वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-88
वाल्मीकिनैवमुक्तस्तु राघवः प्रत्यभाषत ।
प्राञ्जलिर्जगतो मध्ये दृष्ट्वा तां देववर्णिनीम् ॥१॥
प्राञ्जलिर्जगतो मध्ये दृष्ट्वा तां देववर्णिनीम् ॥१॥
1. vālmīkinaivamuktastu rāghavaḥ pratyabhāṣata ,
prāñjalirjagato madhye dṛṣṭvā tāṃ devavarṇinīm.
prāñjalirjagato madhye dṛṣṭvā tāṃ devavarṇinīm.
1.
vālmīkinā eva uktaḥ tu rāghavaḥ prati abhāṣata
prāñjaliḥ jagataḥ madhye dṛṣṭvā tām devavarṇinīm
prāñjaliḥ jagataḥ madhye dṛṣṭvā tām devavarṇinīm
1.
vālmīkinā eva uktaḥ tu rāghavaḥ prāñjaliḥ jagataḥ
madhye tām devavarṇinīm dṛṣṭvā prati abhāṣata
madhye tām devavarṇinīm dṛṣṭvā prati abhāṣata
1.
Thus addressed by Vālmīki, Rāma replied, with folded hands, in the midst of the assembly, upon seeing that divine-looking lady.
एवमेतन्महाभाग यथा वदसि धर्मवित् ।
प्रत्ययो हि मम ब्रह्मंस्तव वाक्यैरकल्मषैः ॥२॥
प्रत्ययो हि मम ब्रह्मंस्तव वाक्यैरकल्मषैः ॥२॥
2. evametanmahābhāga yathā vadasi dharmavit ,
pratyayo hi mama brahmaṃstava vākyairakalmaṣaiḥ.
pratyayo hi mama brahmaṃstava vākyairakalmaṣaiḥ.
2.
evam etat mahābhāga yathā vadasi dharmavit
pratyayaḥ hi mama brahman tava vākyaiḥ akalmaṣaiḥ
pratyayaḥ hi mama brahman tava vākyaiḥ akalmaṣaiḥ
2.
mahābhāga dharmavit brahman evam etat yathā
vadasi hi mama akalmaṣaiḥ tava vākyaiḥ pratyayaḥ
vadasi hi mama akalmaṣaiḥ tava vākyaiḥ pratyayaḥ
2.
O venerable one, knower of (natural law) dharma, this is indeed as you say. My trust in your pure words is unwavering, O Brahmin.
प्रत्ययो हि पुरा दत्तो वैदेह्या सुरसंनिधौ ।
सेयं लोकभयाद्ब्रह्मन्नपापेत्यभिजानता ।
परित्यक्ता मया सीता तद्भवान् क्षन्तुमर्हति ॥३॥
सेयं लोकभयाद्ब्रह्मन्नपापेत्यभिजानता ।
परित्यक्ता मया सीता तद्भवान् क्षन्तुमर्हति ॥३॥
3. pratyayo hi purā datto vaidehyā surasaṃnidhau ,
seyaṃ lokabhayādbrahmannapāpetyabhijānatā ,
parityaktā mayā sītā tadbhavān kṣantumarhati.
seyaṃ lokabhayādbrahmannapāpetyabhijānatā ,
parityaktā mayā sītā tadbhavān kṣantumarhati.
3.
pratyayaḥ hi purā dattaḥ vaidehyā
surasaṃnidhau sā iyam lokabhayāt
brahman apāpā iti abhijānatā parityaktā
mayā sītā tat bhavān kṣantum arhati
surasaṃnidhau sā iyam lokabhayāt
brahman apāpā iti abhijānatā parityaktā
mayā sītā tat bhavān kṣantum arhati
3.
hi purā vaidehyā surasaṃnidhau
pratyayaḥ dattaḥ sā iyam apāpā iti
abhijānatā lokabhayāt mayā sītā
parityaktā tat bhavān kṣantum arhati
pratyayaḥ dattaḥ sā iyam apāpā iti
abhijānatā lokabhayāt mayā sītā
parityaktā tat bhavān kṣantum arhati
3.
