घोरं राघवाय प्रचक्रमे ॥२॥
उत्स्रष्टुं रावणो घोरं राघवाय प्रचक्रमे ॥२॥
2. mayena vihitaṃ raudramanyadastraṃ mahādyutiḥ ,
utsraṣṭuṃ rāvaṇo ghoraṃ rāghavāya pracakrame.
utsraṣṭuṃ rāvaṇo ghoraṃ rāghavāya pracakrame.
2.
mayena vihitam raudram anyat astram mahādyutiḥ
utsraṣṭum rāvaṇaḥ ghoram rāghavāya pracakrame
utsraṣṭum rāvaṇaḥ ghoram rāghavāya pracakrame
2.
Rāvaṇa, radiant with great splendor, then prepared to unleash another terrible and dreadful weapon (astra) at Rāghava (Rāma), one that had been created by Maya.
ततः शूलानि निश्चेरुर्गदाश्च मुसलानि च ।
कार्मुकाद्दीप्यमानानि वज्रसाराणि सर्वशः ॥३॥
कार्मुकाद्दीप्यमानानि वज्रसाराणि सर्वशः ॥३॥
3. tataḥ śūlāni niścerurgadāśca musalāni ca ,
kārmukāddīpyamānāni vajrasārāṇi sarvaśaḥ.
kārmukāddīpyamānāni vajrasārāṇi sarvaśaḥ.
3.
tataḥ śūlāni niśceruḥ gadāḥ ca musalāni ca
kārmukāt dīpyamānāni vajrasārāṇi sarvaśaḥ
kārmukāt dīpyamānāni vajrasārāṇi sarvaśaḥ
3.
Then, from his bow, spears, maces, and clubs, all blazing and as strong as a thunderbolt, emerged in every direction.
कूटमुद्गरपाशाश्च दीप्ताश्चाशनयस्तथा ।
निष्पेतुर्विविधास्तीक्ष्णा वाता इव युगक्षये ॥४॥
निष्पेतुर्विविधास्तीक्ष्णा वाता इव युगक्षये ॥४॥
4. kūṭamudgarapāśāśca dīptāścāśanayastathā ,
niṣpeturvividhāstīkṣṇā vātā iva yugakṣaye.
niṣpeturvividhāstīkṣṇā vātā iva yugakṣaye.
4.
kūṭamudgarapāśāḥ ca dīptāḥ ca aśanayāḥ tathā
niṣpetuḥ vividhāḥ tīkṣṇāḥ vātāḥ iva yugakṣaye
niṣpetuḥ vividhāḥ tīkṣṇāḥ vātāḥ iva yugakṣaye
4.
And also, spiked maces and nooses, along with blazing, various, and sharp thunderbolts, shot forth like fierce winds at the dissolution of a cosmic age (yuga).
तदस्त्रं राघवः श्रीमानुत्तमास्त्रविदां वरः ।
जघान परमास्त्रेण गन्धर्वेण महाद्युतिः ॥५॥
जघान परमास्त्रेण गन्धर्वेण महाद्युतिः ॥५॥
5. tadastraṃ rāghavaḥ śrīmānuttamāstravidāṃ varaḥ ,
jaghāna paramāstreṇa gandharveṇa mahādyutiḥ.
jaghāna paramāstreṇa gandharveṇa mahādyutiḥ.
5.
tat astram rāghavaḥ śrīmān uttamāstravidām varaḥ
jaghāna paramāstreṇa gāndharveṇa mahādyutiḥ
jaghāna paramāstreṇa gāndharveṇa mahādyutiḥ
5.
The glorious Rāghava, who was the foremost among those skilled in supreme weapons and greatly radiant, countered that missile with the supreme weapon named Gāndharva.
तस्मिन्प्रतिहते ऽस्त्रे तु राघवेण महात्मना ।
रावणः क्रोधताम्राक्षः सौरमस्त्रमुदीरयत् ॥६॥
रावणः क्रोधताम्राक्षः सौरमस्त्रमुदीरयत् ॥६॥
6. tasminpratihate'stre tu rāghaveṇa mahātmanā ,
rāvaṇaḥ krodhatāmrākṣaḥ sauramastramudīrayat.
rāvaṇaḥ krodhatāmrākṣaḥ sauramastramudīrayat.
6.
tasmin pratihate astre tu rāghaveṇa mahātmanā
rāvaṇaḥ krodhatāmrākṣaḥ sauram astram udīrayat
rāvaṇaḥ krodhatāmrākṣaḥ sauram astram udīrayat
6.
But when that missile was countered by the great-souled Rāghava, Rāvaṇa, with eyes red with rage, discharged the solar missile.
ततश्चक्राणि निष्पेतुर्भास्वराणि महान्ति च ।
कार्मुकाद्भीमवेगस्य दशग्रीवस्य धीमतः ॥७॥
कार्मुकाद्भीमवेगस्य दशग्रीवस्य धीमतः ॥७॥
7. tataścakrāṇi niṣpeturbhāsvarāṇi mahānti ca ,
kārmukādbhīmavegasya daśagrīvasya dhīmataḥ.
kārmukādbhīmavegasya daśagrīvasya dhīmataḥ.
7.
tataḥ cakrāṇi niṣpetuḥ bhāsvarāṇi mahānti ca
kārmukāt bhīmavegasya daśagrīvasya dhīmataḥ
kārmukāt bhīmavegasya daśagrīvasya dhīmataḥ
7.
Then, from the bow of the sagacious Daśagrīva, which possessed a terrible speed, brilliant and mighty discus weapons flew forth.
तैरासीद्गगनं दीप्तं संपतद्भिरितस्ततः ।
पतद्भिश्च दिशो दीप्तैश्चन्द्रसूर्यग्रहैरिव ॥८॥
पतद्भिश्च दिशो दीप्तैश्चन्द्रसूर्यग्रहैरिव ॥८॥
8. tairāsīdgaganaṃ dīptaṃ saṃpatadbhiritastataḥ ,
patadbhiśca diśo dīptaiścandrasūryagrahairiva.
patadbhiśca diśo dīptaiścandrasūryagrahairiva.
8.
taiḥ āsīt gaganam dīptam saṃpatadbhiḥ itaḥ tataḥ
patadbhiḥ ca diśaḥ dīptaiḥ candrasūryagrahaiḥ iva
patadbhiḥ ca diśaḥ dīptaiḥ candrasūryagrahaiḥ iva
8.
By those (discus weapons) flying everywhere, the sky became illuminated, and the directions were lit up, as if by shining moon, sun, and planets.
तानि चिच्छेद बाणौघैश्चक्राणि तु स राघवः ।
आयुधानि विचित्राणि रावणस्य चमूमुखे ॥९॥
आयुधानि विचित्राणि रावणस्य चमूमुखे ॥९॥
9. tāni ciccheda bāṇaughaiścakrāṇi tu sa rāghavaḥ ,
āyudhāni vicitrāṇi rāvaṇasya camūmukhe.
āyudhāni vicitrāṇi rāvaṇasya camūmukhe.
9.
tāni ciccheda bāṇaughaiḥ cakrāṇi tu saḥ
rāghavaḥ āyudhāni vicitrāṇi rāvaṇasya camūmukhe
rāghavaḥ āyudhāni vicitrāṇi rāvaṇasya camūmukhe
9.
But that Rāghava (Rāma) severed those discus weapons, indeed, the wondrous and varied weapons of Rāvaṇa in the forefront of his army, with showers of arrows.
तदस्त्रं तु हतं दृष्ट्वा रावणो राक्षसाधिपः ।
विव्याध दशभिर्बाणै रामं सर्वेषु मर्मसु ॥१०॥
विव्याध दशभिर्बाणै रामं सर्वेषु मर्मसु ॥१०॥
10. tadastraṃ tu hataṃ dṛṣṭvā rāvaṇo rākṣasādhipaḥ ,
vivyādha daśabhirbāṇai rāmaṃ sarveṣu marmasu.
vivyādha daśabhirbāṇai rāmaṃ sarveṣu marmasu.
10.
tat astram tu hatam dṛṣṭvā rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ
vivyādha daśabhiḥ bāṇaiḥ rāmam sarveṣu marmasu
vivyādha daśabhiḥ bāṇaiḥ rāmam sarveṣu marmasu
10.
But Rāvaṇa, the lord of rākṣasas, having seen that weapon destroyed, pierced Rāma with ten arrows in all his vital spots.
