वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-27
प्रतिगृह्य ततो ऽस्त्राणि प्रहृष्टवदनः शुचिः ।
गच्छन्नेव च काकुत्स्थो विश्वामित्रमथाब्रवीत् ॥१॥
गच्छन्नेव च काकुत्स्थो विश्वामित्रमथाब्रवीत् ॥१॥
1. pratigṛhya tato'strāṇi prahṛṣṭavadanaḥ śuciḥ ,
gacchanneva ca kākutstho viśvāmitramathābravīt.
gacchanneva ca kākutstho viśvāmitramathābravīt.
1.
pratigṛhya tataḥ astrāṇi prahṛṣṭavadanaḥ śuciḥ
gacchan eva ca kākutsthaḥ viśvāmitram atha abravīt
gacchan eva ca kākutsthaḥ viśvāmitram atha abravīt
1.
tataḥ kākutsthaḥ astrāṇi pratigṛhya prahṛṣṭavadanaḥ
śuciḥ gacchan eva ca atha viśvāmitram abravīt
śuciḥ gacchan eva ca atha viśvāmitram abravīt
1.
Then, the pure (śuciḥ) and joyful-faced (prahr̥ṣṭavadanaḥ) scion of Kakutstha (Kākutstha), having accepted the weapons, spoke to Viśvāmitra while he was still walking.
गृहीतास्त्रो ऽस्मि भगवन्दुराधर्षः सुरैरपि ।
अस्त्राणां त्वहमिच्छामि संहारं मुनिपुंगव ॥२॥
अस्त्राणां त्वहमिच्छामि संहारं मुनिपुंगव ॥२॥
2. gṛhītāstro'smi bhagavandurādharṣaḥ surairapi ,
astrāṇāṃ tvahamicchāmi saṃhāraṃ munipuṃgava.
astrāṇāṃ tvahamicchāmi saṃhāraṃ munipuṃgava.
2.
gṛhītāstraḥ asmi bhagavan durādharṣaḥ suraiḥ api
astrāṇām tu aham icchāmi saṃhāram munipuṅgava
astrāṇām tu aham icchāmi saṃhāram munipuṅgava
2.
bhagavan munipuṅgava gṛhītāstraḥ asmi suraiḥ api
durādharṣaḥ tu aham astrāṇām saṃhāram icchāmi
durādharṣaḥ tu aham astrāṇām saṃhāram icchāmi
2.
O venerable one, I am armed, unconquerable even by the gods. But, O best of sages, I desire the withdrawal of these weapons.
एवं ब्रुवति काकुत्स्थे विश्वामित्रो महामुनिः ।
संहारं व्याजहाराथ धृतिमान् सुव्रतः शुचिः ॥३॥
संहारं व्याजहाराथ धृतिमान् सुव्रतः शुचिः ॥३॥
3. evaṃ bruvati kākutsthe viśvāmitro mahāmuniḥ ,
saṃhāraṃ vyājahārātha dhṛtimān suvrataḥ śuciḥ.
saṃhāraṃ vyājahārātha dhṛtimān suvrataḥ śuciḥ.
3.
evam bruvati kākutsthe viśvāmitraḥ mahāmuniḥ
saṃhāram vyājahāra atha dhṛtimān suvrataḥ śuciḥ
saṃhāram vyājahāra atha dhṛtimān suvrataḥ śuciḥ
3.
kākutsthe evam bruvati atha dhṛtimān suvrataḥ
śuciḥ mahāmuniḥ viśvāmitraḥ saṃhāram vyājahāra
śuciḥ mahāmuniḥ viśvāmitraḥ saṃhāram vyājahāra
3.
As Kakutstha spoke thus, the great sage Viśvāmitra, being steadfast, pure, and of excellent vows, then recited the method for the withdrawal of the weapons.
सत्यवन्तं सत्यकीर्तिं धृष्टं रभसमेव च ।
प्रतिहारतरं नाम पराङ्मुखमवाङ्मुखम् ॥४॥
प्रतिहारतरं नाम पराङ्मुखमवाङ्मुखम् ॥४॥
4. satyavantaṃ satyakīrtiṃ dhṛṣṭaṃ rabhasameva ca ,
pratihārataraṃ nāma parāṅmukhamavāṅmukham.
pratihārataraṃ nāma parāṅmukhamavāṅmukham.
