वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-7
रामस्तु सहसौमित्रिः सुतीक्ष्णेनाभिपूजितः ।
परिणम्य निशां तत्र प्रभाते प्रत्यबुध्यत ॥१॥
परिणम्य निशां तत्र प्रभाते प्रत्यबुध्यत ॥१॥
1. rāmastu sahasaumitriḥ sutīkṣṇenābhipūjitaḥ ,
pariṇamya niśāṃ tatra prabhāte pratyabudhyata.
pariṇamya niśāṃ tatra prabhāte pratyabudhyata.
1.
rāmaḥ tu sahasumitriḥ sutīkṣṇena abhipūjitaḥ
pariṇamya niśām tatra prabhāte pratyabudhyata
pariṇamya niśām tatra prabhāte pratyabudhyata
1.
rāmaḥ tu sahasumitriḥ sutīkṣṇena abhipūjitaḥ
tatra niśām pariṇamya prabhāte pratyabudhyata
tatra niśām pariṇamya prabhāte pratyabudhyata
1.
Rama, accompanied by Lakshmana, was honored by Sutikṣṇa. After spending the night there, he awoke at dawn.
उत्थाय तु यथाकालं राघवः सह सीतया ।
उपास्पृशत् सुशीतेन जलेनोत्पलगन्धिना ॥२॥
उपास्पृशत् सुशीतेन जलेनोत्पलगन्धिना ॥२॥
2. utthāya tu yathākālaṃ rāghavaḥ saha sītayā ,
upāspṛśat suśītena jalenotpalagandhinā.
upāspṛśat suśītena jalenotpalagandhinā.
2.
utthāya tu yathākālam rāghavaḥ saha sītayā
upāspṛśat suśītena jalena utpalagandhinā
upāspṛśat suśītena jalena utpalagandhinā
2.
tu yathākālam utthāya rāghavaḥ saha sītayā
suśītena utpalagandhinā jalena upāspṛśat
suśītena utpalagandhinā jalena upāspṛśat
2.
Then, at the appropriate time, Rāghava (Rama), accompanied by Sītā, performed his ablutions with very cool, lotus-fragrant water.
अथ ते ऽग्निं सुरांश्चैव वैदेही रामलक्ष्मणौ ।
काल्यं विधिवदभ्यर्च्य तपस्विशरणे वने ॥३॥
काल्यं विधिवदभ्यर्च्य तपस्विशरणे वने ॥३॥
3. atha te'gniṃ surāṃścaiva vaidehī rāmalakṣmaṇau ,
kālyaṃ vidhivadabhyarcya tapasviśaraṇe vane.
kālyaṃ vidhivadabhyarcya tapasviśaraṇe vane.
3.
atha te agnim surān ca eva vaidehī rāmalakṣmaṇau
kālyam vidhivad abhyarcya tapasviśaraṇe vane
kālyam vidhivad abhyarcya tapasviśaraṇe vane
3.
atha vaidehī rāmalakṣmaṇau tapasviśaraṇe vane
kālyam vidhivad agnim surān ca eva abhyarcya
kālyam vidhivad agnim surān ca eva abhyarcya
3.
Then, Sita (Vaidehī), Rama, and Lakshmana, having duly worshipped the fire and the gods in the morning in the hermits' refuge within the forest,
उदयन्न्तं दिनकरं दृष्ट्वा विगतकल्मषाः ।
सुतीक्ष्णमभिगम्येदं श्लक्ष्णं वचनमब्रुवन् ॥४॥
सुतीक्ष्णमभिगम्येदं श्लक्ष्णं वचनमब्रुवन् ॥४॥
4. udayanntaṃ dinakaraṃ dṛṣṭvā vigatakalmaṣāḥ ,
sutīkṣṇamabhigamyedaṃ ślakṣṇaṃ vacanamabruvan.
sutīkṣṇamabhigamyedaṃ ślakṣṇaṃ vacanamabruvan.
4.
udayantam dinakaram dṛṣṭvā vigatakalmaṣāḥ
sutīkṣṇam abhigamya idam ślakṣṇam vacanam abruvan
sutīkṣṇam abhigamya idam ślakṣṇam vacanam abruvan
4.
vigatakalmaṣāḥ udayantam dinakaram dṛṣṭvā
sutīkṣṇam abhigamya idam ślakṣṇam vacanam abruvan
sutīkṣṇam abhigamya idam ślakṣṇam vacanam abruvan
4.
Having seen the rising sun, and being purified of their impurities, they approached Sutīkṣṇa and spoke these gentle words.