Indeed, a guarantee was given by Sītā (daughter of Videha) before, in the presence of the gods. O Brahmin, knowing her to be innocent (apāpā), I abandoned her, Sītā, out of fear of public opinion. Therefore, you ought to forgive me.
जानामि चेमौ पुत्रौ मे यमजातौ कुशीलवौ ।
शुद्धायां जगतो मध्ये मैथिल्यां प्रीतिरस्तु मे ॥४॥
शुद्धायां जगतो मध्ये मैथिल्यां प्रीतिरस्तु मे ॥४॥
4. jānāmi cemau putrau me yamajātau kuśīlavau ,
śuddhāyāṃ jagato madhye maithilyāṃ prītirastu me.
śuddhāyāṃ jagato madhye maithilyāṃ prītirastu me.
4.
jānāmi ca imau putrau me yam ajātau kuśīlavau
śuddhāyām jagataḥ madhye maithilyām prītiḥ astu me
śuddhāyām jagataḥ madhye maithilyām prītiḥ astu me
4.
ca imau me putrau yam ajātau kuśīlavau jānāmi
śuddhāyām jagataḥ madhye maithilyām me prītiḥ astu
śuddhāyām jagataḥ madhye maithilyām me prītiḥ astu
4.
And I know these two sons of mine, Kuśa and Lava, who were born unknown to me. Let my love (prīti) be for Sītā (daughter of Mithilā), who stands pure in the midst of the assembly.
अभिप्रायं तु विज्ञाय रामस्य सुरसत्तमाः ।
पितामहं पुरस्कृत्य सर्व एव समागताः ॥५॥
पितामहं पुरस्कृत्य सर्व एव समागताः ॥५॥
5. abhiprāyaṃ tu vijñāya rāmasya surasattamāḥ ,
pitāmahaṃ puraskṛtya sarva eva samāgatāḥ.
pitāmahaṃ puraskṛtya sarva eva samāgatāḥ.
5.
abhiprāyam tu vijñāya rāmasya surasattamāḥ
pitāmaham puraskṛtya sarva eva samāgatāḥ
pitāmaham puraskṛtya sarva eva samāgatāḥ
5.
surasattamāḥ sarve eva rāmasya abhiprāyam
vijñāya pitāmaham puraskṛtya samāgatāḥ
vijñāya pitāmaham puraskṛtya samāgatāḥ
5.
Having understood Rama's intention, all the chief deities, with Brahma, the grandfather, at their forefront, assembled.
आदित्या वसवो रुद्रा विश्वे देशा मरुद्गणाः ।
अश्विनाव् ऋषिगन्धर्वा अप्सराणां गणास्तथा ।
साध्याश्च देवाः सर्वे ते सर्वे च परमर्षयः ॥६॥
अश्विनाव् ऋषिगन्धर्वा अप्सराणां गणास्तथा ।
साध्याश्च देवाः सर्वे ते सर्वे च परमर्षयः ॥६॥
6. ādityā vasavo rudrā viśve deśā marudgaṇāḥ ,
aśvināv ṛṣigandharvā apsarāṇāṃ gaṇāstathā ,
sādhyāśca devāḥ sarve te sarve ca paramarṣayaḥ.
aśvināv ṛṣigandharvā apsarāṇāṃ gaṇāstathā ,
sādhyāśca devāḥ sarve te sarve ca paramarṣayaḥ.
6.
ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ viśve devāḥ
marudgaṇāḥ aśvinau ṛṣigandharvāḥ
apsarāṇām gaṇāḥ tathā sādhyāḥ ca
devāḥ sarve te sarve ca paramarṣayaḥ
marudgaṇāḥ aśvinau ṛṣigandharvāḥ
apsarāṇām gaṇāḥ tathā sādhyāḥ ca
devāḥ sarve te sarve ca paramarṣayaḥ
6.
ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ viśve devāḥ
marudgaṇāḥ aśvinau ṛṣigandharvāḥ
apsarāṇām gaṇāḥ tathā sādhyāḥ ca
devāḥ sarve te sarve ca paramarṣayaḥ
marudgaṇāḥ aśvinau ṛṣigandharvāḥ
apsarāṇām gaṇāḥ tathā sādhyāḥ ca
devāḥ sarve te sarve ca paramarṣayaḥ
6.
The Adityas, Vasus, Rudras, Viśve Devas, and the hosts of Maruts; the two Ashvins, Rishis and Gandharvas, and hosts of Apsaras; and all those Sadhyas and other gods, along with all the great sages.
ततो वायुः शुभः पुण्यो दिव्यगन्धो मनोरमः ।
तं जनौघं सुरश्रेष्ठो ह्लादयामास सर्वतः ॥७॥
तं जनौघं सुरश्रेष्ठो ह्लादयामास सर्वतः ॥७॥
7. tato vāyuḥ śubhaḥ puṇyo divyagandho manoramaḥ ,
taṃ janaughaṃ suraśreṣṭho hlādayāmāsa sarvataḥ.
taṃ janaughaṃ suraśreṣṭho hlādayāmāsa sarvataḥ.
7.
tataḥ vāyuḥ śubhaḥ puṇyaḥ divyagandhaḥ manoramaḥ
tam janaugham suraśreṣṭhaḥ hlādayāmāsa sarvataḥ
tam janaugham suraśreṣṭhaḥ hlādayāmāsa sarvataḥ
7.
tataḥ suraśreṣṭhaḥ śubhaḥ puṇyaḥ divyagandhaḥ
manoramaḥ vāyuḥ tam janaugham sarvataḥ hlādayāmāsa
manoramaḥ vāyuḥ tam janaugham sarvataḥ hlādayāmāsa
7.
Then, a beautiful, sacred, divinely fragrant, and charming wind - the best among divine elements - delighted that multitude of people from all sides.
तदद्भुतमिवाचिन्त्यं निरीक्षन्ते समाहिताः ।
मानवाः सर्वराष्ट्रेभ्यः पूर्वं कृतयुगे यथा ॥८॥
मानवाः सर्वराष्ट्रेभ्यः पूर्वं कृतयुगे यथा ॥८॥
8. tadadbhutamivācintyaṃ nirīkṣante samāhitāḥ ,
mānavāḥ sarvarāṣṭrebhyaḥ pūrvaṃ kṛtayuge yathā.
mānavāḥ sarvarāṣṭrebhyaḥ pūrvaṃ kṛtayuge yathā.
8.
tat adbhutam iva acintyam nirīkṣante samāhitāḥ
mānavāḥ sarvarāṣṭrebhyaḥ pūrvam kṛtayuge yathā
mānavāḥ sarvarāṣṭrebhyaḥ pūrvam kṛtayuge yathā
8.
sarvarāṣṭrebhyaḥ mānavāḥ samāhitāḥ pūrvam kṛtayuge
yathā tat adbhutam iva acintyam nirīkṣante
yathā tat adbhutam iva acintyam nirīkṣante
8.
Humans from all nations, with focused attention, gazed upon that astonishing and inconceivable event, just as they used to in the Krita Yuga.
सर्वान् समागतान्दृष्ट्वा सीता काषायवासिनी ।
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यमधोदृष्टिरवान्मुखी ॥९॥
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यमधोदृष्टिरवान्मुखी ॥९॥
9. sarvān samāgatāndṛṣṭvā sītā kāṣāyavāsinī ,
abravīt prāñjalirvākyamadhodṛṣṭiravānmukhī.
abravīt prāñjalirvākyamadhodṛṣṭiravānmukhī.
9.
sarvān samāgatān dṛṣṭvā sītā kāṣāyavāsinī
abravīt prāñjaliḥ vākyam adhodṛṣṭiḥ avānmukhī
abravīt prāñjaliḥ vākyam adhodṛṣṭiḥ avānmukhī
9.
sītā kāṣāyavāsinī adhodṛṣṭiḥ avānmukhī
prāñjaliḥ samāgatān sarvān dṛṣṭvā vākyam abravīt
prāñjaliḥ samāgatān sarvān dṛṣṭvā vākyam abravīt
9.