4.
satyavantam satyakīrtim dhṛṣṭam rabhasam eva
ca pratīhārataram nāma parāṅmukham avāṅmukham
ca pratīhārataram nāma parāṅmukham avāṅmukham
4.
satyavantam satyakīrtim dhṛṣṭam rabhasam eva
ca nāma pratīhārataram parāṅmukham avāṅmukham
ca nāma pratīhārataram parāṅmukham avāṅmukham
4.
He (Viśvāmitra) then named Satyavanta, Satyākīrti, Dhṛṣṭa, Rabhasa, and also Pratiharatara, Parāṅmukha, and Avāṅmukha.
लक्षाक्षविषमौ चैव दृढनाभसुनाभकौ ।
दशाक्षशतवक्त्रौ च दशशीर्षशतोदरौ ॥५॥
दशाक्षशतवक्त्रौ च दशशीर्षशतोदरौ ॥५॥
5. lakṣākṣaviṣamau caiva dṛḍhanābhasunābhakau ,
daśākṣaśatavaktrau ca daśaśīrṣaśatodarau.
daśākṣaśatavaktrau ca daśaśīrṣaśatodarau.
5.
lakṣākṣaviṣamau ca eva dṛḍhanābhasunābhakau
daśākṣaśatavaktrau ca daśaśīrṣaśatodarau
daśākṣaśatavaktrau ca daśaśīrṣaśatodarau
5.
ca eva lakṣākṣaviṣamau dṛḍhanābhasunābhakau
ca daśākṣaśatavaktrau daśaśīrṣaśatodarau
ca daśākṣaśatavaktrau daśaśīrṣaśatodarau
5.
And also (he taught the names of) Lakṣākṣa, Viṣama, Dṛḍhanābha, Sunābhaka, Daśākṣa, Śatavaktra, Daśaśīrṣa, and Śatodara.
पद्मनाभमहानाभौ दुन्दुनाभसुनाभकौ ।
ज्योतिषं कृशनं चैव नैराश्य विमलाव् उभौ ॥६॥
ज्योतिषं कृशनं चैव नैराश्य विमलाव् उभौ ॥६॥
6. padmanābhamahānābhau dundunābhasunābhakau ,
jyotiṣaṃ kṛśanaṃ caiva nairāśya vimalāv ubhau.
jyotiṣaṃ kṛśanaṃ caiva nairāśya vimalāv ubhau.
6.
padmanābhamahānābhau dundunābhasunābhakau
jyotiṣam kṛśanam ca eva nairāśyavimalau ubhau
jyotiṣam kṛśanam ca eva nairāśyavimalau ubhau
6.
padmanābhamahānābhau dundunābhasunābhakau
jyotiṣam kṛśanam ca eva nairāśyavimalau ubhau
jyotiṣam kṛśanam ca eva nairāśyavimalau ubhau
6.
I give you the arrows called Padmanābha, Mahānābha, Dundunābha, Sunābhaka, and also Jyotiṣa and Kṛśana, along with Nairāśya and Vimala, both of these.
यौगन्धरहरिद्रौ च दैत्यप्रमथनौ तथा ।
पित्र्यं सौमनसं चैव विधूतमकराव् उभौ ॥७॥
पित्र्यं सौमनसं चैव विधूतमकराव् उभौ ॥७॥
7. yaugandharaharidrau ca daityapramathanau tathā ,
pitryaṃ saumanasaṃ caiva vidhūtamakarāv ubhau.
pitryaṃ saumanasaṃ caiva vidhūtamakarāv ubhau.
7.
yaugandharaharidrau ca daityapramathanau tathā
pitryam saumanasam ca eva vidhūtamakarau ubhau
pitryam saumanasam ca eva vidhūtamakarau ubhau
7.
yaugandharaharidrau ca daityapramathanau tathā
pitryam saumanasam ca eva vidhūtamakarau ubhau
pitryam saumanasam ca eva vidhūtamakarau ubhau
7.
Yaugandhara and Haridra, and Daityapramathana, also Pitrya and Saumanasa, and moreover Vidhūta and Makara, both of these.
करवीरकरं चैव धनधान्यौ च राघव ।
कामरूपं कामरुचिं मोहमावरणं तथा ॥८॥
कामरूपं कामरुचिं मोहमावरणं तथा ॥८॥
8. karavīrakaraṃ caiva dhanadhānyau ca rāghava ,
kāmarūpaṃ kāmaruciṃ mohamāvaraṇaṃ tathā.
kāmarūpaṃ kāmaruciṃ mohamāvaraṇaṃ tathā.
