Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-29

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
स तु कृत्वा सुवेलस्य मतिमारोहणं प्रति ।
लक्ष्मणानुगतो रामः सुग्रीवमिदमब्रवीत् ॥१॥
1. sa tu kṛtvā suvelasya matimārohaṇaṃ prati ,
lakṣmaṇānugato rāmaḥ sugrīvamidamabravīt.
1. saḥ tu kṛtvā suvelasya matim ārohaṇam prati
lakṣmaṇānugataḥ rāmaḥ sugrīvam idam abravīt
1. Rāma, accompanied by Lakṣmaṇa, having made the decision to ascend Mount Suvela, spoke this to Sugrīva.
विभीषणं च धर्मज्ञमनुरक्तं निशाचरम् ।
मन्त्रज्ञं च विधिज्ञं च श्लक्ष्णया परया गिरा ॥२॥
2. vibhīṣaṇaṃ ca dharmajñamanuraktaṃ niśācaram ,
mantrajñaṃ ca vidhijñaṃ ca ślakṣṇayā parayā girā.
2. vibhīṣaṇam ca dharma-jñam anuraktam niśācaram
mantra-jñam ca vidhi-jñam ca ślakṣṇayā parayā girā
2. And with a very smooth and excellent speech, he addressed Vibhīṣaṇa - that Rākṣasa who understands natural law (dharma), is devoted, knows strategy, and is familiar with procedures.
सुवेलं साधु शैलेन्द्रमिमं धातुशतैश्चितम् ।
अध्यारोहामहे सर्वे वत्स्यामो ऽत्र निशामिमाम् ॥३॥
3. suvelaṃ sādhu śailendramimaṃ dhātuśataiścitam ,
adhyārohāmahe sarve vatsyāmo'tra niśāmimām.
3. suvelam sādhu śailendram imam dhātu-śataiḥ citam
adhyārohāmahe sarve vatsyāmaḥ atra niśām imām
3. (He said:) 'Indeed, let all of us properly ascend this Mount Suvela, the king of mountains, which is adorned with hundreds of minerals. We shall stay here this night.'
लङ्कां चालोकयिष्यामो निलयं तस्य रक्षसः ।
येन मे मरणान्ताय हृता भार्या दुरात्मना ॥४॥
4. laṅkāṃ cālokayiṣyāmo nilayaṃ tasya rakṣasaḥ ,
yena me maraṇāntāya hṛtā bhāryā durātmanā.
4. laṅkām ca ālokayiṣyāmaḥ nilayam tasya rakṣasaḥ
yena me maraṇāntāya hṛtā bhāryā durātmanā
4. 'And we shall survey Lankā, the dwelling of that Rākṣasa, by whom my wife was abducted - a deed which will lead to a fateful end for him - by that evil-minded one.'
येन धर्मो न विज्ञातो न वृत्तं न कुलं तथा ।
राक्षस्या नीचया बुद्ध्या येन तद्गर्हितं कृतम् ॥५॥
5. yena dharmo na vijñāto na vṛttaṃ na kulaṃ tathā ,
rākṣasyā nīcayā buddhyā yena tadgarhitaṃ kṛtam.
5. yena dharmaḥ na vijñātaḥ na vṛttam na kulam tathā
rākṣasyā nīcayā buddhyā yena tat garhitam kṛtam
5. yena dharmaḥ na vijñātaḥ na vṛttam na kulam tathā,
yena rākṣasyā nīcayā buddhyā tat garhitam kṛtam
5. By whom the natural law (dharma), proper conduct, and family lineage were not understood, and by whom, with a base, demonic intellect, that reprehensible act was committed.
यस्मिन्मे वर्धते रोषः कीर्तिते राक्षसाधमे ।
यस्यापराधान्नीचस्य वधं द्रक्ष्यामि रक्षसाम् ॥६॥
6. yasminme vardhate roṣaḥ kīrtite rākṣasādhame ,
yasyāparādhānnīcasya vadhaṃ drakṣyāmi rakṣasām.
6. yasmin me vardhate roṣaḥ kīrtite rākṣasādhame
yasya aparādhāt nīcasya vadham drakṣyāmi rakṣasām
6. yasmin rākṣasādhame kīrtite me roṣaḥ vardhate,
yasya nīcasya aparādhāt rakṣasām vadham drakṣyāmi
6. My anger (roṣa) grows whenever that vilest of demons is mentioned, and because of the transgressions of that base individual, I shall witness the destruction of all the rākṣasas.
एको हि कुरुते पापं कालपाशवशं गतः ।
नीचेनात्मापचारेण कुलं तेन विनश्यति ॥७॥
7. eko hi kurute pāpaṃ kālapāśavaśaṃ gataḥ ,
nīcenātmāpacāreṇa kulaṃ tena vinaśyati.
