वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-14
ततः स सचिवैः सार्धं षड्भिर्नित्यं बलोत्कटैः ।
महोदरप्रहस्ताभ्यां मारीचशुकसारणैः ॥१॥
महोदरप्रहस्ताभ्यां मारीचशुकसारणैः ॥१॥
1. tataḥ sa sacivaiḥ sārdhaṃ ṣaḍbhirnityaṃ balotkaṭaiḥ ,
mahodaraprahastābhyāṃ mārīcaśukasāraṇaiḥ.
mahodaraprahastābhyāṃ mārīcaśukasāraṇaiḥ.
1.
tataḥ saḥ sacivaiḥ sārdham ṣaḍbhiḥ nityam
balotkaṭaiḥ mahodaraprahastābhyām mārīcaśukasāraṇaiḥ
balotkaṭaiḥ mahodaraprahastābhyām mārīcaśukasāraṇaiḥ
1.
tataḥ saḥ ṣaḍbhiḥ nityam balotkaṭaiḥ sacivaiḥ sārdham,
mahodaraprahastābhyām mārīcaśukasāraṇaiḥ
mahodaraprahastābhyām mārīcaśukasāraṇaiḥ
1.
Then he, accompanied by his six ministers, who were always exceedingly powerful - Mahodara, Prahasta, Mārīca, Śuka, and Sāraṇa - ...
धूम्राक्षेण च वीरेण नित्यं समरगृध्नुना ।
वृतः संप्रययौ श्रीमान् क्रोधाल् लोकान्दहन्निव ॥२॥
वृतः संप्रययौ श्रीमान् क्रोधाल् लोकान्दहन्निव ॥२॥
2. dhūmrākṣeṇa ca vīreṇa nityaṃ samaragṛdhnunā ,
vṛtaḥ saṃprayayau śrīmān krodhāl lokāndahanniva.
vṛtaḥ saṃprayayau śrīmān krodhāl lokāndahanniva.
2.
dhūmrākṣeṇa ca vīreṇa nityaṃ samaragṛdhrunā
vṛtaḥ saṃprayayau śrīmān krodhāt lokān dahan iva
vṛtaḥ saṃprayayau śrīmān krodhāt lokān dahan iva
2.
śrīmān nityaṃ samaragṛdhrunā vīreṇa ca dhūmrākṣeṇa
vṛtaḥ krodhāt lokān dahan iva saṃprayayau
vṛtaḥ krodhāt lokān dahan iva saṃprayayau
2.
The glorious one set out, accompanied by the heroic Dhūmrākṣa, who was ever eager for battle, as if scorching the worlds with his rage.
पुराणि स नदीः शैलान् वनान्युपवनानि च ।
अतिक्रम्य मुहूर्तेन कैलासं गिरिमाविशत् ॥३॥
अतिक्रम्य मुहूर्तेन कैलासं गिरिमाविशत् ॥३॥
3. purāṇi sa nadīḥ śailān vanānyupavanāni ca ,
atikramya muhūrtena kailāsaṃ girimāviśat.
atikramya muhūrtena kailāsaṃ girimāviśat.
3.
purāṇi sa nadīḥ śailān vanāni upavanāni ca
atikramya muhūrtena kailāsaṃ girim āviśat
atikramya muhūrtena kailāsaṃ girim āviśat
3.
sa muhūrtena purāṇi nadīḥ śailān vanāni ca
upavanāni atikramya kailāsaṃ girim āviśat
upavanāni atikramya kailāsaṃ girim āviśat
3.
Having swiftly passed over cities, rivers, mountains, forests, and groves, he entered Mount Kailāsa in a single moment.
तं निविष्टं गिरौ तस्मिन् राक्षसेन्द्रं निशम्य तु ।
राज्ञो भ्रातायमित्युक्त्वा गता यत्र धनेश्वरः ॥४॥
राज्ञो भ्रातायमित्युक्त्वा गता यत्र धनेश्वरः ॥४॥
4. taṃ niviṣṭaṃ girau tasmin rākṣasendraṃ niśamya tu ,
rājño bhrātāyamityuktvā gatā yatra dhaneśvaraḥ.
rājño bhrātāyamityuktvā gatā yatra dhaneśvaraḥ.