8.
karavīrakaram ca eva dhanadhānyau ca rāghava
kāmarūpam kāmarucim mohamāvaraṇam tathā
kāmarūpam kāmarucim mohamāvaraṇam tathā
8.
rāghava karavīrakaram ca eva dhanadhānyau
ca kāmarūpam kāmarucim mohamāvaraṇam tathā
ca kāmarūpam kāmarucim mohamāvaraṇam tathā
8.
O Rāghava, I give you Karavīrakara, and also Dhana and Dhānya, along with Kāmarūpa, Kāmaruci, and Mohamāvaraṇa.
जृम्भकं सर्वनाभं च सन्तानवरणौ तथा ।
कृशाश्वतनयान् राम भास्वरान् कामरूपिणः ॥९॥
कृशाश्वतनयान् राम भास्वरान् कामरूपिणः ॥९॥
9. jṛmbhakaṃ sarvanābhaṃ ca santānavaraṇau tathā ,
kṛśāśvatanayān rāma bhāsvarān kāmarūpiṇaḥ.
kṛśāśvatanayān rāma bhāsvarān kāmarūpiṇaḥ.
9.
jṛmbhakam sarvanābham ca santānavaraṇau tathā
kṛśāśvatanayān rāma bhāsvarān kāmarūpiṇaḥ
kṛśāśvatanayān rāma bhāsvarān kāmarūpiṇaḥ
9.
rāma jṛmbhakam sarvanābham ca santānavaraṇau
tathā kṛśāśvatanayān bhāsvarān kāmarūpiṇaḥ
tathā kṛśāśvatanayān bhāsvarān kāmarūpiṇaḥ
9.
O Rama, I give you Jṛmbhaka, and Sarvanābha, and also Santāna and Āvaraṇa; these are the shining sons of Kṛśāśva, who can assume any form at will.
प्रतीच्छ मम भद्रं ते पात्रभूतो ऽसि राघव ।
दिव्यभास्वरदेहाश्च मूर्तिमन्तः सुखप्रदाः ॥१०॥
दिव्यभास्वरदेहाश्च मूर्तिमन्तः सुखप्रदाः ॥१०॥
10. pratīccha mama bhadraṃ te pātrabhūto'si rāghava ,
divyabhāsvaradehāśca mūrtimantaḥ sukhapradāḥ.
divyabhāsvaradehāśca mūrtimantaḥ sukhapradāḥ.
10.
pratīccha mama bhadram te pātrabhūtaḥ asi rāghava
divyabhāsvaradehāḥ ca mūrtimantaḥ sukhapradāḥ
divyabhāsvaradehāḥ ca mūrtimantaḥ sukhapradāḥ
10.
rāghava te mama bhadram pratīccha tvam pātrabhūtaḥ
asi ca divyabhāsvaradehāḥ mūrtimantaḥ sukhapradāḥ
asi ca divyabhāsvaradehāḥ mūrtimantaḥ sukhapradāḥ
10.
O Rāghava, accept [this]; may good fortune be yours! You are a worthy recipient. And we are embodied beings with divine, radiant bodies, bestowers of happiness.
रामं प्राञ्जलयो भूत्वाब्रुवन्मधुरभाषिणः ।
इमे स्म नरशार्दूल शाधि किं करवाम ते ॥११॥
इमे स्म नरशार्दूल शाधि किं करवाम ते ॥११॥
11. rāmaṃ prāñjalayo bhūtvābruvanmadhurabhāṣiṇaḥ ,
ime sma naraśārdūla śādhi kiṃ karavāma te.
ime sma naraśārdūla śādhi kiṃ karavāma te.
11.
rāmam prāñjalayaḥ bhūtvā abruvan madhurabhāṣiṇaḥ
ime sma naraśārdūla śādhi kim karavāma te
ime sma naraśārdūla śādhi kim karavāma te
11.
prāñjalayaḥ madhurabhāṣiṇaḥ bhūtvā rāmam abruvan
naraśārdūla ime sma te kim karavāma śādhi
naraśārdūla ime sma te kim karavāma śādhi
11.