7. ekaḥ hi kurute pāpam kālapāśavaśam gataḥ
nīcena ātmāpacāreṇa kulam tena vinaśyati
7. ekaḥ hi kālapāśavaśam gataḥ pāpam kurute.
nīcena ātmāpacāreṇa tena kulam vinaśyati
7. Indeed, one person commits an evil deed, having fallen under the sway of the noose of destiny. By that base individual's self-inflicted wrong (ātmāpacāra), his entire family is destroyed.
एवं संमन्त्रयन्नेव सक्रोधो रावणं प्रति ।
रामः सुवेलं वासाय चित्रसानुमुपारुहत् ॥८॥
8. evaṃ saṃmantrayanneva sakrodho rāvaṇaṃ prati ,
rāmaḥ suvelaṃ vāsāya citrasānumupāruhat.
8. evam sammantrayan eva sakrodhaḥ rāvaṇam prati
rāmaḥ suvelam vāsāya citrasānum upāruhat
8. evam rāvaṇam prati sakrodhaḥ sammantrayan eva,
rāmaḥ suvelam citrasānum vāsāya upāruhat
8. As he was thus deliberating, full of wrath towards Rāvaṇa, Rāma ascended the picturesque peak of Suvela to encamp.
पृष्ठतो लक्ष्मण चैनमन्वगच्छत् समाहितः ।
सशरं चापमुद्यम्य सुमहद्विक्रमे रतः ॥९॥
9. pṛṣṭhato lakṣmaṇa cainamanvagacchat samāhitaḥ ,
saśaraṃ cāpamudyamya sumahadvikrame rataḥ.
9. pṛṣṭhataḥ lakṣmaṇa ca enam anvagacchat samāhitaḥ
saśaram cāpam udyamya sumahat vikrame rataḥ
9. Lakshmana, composed and intent on great valor, followed him from behind, holding his mighty bow with arrows.
तमन्वरोहत् सुग्रीवः सामात्यः सविभीषणः ।
हनूमानङ्गदो नीलो मैन्दो द्विविद एव च ॥१०॥
10. tamanvarohat sugrīvaḥ sāmātyaḥ savibhīṣaṇaḥ ,
hanūmānaṅgado nīlo maindo dvivida eva ca.
10. tam anvarohat sugrīvaḥ sāmātyaḥ savibhīṣaṇaḥ
hanūmān aṅgadaḥ nīlaḥ maindaḥ dvividaḥ eva ca
10. Sugriva, accompanied by his ministers and Vibhishana, ascended after him. Hanuman, Angada, Nila, Mainda, and Dvivida also followed.
गजो गवाक्षो गवयः शरभो गन्धमादनः ।
पनसः कुमुदश्चैव हरो रम्भश्च यूथपः ॥११॥
11. gajo gavākṣo gavayaḥ śarabho gandhamādanaḥ ,
panasaḥ kumudaścaiva haro rambhaśca yūthapaḥ.
11. gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
panasaḥ kumudaḥ ca eva haraḥ rambhaḥ ca yūthapaḥ
11. Gaja, Gavaksha, Gavaya, Sharabha, Gandhamadana, Panasa, Kumuda, Hara, and Rambha, these troop leaders also followed.
एते चान्ये च बहवो वानराः शीघ्रगामिनः ।
ते वायुवेगप्रवणास्तं गिरिं गिरिचारिणः ।
अध्यारोहन्त शतशः सुवेलं यत्र राघवः ॥१२॥
12. ete cānye ca bahavo vānarāḥ śīghragāminaḥ ,
te vāyuvegapravaṇāstaṃ giriṃ giricāriṇaḥ ,
adhyārohanta śataśaḥ suvelaṃ yatra rāghavaḥ.
12. ete ca anye ca bahavaḥ vānarāḥ
śīghragāminaḥ te vāyuvegapravaṇāḥ
tam girim giricāriṇaḥ adhyārohanta
śataśaḥ suvelam yatra rāghavaḥ
12. These and many other swift-moving Vanaras, who were like mountain-dwellers swift as the wind, ascended that Suvela mountain by hundreds, to where Rama (rāghava) was.
ते त्वदीर्घेण कालेन गिरिमारुह्य सर्वतः ।
ददृशुः शिखरे तस्य विषक्तामिव खे पुरीम् ॥१३॥
13. te tvadīrgheṇa kālena girimāruhya sarvataḥ ,
dadṛśuḥ śikhare tasya viṣaktāmiva khe purīm.