4.
taṃ niviṣṭaṃ girau tasmin rākṣasendraṃ niśamya tu
rājñaḥ bhrātā ayam iti uktvā gatāḥ yatra dhaneśvaraḥ
rājñaḥ bhrātā ayam iti uktvā gatāḥ yatra dhaneśvaraḥ
4.
tu tasmin girau niviṣṭaṃ taṃ rākṣasendraṃ niśamya,
rājñaḥ bhrātā ayam iti uktvā,
yatra dhaneśvaraḥ gatāḥ
rājñaḥ bhrātā ayam iti uktvā,
yatra dhaneśvaraḥ gatāḥ
4.
Perceiving him, the king of the rākṣasas, to be settled on that mountain, (they) then went to where the lord of wealth (Kubera) resided, saying, 'This is the brother of the king.'
गत्वा तु सर्वमाचख्युर्भ्रातुस्तस्य विनिश्चयम् ।
अनुज्ञाता ययुश्चैव युद्धाय धनदेन ते ॥५॥
अनुज्ञाता ययुश्चैव युद्धाय धनदेन ते ॥५॥
5. gatvā tu sarvamācakhyurbhrātustasya viniścayam ,
anujñātā yayuścaiva yuddhāya dhanadena te.
anujñātā yayuścaiva yuddhāya dhanadena te.
5.
gatvā tu sarvam ācakhyuḥ bhrātuḥ tasya viniścayam
anujñātāḥ yayuḥ ca eva yuddhāya dhanadena te
anujñātāḥ yayuḥ ca eva yuddhāya dhanadena te
5.
tu (te) gatvā,
tasya bhrātuḥ viniścayam sarvam ācakhyuḥ.
ca eva dhanadena anujñātāḥ te yuddhāya yayuḥ
tasya bhrātuḥ viniścayam sarvam ācakhyuḥ.
ca eva dhanadena anujñātāḥ te yuddhāya yayuḥ
5.
Having gone, they reported everything regarding that (rākṣasa's) firm resolve to his brother (Kubera). And indeed, having been granted permission by the lord of wealth (Kubera), they went forth for battle.
ततो बलस्य संक्षोभः सागरस्येव वर्धतः ।
अभून्नैरृतराजस्य गिरिं संचालयन्निव ॥६॥
अभून्नैरृतराजस्य गिरिं संचालयन्निव ॥६॥
6. tato balasya saṃkṣobhaḥ sāgarasyeva vardhataḥ ,
abhūnnairṛtarājasya giriṃ saṃcālayanniva.
abhūnnairṛtarājasya giriṃ saṃcālayanniva.
6.
tataḥ balasya saṃkṣobhaḥ sāgarasya iva vardhataḥ
abhūt nairṛtarājasya girim saṃcālayan iva
abhūt nairṛtarājasya girim saṃcālayan iva
6.
Then, a great commotion arose in the army of the king of the Rākṣasas, like an increasing ocean, as if it were shaking a mountain.
ततो युद्धं समभवद् यक्षराक्षससंकुलम् ।
व्यथिताश्चाभवंस्तत्र सचिवास्तस्य रक्षसः ॥७॥
व्यथिताश्चाभवंस्तत्र सचिवास्तस्य रक्षसः ॥७॥
7. tato yuddhaṃ samabhavad yakṣarākṣasasaṃkulam ,
vyathitāścābhavaṃstatra sacivāstasya rakṣasaḥ.
vyathitāścābhavaṃstatra sacivāstasya rakṣasaḥ.
7.
tataḥ yuddham samabhavat yakṣarākṣasasaṃkulam
vyathitāḥ ca abhavan tatra sacivāḥ tasya rakṣasaḥ
vyathitāḥ ca abhavan tatra sacivāḥ tasya rakṣasaḥ
7.
Then, a battle crowded with Yakṣas and Rākṣasas ensued. There, the ministers of that Rākṣasa became distressed.
तं दृष्ट्वा तादृशं सैन्यं दशग्रीवो निशाचरः ।
हर्षान्नादं ततः कृत्वा रोषात् समभिवर्तत ॥८॥
हर्षान्नादं ततः कृत्वा रोषात् समभिवर्तत ॥८॥
8. taṃ dṛṣṭvā tādṛśaṃ sainyaṃ daśagrīvo niśācaraḥ ,
harṣānnādaṃ tataḥ kṛtvā roṣāt samabhivartata.
harṣānnādaṃ tataḥ kṛtvā roṣāt samabhivartata.