Assuming postures of reverence with folded hands, those who spoke sweetly addressed Rāma: "O tiger among men, here we are! Command us, what may we do for you?"
गम्यतामिति तानाह यथेष्टं रघुनन्दनः ।
मानसाः कार्यकालेषु साहाय्यं मे करिष्यथ ॥१२॥
मानसाः कार्यकालेषु साहाय्यं मे करिष्यथ ॥१२॥
12. gamyatāmiti tānāha yatheṣṭaṃ raghunandanaḥ ,
mānasāḥ kāryakāleṣu sāhāyyaṃ me kariṣyatha.
mānasāḥ kāryakāleṣu sāhāyyaṃ me kariṣyatha.
12.
gamyatām iti tān āha yathesṭam raghunandanaḥ
mānasāḥ kāryakāleṣu sāhāyyam me kariṣyatha
mānasāḥ kāryakāleṣu sāhāyyam me kariṣyatha
12.
raghunandanaḥ tān āha iti yathesṭam gamyatām
(यूयम्) mānasāḥ kāryakāleṣu me sāhāyyam kariṣyatha
(यूयम्) mānasāḥ kāryakāleṣu me sāhāyyam kariṣyatha
12.
Raghunandana (Rāma) told them, "Go as you please!" [He added,] "O mental beings, you will provide me assistance in times of need."
अथ ते राममामन्त्र्य कृत्वा चापि प्रदक्षिणम् ।
एवमस्त्विति काकुत्स्थमुक्त्वा जग्मुर्यथागतम् ॥१३॥
एवमस्त्विति काकुत्स्थमुक्त्वा जग्मुर्यथागतम् ॥१३॥
13. atha te rāmamāmantrya kṛtvā cāpi pradakṣiṇam ,
evamastviti kākutsthamuktvā jagmuryathāgatam.
evamastviti kākutsthamuktvā jagmuryathāgatam.
13.
atha te rāmam āmantrya kṛtvā ca api pradakṣiṇam
evam astu iti kākutstham uktvā jagmuḥ yathāgatam
evam astu iti kākutstham uktvā jagmuḥ yathāgatam
13.
atha te rāmam āmantrya ca api pradakṣiṇam kṛtvā
kākutstham evam astu iti uktvā yathāgatam jagmuḥ
kākutstham evam astu iti uktvā yathāgatam jagmuḥ
13.
Then they, having addressed Rāma and also performed a respectful circumambulation, said to Kakutstha's descendant (Rāma), "So be it!" and departed the way they had arrived.
स च तान् राघवो ज्ञात्वा विश्वामित्रं महामुनिम् ।
गच्छन्नेवाथ मधुरं श्लक्ष्णं वचनमब्रवीत् ॥१४॥
गच्छन्नेवाथ मधुरं श्लक्ष्णं वचनमब्रवीत् ॥१४॥
14. sa ca tān rāghavo jñātvā viśvāmitraṃ mahāmunim ,
gacchannevātha madhuraṃ ślakṣṇaṃ vacanamabravīt.
gacchannevātha madhuraṃ ślakṣṇaṃ vacanamabravīt.
14.
sa ca tān rāghavaḥ jñātvā viśvāmitram mahāmunim |
gacchan eva atha madhuram ślakṣṇam vacanam abravīt
gacchan eva atha madhuram ślakṣṇam vacanam abravīt
14.
saḥ rāghavaḥ tān ca mahāmunim viśvāmitram jñātvā
atha gacchan eva madhuram ślakṣṇam vacanam abravīt
atha gacchan eva madhuram ślakṣṇam vacanam abravīt
14.
And Rama, descendant of Raghu, recognizing them and the great sage Viśvāmitra, then spoke sweet and gentle words as he was walking.
किं न्वेतन्मेघसंकाशं पर्वतस्याविदूरतः ।
वृक्षषण्डमितो भाति परं कौतूहलं हि मे ॥१५॥
वृक्षषण्डमितो भाति परं कौतूहलं हि मे ॥१५॥
15. kiṃ nvetanmeghasaṃkāśaṃ parvatasyāvidūrataḥ ,
vṛkṣaṣaṇḍamito bhāti paraṃ kautūhalaṃ hi me.
vṛkṣaṣaṇḍamito bhāti paraṃ kautūhalaṃ hi me.