सुखोषिताः स्म भगवंस्त्वया पूज्येन पूजिताः ।
आपृच्छामः प्रयास्यामो मुनयस्त्वरयन्ति नः ॥५॥
आपृच्छामः प्रयास्यामो मुनयस्त्वरयन्ति नः ॥५॥
5. sukhoṣitāḥ sma bhagavaṃstvayā pūjyena pūjitāḥ ,
āpṛcchāmaḥ prayāsyāmo munayastvarayanti naḥ.
āpṛcchāmaḥ prayāsyāmo munayastvarayanti naḥ.
5.
sukhoṣitāḥ sma bhagavan tvayā pūjyena pūjitāḥ
āpṛcchāmaḥ prayāsyāmaḥ munayaḥ tvarayanti naḥ
āpṛcchāmaḥ prayāsyāmaḥ munayaḥ tvarayanti naḥ
5.
bhagavan tvayā pūjyena pūjitāḥ sukhoṣitāḥ sma.
āpṛcchāmaḥ prayāsyāmaḥ.
munayaḥ naḥ tvarayanti.
āpṛcchāmaḥ prayāsyāmaḥ.
munayaḥ naḥ tvarayanti.
5.
O venerable one, we have stayed comfortably, honored by you who are worthy of reverence. We take our leave and shall depart, for the sages are urging us onward.
त्वरामहे वयं द्रष्टुं कृत्स्नमाश्रममण्डलम् ।
ऋषीणां पुण्यशीलानां दण्डकारण्यवासिनाम् ॥६॥
ऋषीणां पुण्यशीलानां दण्डकारण्यवासिनाम् ॥६॥
6. tvarāmahe vayaṃ draṣṭuṃ kṛtsnamāśramamaṇḍalam ,
ṛṣīṇāṃ puṇyaśīlānāṃ daṇḍakāraṇyavāsinām.
ṛṣīṇāṃ puṇyaśīlānāṃ daṇḍakāraṇyavāsinām.
6.
tvarāmahe vayam draṣṭum kṛtsnam āśramamaṇḍalam
ṛṣīṇām puṇyaśīlānām daṇḍakāraṇyavāsinām
ṛṣīṇām puṇyaśīlānām daṇḍakāraṇyavāsinām
6.
vayam ṛṣīṇām puṇyaśīlānām daṇḍakāraṇyavāsinām
kṛtsnam āśramamaṇḍalam draṣṭum tvarāmahe
kṛtsnam āśramamaṇḍalam draṣṭum tvarāmahe
6.
We are eager to visit the entire region of hermitages belonging to the virtuous sages who reside in the Daṇḍaka forest.
अभ्यनुज्ञातुमिच्छामः सहैभिर्मुनिपुङ्गवैः ।
धर्मनित्यैस्तपोदान्तैर्विशिखैरिव पावकैः ॥७॥
धर्मनित्यैस्तपोदान्तैर्विशिखैरिव पावकैः ॥७॥
7. abhyanujñātumicchāmaḥ sahaibhirmunipuṅgavaiḥ ,
dharmanityaistapodāntairviśikhairiva pāvakaiḥ.
dharmanityaistapodāntairviśikhairiva pāvakaiḥ.
7.
abhyanujñātum icchāmaḥ saha ebhiḥ munipuṅgavaiḥ
dharmanityaiḥ tapodāntaiḥ viśikhaiḥ iva pāvakaiḥ
dharmanityaiḥ tapodāntaiḥ viśikhaiḥ iva pāvakaiḥ
7.
icchāmaḥ abhyanujñātum ebhiḥ saha munipuṅgavaiḥ
dharmanityaiḥ tapodāntaiḥ viśikhaiḥ iva pāvakaiḥ
dharmanityaiḥ tapodāntaiḥ viśikhaiḥ iva pāvakaiḥ
7.
We wish to take leave, accompanied by these foremost sages, who are steadfast in their natural law (dharma) and self-controlled through asceticism (tapas), like fires accompanied by their flames.
अविषह्यातपो यावत् सूर्यो नातिविराजिते ।
अमार्गेणागतां लक्ष्मीं प्राप्येवान्वयवर्जितः ॥८॥
अमार्गेणागतां लक्ष्मीं प्राप्येवान्वयवर्जितः ॥८॥
8. aviṣahyātapo yāvat sūryo nātivirājite ,
amārgeṇāgatāṃ lakṣmīṃ prāpyevānvayavarjitaḥ.
amārgeṇāgatāṃ lakṣmīṃ prāpyevānvayavarjitaḥ.