Having seen everyone assembled, Sita, dressed in saffron robes, with her gaze and face downcast, spoke with folded hands.
यथाहं राघवादन्यं मनसापि न चिन्तये ।
तथा मे माधवी देवी विवरं दातुमर्हति ॥१०॥
तथा मे माधवी देवी विवरं दातुमर्हति ॥१०॥
10. yathāhaṃ rāghavādanyaṃ manasāpi na cintaye ,
tathā me mādhavī devī vivaraṃ dātumarhati.
tathā me mādhavī devī vivaraṃ dātumarhati.
10.
yathā aham rāghavāt anyam manasā api na cintaye
tathā me mādhavī devī vivaram dātum arhati
tathā me mādhavī devī vivaram dātum arhati
10.
aham rāghavāt anyam manasā api na cintaye yathā
tathā mādhavī devī me vivaram dātum arhati
tathā mādhavī devī me vivaram dātum arhati
10.
Just as I do not think of anyone other than Raghava (Rama) even in my mind, so may the goddess Madhavi (Earth) grant me an opening.
तथा शपन्त्यां वैदेह्यां प्रादुरासीत्तदद्भुतम् ।
भूतलादुत्थितं दिव्यं सिंहासनमनुत्तमम् ॥११॥
भूतलादुत्थितं दिव्यं सिंहासनमनुत्तमम् ॥११॥
11. tathā śapantyāṃ vaidehyāṃ prādurāsīttadadbhutam ,
bhūtalādutthitaṃ divyaṃ siṃhāsanamanuttamam.
bhūtalādutthitaṃ divyaṃ siṃhāsanamanuttamam.
11.
tathā śapantyām vaidehyām prādurāsīt tat adbhutam
bhūtalāt utthitam divyam siṃhāsanam anuttamam
bhūtalāt utthitam divyam siṃhāsanam anuttamam
11.
tathā vaidehyām śapantyām tat adbhutam divyam
anuttamam siṃhāsanam bhūtalāt utthitam prādurāsīt
anuttamam siṃhāsanam bhūtalāt utthitam prādurāsīt
11.
As Vaidehi (Sita) was thus swearing, that wondrous, divine, unsurpassed throne, which had risen from the surface of the earth, appeared.
ध्रियमाणं शिरोभिस्तन्नागैरमितविक्रमैः ।
दिव्यं दिव्येन वपुषा सर्वरत्नविभूषितम् ॥१२॥
दिव्यं दिव्येन वपुषा सर्वरत्नविभूषितम् ॥१२॥
12. dhriyamāṇaṃ śirobhistannāgairamitavikramaiḥ ,
divyaṃ divyena vapuṣā sarvaratnavibhūṣitam.
divyaṃ divyena vapuṣā sarvaratnavibhūṣitam.
12.
dhriyamāṇam śirobhiḥ tat nāgaiḥ amita-vikramaiḥ
divyam divyena vapuṣā sarva-ratna-vibhūṣitam
divyam divyena vapuṣā sarva-ratna-vibhūṣitam
12.
tat divyam amita-vikramaiḥ nāgaiḥ śirobhiḥ
dhriyamāṇam divyena vapuṣā sarva-ratna-vibhūṣitam
dhriyamāṇam divyena vapuṣā sarva-ratna-vibhūṣitam
12.
That divine throne, held by the heads of nāgas (serpent deities) of immeasurable prowess, was adorned with all jewels and possessed a divine form.
तस्मिंस्तु धरणी देवी बाहुभ्यां गृह्य मैथिलीम् ।
स्वागतेनाभिनन्द्यैनामासने चोपवेषयत् ॥१३॥
स्वागतेनाभिनन्द्यैनामासने चोपवेषयत् ॥१३॥
13. tasmiṃstu dharaṇī devī bāhubhyāṃ gṛhya maithilīm ,
svāgatenābhinandyaināmāsane copaveṣayat.
svāgatenābhinandyaināmāsane copaveṣayat.