स विद्धो दशभिर्बाणैर्महाकार्मुकनिःसृतैः ।
रावणेन महातेजा न प्राकम्पत राघवः ॥११॥
रावणेन महातेजा न प्राकम्पत राघवः ॥११॥
11. sa viddho daśabhirbāṇairmahākārmukaniḥsṛtaiḥ ,
rāvaṇena mahātejā na prākampata rāghavaḥ.
rāvaṇena mahātejā na prākampata rāghavaḥ.
11.
sa viddhaḥ daśabhiḥ bāṇaiḥ mahākārmuka-niḥsṛtaiḥ
rāvaṇena mahātejā na prākampata rāghavaḥ
rāvaṇena mahātejā na prākampata rāghavaḥ
11.
The greatly valorous Rama, though struck by ten arrows shot from Ravana's mighty bow, did not waver.
ततो विव्याध गात्रेषु सर्वेषु समितिंजयः ।
राघवस्तु सुसंक्रुद्धो रावणं बहुभिः शरैः ॥१२॥
राघवस्तु सुसंक्रुद्धो रावणं बहुभिः शरैः ॥१२॥
12. tato vivyādha gātreṣu sarveṣu samitiṃjayaḥ ,
rāghavastu susaṃkruddho rāvaṇaṃ bahubhiḥ śaraiḥ.
rāghavastu susaṃkruddho rāvaṇaṃ bahubhiḥ śaraiḥ.
12.
tataḥ vivyādha gātreṣu sarveṣu samitiṃjayaḥ
rāghavaḥ tu susaṃkruddhaḥ rāvaṇam bahubhiḥ śaraiḥ
rāghavaḥ tu susaṃkruddhaḥ rāvaṇam bahubhiḥ śaraiḥ
12.
Then the conqueror in battle (Ravana) struck him in all his limbs. But Rama, greatly enraged, pierced Ravana with many arrows.
एतस्मिन्नन्तरे क्रुद्धो राघवस्यानुजो बली ।
लक्ष्मणः सायकान् सप्त जग्राह परवीरहा ॥१३॥
लक्ष्मणः सायकान् सप्त जग्राह परवीरहा ॥१३॥
13. etasminnantare kruddho rāghavasyānujo balī ,
lakṣmaṇaḥ sāyakān sapta jagrāha paravīrahā.
lakṣmaṇaḥ sāyakān sapta jagrāha paravīrahā.
13.
etasmin antare kruddhaḥ rāghavasya anujaḥ balī
lakṣmaṇaḥ sāyakān sapta jagrāha paravīrahā
lakṣmaṇaḥ sāyakān sapta jagrāha paravīrahā
13.
In this very interval, Lakshmana, Rama's enraged and mighty younger brother and the destroyer of enemy heroes, grasped seven arrows.
तैः सायकैर्महावेगै रावणस्य महाद्युतिः ।
ध्वजं मनुष्यशीर्षं तु तस्य चिच्छेद नैकधा ॥१४॥
ध्वजं मनुष्यशीर्षं तु तस्य चिच्छेद नैकधा ॥१४॥
14. taiḥ sāyakairmahāvegai rāvaṇasya mahādyutiḥ ,
dhvajaṃ manuṣyaśīrṣaṃ tu tasya ciccheda naikadhā.
dhvajaṃ manuṣyaśīrṣaṃ tu tasya ciccheda naikadhā.
14.
taiḥ sāyakaiḥ mahāvegaiḥ rāvaṇasya mahādyutiḥ
dhvajam manuṣyaśīrṣam tu tasya ciccheda naikadhā
dhvajam manuṣyaśīrṣam tu tasya ciccheda naikadhā
14.
With those swift and powerful arrows, the greatly radiant Lakshmana severed Ravana's banner, which was adorned with a human head, into countless pieces.
सारथेश्चापि बाणेन शिरो ज्वलितकुण्डलम् ।
जहार लक्ष्मणः श्रीमान्नैरृतस्य महाबलः ॥१५॥
जहार लक्ष्मणः श्रीमान्नैरृतस्य महाबलः ॥१५॥
15. sāratheścāpi bāṇena śiro jvalitakuṇḍalam ,
jahāra lakṣmaṇaḥ śrīmānnairṛtasya mahābalaḥ.
jahāra lakṣmaṇaḥ śrīmānnairṛtasya mahābalaḥ.
15.
sāratheḥ ca api bāṇena śiraḥ jvalitakuṇḍalam
jahāra lakṣmaṇaḥ śrīmān nairṛtasya mahābalaḥ
jahāra lakṣmaṇaḥ śrīmān nairṛtasya mahābalaḥ
15.
śrīmān mahābalaḥ lakṣmaṇaḥ nairṛtasya sāratheḥ
jvalitakuṇḍalam śiraḥ bāṇena ca api jahāra
jvalitakuṇḍalam śiraḥ bāṇena ca api jahāra
15.
And the glorious, mighty Lakṣmaṇa also struck off, with an arrow, the charioteer's head, adorned with glittering earrings, which belonged to the rākṣasa.
तस्य बाणैश्च चिच्छेद धनुर्गजकरोपमम् ।
लक्ष्मणो राक्षसेन्द्रस्य पञ्चभिर्निशितैः शरैः ॥१६॥
लक्ष्मणो राक्षसेन्द्रस्य पञ्चभिर्निशितैः शरैः ॥१६॥
16. tasya bāṇaiśca ciccheda dhanurgajakaropamam ,
lakṣmaṇo rākṣasendrasya pañcabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
lakṣmaṇo rākṣasendrasya pañcabhirniśitaiḥ śaraiḥ.
16.
tasya bāṇaiḥ ca ciccheda dhanuḥ gajakaropamam
lakṣmaṇaḥ rākṣasendrasya pañcabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
lakṣmaṇaḥ rākṣasendrasya pañcabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ
16.
lakṣmaṇaḥ pañcabhiḥ niśitaiḥ śaraiḥ ca tasya
rākṣasendrasya gajakaropamam dhanuḥ ciccheda
rākṣasendrasya gajakaropamam dhanuḥ ciccheda
16.
With five sharp arrows, Lakṣmaṇa then cut off the bow of that chief of rākṣasas, which resembled an elephant's trunk.
नीलमेघनिभांश्चास्य सदश्वान्पर्वतोपमान् ।
जघानाप्लुत्य गदया रावणस्य विभीषणः ॥१७॥
जघानाप्लुत्य गदया रावणस्य विभीषणः ॥१७॥
17. nīlameghanibhāṃścāsya sadaśvānparvatopamān ,
jaghānāplutya gadayā rāvaṇasya vibhīṣaṇaḥ.
jaghānāplutya gadayā rāvaṇasya vibhīṣaṇaḥ.
17.
nīlameghanibhān ca asya sadaśvān parvatopamān
jaghāna āplutya gadayā rāvaṇasya vibhīṣaṇaḥ
jaghāna āplutya gadayā rāvaṇasya vibhīṣaṇaḥ
17.
vibhīṣaṇaḥ āplutya gadayā ca rāvaṇasya asya
nīlameghanibhān parvatopamān sadaśvān jaghāna
nīlameghanibhān parvatopamān sadaśvān jaghāna
17.
Then Vibhīṣaṇa, leaping forward, struck with his mace Rāvaṇa's excellent horses, which resembled dark clouds and were like mountains.
हताश्वाद्वेगवान् वेगादवप्लुत्य महारथात् ।
क्रोधमाहारयत्तीव्रं भ्रातरं प्रति रावणः ॥१८॥
क्रोधमाहारयत्तीव्रं भ्रातरं प्रति रावणः ॥१८॥
18. hatāśvādvegavān vegādavaplutya mahārathāt ,
krodhamāhārayattīvraṃ bhrātaraṃ prati rāvaṇaḥ.
krodhamāhārayattīvraṃ bhrātaraṃ prati rāvaṇaḥ.
18.
hataśvāt vegavān vegāt avaplutya mahārathāt
krodham āhārayat tīvram bhrātaram prati rāvaṇaḥ
krodham āhārayat tīvram bhrātaram prati rāvaṇaḥ
18.
vegavān rāvaṇaḥ hataśvāt mahārathāt vegāt
avaplutya tīvram krodham bhrātaram prati āhārayat
avaplutya tīvram krodham bhrātaram prati āhārayat
18.
Rāvaṇa, swift and full of impetuosity, leaping quickly from his chariot whose horses were killed, directed intense anger towards his brother.
ततः शक्तिं महाशक्तिर्दीप्तां दीप्ताशनीमिव ।
विभीषणाय चिक्षेप राक्षसेन्द्रः प्रतापवान् ॥१९॥
विभीषणाय चिक्षेप राक्षसेन्द्रः प्रतापवान् ॥१९॥
19. tataḥ śaktiṃ mahāśaktirdīptāṃ dīptāśanīmiva ,
vibhīṣaṇāya cikṣepa rākṣasendraḥ pratāpavān.
vibhīṣaṇāya cikṣepa rākṣasendraḥ pratāpavān.