8.
tam dṛṣṭvā tādṛśam sainyam daśagrīvaḥ niśācaraḥ
harṣāt nādam tataḥ kṛtvā roṣāt samabhivartata
harṣāt nādam tataḥ kṛtvā roṣāt samabhivartata
8.
Upon seeing such an army, Daśagrīva, the night-wanderer (rākṣasa), first let out a roar of joy, and then advanced with great anger.
ये तु ते राक्षसेन्द्रस्य सचिवा घोरविक्रमः ।
ते सहस्रं सहस्राणामेकैकं समयोधयन् ॥९॥
ते सहस्रं सहस्राणामेकैकं समयोधयन् ॥९॥
9. ye tu te rākṣasendrasya sacivā ghoravikramaḥ ,
te sahasraṃ sahasrāṇāmekaikaṃ samayodhayan.
te sahasraṃ sahasrāṇāmekaikaṃ samayodhayan.
9.
ye tu te rākṣasendrasya sacivāḥ ghoravikramāḥ
te sahasram sahasrāṇām ekaikam samayodhayan
te sahasram sahasrāṇām ekaikam samayodhayan
9.
Indeed, those ministers of the king of the Rākṣasas, who possessed terrible valor, each one of them fought against thousands upon thousands (of enemies).
ततो गदाभिः परिघैरसिभिः शक्तितोमरैः ।
वध्यमानो दशग्रीवस्तत् सैन्यं समगाहत ॥१०॥
वध्यमानो दशग्रीवस्तत् सैन्यं समगाहत ॥१०॥
10. tato gadābhiḥ parighairasibhiḥ śaktitomaraiḥ ,
vadhyamāno daśagrīvastat sainyaṃ samagāhata.
vadhyamāno daśagrīvastat sainyaṃ samagāhata.
10.
tataḥ gadābhiḥ parighaiḥ asibhiḥ śaktitomaraiḥ
vadhyamānaḥ daśagrīvaḥ tat sainyam samagāhata
vadhyamānaḥ daśagrīvaḥ tat sainyam samagāhata
10.
tataḥ daśagrīvaḥ gadābhiḥ parighaiḥ asibhiḥ
śaktitomaraiḥ vadhyamānaḥ tat sainyam samagāhata
śaktitomaraiḥ vadhyamānaḥ tat sainyam samagāhata
10.
Thereupon, Daśagrīva, even while being struck by maces, iron clubs, swords, javelins, and lances, plunged into that army.
तैर्निरुच्छ्वासवत्तत्र वध्यमानो दशाननः ।
वर्षमाणैरिव घनैर्यक्षेन्द्रैः संनिरुध्यत ॥११॥
वर्षमाणैरिव घनैर्यक्षेन्द्रैः संनिरुध्यत ॥११॥
11. tairnirucchvāsavattatra vadhyamāno daśānanaḥ ,
varṣamāṇairiva ghanairyakṣendraiḥ saṃnirudhyata.
varṣamāṇairiva ghanairyakṣendraiḥ saṃnirudhyata.
11.
taiḥ nirucchvāsa-vat tatra vadhyamānaḥ daśānanaḥ
varṣamāṇaiḥ iva ghanaiḥ yakṣendaiḥ saṃnirudhyata
varṣamāṇaiḥ iva ghanaiḥ yakṣendaiḥ saṃnirudhyata
11.
tatra taiḥ nirucchvāsa-vat vadhyamānaḥ daśānanaḥ
varṣamāṇaiḥ iva ghanaiḥ yakṣendaiḥ saṃnirudhyata
varṣamāṇaiḥ iva ghanaiḥ yakṣendaiḥ saṃnirudhyata
11.
There, Daśānana, being struck by them to the point of breathlessness, was besieged by the chief yakṣas, who were like showering clouds.