13. te tu adīrgheṇa kālena girim āruhya sarvataḥ
dadṛśuḥ śikhare tasya viṣaktām iva khe purīm
13. te tu adīrgheṇa kālena sarvataḥ girim āruhya
tasya śikhare khe viṣaktām iva purīm dadṛśuḥ
13. In a short time, having ascended the mountain from all sides, they saw on its peak a city that appeared to be suspended in the sky.
तां शुभां प्रवरद्वारां प्राकारवरशोभिताम् ।
लङ्कां राक्षससंपूर्णां ददृशुर्हरियूथपाः ॥१४॥
14. tāṃ śubhāṃ pravaradvārāṃ prākāravaraśobhitām ,
laṅkāṃ rākṣasasaṃpūrṇāṃ dadṛśurhariyūthapāḥ.
14. tām śubhām pravara-dvārām prākāra-vara-śobhitām
laṅkām rākṣasa-sampūrṇām dadṛśuḥ hari-yūthapāḥ
14. hari-yūthapāḥ tām śubhām pravara-dvārām
prākāra-vara-śobhitām rākṣasa-sampūrṇām laṅkām dadṛśuḥ
14. The monkey chiefs saw that beautiful city of Laṅkā, which possessed magnificent gates, was adorned with splendid ramparts, and was entirely teeming with demons.
प्राकारचयसंस्थैश्च तथा नीलैर्निशाचरैः ।
ददृशुस्ते हरिश्रेष्ठाः प्राकारमपरं कृतम् ॥१५॥
15. prākāracayasaṃsthaiśca tathā nīlairniśācaraiḥ ,
dadṛśuste hariśreṣṭhāḥ prākāramaparaṃ kṛtam.
15. prākāra-caya-saṃsthaiḥ ca tathā nīlaiḥ niśācaraiḥ
dadṛśuḥ te hari-śreṣṭhāḥ prākāram aparam kṛtam
15. te hari-śreṣṭhāḥ ca tathā nīlaiḥ niśācaraiḥ
prākāra-caya-saṃsthaiḥ kṛtam aparam prākāram dadṛśuḥ
15. And those foremost among the monkeys also saw another rampart, which had been constructed by the blue-skinned night-prowlers stationed upon its walls.
ते दृष्ट्वा वानराः सर्वे राक्षसान्युद्धकाङ्क्षिणः ।
मुमुचुर्विपुलान्नादांस्तत्र रामस्य पश्यतः ॥१६॥
16. te dṛṣṭvā vānarāḥ sarve rākṣasānyuddhakāṅkṣiṇaḥ ,
mumucurvipulānnādāṃstatra rāmasya paśyataḥ.
16. te dṛṣṭvā vānarāḥ sarve rākṣasān yuddha-kāṅkṣiṇaḥ
mumucuḥ vipulān nādān tatra rāmasya paśyataḥ
16. te sarve vānarāḥ yuddha-kāṅkṣiṇaḥ rākṣasān dṛṣṭvā
tatra rāmasya paśyataḥ vipulān nādān mumucuḥ
16. Having seen the demons who were eager for battle, all those monkeys then let out mighty roars, right there in the presence of Rāma.
ततो ऽस्तमगमत् सूर्यः संध्यया प्रतिरञ्जितः ।
पूर्णचन्द्रप्रदीपा च क्षपा समभिवर्तते ॥१७॥
17. tato'stamagamat sūryaḥ saṃdhyayā pratirañjitaḥ ,
pūrṇacandrapradīpā ca kṣapā samabhivartate.
17. tataḥ astam agamat sūryaḥ saṃdhyayā pratirañjitaḥ
pūrṇacandrapradīpā ca kṣapā samabhivartate
17. Then the sun set, dyed by the twilight. And the night, illuminated by the full moon, gradually came forth.
ततः स रामो हरिवाहिनीपतिर्विभीषणेन प्रतिनन्द्य सत्कृतः ।
सलक्ष्मणो यूथपयूथसंवृतः सुवेल पृष्ठे न्यवसद् यथासुखम् ॥१८॥
18. tataḥ sa rāmo harivāhinīpatirvibhīṣaṇena pratinandya satkṛtaḥ ,
salakṣmaṇo yūthapayūthasaṃvṛtaḥ suvela pṛṣṭhe nyavasad yathāsukham.
18. tataḥ saḥ rāmaḥ harivāhinīpatiḥ
vibhīṣaṇena pratinandya satkṛtaḥ
salakṣmaṇaḥ yūthapayūthasaṃvṛtaḥ
suvela pṛṣṭhe nyavasat yathāsukham
18. Then, that Rāma, the leader of the monkey army, accompanied by Lakṣmaṇa and surrounded by numerous groups of commanders, was respectfully welcomed and honored by Vibhīṣaṇa, and then comfortably resided on the peak of Suvela.