Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-14

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
तस्य रामस्य सुप्तस्य कुशास्तीर्णे महीतले ।
नियमादप्रमत्तस्य निशास्तिस्रो ऽतिचक्रमुः ॥१॥
1. tasya rāmasya suptasya kuśāstīrṇe mahītale ,
niyamādapramattasya niśāstisro'ticakramuḥ.
1. tasya rāmasya suptasya kuśāstīrṇe mahītale
niyamāt apramattasya niśāḥ tisraḥ aticakramuḥ
1. kuśāstīrṇe mahītale suptasya niyamāt apramattasya
tasya rāmasya tisraḥ niśāḥ aticakramuḥ
1. While Rāma, who was sleeping on the kuśa-spread ground and was attentive to his religious observance (niyama), three nights passed by.
न च दर्शयते मन्दस्तदा रामस्य सागरः ।
प्रयतेनापि रामेण यथार्हमभिपूजितः ॥२॥
2. na ca darśayate mandastadā rāmasya sāgaraḥ ,
prayatenāpi rāmeṇa yathārhamabhipūjitaḥ.
2. na ca darśayate mandaḥ tadā rāmasya sāgaraḥ
prayatena api rāmeṇa yathārham abhipūjitaḥ
2. tadā rāmasya mandaḥ sāgaraḥ ca na darśayate
rāmeṇa prayatena api yathārham abhipūjitaḥ
2. Yet, the sluggish ocean (sāgara) did not reveal himself to Rāma, even though [he had been] worshipped appropriately by the observant Rāma.
समुद्रस्य ततः क्रुद्धो रामो रक्तान्तलोचनः ।
समीपस्थमुवाचेदं लक्ष्मणं शुभलक्ष्मणम् ॥३॥
3. samudrasya tataḥ kruddho rāmo raktāntalocanaḥ ,
samīpasthamuvācedaṃ lakṣmaṇaṃ śubhalakṣmaṇam.
3. samudrasya tataḥ kruddhaḥ rāmaḥ raktāntalocanaḥ
samīpastham uvāca idam lakṣmaṇam śubhalakṣmaṇam
3. tataḥ samudrasya kruddhaḥ raktāntalocanaḥ rāmaḥ
samīpastham śubhalakṣmaṇam lakṣmaṇam idam uvāca
3. Then, Rama, enraged (kruddha) and with red-rimmed eyes, spoke these words to Lakshmana, who stood nearby and was endowed with auspicious marks.
पश्य तावदनार्यस्य पूज्यमानस्य लक्ष्मण ।
अवलेपं समुद्रस्य न दर्शयति यत् स्वयम् ॥४॥
4. paśya tāvadanāryasya pūjyamānasya lakṣmaṇa ,
avalepaṃ samudrasya na darśayati yat svayam.
4. paśya tāvat anāryasya pūjyamānasya lakṣmaṇa
avalepam samudrasya na darśayati yat svayam
4. lakṣmaṇa tāvat paśya anāryasya samudrasya
pūjyamānasya avalepam yat svayam na darśayati
4. "See, Lakshmana, the arrogance of this ignoble one, the ocean, who, though being honored, does not reveal himself!"
प्रशमश्च क्षमा चैव आर्जवं प्रियवादिता ।
असामर्थ्यं फलन्त्येते निर्गुणेषु सतां गुणाः ॥५॥
5. praśamaśca kṣamā caiva ārjavaṃ priyavāditā ,
asāmarthyaṃ phalantyete nirguṇeṣu satāṃ guṇāḥ.
5. praśamaḥ ca kṣamā ca eva ārjavam priyavāditā
asāmarthyam phalanti ete nirguṇeṣu satām guṇāḥ
5. ete satām guṇāḥ praśamaḥ ca kṣamā ca eva ārjavam
priyavāditā nirguṇeṣu asāmarthyam phalanti
5. Among the unworthy, the virtues of the good - such as peacefulness, forgiveness, straightforwardness, and pleasant speech - simply result in weakness.
आत्मप्रशंसिनं दुष्टं धृष्टं विपरिधावकम् ।
सर्वत्रोत्सृष्टदण्डं च लोकः सत्कुरुते नरम् ॥६॥
6. ātmapraśaṃsinaṃ duṣṭaṃ dhṛṣṭaṃ viparidhāvakam ,
sarvatrotsṛṣṭadaṇḍaṃ ca lokaḥ satkurute naram.