15.
kim nu etat meghasaṃkāśam parvatasya avidūrataḥ
| vṛkṣaṣaṇḍam itaḥ bhāti param kautūhalam hi me
| vṛkṣaṣaṇḍam itaḥ bhāti param kautūhalam hi me
15.
me parvatasya avidūrataḥ itaḥ meghasaṃkāśam etat vṛkṣaṣaṇḍam kim nu bhāti? hi me param kautūhalam (asti).
15.
What is this cloud-like cluster of trees that appears from here, not far from the mountain? Indeed, I have great curiosity.
दर्शनीयं मृगाकीर्णं मनोहरमतीव च ।
नानाप्रकारैः शकुनैर्वल्गुभाषैरलंकृतम् ॥१६॥
नानाप्रकारैः शकुनैर्वल्गुभाषैरलंकृतम् ॥१६॥
16. darśanīyaṃ mṛgākīrṇaṃ manoharamatīva ca ,
nānāprakāraiḥ śakunairvalgubhāṣairalaṃkṛtam.
nānāprakāraiḥ śakunairvalgubhāṣairalaṃkṛtam.
16.
darśanīyam mṛgākīrṇam manoharam atīva ca |
nānāprakāraiḥ śakunaiḥ valgubhāṣaiḥ alaṅkṛtam
nānāprakāraiḥ śakunaiḥ valgubhāṣaiḥ alaṅkṛtam
16.
(etat) darśanīyam mṛgākīrṇam atīva ca manoharam nānāprakāraiḥ valgubhāṣaiḥ śakunaiḥ alaṅkṛtam (asti).
16.
It is beautiful to behold, teeming with deer, and exceedingly charming, adorned with various kinds of sweet-voiced birds.
निःसृताः स्म मुनिश्रेष्ठ कान्ताराद् रोमहर्षणात् ।
अनया त्ववगच्छामि देशस्य सुखवत्तया ॥१७॥
अनया त्ववगच्छामि देशस्य सुखवत्तया ॥१७॥
17. niḥsṛtāḥ sma muniśreṣṭha kāntārād romaharṣaṇāt ,
anayā tvavagacchāmi deśasya sukhavattayā.
anayā tvavagacchāmi deśasya sukhavattayā.
17.
niḥsṛtāḥ sma muniśreṣṭha kāntārāt romaharṣaṇāt
| anayā tu avagacchāmi deśasya sukhavattayā
| anayā tu avagacchāmi deśasya sukhavattayā
17.
muniśreṣṭha,
(vayam) romaharṣaṇāt kāntārāt niḥsṛtāḥ sma tu anayā (dṛṣṭyā) deśasya sukhavattayā (hetoḥ) avagacchāmi
(vayam) romaharṣaṇāt kāntārāt niḥsṛtāḥ sma tu anayā (dṛṣṭyā) deśasya sukhavattayā (hetoḥ) avagacchāmi
17.
O best of sages, we have emerged from the dreadful forest (kāntāra). But by this (pleasant sight), I perceive the agreeable nature of this region.
सर्वं मे शंस भगवन् कस्याश्रमपदं त्विदम् ।
संप्राप्ता यत्र ते पापा ब्रह्मघ्ना दुष्टचारिणः ॥१८॥
संप्राप्ता यत्र ते पापा ब्रह्मघ्ना दुष्टचारिणः ॥१८॥
18. sarvaṃ me śaṃsa bhagavan kasyāśramapadaṃ tvidam ,
saṃprāptā yatra te pāpā brahmaghnā duṣṭacāriṇaḥ.
saṃprāptā yatra te pāpā brahmaghnā duṣṭacāriṇaḥ.
18.
sarvam me śaṃsa bhagavan kasya āśramapadam tu idam
| samprāptāḥ yatra te pāpāḥ brahmaghnāḥ duṣṭacāriṇaḥ
| samprāptāḥ yatra te pāpāḥ brahmaghnāḥ duṣṭacāriṇaḥ
18.
bhagavan me sarvam śaṃsa idam tu kasya āśramapadam
yatra te pāpāḥ brahmaghnāḥ duṣṭacāriṇaḥ samprāptāḥ
yatra te pāpāḥ brahmaghnāḥ duṣṭacāriṇaḥ samprāptāḥ
18.
O revered one, tell me everything! Whose hermitage (āśrama) is this, where those sinful, Brahmin-killing, and wicked-minded ones have arrived?
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27 (current chapter)
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100