13.
tasmin tu dharaṇī devī bāhubhyām gṛhya maithilīm
svāgatena abhinandya enām āsane ca upaveṣayat
svāgatena abhinandya enām āsane ca upaveṣayat
13.
tasmin tu dharaṇī devī bāhubhyām maithilīm gṛhya
svāgatena enām abhinandya ca āsane upaveṣayat
svāgatena enām abhinandya ca āsane upaveṣayat
13.
At that moment, Goddess Earth, holding Maithili in her two arms, welcomed her and made her sit upon a seat.
तामासनगतां दृष्ट्वा प्रविशन्तीं रसातलम् ।
पुण्यवृष्टिरविच्छिन्ना दिव्या सीतामवाकिरत् ॥१४॥
पुण्यवृष्टिरविच्छिन्ना दिव्या सीतामवाकिरत् ॥१४॥
14. tāmāsanagatāṃ dṛṣṭvā praviśantīṃ rasātalam ,
puṇyavṛṣṭiravicchinnā divyā sītāmavākirat.
puṇyavṛṣṭiravicchinnā divyā sītāmavākirat.
14.
tām āsanagatām dṛṣṭvā praviśantīm rasātalam
puṇyavṛṣṭiḥ avicchinnā divyā sītām avākirat
puṇyavṛṣṭiḥ avicchinnā divyā sītām avākirat
14.
tām āsanagatām rasātalam praviśantīm dṛṣṭvā
avicchinnā divyā puṇyavṛṣṭiḥ sītām avākirat
avicchinnā divyā puṇyavṛṣṭiḥ sītām avākirat
14.
Having seen her (Sītā) seated and entering the netherworld, an uninterrupted, divine shower of auspiciousness fell upon Sītā.
साधुकारश्च सुमहान्देवानां सहसोत्थितः ।
साधु साध्विति वै सीते यस्यास्ते शीलमीदृशम् ॥१५॥
साधु साध्विति वै सीते यस्यास्ते शीलमीदृशम् ॥१५॥
15. sādhukāraśca sumahāndevānāṃ sahasotthitaḥ ,
sādhu sādhviti vai sīte yasyāste śīlamīdṛśam.
sādhu sādhviti vai sīte yasyāste śīlamīdṛśam.
15.
sādhukāraḥ ca sumahān devānām sahasā utthitaḥ
sādhu sādhu iti vai sīte yasyāḥ te śīlam īdṛśam
sādhu sādhu iti vai sīte yasyāḥ te śīlam īdṛśam
15.
ca devānām sumahān sādhukāraḥ sahasā utthitaḥ
sādhu sādhu iti vai sīte yasyāḥ te śīlam īdṛśam
sādhu sādhu iti vai sīte yasyāḥ te śīlam īdṛśam
15.
And a very great shout of 'Excellent!' from the gods suddenly arose, saying, 'Excellent, excellent indeed, O Sītā, whose conduct (śīlam) is of such a noble kind!'
एवं बहुविधा वाचो ह्यन्तरिक्षगताः सुराः ।
व्याजह्रुर्हृष्टमनसो दृष्ट्वा सीताप्रवेशनम् ॥१६॥
व्याजह्रुर्हृष्टमनसो दृष्ट्वा सीताप्रवेशनम् ॥१६॥
16. evaṃ bahuvidhā vāco hyantarikṣagatāḥ surāḥ ,
vyājahrurhṛṣṭamanaso dṛṣṭvā sītāpraveśanam.
vyājahrurhṛṣṭamanaso dṛṣṭvā sītāpraveśanam.
16.
evam bahuvidhāḥ vācaḥ hi antarikṣagatāḥ surāḥ
vyājahruḥ hṛṣṭamanasaḥ dṛṣṭvā sītāpraveśanam
vyājahruḥ hṛṣṭamanasaḥ dṛṣṭvā sītāpraveśanam
16.
hi antarikṣagatāḥ hṛṣṭamanasaḥ surāḥ evam
bahuvidhāḥ vācaḥ sītāpraveśanam dṛṣṭvā vyājahruḥ
bahuvidhāḥ vācaḥ sītāpraveśanam dṛṣṭvā vyājahruḥ
16.