स दुरात्मा समुद्यम्य कालदण्डोपमां गदाम् ।
प्रविवेश ततः सैन्यं नयन्यक्षान्यमक्षयम् ॥१२॥
प्रविवेश ततः सैन्यं नयन्यक्षान्यमक्षयम् ॥१२॥
12. sa durātmā samudyamya kāladaṇḍopamāṃ gadām ,
praviveśa tataḥ sainyaṃ nayanyakṣānyamakṣayam.
praviveśa tataḥ sainyaṃ nayanyakṣānyamakṣayam.
12.
saḥ durātmā samudyamya kāladaṇḍopamām gadām
praviveśa tataḥ sainyam nayan yakṣān yamakṣayam
praviveśa tataḥ sainyam nayan yakṣān yamakṣayam
12.
saḥ durātmā kāladaṇḍopamām gadām samudyamya
tataḥ sainyam praviveśa yakṣān yamakṣayam nayan
tataḥ sainyam praviveśa yakṣān yamakṣayam nayan
12.
That wicked individual, having lifted his mace which resembled the rod of Death (kāladaṇḍa), then plunged into the army, sending the yakṣas to the abode of Yama (yamakṣaya).
स कक्षमिव विस्तीर्णं शुष्केन्धनसमाकुलम् ।
वातेनाग्निरिवायत्तो ऽदहत् सैन्यं सुदारुणम् ॥१३॥
वातेनाग्निरिवायत्तो ऽदहत् सैन्यं सुदारुणम् ॥१३॥
13. sa kakṣamiva vistīrṇaṃ śuṣkendhanasamākulam ,
vātenāgnirivāyatto'dahat sainyaṃ sudāruṇam.
vātenāgnirivāyatto'dahat sainyaṃ sudāruṇam.
13.
saḥ kakṣam iva vistīrṇam śuṣkendhanasamākulam
vātena agniḥ iva āyattaḥ adahat sainyam sudāruṇam
vātena agniḥ iva āyattaḥ adahat sainyam sudāruṇam
13.
saḥ vātena āyattaḥ agniḥ iva vistīrṇam
śuṣkendhanasamākulam kakṣam iva sudāruṇam sainyam adahat
śuṣkendhanasamākulam kakṣam iva sudāruṇam sainyam adahat
13.
That one, like a fire intensified by the wind, consumed the extremely formidable army, which was vast like a thicket of dry grass and as dense as dry fuel.
तैस्तु तस्य मृधे ऽमात्यैर्महोदरशुकादिभिः ।
अल्पावशिष्टास्ते यक्षाः कृता वातैरिवाम्बुदाः ॥१४॥
अल्पावशिष्टास्ते यक्षाः कृता वातैरिवाम्बुदाः ॥१४॥
14. taistu tasya mṛdhe'mātyairmahodaraśukādibhiḥ ,
alpāvaśiṣṭāste yakṣāḥ kṛtā vātairivāmbudāḥ.
alpāvaśiṣṭāste yakṣāḥ kṛtā vātairivāmbudāḥ.
14.
taiḥ tu tasya mṛdhe amātyaiḥ mahodaraśukādibhiḥ
alpa-avaśiṣṭāḥ te yakṣāḥ kṛtāḥ vātaiḥ iva ambudāḥ
alpa-avaśiṣṭāḥ te yakṣāḥ kṛtāḥ vātaiḥ iva ambudāḥ
14.
tu taiḥ tasya amātyaiḥ mahodaraśukādibhiḥ mṛdhe
te yakṣāḥ vātaiḥ ambudāḥ iva alpa-avaśiṣṭāḥ kṛtāḥ
te yakṣāḥ vātaiḥ ambudāḥ iva alpa-avaśiṣṭāḥ kṛtāḥ
14.
Indeed, in that battle, his ministers, including Mahodara and Śuka, reduced those yakṣas, leaving only a few remaining, much like clouds dispersed and diminished by strong winds.
के चित्त्वायुधभग्नाङ्गाः पतिताः समरक्षितौ ।
ओष्ठान् स्वदशनैस्तीक्ष्णैर्दंशन्तो भुवि पातिताः ॥१५॥
ओष्ठान् स्वदशनैस्तीक्ष्णैर्दंशन्तो भुवि पातिताः ॥१५॥
15. ke cittvāyudhabhagnāṅgāḥ patitāḥ samarakṣitau ,
oṣṭhān svadaśanaistīkṣṇairdaṃśanto bhuvi pātitāḥ.
oṣṭhān svadaśanaistīkṣṇairdaṃśanto bhuvi pātitāḥ.