8.
aviṣahya ātapaḥ yāvat sūryaḥ na ativirājite
amārgeṇa āgatām lakṣmīm prāpya iva anvayavarjitaḥ
amārgeṇa āgatām lakṣmīm prāpya iva anvayavarjitaḥ
8.
yāvat aviṣahya ātapaḥ sūryaḥ na ativirājite
amārgeṇa āgatām lakṣmīm prāpya iva anvayavarjitaḥ
amārgeṇa āgatām lakṣmīm prāpya iva anvayavarjitaḥ
8.
We desire to leave while the sun, with its unbearable heat, does not yet shine excessively - like prosperity (lakṣmī) acquired through unlawful means by someone devoid of proper lineage.
तावदिच्छामहे गन्तुमित्युक्त्वा चरणौ मुनेः ।
ववन्दे सहसौमित्रिः सीतया सह राघवः ॥९॥
ववन्दे सहसौमित्रिः सीतया सह राघवः ॥९॥
9. tāvadicchāmahe gantumityuktvā caraṇau muneḥ ,
vavande sahasaumitriḥ sītayā saha rāghavaḥ.
vavande sahasaumitriḥ sītayā saha rāghavaḥ.
9.
tāvat icchāmahe gantum iti uktvā caraṇau muneḥ
vavande sahasumitriḥ sītayā saha rāghavaḥ
vavande sahasumitriḥ sītayā saha rāghavaḥ
9.
iti uktvā tāvat gantum icchāmahe rāghavaḥ
sahasumitriḥ sītayā saha muneḥ caraṇau vavande
sahasumitriḥ sītayā saha muneḥ caraṇau vavande
9.
Declaring, 'We wish to depart now,' Rama (rāghavaḥ), accompanied by Lakshmana (saumitriḥ) and Sita, bowed down to the sage's feet.
तौ संस्पृशन्तौ चरणाव् उत्थाप्य मुनिपुंगवः ।
गाढमालिङ्ग्य सस्नेहमिदं वचनमब्रवीत् ॥१०॥
गाढमालिङ्ग्य सस्नेहमिदं वचनमब्रवीत् ॥१०॥
10. tau saṃspṛśantau caraṇāv utthāpya munipuṃgavaḥ ,
gāḍhamāliṅgya sasnehamidaṃ vacanamabravīt.
gāḍhamāliṅgya sasnehamidaṃ vacanamabravīt.
10.
tau saṃspṛśantau caraṇau utthāpya munipuṅgavaḥ
gāḍham āliṅgya sasneham idam vacanam abravīt
gāḍham āliṅgya sasneham idam vacanam abravīt
10.
munipuṅgavaḥ tau caraṇau saṃspṛśantau utthāpya
gāḍham āliṅgya sasneham idam vacanam abravīt
gāḍham āliṅgya sasneham idam vacanam abravīt
10.
The foremost sage, having raised those two (Rama and Lakshmana) who were touching his feet, embraced them firmly and spoke these affectionate words.
अरिष्टं गच्छ पन्थानं राम सौमित्रिणा सह ।
सीतया चानया सार्धं छाययेवानुवृत्तया ॥११॥
सीतया चानया सार्धं छाययेवानुवृत्तया ॥११॥
11. ariṣṭaṃ gaccha panthānaṃ rāma saumitriṇā saha ,
sītayā cānayā sārdhaṃ chāyayevānuvṛttayā.
sītayā cānayā sārdhaṃ chāyayevānuvṛttayā.
11.
ariṣṭam gaccha panthānam rāma saumitriṇā saha
sītayā ca anayā sārdham chāyayā iva anuvṛttayā
sītayā ca anayā sārdham chāyayā iva anuvṛttayā
11.
rāma saumitriṇā saha anayā ca chāyayā iva
anuvṛttayā sītayā sārdham ariṣṭam panthānam gaccha
anuvṛttayā sītayā sārdham ariṣṭam panthānam gaccha
11.
O Rāma, go on a safe path along with Saumitri and with Sītā, who accompanies you like a shadow.
पश्याश्रमपदं रम्यं दण्डकारण्यवासिनाम् ।
एषां तपस्विनां वीर तपसा भावितात्मनाम् ॥१२॥
एषां तपस्विनां वीर तपसा भावितात्मनाम् ॥१२॥
12. paśyāśramapadaṃ ramyaṃ daṇḍakāraṇyavāsinām ,
eṣāṃ tapasvināṃ vīra tapasā bhāvitātmanām.
eṣāṃ tapasvināṃ vīra tapasā bhāvitātmanām.