19.
tataḥ śaktim mahāśaktiḥ dīptām dīpta-aśanīm
iva vibhīṣaṇāya cikṣepa rākṣasendraḥ pratāpavān
iva vibhīṣaṇāya cikṣepa rākṣasendraḥ pratāpavān
19.
Then the valiant lord of rākṣasas, who possessed immense power, hurled a blazing powerful weapon (śakti) at Vibhishana, like a flashing thunderbolt.
अप्राप्तामेव तां बाणैस्त्रिभिश्चिच्छेद लक्ष्मणः ।
अथोदतिष्ठत् संनादो वानराणां तदा रणे ॥२०॥
अथोदतिष्ठत् संनादो वानराणां तदा रणे ॥२०॥
20. aprāptāmeva tāṃ bāṇaistribhiściccheda lakṣmaṇaḥ ,
athodatiṣṭhat saṃnādo vānarāṇāṃ tadā raṇe.
athodatiṣṭhat saṃnādo vānarāṇāṃ tadā raṇe.
20.
aprāptām eva tām bāṇaiḥ tribhiḥ ciccheda lakṣmaṇaḥ
| atha udatiṣṭhat saṃnādaḥ vānarāṇām tadā raṇe
| atha udatiṣṭhat saṃnādaḥ vānarāṇām tadā raṇe
20.
Lakshmana cut that powerful weapon (śakti) with three arrows even before it reached its target. Then, at that moment in the battle, a great roar of the monkeys arose.
सा पपात त्रिधा छिन्ना शक्तिः काञ्चनमालिनी ।
सविस्फुलिङ्गा ज्वलिता महोल्केव दिवश्च्युता ॥२१॥
सविस्फुलिङ्गा ज्वलिता महोल्केव दिवश्च्युता ॥२१॥
21. sā papāta tridhā chinnā śaktiḥ kāñcanamālinī ,
savisphuliṅgā jvalitā maholkeva divaścyutā.
savisphuliṅgā jvalitā maholkeva divaścyutā.
21.
sā papāta tridhā chinnā śaktiḥ kāñcanamālinī |
savisphuliṅgā jvalitā mahā-ulkā iva divaḥ cyutā
savisphuliṅgā jvalitā mahā-ulkā iva divaḥ cyutā
21.
That powerful weapon (śakti), cut into three pieces and adorned with a golden garland, fell. It was blazing and sparking, like a great meteor fallen from the sky.
ततः संभाविततरां कालेनापि दुरासदाम् ।
जग्राह विपुलां शक्तिं दीप्यमानां स्वतेजसा ॥२२॥
जग्राह विपुलां शक्तिं दीप्यमानां स्वतेजसा ॥२२॥
22. tataḥ saṃbhāvitatarāṃ kālenāpi durāsadām ,
jagrāha vipulāṃ śaktiṃ dīpyamānāṃ svatejasā.
jagrāha vipulāṃ śaktiṃ dīpyamānāṃ svatejasā.
22.
tataḥ saṃbhāvitatarām kālena api durāsadām |
jagrāha vipulām śaktim dīpyamānām sva-tejasā
jagrāha vipulām śaktim dīpyamānām sva-tejasā
22.
Then he grasped another immense powerful weapon (śakti), which was even more formidable and difficult for even time to overcome, blazing with its own inherent power.
सा वेगिना बलवता रावणेन दुरात्मना ।
जज्वाल सुमहाघोरा शक्राशनिसमप्रभा ॥२३॥
जज्वाल सुमहाघोरा शक्राशनिसमप्रभा ॥२३॥
23. sā veginā balavatā rāvaṇena durātmanā ,
jajvāla sumahāghorā śakrāśanisamaprabhā.
jajvāla sumahāghorā śakrāśanisamaprabhā.
23.
sā veginā balavatā rāvaṇena durātmanā
jajvāla sumahāghorā śakrāśanisamaprabhā
jajvāla sumahāghorā śakrāśanisamaprabhā
23.
sā sumahāghorā śakrāśanisamaprabhā veginā
balavatā durātmanā rāvaṇena jajvāla
balavatā durātmanā rāvaṇena jajvāla
23.
That exceedingly dreadful (śakti), whose radiance was like Indra's thunderbolt, blazed forth, driven by the swift, powerful, and wicked Rāvaṇa.
एतस्मिन्नन्तरे वीरो लक्ष्मणस्तं विभीषणम् ।
प्राणसंशयमापन्नं तूर्णमेवाभ्यपद्यत ॥२४॥
प्राणसंशयमापन्नं तूर्णमेवाभ्यपद्यत ॥२४॥
24. etasminnantare vīro lakṣmaṇastaṃ vibhīṣaṇam ,
prāṇasaṃśayamāpannaṃ tūrṇamevābhyapadyata.
prāṇasaṃśayamāpannaṃ tūrṇamevābhyapadyata.
24.
etasmin antare vīraḥ lakṣmaṇaḥ tam vibhīṣaṇam
prāṇasaṃśayam āpannam tūrṇam eva abhyapadyata
prāṇasaṃśayam āpannam tūrṇam eva abhyapadyata
24.
etasmin antare vīraḥ lakṣmaṇaḥ prāṇasaṃśayam
āpannam tam vibhīṣaṇam tūrṇam eva abhyapadyata
āpannam tam vibhīṣaṇam tūrṇam eva abhyapadyata
24.
In this interval, the heroic Lakṣmaṇa quickly approached Vibhīṣaṇa, who was in mortal peril.
तं विमोक्षयितुं वीरश्चापमायम्य लक्ष्मणः ।
रावणं शक्तिहस्तं तं शरवर्षैरवाकिरत् ॥२५॥
रावणं शक्तिहस्तं तं शरवर्षैरवाकिरत् ॥२५॥
25. taṃ vimokṣayituṃ vīraścāpamāyamya lakṣmaṇaḥ ,
rāvaṇaṃ śaktihastaṃ taṃ śaravarṣairavākirat.
rāvaṇaṃ śaktihastaṃ taṃ śaravarṣairavākirat.
25.
tam vimokṣayitum vīraḥ cāpam āyamya lakṣmaṇaḥ
rāvaṇam śaktihastam tam śaravarṣaiḥ avākirat
rāvaṇam śaktihastam tam śaravarṣaiḥ avākirat
25.
vīraḥ lakṣmaṇaḥ tam vimokṣayitum cāpam āyamya
śaktihastam tam rāvaṇam śaravarṣaiḥ avākirat
śaktihastam tam rāvaṇam śaravarṣaiḥ avākirat
25.
To free him (Vibhīṣaṇa), the heroic Lakṣmaṇa, drawing his bow, showered Rāvaṇa, who held the (śakti) in his hand, with volleys of arrows.
कीर्यमाणः शरौघेण विसृष्टेन महात्मना ।
न प्रहर्तुं मनश्चक्रे विमुखीकृतविक्रमः ॥२६॥
न प्रहर्तुं मनश्चक्रे विमुखीकृतविक्रमः ॥२६॥
26. kīryamāṇaḥ śaraugheṇa visṛṣṭena mahātmanā ,
na prahartuṃ manaścakre vimukhīkṛtavikramaḥ.
na prahartuṃ manaścakre vimukhīkṛtavikramaḥ.
26.
kīryamāṇaḥ śaraugheṇa visṛṣṭena mahātmanā na
prahartum manaḥ cakre vimukhīkṛtavikramaḥ
prahartum manaḥ cakre vimukhīkṛtavikramaḥ
26.
śaraugheṇa visṛṣṭena mahātmanā kīryamāṇaḥ
vimukhīkṛtavikramaḥ na prahartum manaḥ cakre
vimukhīkṛtavikramaḥ na prahartum manaḥ cakre
26.
Being overwhelmed by the multitude of arrows shot by the great-souled (Lakṣmaṇa), (Rāvaṇa), whose valor had been turned away, did not intend to strike back.
मोक्षितं भ्रातरं दृष्ट्वा लक्ष्मणेन स रावणः ।
लक्ष्मणाभिमुखस्तिष्ठन्निदं वचनमब्रवीत् ॥२७॥
लक्ष्मणाभिमुखस्तिष्ठन्निदं वचनमब्रवीत् ॥२७॥
27. mokṣitaṃ bhrātaraṃ dṛṣṭvā lakṣmaṇena sa rāvaṇaḥ ,
lakṣmaṇābhimukhastiṣṭhannidaṃ vacanamabravīt.
lakṣmaṇābhimukhastiṣṭhannidaṃ vacanamabravīt.