15.
ke cit tu āyudhabhagnāṅgāḥ patitāḥ samarakṣitau
oṣṭhān svadaśanaiḥ tīkṣṇaiḥ daśantaḥ bhuvi pātitāḥ
oṣṭhān svadaśanaiḥ tīkṣṇaiḥ daśantaḥ bhuvi pātitāḥ
15.
ke cit tu āyudhabhagnāṅgāḥ samarakṣitau patitāḥ [apare
ca] oṣṭhān svadaśanaiḥ tīkṣṇaiḥ daśantaḥ bhuvi pātitāḥ
ca] oṣṭhān svadaśanaiḥ tīkṣṇaiḥ daśantaḥ bhuvi pātitāḥ
15.
Some (yakṣas), their limbs shattered by weapons, fell upon the battlefield. Others were thrown to the ground, biting their own lips with sharp teeth.
भयादन्योन्यमालिङ्ग्य भ्रष्टशस्त्रा रणाजिरे ।
निषेदुस्ते तदा यक्षाः कूला जलहता इव ॥१६॥
निषेदुस्ते तदा यक्षाः कूला जलहता इव ॥१६॥
16. bhayādanyonyamāliṅgya bhraṣṭaśastrā raṇājire ,
niṣeduste tadā yakṣāḥ kūlā jalahatā iva.
niṣeduste tadā yakṣāḥ kūlā jalahatā iva.
16.
bhayāt anyonyam āliṅgya bhraṣṭaśastrāḥ raṇājire
niṣeduḥ te tadā yakṣāḥ kūlāḥ jalahatāḥ iva
niṣeduḥ te tadā yakṣāḥ kūlāḥ jalahatāḥ iva
16.
tadā te yakṣāḥ bhayāt anyonyam āliṅgya
bhraṣṭaśastrāḥ raṇājire kūlāḥ jalahatāḥ iva niṣeduḥ
bhraṣṭaśastrāḥ raṇājire kūlāḥ jalahatāḥ iva niṣeduḥ
16.
From fear, with their weapons dropped, those yakṣas embraced each other on the battlefield and then sank down, like riverbanks undermined and destroyed by water.
हतानां स्वर्गसंस्थानां युध्यतां पृथिवीतले ।
प्रेक्षतामृषिसंघानां न बभूवान्तरं दिवि ॥१७॥
प्रेक्षतामृषिसंघानां न बभूवान्तरं दिवि ॥१७॥
17. hatānāṃ svargasaṃsthānāṃ yudhyatāṃ pṛthivītale ,
prekṣatāmṛṣisaṃghānāṃ na babhūvāntaraṃ divi.
prekṣatāmṛṣisaṃghānāṃ na babhūvāntaraṃ divi.
17.
hatānām svargasaṃsthānām yudhyatām pṛthivītale
prekṣatām ṛṣisaṃghānām na babhūva antaram divi
prekṣatām ṛṣisaṃghānām na babhūva antaram divi
17.
divi antaram na babhūva hatānām svargasaṃsthānām
yudhyatām pṛthivītale prekṣatām ṛṣisaṃghānām
yudhyatām pṛthivītale prekṣatām ṛṣisaṃghānām
17.
There was no longer any space in heaven for the hosts of sages watching, due to the great number of warriors who were either slain and already in heaven, or still fighting on the earth.
एतस्मिन्नन्तरे राम विस्तीर्णबलवाहनः ।
अगमत् सुमहान्यक्षो नाम्ना संयोधकण्टकः ॥१८॥
अगमत् सुमहान्यक्षो नाम्ना संयोधकण्टकः ॥१८॥
18. etasminnantare rāma vistīrṇabalavāhanaḥ ,
agamat sumahānyakṣo nāmnā saṃyodhakaṇṭakaḥ.
agamat sumahānyakṣo nāmnā saṃyodhakaṇṭakaḥ.
18.
etasmin antare rāma vistīrṇabalavāhanaḥ
agamat sumahān yakṣaḥ nāmnā saṃyodhakantakaḥ
agamat sumahān yakṣaḥ nāmnā saṃyodhakantakaḥ
18.
etasmin antare rāma vistīrṇabalavāhanaḥ
sumahān saṃyodhakantakaḥ nāmnā yakṣaḥ agamat
sumahān saṃyodhakantakaḥ nāmnā yakṣaḥ agamat
18.