12.
paśya āśramapadam ramyam daṇḍakāraṇyavāsinām
eṣām tapasvinām vīra tapasā bhāvitātmanām
eṣām tapasvinām vīra tapasā bhāvitātmanām
12.
vīra eṣām daṇḍakāraṇyavāsinām tapasā
bhāvitātmanām tapasvinām ramyam āśramapadam paśya
bhāvitātmanām tapasvinām ramyam āśramapadam paśya
12.
O hero, behold the beautiful hermitages of these ascetics, residents of the Daṇḍaka forest, whose inner selves (ātman) have been refined by spiritual discipline (tapas).
सुप्राज्यफलमूलानि पुष्पितानि वनानि च ।
प्रशान्तमृगयूथानि शान्तपक्षिगणानि च ॥१३॥
प्रशान्तमृगयूथानि शान्तपक्षिगणानि च ॥१३॥
13. suprājyaphalamūlāni puṣpitāni vanāni ca ,
praśāntamṛgayūthāni śāntapakṣigaṇāni ca.
praśāntamṛgayūthāni śāntapakṣigaṇāni ca.
13.
suprājyaphalamūlāni puṣpitāni vanāni ca
praśāntamṛgayūthāni śāntapakṣigaṇāni ca
praśāntamṛgayūthāni śāntapakṣigaṇāni ca
13.
vanāni suprājyaphalamūlāni puṣpitāni ca
praśāntamṛgayūthāni śāntapakṣigaṇāni ca
praśāntamṛgayūthāni śāntapakṣigaṇāni ca
13.
And there are forests rich in abundant fruits and roots, blooming with flowers, and where herds of deer are peaceful and flocks of birds are calm.
फुल्लपङ्कजषडानि प्रसन्नसलिलानि च ।
कारण्डवविकीर्णानि तटाकानि सरांसि च ॥१४॥
कारण्डवविकीर्णानि तटाकानि सरांसि च ॥१४॥
14. phullapaṅkajaṣaḍāni prasannasalilāni ca ,
kāraṇḍavavikīrṇāni taṭākāni sarāṃsi ca.
kāraṇḍavavikīrṇāni taṭākāni sarāṃsi ca.
14.
phullapaṅkajaṣaḍāni prasannasalilāni ca
kāraṇḍavavikīrṇāni taṭākāni sarāṃsi ca
kāraṇḍavavikīrṇāni taṭākāni sarāṃsi ca
14.
phullapaṅkajaṣaḍāni prasannasalilāni
kāraṇḍavavikīrṇāni ca taṭākāni ca sarāṃsi ca
kāraṇḍavavikīrṇāni ca taṭākāni ca sarāṃsi ca
14.
And ponds and lakes are present, with clusters of blooming lotuses, clear waters, and dotted with Kāraṇḍava ducks.
द्रक्ष्यसे दृष्टिरम्याणि गिरिप्रस्रवणानि च ।
रमणीयान्यरण्यानि मयूराभिरुतानि च ॥१५॥
रमणीयान्यरण्यानि मयूराभिरुतानि च ॥१५॥
15. drakṣyase dṛṣṭiramyāṇi giriprasravaṇāni ca ,
ramaṇīyānyaraṇyāni mayūrābhirutāni ca.
ramaṇīyānyaraṇyāni mayūrābhirutāni ca.
15.
drakṣyase dṛṣṭiramyāṇi giriprasravaṇāni
ca ramaṇīyāni araṇyāni mayūrābhirutāni ca
ca ramaṇīyāni araṇyāni mayūrābhirutāni ca
15.
dṛṣṭiramyāṇi giriprasravaṇāni ca ramaṇīyāni
mayūrābhirutāni araṇyāni ca drakṣyase
mayūrābhirutāni araṇyāni ca drakṣyase
15.
You will see mountain springs that are pleasing to the eye, and delightful forests where peacocks call.
गम्यतां वत्स सौमित्रे भवानपि च गच्छतु ।
आगन्तव्यं च ते दृष्ट्वा पुनरेवाश्रमं मम ॥१६॥
आगन्तव्यं च ते दृष्ट्वा पुनरेवाश्रमं मम ॥१६॥
16. gamyatāṃ vatsa saumitre bhavānapi ca gacchatu ,
āgantavyaṃ ca te dṛṣṭvā punarevāśramaṃ mama.