27.
mokṣitam bhrātaram dṛṣṭvā lakṣmaṇena saḥ rāvaṇaḥ
lakṣmaṇābhimukhaḥ tiṣṭhan idam vacanam abravīt
lakṣmaṇābhimukhaḥ tiṣṭhan idam vacanam abravīt
27.
saḥ rāvaṇaḥ lakṣmaṇena mokṣitam bhrātaram dṛṣṭvā
lakṣmaṇābhimukhaḥ tiṣṭhan idam vacanam abravīt
lakṣmaṇābhimukhaḥ tiṣṭhan idam vacanam abravīt
27.
Seeing his brother freed by Lakṣmaṇa, Rāvaṇa, standing facing Lakṣmaṇa, spoke these words.
मोक्षितस्ते बलश्लाघिन्यस्मादेवं विभीषणः ।
विमुच्य राक्षसं शक्तिस्त्वयीयं विनिपात्यते ॥२८॥
विमुच्य राक्षसं शक्तिस्त्वयीयं विनिपात्यते ॥२८॥
28. mokṣitaste balaślāghinyasmādevaṃ vibhīṣaṇaḥ ,
vimucya rākṣasaṃ śaktistvayīyaṃ vinipātyate.
vimucya rākṣasaṃ śaktistvayīyaṃ vinipātyate.
28.
mokṣitaḥ te balaślāghin yasmāt evam vibhīṣaṇaḥ
vimucya rākṣasam śaktiḥ tvayi iyam vinipātyate
vimucya rākṣasam śaktiḥ tvayi iyam vinipātyate
28.
balaślāghin! te vibhīṣaṇaḥ yasmāt evam mokṣitaḥ,
(ataḥ) iyam śaktiḥ rākṣasam vimucya tvayi vinipātyate
(ataḥ) iyam śaktiḥ rākṣasam vimucya tvayi vinipātyate
28.
O you who boast of strength! Since your (Vibhīṣaṇa) was thus freed, this divine missile (śakti), having abandoned the demon (as its target), is now hurled upon you.
एषा ते हृदयं भित्त्वा शक्तिर्लोहितलक्षणा ।
मद्बाहुपरिघोत्सृष्टा प्राणानादाय यास्यति ॥२९॥
मद्बाहुपरिघोत्सृष्टा प्राणानादाय यास्यति ॥२९॥
29. eṣā te hṛdayaṃ bhittvā śaktirlohitalakṣaṇā ,
madbāhuparighotsṛṣṭā prāṇānādāya yāsyati.
madbāhuparighotsṛṣṭā prāṇānādāya yāsyati.
29.
eṣā te hṛdayam bhittvā śaktiḥ lohitalakṣaṇā
madbāhuparighotsṛṣṭā prāṇān ādāya yāsyati
madbāhuparighotsṛṣṭā prāṇān ādāya yāsyati
29.
eṣā lohitalakṣaṇā madbāhuparighotsṛṣṭā śaktiḥ
te hṛdayam bhittvā prāṇān ādāya yāsyati
te hṛdayam bhittvā prāṇān ādāya yāsyati
29.
This missile (śakti), characterized by blood, released from my mace-like arm, will pierce your heart and depart, taking your life-breaths.
इत्येवमुक्त्वा तां शक्तिमष्टघण्टां महास्वनाम् ।
मयेन मायाविहिताममोघां शत्रुघातिनीम् ॥३०॥
मयेन मायाविहिताममोघां शत्रुघातिनीम् ॥३०॥
30. ityevamuktvā tāṃ śaktimaṣṭaghaṇṭāṃ mahāsvanām ,
mayena māyāvihitāmamoghāṃ śatrughātinīm.
mayena māyāvihitāmamoghāṃ śatrughātinīm.
30.
iti evam uktvā tām śaktim aṣṭaghaṇṭām mahāsvanām
mayena māyāvihitām amoghām śatrughātinīm
mayena māyāvihitām amoghām śatrughātinīm
30.
iti evam uktvā tām śaktim aṣṭaghaṇṭām mahāsvanām
mayena māyāvihitām amoghām śatrughātinīm
mayena māyāvihitām amoghām śatrughātinīm
30.
Having spoken thus, that missile (śakti) - which possessed eight bells, made a great sound, was crafted by Maya with his illusory power (māyā), was unfailing, and was a slayer of enemies.
लक्ष्मणाय समुद्दिश्य ज्वलन्तीमिव तेजसा ।
रावणः परमक्रुद्धश्चिक्षेप च ननाद च ॥३१॥
रावणः परमक्रुद्धश्चिक्षेप च ननाद च ॥३१॥
31. lakṣmaṇāya samuddiśya jvalantīmiva tejasā ,
rāvaṇaḥ paramakruddhaścikṣepa ca nanāda ca.
rāvaṇaḥ paramakruddhaścikṣepa ca nanāda ca.
31.
lakṣmaṇāya samuddiśya jvalantīm iva tejasā
rāvaṇaḥ paramakruddhaḥ cikṣepa ca nanāda ca
rāvaṇaḥ paramakruddhaḥ cikṣepa ca nanāda ca
31.
paramakruddhaḥ rāvaṇaḥ lakṣmaṇāya tejasā
jvalantīm iva samuddiśya cikṣepa ca nanāda ca
jvalantīm iva samuddiśya cikṣepa ca nanāda ca
31.
Exceedingly enraged, Rāvaṇa aimed (the weapon) at Lakṣmaṇa, as if it were blazing with energy, and threw it, and roared.
सा क्षिप्ता भीमवेगेन शक्राशनिसमस्वना ।
शक्तिरभ्यपतद्वेगाल् लक्ष्मणं रणमूर्धनि ॥३२॥
शक्तिरभ्यपतद्वेगाल् लक्ष्मणं रणमूर्धनि ॥३२॥
32. sā kṣiptā bhīmavegena śakrāśanisamasvanā ,
śaktirabhyapatadvegāl lakṣmaṇaṃ raṇamūrdhani.
śaktirabhyapatadvegāl lakṣmaṇaṃ raṇamūrdhani.
32.
sā kṣiptā bhīmavegena śakrāśanisamasvanā
śaktiḥ abhyapatat vegāt lakṣmaṇam raṇamūrdhani
śaktiḥ abhyapatat vegāt lakṣmaṇam raṇamūrdhani
32.
bhīmavegena kṣiptā śakrāśanisamasvanā sā
śaktiḥ vegāt raṇamūrdhani lakṣmaṇam abhyapatat
śaktiḥ vegāt raṇamūrdhani lakṣmaṇam abhyapatat
32.
That (śakti) weapon, thrown with tremendous force and sounding like Indra's thunderbolt, swiftly struck Lakṣmaṇa in the thick of battle.
तामनुव्याहरच्छक्तिमापतन्तीं स राघवः ।
स्वस्त्यस्तु लक्ष्मणायेति मोघा भव हतोद्यमा ॥३३॥
स्वस्त्यस्तु लक्ष्मणायेति मोघा भव हतोद्यमा ॥३३॥
33. tāmanuvyāharacchaktimāpatantīṃ sa rāghavaḥ ,
svastyastu lakṣmaṇāyeti moghā bhava hatodyamā.
svastyastu lakṣmaṇāyeti moghā bhava hatodyamā.
33.
tām anuvyāharat śaktim āpatantīm saḥ rāghavaḥ
svasti astu lakṣmaṇāya iti moghā bhava hatodyamā
svasti astu lakṣmaṇāya iti moghā bhava hatodyamā
33.
saḥ rāghavaḥ āpatantīm tām śaktim anuvyāharat iti (vacanaṃ) 'lakṣmaṇāya svasti astu,
moghā hatodyamā bhava'
moghā hatodyamā bhava'
33.
Rāma (rāghava) spoke to that approaching (śakti) weapon, saying, 'May there be well-being for Lakṣmaṇa! May you be in vain, with your endeavor thwarted!'
न्यपतत् सा महावेगा लक्ष्मणस्य महोरसि ।
जिह्वेवोरगराजस्य दीप्यमाना महाद्युतिः ॥३४॥
जिह्वेवोरगराजस्य दीप्यमाना महाद्युतिः ॥३४॥
34. nyapatat sā mahāvegā lakṣmaṇasya mahorasi ,
jihvevoragarājasya dīpyamānā mahādyutiḥ.
jihvevoragarājasya dīpyamānā mahādyutiḥ.