At that moment, O Rāma, a very great yakṣa named Saṃyodhakantaka, possessing extensive forces and vehicles, arrived.
तेन यक्षेण मारीचो विष्णुनेव समाहतः ।
पतितः पृथिवीं भेजे क्षीणपुण्य इवाम्बरात् ॥१९॥
पतितः पृथिवीं भेजे क्षीणपुण्य इवाम्बरात् ॥१९॥
19. tena yakṣeṇa mārīco viṣṇuneva samāhataḥ ,
patitaḥ pṛthivīṃ bheje kṣīṇapuṇya ivāmbarāt.
patitaḥ pṛthivīṃ bheje kṣīṇapuṇya ivāmbarāt.
19.
tena yakṣeṇa marīcaḥ viṣṇunā iva samāhataḥ
patitaḥ pṛthivīm bheje kṣīṇapuṇyaḥ iva ambarāt
patitaḥ pṛthivīm bheje kṣīṇapuṇyaḥ iva ambarāt
19.
tena yakṣeṇa viṣṇunā iva marīcaḥ samāhataḥ
kṣīṇapuṇyaḥ ambarāt iva patitaḥ pṛthivīm bheje
kṣīṇapuṇyaḥ ambarāt iva patitaḥ pṛthivīm bheje
19.
By that yakṣa, Marīca was struck down, just as by Viṣṇu. He fell to the earth, like one whose merit (puṇya) is exhausted falling from the sky.
प्राप्तसंज्ञो मुहूर्तेन विश्रम्य च निशाचरः ।
तं यक्षं योधयामास स च भग्नः प्रदुद्रुवे ॥२०॥
तं यक्षं योधयामास स च भग्नः प्रदुद्रुवे ॥२०॥
20. prāptasaṃjño muhūrtena viśramya ca niśācaraḥ ,
taṃ yakṣaṃ yodhayāmāsa sa ca bhagnaḥ pradudruve.
taṃ yakṣaṃ yodhayāmāsa sa ca bhagnaḥ pradudruve.
20.
prāptasaṃjñaḥ muhūrtena viśramya ca niśācaraḥ
tam yakṣam yodhayāmāsa saḥ ca bhagnaḥ pradudruve
tam yakṣam yodhayāmāsa saḥ ca bhagnaḥ pradudruve
20.
muhūrtena prāptasaṃjñaḥ ca viśramya niśācaraḥ
tam yakṣam yodhayāmāsa saḥ ca bhagnaḥ pradudruve
tam yakṣam yodhayāmāsa saḥ ca bhagnaḥ pradudruve
20.
Having regained consciousness in a moment and having rested, the demon (niśācara) fought that yakṣa. And that yakṣa, being defeated, fled.
ततः काञ्चनचित्राङ्गं वैदूर्यरजतोक्षितम् ।
मर्यादां द्वारपालानां तोरणं तत् समाविशत् ॥२१॥
मर्यादां द्वारपालानां तोरणं तत् समाविशत् ॥२१॥
21. tataḥ kāñcanacitrāṅgaṃ vaidūryarajatokṣitam ,
maryādāṃ dvārapālānāṃ toraṇaṃ tat samāviśat.
maryādāṃ dvārapālānāṃ toraṇaṃ tat samāviśat.
21.
tataḥ kāñcanacitrāṅgam vaidūryarajatokṣitam
maryādām dvārapālānām toraṇam tat samāviśat
maryādām dvārapālānām toraṇam tat samāviśat
21.
tataḥ tat toraṇam kāñcanacitrāṅgam
vaidūryarajatokṣitam dvārapālānām maryādām samāviśat
vaidūryarajatokṣitam dvārapālānām maryādām samāviśat
21.
Then, that ornamental gateway (toraṇa), with its colorful parts adorned with gold and sprinkled with lapis lazuli and silver, stood at the boundary of the gatekeepers.