āgantavyaṃ ca te dṛṣṭvā punarevāśramaṃ mama.
16.
gamyatām vatsa saumitre bhavān api ca gacchatu
āgantavyam ca te dṛṣṭvā punaḥ eva āśramam mama
āgantavyam ca te dṛṣṭvā punaḥ eva āśramam mama
16.
vatsa saumitre bhavān api gacchatu ca
dṛṣṭvā te mama āśramam punaḥ eva āgantavyam
dṛṣṭvā te mama āśramam punaḥ eva āgantavyam
16.
My dear Saumitra (son of Sumitrā), you should go. And after seeing everything, you must return to my hermitage (āśrama) again.
एवमुक्तस्तथेत्युक्त्वा काकुत्स्थः सहलक्ष्मणः ।
प्रदक्षिणं मुनिं कृता प्रस्थातुमुपचक्रमे ॥१७॥
प्रदक्षिणं मुनिं कृता प्रस्थातुमुपचक्रमे ॥१७॥
17. evamuktastathetyuktvā kākutsthaḥ sahalakṣmaṇaḥ ,
pradakṣiṇaṃ muniṃ kṛtā prasthātumupacakrame.
pradakṣiṇaṃ muniṃ kṛtā prasthātumupacakrame.
17.
evam uktaḥ tathā iti uktvā kākutsthaḥ sahalakṣmaṇaḥ
pradakṣiṇam munim kṛtvā prasthātum upacakrame
pradakṣiṇam munim kṛtvā prasthātum upacakrame
17.
evam uktaḥ kākutsthaḥ sahalakṣmaṇaḥ tathā iti
uktvā munim pradakṣiṇam kṛtvā prasthātum upacakrame
uktvā munim pradakṣiṇam kṛtvā prasthātum upacakrame
17.
Thus addressed, Rāma (Kākutstha), accompanied by Lakṣmaṇa, said "So be it!" and, having circumambulated the sage, began to set out.
ततः शुभतरे तूणी धनुषी चायतेक्षणा ।
ददौ सीता तयोर्भ्रात्रोः खड्गौ च विमलौ ततः ॥१८॥
ददौ सीता तयोर्भ्रात्रोः खड्गौ च विमलौ ततः ॥१८॥
18. tataḥ śubhatare tūṇī dhanuṣī cāyatekṣaṇā ,
dadau sītā tayorbhrātroḥ khaḍgau ca vimalau tataḥ.
dadau sītā tayorbhrātroḥ khaḍgau ca vimalau tataḥ.
18.
tataḥ śubhatare tūṇī dhanuṣī ca āyatekṣaṇā dadau
sītā tayoḥ bhrātroḥ khaḍgau ca vimalau tataḥ
sītā tayoḥ bhrātroḥ khaḍgau ca vimalau tataḥ
18.
tataḥ āyatekṣaṇā sītā tayoḥ bhrātroḥ śubhatare
tūṇī ca dhanuṣī vimalau ca khaḍgau dadau tataḥ
tūṇī ca dhanuṣī vimalau ca khaḍgau dadau tataḥ
18.
Then, wide-eyed Sītā gave two auspicious quivers and two bows to those two brothers. She also gave them two spotless swords.
आबध्य च शुभे तूणी चापे चादाय सस्वने ।
निष्क्रान्तावाश्रमाद्गन्तुमुभौ तौ रामलक्ष्मणौ ॥१९॥
निष्क्रान्तावाश्रमाद्गन्तुमुभौ तौ रामलक्ष्मणौ ॥१९॥
19. ābadhya ca śubhe tūṇī cāpe cādāya sasvane ,
niṣkrāntāvāśramādgantumubhau tau rāmalakṣmaṇau.
niṣkrāntāvāśramādgantumubhau tau rāmalakṣmaṇau.
19.
ābaddhya ca śubhe tūṇī cāpe ca ādāya sasvane
niṣkrāntau āśramāt gantum ubhau tau rāmalakṣmaṇau
niṣkrāntau āśramāt gantum ubhau tau rāmalakṣmaṇau
19.
rāmalakṣmaṇau ubhau śubhe tūṇī ābaddhya ca cāpe
ādāya ca sasvane āśramāt gantum niṣkrāntau
ādāya ca sasvane āśramāt gantum niṣkrāntau
19.
Having tied on their two auspicious quivers and taken their two bows with a twang, both Rama and Lakshmana exited the hermitage (āśrama) to proceed.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7 (current chapter)
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100