34.
nyapatat sā mahāvegā lakṣmaṇasya mahorasi
jihvā iva uragarājasya dīpyamānā mahādyutiḥ
jihvā iva uragarājasya dīpyamānā mahādyutiḥ
34.
mahāvegā mahādyutiḥ sā (śaktiḥ) uragarājasya
dīpyamānā jihvā iva lakṣmaṇasya mahorasi nyapatat
dīpyamānā jihvā iva lakṣmaṇasya mahorasi nyapatat
34.
That (śakti) weapon, mighty in force and brilliant, fell upon Lakṣmaṇa's great chest, just like the blazing tongue of the king of serpents.
ततो रावणवेगेन सुदूरमवगाढया ।
शक्त्या निर्भिन्नहृदयः पपात भुवि लक्ष्मणः ॥३५॥
शक्त्या निर्भिन्नहृदयः पपात भुवि लक्ष्मणः ॥३५॥
35. tato rāvaṇavegena sudūramavagāḍhayā ,
śaktyā nirbhinnahṛdayaḥ papāta bhuvi lakṣmaṇaḥ.
śaktyā nirbhinnahṛdayaḥ papāta bhuvi lakṣmaṇaḥ.
35.
tataḥ rāvaṇavegena sudūram avagāḍhayā śaktyā
nirbhinnahṛdayaḥ papāta bhuvi lakṣmaṇaḥ
nirbhinnahṛdayaḥ papāta bhuvi lakṣmaṇaḥ
35.
tataḥ lakṣmaṇaḥ rāvaṇavegena sudūram avagāḍhayā
śaktyā nirbhinnahṛdayaḥ bhuvi papāta
śaktyā nirbhinnahṛdayaḥ bhuvi papāta
35.
Then, Lakṣmaṇa, whose heart was deeply pierced by the "śakti" (divine power/weapon) that had penetrated far due to Rāvaṇa's force, fell to the ground.
तदवस्थं समीपस्थो लक्ष्मणं प्रेक्ष्य राघवः ।
भ्रातृस्नेहान्महातेजा विषण्णहृदयो ऽभवत् ॥३६॥
भ्रातृस्नेहान्महातेजा विषण्णहृदयो ऽभवत् ॥३६॥
36. tadavasthaṃ samīpastho lakṣmaṇaṃ prekṣya rāghavaḥ ,
bhrātṛsnehānmahātejā viṣaṇṇahṛdayo'bhavat.
bhrātṛsnehānmahātejā viṣaṇṇahṛdayo'bhavat.
36.
tat avastham samīpasthaḥ lakṣmaṇam prekṣya rāghavaḥ
bhrātṛsnehat mahātejāḥ viṣaṇṇahṛdayaḥ abhavat
bhrātṛsnehat mahātejāḥ viṣaṇṇahṛdayaḥ abhavat
36.
samīpasthaḥ mahātejāḥ rāghavaḥ tat avastham
lakṣmaṇam prekṣya bhrātṛsnehat viṣaṇṇahṛdayaḥ abhavat
lakṣmaṇam prekṣya bhrātṛsnehat viṣaṇṇahṛdayaḥ abhavat
36.
Seeing Lakṣmaṇa in that condition, the nearby and greatly effulgent Rāma became dejected in heart due to his brotherly affection.
स मुहूर्तमनुध्याय बाष्पव्याकुललोचनः ।
बभूव संरब्धतरो युगान्त इव पावकः ॥३७॥
बभूव संरब्धतरो युगान्त इव पावकः ॥३७॥
37. sa muhūrtamanudhyāya bāṣpavyākulalocanaḥ ,
babhūva saṃrabdhataro yugānta iva pāvakaḥ.
babhūva saṃrabdhataro yugānta iva pāvakaḥ.
37.
saḥ muhūrtam anudhyāya bāṣpavyākulalocanaḥ
babhūva saṃrabdhataraḥ yugānte iva pāvakaḥ
babhūva saṃrabdhataraḥ yugānte iva pāvakaḥ
37.
saḥ muhūrtam anudhyāya bāṣpavyākulalocanaḥ
yugānte pāvakaḥ iva saṃrabdhataraḥ babhūva
yugānte pāvakaḥ iva saṃrabdhataraḥ babhūva
37.
After pondering for a moment, he (Rāma), whose eyes were clouded with tears, became exceedingly enraged, like the fire at the end of an eon.
न विषादस्य कालो ऽयमिति संचिन्त्य राघवः ।
चक्रे सुतुमुलं युद्धं रावणस्य वधे धृतः ॥३८॥
चक्रे सुतुमुलं युद्धं रावणस्य वधे धृतः ॥३८॥
38. na viṣādasya kālo'yamiti saṃcintya rāghavaḥ ,
cakre sutumulaṃ yuddhaṃ rāvaṇasya vadhe dhṛtaḥ.
cakre sutumulaṃ yuddhaṃ rāvaṇasya vadhe dhṛtaḥ.
38.
na viṣādasya kālaḥ ayam iti saṃcintya rāghavaḥ
cakre sutumulam yuddham rāvaṇasya vadhe dhṛtaḥ
cakre sutumulam yuddham rāvaṇasya vadhe dhṛtaḥ
38.
rāghavaḥ "ayam viṣādasya kālaḥ na" iti saṃcintya
rāvaṇasya vadhe dhṛtaḥ sutumulam yuddham cakre
rāvaṇasya vadhe dhṛtaḥ sutumulam yuddham cakre
38.
Considering, "This is not the time for dejection," Rāma, resolute in the killing of Rāvaṇa, engaged in a very fierce battle.
स ददर्श ततो रामः शक्त्या भिन्नं महाहवे ।
लक्ष्मणं रुधिरादिग्धं सपन्नगमिवाचलम् ॥३९॥
लक्ष्मणं रुधिरादिग्धं सपन्नगमिवाचलम् ॥३९॥
39. sa dadarśa tato rāmaḥ śaktyā bhinnaṃ mahāhave ,
lakṣmaṇaṃ rudhirādigdhaṃ sapannagamivācalam.
lakṣmaṇaṃ rudhirādigdhaṃ sapannagamivācalam.
39.
sa dadarśa tataḥ rāmaḥ śaktyā bhinnam mahāhave
lakṣmaṇam rudhirādigdham sa-pannagam iva acalam
lakṣmaṇam rudhirādigdham sa-pannagam iva acalam
39.
rāmaḥ tataḥ saḥ mahāhave śaktyā bhinnam rudhirādigdham
lakṣmaṇam sa-pannagam iva acalam dadarśa
lakṣmaṇam sa-pannagam iva acalam dadarśa
39.
Then Rāma saw Lakṣmaṇa in the great battle, pierced by the (śakti) weapon and smeared with blood, resembling a mountain with a serpent.
तामपि प्रहितां शक्तिं रावणेन बलीयसा ।
यत्नतस्ते हरिश्रेष्ठा न शेकुरवमर्दितुम् ।
अर्दिताश्चैव बाणौघैः क्षिप्रहस्तेन रक्षसा ॥४०॥
यत्नतस्ते हरिश्रेष्ठा न शेकुरवमर्दितुम् ।
अर्दिताश्चैव बाणौघैः क्षिप्रहस्तेन रक्षसा ॥४०॥
40. tāmapi prahitāṃ śaktiṃ rāvaṇena balīyasā ,
yatnataste hariśreṣṭhā na śekuravamarditum ,
arditāścaiva bāṇaughaiḥ kṣiprahastena rakṣasā.
yatnataste hariśreṣṭhā na śekuravamarditum ,
arditāścaiva bāṇaughaiḥ kṣiprahastena rakṣasā.
40.
tām api prahitām śaktim rāvaṇena
balīyasā yatnataḥ te hariśreṣṭhāḥ
na śekuḥ avamarditum arditāḥ ca
eva bāṇaughaiḥ kṣiprahastena rakṣasā
balīyasā yatnataḥ te hariśreṣṭhāḥ
na śekuḥ avamarditum arditāḥ ca
eva bāṇaughaiḥ kṣiprahastena rakṣasā
40.
balīyasā rāvaṇena prahitām tām
śaktim api te hariśreṣṭhāḥ yatnataḥ
avamarditum na śekuḥ kṣiprahastena
rakṣasā bāṇaughaiḥ arditāḥ ca eva
śaktim api te hariśreṣṭhāḥ yatnataḥ
avamarditum na śekuḥ kṣiprahastena
rakṣasā bāṇaughaiḥ arditāḥ ca eva
40.
Even that (śakti) weapon, hurled by the mighty Rāvaṇa, those foremost monkeys (hariśreṣṭhāḥ) were unable to stop, despite their efforts. They were also tormented by volleys of arrows from the swift-handed demon (rakṣas).