ततो राम दशग्रीवं प्रविशन्तं निशाचरम् ।
सूर्यभानुरिति ख्यातो द्वारपालो न्यवारयत् ॥२२॥
सूर्यभानुरिति ख्यातो द्वारपालो न्यवारयत् ॥२२॥
22. tato rāma daśagrīvaṃ praviśantaṃ niśācaram ,
sūryabhānuriti khyāto dvārapālo nyavārayat.
sūryabhānuriti khyāto dvārapālo nyavārayat.
22.
tataḥ rāma daśagrīvam praviśantam niśācaram
sūryabhānuḥ iti khyātaḥ dvārapālaḥ nyavārayat
sūryabhānuḥ iti khyātaḥ dvārapālaḥ nyavārayat
22.
Then, O Rāma, the renowned gatekeeper Sūryabhānu prevented Daśagrīva, the night-prowler, from entering.
ततस्तोरणमुत्पाट्य तेन यक्षेण ताडितः ।
राक्षसो यक्षसृष्टेन तोरणेन समाहतः ।
न क्षितिं प्रययौ राम वरात् सलिलयोनिनः ॥२३॥
राक्षसो यक्षसृष्टेन तोरणेन समाहतः ।
न क्षितिं प्रययौ राम वरात् सलिलयोनिनः ॥२३॥
23. tatastoraṇamutpāṭya tena yakṣeṇa tāḍitaḥ ,
rākṣaso yakṣasṛṣṭena toraṇena samāhataḥ ,
na kṣitiṃ prayayau rāma varāt salilayoninaḥ.
rākṣaso yakṣasṛṣṭena toraṇena samāhataḥ ,
na kṣitiṃ prayayau rāma varāt salilayoninaḥ.
23.
tataḥ toraṇam utpāṭya tena yakṣeṇa
tāḍitaḥ rākṣasaḥ yakṣasṛṣṭena
toraṇena samāhataḥ na kṣitim
prayayau rāma varāt salilayoninaḥ
tāḍitaḥ rākṣasaḥ yakṣasṛṣṭena
toraṇena samāhataḥ na kṣitim
prayayau rāma varāt salilayoninaḥ
23.
Then, O Rāma, after uprooting the archway, the demon (Daśagrīva) was struck by that yakṣa (Sūryabhānu). Although hit by the archway created by the (yakṣa), he did not fall to the ground, due to a boon from Brahmā, whose origin is water.
स तु तेनैव तं यक्षं तोरणेन समाहनत् ।
नादृश्यत तदा यक्षो भस्म तेन कृतस्तु सः ॥२४॥
नादृश्यत तदा यक्षो भस्म तेन कृतस्तु सः ॥२४॥
24. sa tu tenaiva taṃ yakṣaṃ toraṇena samāhanat ,
nādṛśyata tadā yakṣo bhasma tena kṛtastu saḥ.
nādṛśyata tadā yakṣo bhasma tena kṛtastu saḥ.
24.
saḥ tu tena eva tam yakṣam toraṇena samāhanat na
adṛśyata tadā yakṣaḥ bhasma tena kṛtaḥ tu saḥ
adṛśyata tadā yakṣaḥ bhasma tena kṛtaḥ tu saḥ
24.
However, he (Daśagrīva) struck that yakṣa with that very archway. Then the yakṣa was not seen, for he had indeed been reduced to ashes by (Daśagrīva).
ततः प्रदुद्रुवुः सर्वे यक्षा दृष्ट्वा पराक्रमम् ।
ततो नदीर्गुहाश्चैव विविशुर्भयपीडिताः ॥२५॥
ततो नदीर्गुहाश्चैव विविशुर्भयपीडिताः ॥२५॥
25. tataḥ pradudruvuḥ sarve yakṣā dṛṣṭvā parākramam ,
tato nadīrguhāścaiva viviśurbhayapīḍitāḥ.
tato nadīrguhāścaiva viviśurbhayapīḍitāḥ.
25.
tataḥ pradudruvuḥ sarve yakṣāḥ dṛṣṭvā parākramam
tataḥ nadīḥ guhāḥ ca eva viviśuḥ bhayapīḍitāḥ
tataḥ nadīḥ guhāḥ ca eva viviśuḥ bhayapīḍitāḥ
25.
Then, all the yakṣas, having witnessed (Daśagrīva's) prowess, fled. Subsequently, overwhelmed by fear, they entered rivers and caves.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14 (current chapter)
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100