Indeed, the gods, dwelling in the sky, with joyful hearts, uttered many kinds of words after witnessing Sītā's entrance (into the earth).
यज्ञवाटगताश्चापि मुनयः सर्व एव ते ।
राजानश्च नरव्याघ्रा विस्मयान्नोपरेमिरे ॥१७॥
राजानश्च नरव्याघ्रा विस्मयान्नोपरेमिरे ॥१७॥
17. yajñavāṭagatāścāpi munayaḥ sarva eva te ,
rājānaśca naravyāghrā vismayānnoparemire.
rājānaśca naravyāghrā vismayānnoparemire.
17.
yajñavāṭagatāḥ ca api munayaḥ sarve eva te
rājānaḥ ca naravyāghrāḥ vismayāt na uparemire
rājānaḥ ca naravyāghrāḥ vismayāt na uparemire
17.
All those sages present at the Vedic ritual (yajña) enclosure, along with the kings, who were like tigers among men, could not contain their astonishment.
अन्तरिक्षे च भूमौ च सर्वे स्थावरजङ्गमाः ।
दानवाश्च महाकायाः पाताले पन्नगाधिपाः ॥१८॥
दानवाश्च महाकायाः पाताले पन्नगाधिपाः ॥१८॥
18. antarikṣe ca bhūmau ca sarve sthāvarajaṅgamāḥ ,
dānavāśca mahākāyāḥ pātāle pannagādhipāḥ.
dānavāśca mahākāyāḥ pātāle pannagādhipāḥ.
18.
antarikṣe ca bhūmau ca sarve sthāvarajaṅgamāḥ
dānavāḥ ca mahākāyāḥ pātāle pannagādhipāḥ
dānavāḥ ca mahākāyāḥ pātāle pannagādhipāḥ
18.
And in the sky and on the earth, all beings, both animate and inanimate, along with the colossal-bodied demons (dānavas) and the lords of serpents in the netherworld (were present and affected).
के चिद्विनेदुः संहृष्टाः के चिद्ध्यानपरायणाः ।
के चिद् रामं निरीक्षन्ते के चित् सीतामचेतनाः ॥१९॥
के चिद् रामं निरीक्षन्ते के चित् सीतामचेतनाः ॥१९॥
19. ke cidvineduḥ saṃhṛṣṭāḥ ke ciddhyānaparāyaṇāḥ ,
ke cid rāmaṃ nirīkṣante ke cit sītāmacetanāḥ.
ke cid rāmaṃ nirīkṣante ke cit sītāmacetanāḥ.
19.
ke cit vineduḥ saṃhṛṣṭāḥ ke cit dhyānaparāyaṇāḥ
ke cit rāmam nirīkṣante ke cit sītām acetanāḥ
ke cit rāmam nirīkṣante ke cit sītām acetanāḥ
19.
Some, overjoyed, shouted; some were absorbed in profound contemplation (dhyāna); some gazed at Rāma; and some, rendered senseless, gazed at Sītā.
सीताप्रवेशनं दृष्ट्वा तेषामासीत् समागमः ।
तं मुहूर्तमिवात्यर्थं सर्वं संमोहितं जगत् ॥२०॥
तं मुहूर्तमिवात्यर्थं सर्वं संमोहितं जगत् ॥२०॥
20. sītāpraveśanaṃ dṛṣṭvā teṣāmāsīt samāgamaḥ ,
taṃ muhūrtamivātyarthaṃ sarvaṃ saṃmohitaṃ jagat.
taṃ muhūrtamivātyarthaṃ sarvaṃ saṃmohitaṃ jagat.
20.
sītāpraveśanam dṛṣṭvā teṣām āsīt samāgamaḥ tam
muhūrtam iva atyartham sarvam saṃmohitam jagat
muhūrtam iva atyartham sarvam saṃmohitam jagat
20.
Upon witnessing Sītā's entrance, there was a coming together (of focus/attention) among them. For that moment, it was as if the entire world was exceedingly bewildered.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88 (current chapter)
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100