सौमित्रिं सा विनिर्भिद्य प्रविष्टा धरणीतलम् ।
तां कराभ्यां परामृश्य रामः शक्तिं भयावहाम् ।
बभञ्ज समरे क्रुद्धो बलवद्विचकर्ष च ॥४१॥
तां कराभ्यां परामृश्य रामः शक्तिं भयावहाम् ।
बभञ्ज समरे क्रुद्धो बलवद्विचकर्ष च ॥४१॥
41. saumitriṃ sā vinirbhidya praviṣṭā dharaṇītalam ,
tāṃ karābhyāṃ parāmṛśya rāmaḥ śaktiṃ bhayāvahām ,
babhañja samare kruddho balavadvicakarṣa ca.
tāṃ karābhyāṃ parāmṛśya rāmaḥ śaktiṃ bhayāvahām ,
babhañja samare kruddho balavadvicakarṣa ca.
41.
saumitrim sā vinirbhidya praviṣṭā
dharaṇītalam tām karābhyām parāmṛśya
rāmaḥ śaktim bhayāvahām babhañja
samare kruddhaḥ balavat vicakarṣa ca
dharaṇītalam tām karābhyām parāmṛśya
rāmaḥ śaktim bhayāvahām babhañja
samare kruddhaḥ balavat vicakarṣa ca
41.
sā saumitrim vinirbhidya dharaṇītalam
praviṣṭā rāmaḥ samare kruddhaḥ
tām bhayāvahām śaktim karābhyām
parāmṛśya babhañja ca balavat vicakarṣa
praviṣṭā rāmaḥ samare kruddhaḥ
tām bhayāvahām śaktim karābhyām
parāmṛśya babhañja ca balavat vicakarṣa
41.
Having thoroughly pierced Soumitri (Lakṣmaṇa), that (śakti) weapon had penetrated the earth. Rāma, furious in battle, grasped that terrifying (śakti) with both hands, broke it, and forcefully pulled it out.
तस्य निष्कर्षतः शक्तिं रावणेन बलीयसा ।
शराः सर्वेषु गात्रेषु पातिता मर्मभेदिनः ॥४२॥
शराः सर्वेषु गात्रेषु पातिता मर्मभेदिनः ॥४२॥
42. tasya niṣkarṣataḥ śaktiṃ rāvaṇena balīyasā ,
śarāḥ sarveṣu gātreṣu pātitā marmabhedinaḥ.
śarāḥ sarveṣu gātreṣu pātitā marmabhedinaḥ.
42.
tasya niṣkarṣataḥ śaktim rāvaṇena balīyasā
śarāḥ sarveṣu gātreṣu pātitāḥ marmabhedinaḥ
śarāḥ sarveṣu gātreṣu pātitāḥ marmabhedinaḥ
42.
tasya śaktim niṣkarṣataḥ balīyasā rāvaṇena
marmabhedinaḥ śarāḥ sarveṣu gātreṣu pātitāḥ
marmabhedinaḥ śarāḥ sarveṣu gātreṣu pātitāḥ
42.
As he was pulling out the (śakti) weapon, the mighty Rāvaṇa shot arrows that pierced all his vital limbs.
अचिन्तयित्वा तान्बाणान् समाश्लिष्य च लक्ष्मणम् ।
अब्रवीच्च हनूमन्तं सुग्रीवं चैव राघवः ।
लक्ष्मणं परिवार्येह तिष्ठध्वं वानरोत्तमाः ॥४३॥
अब्रवीच्च हनूमन्तं सुग्रीवं चैव राघवः ।
लक्ष्मणं परिवार्येह तिष्ठध्वं वानरोत्तमाः ॥४३॥
43. acintayitvā tānbāṇān samāśliṣya ca lakṣmaṇam ,
abravīcca hanūmantaṃ sugrīvaṃ caiva rāghavaḥ ,
lakṣmaṇaṃ parivāryeha tiṣṭhadhvaṃ vānarottamāḥ.
abravīcca hanūmantaṃ sugrīvaṃ caiva rāghavaḥ ,
lakṣmaṇaṃ parivāryeha tiṣṭhadhvaṃ vānarottamāḥ.
43.
acintayitvā tān bāṇān samāśliṣya ca
lakṣmaṇam abravīt ca hanūmantam
sugrīvam ca eva rāghavaḥ lakṣmaṇam
parivārya iha tiṣṭhadhvam vānarottamāḥ
lakṣmaṇam abravīt ca hanūmantam
sugrīvam ca eva rāghavaḥ lakṣmaṇam
parivārya iha tiṣṭhadhvam vānarottamāḥ
43.
rāghavaḥ tān bāṇān acintayitvā
lakṣmaṇam ca samāśliṣya hanūmantam
sugrīvam ca eva abravīt vānarottamāḥ
lakṣmaṇam iha parivārya tiṣṭhadhvam
lakṣmaṇam ca samāśliṣya hanūmantam
sugrīvam ca eva abravīt vānarottamāḥ
lakṣmaṇam iha parivārya tiṣṭhadhvam
43.
Rama (rāghava), without concern for those arrows, and having embraced Lakshmana, then said to Hanuman and Sugriva: "O best of monkeys, stand here surrounding Lakshmana."
पराक्रमस्य कालो ऽयं संप्राप्तो मे चिरेप्सितः ।
पापात्मायं दशग्रीवो वध्यतां पापनिश्चयः ।
काङ्क्षितः स्तोककस्येव घर्मान्ते मेघदर्शनम् ॥४४॥
पापात्मायं दशग्रीवो वध्यतां पापनिश्चयः ।
काङ्क्षितः स्तोककस्येव घर्मान्ते मेघदर्शनम् ॥४४॥
44. parākramasya kālo'yaṃ saṃprāpto me cirepsitaḥ ,
pāpātmāyaṃ daśagrīvo vadhyatāṃ pāpaniścayaḥ ,
kāṅkṣitaḥ stokakasyeva gharmānte meghadarśanam.
pāpātmāyaṃ daśagrīvo vadhyatāṃ pāpaniścayaḥ ,
kāṅkṣitaḥ stokakasyeva gharmānte meghadarśanam.
44.
parākramasya kālaḥ ayam samprāptaḥ me
cirepsitaḥ pāpātmā ayam daśagrīvaḥ
vadhyatām pāpaniścayaḥ kāṅkṣitaḥ
stokakasya iva gharmānte meghadarśanam
cirepsitaḥ pāpātmā ayam daśagrīvaḥ
vadhyatām pāpaniścayaḥ kāṅkṣitaḥ
stokakasya iva gharmānte meghadarśanam
44.
ayam parākramasya kālaḥ me cirepsitaḥ
samprāptaḥ ayam pāpātmā pāpaniścayaḥ
daśagrīvaḥ vadhyatām stokakasya
gharmānte meghadarśanam iva kāṅkṣitaḥ
samprāptaḥ ayam pāpātmā pāpaniścayaḥ
daśagrīvaḥ vadhyatām stokakasya
gharmānte meghadarśanam iva kāṅkṣitaḥ
44.
This is the moment for valor, long desired by me, which has now arrived. Let this evil-souled Dashagriva, whose resolve is wicked, be slain. He is longed for just as the sight of clouds is desired by a chataka bird at the end of summer.
अस्मिन्मुहूर्ते नचिरात् सत्यं प्रतिशृणोमि वः ।
अरावणमरामं वा जगद्द्रक्ष्यथ वानराः ॥४५॥
अरावणमरामं वा जगद्द्रक्ष्यथ वानराः ॥४५॥
45. asminmuhūrte nacirāt satyaṃ pratiśṛṇomi vaḥ ,
arāvaṇamarāmaṃ vā jagaddrakṣyatha vānarāḥ.
arāvaṇamarāmaṃ vā jagaddrakṣyatha vānarāḥ.
45.
asmin muhūrte nacirāt satyam pratiśṛṇomi vaḥ
arāvaṇam arāmam vā jagat drakṣyatha vānarāḥ
arāvaṇam arāmam vā jagat drakṣyatha vānarāḥ
45.
vānarāḥ asmin muhūrte nacirāt vaḥ satyam
pratiśṛṇomi jagat arāvaṇam vā arāmam drakṣyatha
pratiśṛṇomi jagat arāvaṇam vā arāmam drakṣyatha
45.
O monkeys, in this very moment, without delay, I truly promise you: you will see the world either without Ravana or without Rama.
राज्यनाशं वने वासं दण्डके परिधावनम् ।
वैदेह्याश्च परामर्शं रक्षोभिश्च समागमम् ॥४६॥
वैदेह्याश्च परामर्शं रक्षोभिश्च समागमम् ॥४६॥
46. rājyanāśaṃ vane vāsaṃ daṇḍake paridhāvanam ,
vaidehyāśca parāmarśaṃ rakṣobhiśca samāgamam.
vaidehyāśca parāmarśaṃ rakṣobhiśca samāgamam.
46.
rājyanāśam vane vāsam daṇḍake paridhāvanam
vaidehyāḥ ca parāmarśam rakṣobhiḥ ca samāgamam
vaidehyāḥ ca parāmarśam rakṣobhiḥ ca samāgamam
46.
rājyanāśam vane vāsam daṇḍake paridhāvanam
vaidehyāḥ ca parāmarśam rakṣobhiḥ ca samāgamam
vaidehyāḥ ca parāmarśam rakṣobhiḥ ca samāgamam
46.
The loss of the kingdom, the dwelling in the forest, the wandering in the Dandaka region, the abduction of Sita (vaidehī), and the encounter with the rakshasas.
प्राप्तं दुःखं महद्घोरं क्लेशं च निरयोपमम् ।
अद्य सर्वमहं त्यक्ष्ये हत्वा तं रावणं रणे ॥४७॥
अद्य सर्वमहं त्यक्ष्ये हत्वा तं रावणं रणे ॥४७॥
47. prāptaṃ duḥkhaṃ mahadghoraṃ kleśaṃ ca nirayopamam ,
adya sarvamahaṃ tyakṣye hatvā taṃ rāvaṇaṃ raṇe.
adya sarvamahaṃ tyakṣye hatvā taṃ rāvaṇaṃ raṇe.
47.
prāptam duḥkham mahat ghoram kleśam ca nirayopamam
adya sarvam aham tyakṣye hatvā tam rāvaṇam raṇe
adya sarvam aham tyakṣye hatvā tam rāvaṇam raṇe
47.
aham adya mahat ghoram nirayopamam prāptam duḥkham
kleśam ca sarvam tyakṣye tam rāvaṇam raṇe hatvā
kleśam ca sarvam tyakṣye tam rāvaṇam raṇe hatvā
47.
Today, I will cast aside all this great, dreadful suffering and hell-like anguish that I have endured, by killing that Ravana in battle.
यदर्थं वानरं सैन्यं समानीतमिदं मया ।
सुग्रीवश्च कृतो राज्ये निहत्वा वालिनं रणे ॥४८॥
सुग्रीवश्च कृतो राज्ये निहत्वा वालिनं रणे ॥४८॥
48. yadarthaṃ vānaraṃ sainyaṃ samānītamidaṃ mayā ,
sugrīvaśca kṛto rājye nihatvā vālinaṃ raṇe.
sugrīvaśca kṛto rājye nihatvā vālinaṃ raṇe.
48.
yadartham vānaram sainyam samānītam idam mayā
sugrīvaḥ ca kṛtaḥ rājye nihatvā vālinam raṇe
sugrīvaḥ ca kṛtaḥ rājye nihatvā vālinam raṇe
48.
yadartham idam vānaram sainyam mayā samānītam
ca vālinam raṇe nihatvā sugrīvaḥ rājye kṛtaḥ
ca vālinam raṇe nihatvā sugrīvaḥ rājye kṛtaḥ
48.
This monkey army was assembled by me, and Sugriva was enthroned after Valin was killed in battle, all for that very purpose.
यदर्थं सागरः क्रान्तः सेतुर्बद्धश्च सागरे ।
सो ऽयमद्य रणे पापश्चक्षुर्विषयमागतः ॥४९॥
सो ऽयमद्य रणे पापश्चक्षुर्विषयमागतः ॥४९॥
49. yadarthaṃ sāgaraḥ krāntaḥ seturbaddhaśca sāgare ,
so'yamadya raṇe pāpaścakṣurviṣayamāgataḥ.
so'yamadya raṇe pāpaścakṣurviṣayamāgataḥ.
49.
yadartham sāgaraḥ krāntaḥ setuḥ baddhaḥ ca sāgare
saḥ ayam adya raṇe pāpaḥ cakṣurviṣayam āgataḥ
saḥ ayam adya raṇe pāpaḥ cakṣurviṣayam āgataḥ
49.
yadartham sāgaraḥ krāntaḥ ca sāgare setuḥ baddhaḥ
saḥ ayam adya pāpaḥ raṇe cakṣurviṣayam āgataḥ
saḥ ayam adya pāpaḥ raṇe cakṣurviṣayam āgataḥ
49.
For the very purpose that the ocean was crossed and a bridge was built across it, that wicked one has now appeared within my sight on the battlefield today.
चक्षुर्विषयमागम्य नायं जीवितुमर्हति ।
दृष्टिं दृष्टिविषस्येव सर्पस्य मम रावणः ॥५०॥
दृष्टिं दृष्टिविषस्येव सर्पस्य मम रावणः ॥५०॥
50. cakṣurviṣayamāgamya nāyaṃ jīvitumarhati ,
dṛṣṭiṃ dṛṣṭiviṣasyeva sarpasya mama rāvaṇaḥ.
dṛṣṭiṃ dṛṣṭiviṣasyeva sarpasya mama rāvaṇaḥ.
50.
cakṣurviṣayam āgamya na ayam jīvitum arhati
dṛṣṭim dṛṣṭiviṣasya iva sarpasya mama rāvaṇaḥ
dṛṣṭim dṛṣṭiviṣasya iva sarpasya mama rāvaṇaḥ
50.
ayam rāvaṇaḥ cakṣurviṣayam āgamya jīvitum na
arhati mama dṛṣṭim dṛṣṭiviṣasya sarpasya iva
arhati mama dṛṣṭim dṛṣṭiviṣasya sarpasya iva
50.
Having come within my sight, this Ravana does not deserve to live. He is to me like a serpent whose very gaze is poison.
स्वस्थाः पश्यत दुर्धर्षा युद्धं वानरपुंगवाः ।
आसीनाः पर्वताग्रेषु ममेदं रावणस्य च ॥५१॥
आसीनाः पर्वताग्रेषु ममेदं रावणस्य च ॥५१॥
51. svasthāḥ paśyata durdharṣā yuddhaṃ vānarapuṃgavāḥ ,
āsīnāḥ parvatāgreṣu mamedaṃ rāvaṇasya ca.
āsīnāḥ parvatāgreṣu mamedaṃ rāvaṇasya ca.
51.
svasthāḥ paśyata durdharṣāḥ yuddham vānarapuṃgavāḥ
āsīnāḥ parvatāgreṣu mama idam rāvaṇasya ca
āsīnāḥ parvatāgreṣu mama idam rāvaṇasya ca
51.
durdharṣāḥ vānarapuṃgavāḥ svasthāḥ parvatāgreṣu
āsīnāḥ paśyata mama rāvaṇasya ca idam yuddham
āsīnāḥ paśyata mama rāvaṇasya ca idam yuddham
51.
O invincible chiefs among monkeys, remain at ease and watch, seated on the mountain peaks, this battle between me and Rāvaṇa.
अद्य रामस्य रामत्वं पश्यन्तु मम संयुगे ।
त्रयो लोकाः सगन्धर्वाः सदेवाः सर्षिचारणाः ॥५२॥
त्रयो लोकाः सगन्धर्वाः सदेवाः सर्षिचारणाः ॥५२॥
52. adya rāmasya rāmatvaṃ paśyantu mama saṃyuge ,
trayo lokāḥ sagandharvāḥ sadevāḥ sarṣicāraṇāḥ.
trayo lokāḥ sagandharvāḥ sadevāḥ sarṣicāraṇāḥ.
52.
adya rāmasya rāmatvam paśyantu mama saṃyuge
trayaḥ lokāḥ sagandharvāḥ sadevāḥ sarṣicāraṇāḥ
trayaḥ lokāḥ sagandharvāḥ sadevāḥ sarṣicāraṇāḥ
52.
adya saṃyuge trayaḥ lokāḥ sagandharvāḥ
sadevāḥ sarṣicāraṇāḥ mama rāmatvam paśyantu
sadevāḥ sarṣicāraṇāḥ mama rāmatvam paśyantu
52.
Today, in battle, let the three worlds - along with the Gandharvas, gods, sages (ṛṣi), and Caraṇas - witness my true nature as Rāma (rāmatvam).
अद्य कर्म करिष्यामि यल् लोकाः सचराचराः ।
सदेवाः कथयिष्यन्ति यावद्भूमिर्धरिष्यति ॥५३॥
सदेवाः कथयिष्यन्ति यावद्भूमिर्धरिष्यति ॥५३॥
53. adya karma kariṣyāmi yal lokāḥ sacarācarāḥ ,
sadevāḥ kathayiṣyanti yāvadbhūmirdhariṣyati.
sadevāḥ kathayiṣyanti yāvadbhūmirdhariṣyati.
53.
adya karma kariṣyāmi yat lokāḥ sacarācarāḥ
sadevāḥ kathayiṣyanti yāvat bhūmiḥ dhariṣyati
sadevāḥ kathayiṣyanti yāvat bhūmiḥ dhariṣyati
53.
adya yat karma kariṣyāmi lokāḥ sacarācarāḥ
sadevāḥ kathayiṣyanti yāvat bhūmiḥ dhariṣyati
sadevāḥ kathayiṣyanti yāvat bhūmiḥ dhariṣyati
53.
Today I will perform a deed (karma) of which all the worlds - including moving and non-moving beings and the gods - will speak for as long as the earth (bhūmi) endures.
एवमुक्त्वा शितैर्बाणैस्तप्तकाञ्चनभूषणैः ।
आजघान दशग्रीवं रणे रामः समाहितः ॥५४॥
आजघान दशग्रीवं रणे रामः समाहितः ॥५४॥
54. evamuktvā śitairbāṇaistaptakāñcanabhūṣaṇaiḥ ,
ājaghāna daśagrīvaṃ raṇe rāmaḥ samāhitaḥ.
ājaghāna daśagrīvaṃ raṇe rāmaḥ samāhitaḥ.
54.
evam uktvā śitaiḥ bāṇaiḥ taptakāñcanabhūṣaṇaiḥ
ājaghāna daśagrīvam raṇe rāmaḥ samāhitaḥ
ājaghāna daśagrīvam raṇe rāmaḥ samāhitaḥ
54.
evam uktvā samāhitaḥ rāmaḥ śitaiḥ
taptakāñcanabhūṣaṇaiḥ bāṇaiḥ raṇe daśagrīvam ājaghāna
taptakāñcanabhūṣaṇaiḥ bāṇaiḥ raṇe daśagrīvam ājaghāna
54.
Having spoken thus, Rāma, composed and focused (samāhita), struck Dashagriva (Daśagrīva) in battle with sharp arrows adorned with heated gold.
अथ प्रदीप्तैर्नाराचैर्मुसलैश्चापि रावणः ।
अभ्यवर्षत्तदा रामं धाराभिरिव तोयदः ॥५५॥
अभ्यवर्षत्तदा रामं धाराभिरिव तोयदः ॥५५॥
55. atha pradīptairnārācairmusalaiścāpi rāvaṇaḥ ,
abhyavarṣattadā rāmaṃ dhārābhiriva toyadaḥ.
abhyavarṣattadā rāmaṃ dhārābhiriva toyadaḥ.
55.
atha pradīptaiḥ nārācaiḥ musalaiḥ ca api rāvaṇaḥ
abhyavarṣat tadā rāmam dhārābhiḥ iva toyadaḥ
abhyavarṣat tadā rāmam dhārābhiḥ iva toyadaḥ
55.
rāvaṇaḥ atha tadā pradīptaiḥ nārācaiḥ musalaiḥ
ca api rāmam abhyavarṣat toyadaḥ iva dhārābhiḥ
ca api rāmam abhyavarṣat toyadaḥ iva dhārābhiḥ
55.
Then, Ravana showered Rama with blazing iron arrows and maces, just as a cloud pours down with torrents of rain.
रामरावणमुक्तानामन्योन्यमभिनिघ्नताम् ।
शराणां च शराणां च बभूव तुमुलः स्वनः ॥५६॥
शराणां च शराणां च बभूव तुमुलः स्वनः ॥५६॥
56. rāmarāvaṇamuktānāmanyonyamabhinighnatām ,
śarāṇāṃ ca śarāṇāṃ ca babhūva tumulaḥ svanaḥ.
śarāṇāṃ ca śarāṇāṃ ca babhūva tumulaḥ svanaḥ.
56.
rāmarāvaṇamuktānām anyonnyam abhinighnatām
śarāṇām ca śarāṇām ca babhūva tumulaḥ svanaḥ
śarāṇām ca śarāṇām ca babhūva tumulaḥ svanaḥ
56.
rāmarāvaṇamuktānām abhinighnatām śarāṇām ca
śarāṇām ca anyonnyam tumulaḥ svanaḥ babhūva
śarāṇām ca anyonnyam tumulaḥ svanaḥ babhūva
56.
From the arrows released by Rama and Ravana, striking each other, there arose a tumultuous sound.
ते भिन्नाश्च विकीर्णाश्च रामरावणयोः शराः ।
अन्तरिक्षात् प्रदीप्ताग्रा निपेतुर्धरणीतले ॥५७॥
अन्तरिक्षात् प्रदीप्ताग्रा निपेतुर्धरणीतले ॥५७॥
57. te bhinnāśca vikīrṇāśca rāmarāvaṇayoḥ śarāḥ ,
antarikṣāt pradīptāgrā nipeturdharaṇītale.
antarikṣāt pradīptāgrā nipeturdharaṇītale.
57.
te bhinnāḥ ca vikīrṇāḥ ca rāmarāvaṇayoḥ śarāḥ
antarikṣāt pradīptāgrāḥ nipetuḥ dharaṇītale
antarikṣāt pradīptāgrāḥ nipetuḥ dharaṇītale
57.
rāmarāvaṇayoḥ te śarāḥ bhinnāḥ ca vikīrṇāḥ ca
pradīptāgrāḥ antarikṣāt dharaṇītale nipetuḥ
pradīptāgrāḥ antarikṣāt dharaṇītale nipetuḥ
57.
Those arrows of Rama and Ravana, shattered and scattered, fell from the sky with blazing tips onto the earth's surface.
तयोर्ज्यातलनिर्घोषो रामरावणयोर्महान् ।
त्रासनः सर्वबूतानां स बभूवाद्भुतोपमः ॥५८॥
त्रासनः सर्वबूतानां स बभूवाद्भुतोपमः ॥५८॥
58. tayorjyātalanirghoṣo rāmarāvaṇayormahān ,
trāsanaḥ sarvabūtānāṃ sa babhūvādbhutopamaḥ.
trāsanaḥ sarvabūtānāṃ sa babhūvādbhutopamaḥ.
58.
tayoḥ jyātalnirghoṣaḥ rāmarāvaṇayoḥ mahān
trāsanaḥ sarvabhūtānām saḥ babhūva adbhutopamaḥ
trāsanaḥ sarvabhūtānām saḥ babhūva adbhutopamaḥ
58.
tayoḥ rāmarāvaṇayoḥ mahān jyātalnirghoṣaḥ saḥ
sarvabhūtānām trāsanaḥ adbhutopamaḥ babhūva
sarvabhūtānām trāsanaḥ adbhutopamaḥ babhūva
58.
The great sound of the bowstrings and the slap of palms from those two, Rama and Ravana, became terrifying to all beings and was truly extraordinary.
स कीर्यमाणः शरजालवृष्टिभिर्महात्मना दीप्तधनुष्मतार्दितः ।
भयात् प्रदुद्राव समेत्य रावणो यथानिलेनाभिहतो बलाहकः ॥५९॥
भयात् प्रदुद्राव समेत्य रावणो यथानिलेनाभिहतो बलाहकः ॥५९॥
59. sa kīryamāṇaḥ śarajālavṛṣṭibhirmahātmanā dīptadhanuṣmatārditaḥ ,
bhayāt pradudrāva sametya rāvaṇo yathānilenābhihato balāhakaḥ.
bhayāt pradudrāva sametya rāvaṇo yathānilenābhihato balāhakaḥ.
59.
sa kīryamāṇaḥ śarajālavṛṣṭibhiḥ
mahātmanā dīptadhanuṣmatā ārditaḥ
bhayāt pradudrāva sametya rāvaṇaḥ
yathā anilena abhihataḥ balāhakaḥ
mahātmanā dīptadhanuṣmatā ārditaḥ
bhayāt pradudrāva sametya rāvaṇaḥ
yathā anilena abhihataḥ balāhakaḥ
59.
rāvaṇaḥ mahātmanā dīptadhanuṣmatā
śarajālavṛṣṭibhiḥ kīryamāṇaḥ
ārtitaḥ bhayāt sametya pradudrāva
yathā anilena abhihataḥ balāhakaḥ
śarajālavṛṣṭibhiḥ kīryamāṇaḥ
ārtitaḥ bhayāt sametya pradudrāva
yathā anilena abhihataḥ balāhakaḥ
59.
Ravana, tormented by the great-souled one wielding a blazing bow and deluged by showers of arrows, fled in fear after confronting him, just as a cloud is dispersed by the wind.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88 (current chapter)
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100