6. ātmapraśaṃsinam duṣṭam dhṛṣṭam viparidhāvakam
sarvatra utsṛṣṭadaṇḍam ca lokaḥ satkurute naram
6. lokaḥ ātmapraśaṃsinam duṣṭam dhṛṣṭam viparidhāvakam
sarvatra utsṛṣṭadaṇḍam ca naram satkurute
6. The world honors a person who is self-praising, wicked, audacious, constantly transgressing, and who remains unpunished everywhere.
न साम्ना शक्यते कीर्तिर्न साम्ना शक्यते यशः ।
प्राप्तुं लक्ष्मण लोके ऽस्मिञ्जयो वा रणमूधनि ॥७॥
7. na sāmnā śakyate kīrtirna sāmnā śakyate yaśaḥ ,
prāptuṃ lakṣmaṇa loke'smiñjayo vā raṇamūdhani.
7. na sāmnā śakyate kīrtiḥ na sāmnā śakyate yaśaḥ
prāptum lakṣmaṇa loke asmin jayaḥ vā raṇamūrdhani
7. lakṣmaṇa asmin loke sāmnā kīrtiḥ na śakyate sāmnā
yaśaḥ na śakyate vā raṇamūrdhani jayaḥ prāptum
7. Lakshmana, neither renown nor glory can be achieved through conciliation in this world, nor can victory be gained on the battlefield.
अद्य मद्बाणनिर्भिन्नैर्मकरैर्मकरालयम् ।
निरुद्धतोयं सौमित्रे प्लवद्भिः पश्य सर्वतः ॥८॥
8. adya madbāṇanirbhinnairmakarairmakarālayam ,
niruddhatoyaṃ saumitre plavadbhiḥ paśya sarvataḥ.
8. adya mat-bāṇa-nirbhinnāiḥ makarāiḥ makarālayam
niruddha-toyam saumitre plavadbhiḥ paśya sarvataḥ
8. saumitre adya mat-bāṇa-nirbhinnāiḥ plavadbhiḥ
makarāiḥ niruddha-toyam makarālayam sarvataḥ paśya
8. O Saumitri, today, behold everywhere the ocean, its waters obstructed by the crocodiles, pierced by my arrows, floating all around.
महाभोगानि मत्स्यानां करिणां च करानिह ।
भोगांश्च पश्य नागानां मया भिन्नानि लक्ष्मण ॥९॥
9. mahābhogāni matsyānāṃ kariṇāṃ ca karāniha ,
bhogāṃśca paśya nāgānāṃ mayā bhinnāni lakṣmaṇa.
9. mahābhogāni matsyānām kariṇām ca karāni iha
bhogān ca paśya nāgānām mayā bhinnāni lakṣmaṇa
9. lakṣmaṇa iha mayā bhinnāni matsyānām mahābhogāni
kariṇām karāni ca nāgānām bhogān ca paśya
9. O Lakshmana, behold here the great bodies of fish, the trunks of elephants, and the bodies of snakes, all pierced by me.
सशङ्खशुक्तिका जालं समीनमकरं शरैः ।
अद्य युद्धेन महता समुद्रं परिशोषये ॥१०॥
10. saśaṅkhaśuktikā jālaṃ samīnamakaraṃ śaraiḥ ,
adya yuddhena mahatā samudraṃ pariśoṣaye.
10. sa-śaṅkha-śuktikām jālam sa-mīna-makaram śarāiḥ
adya yuddhena mahatā samudram pariśoṣaye
10. adya mahatā yuddhena śarāiḥ sa-śaṅkha-śuktikām
jālam sa-mīna-makaram samudram pariśoṣaye
10. Today, with a great battle and by my arrows, I shall completely dry up the ocean, along with its expanse containing conches, oysters, fish, and crocodiles.
क्षमया हि समायुक्तं मामयं मकरालयः ।
असमर्थं विजानाति धिक्क्षमामीदृशे जने ॥११॥
11. kṣamayā hi samāyuktaṃ māmayaṃ makarālayaḥ ,
asamarthaṃ vijānāti dhikkṣamāmīdṛśe jane.
11. kṣamayā hi samāyuktaṃ mām ayam makarālayaḥ
asamartham vijānāti dhik kṣamām īdṛśe jane
11. ayam makarālayaḥ kṣamayā samāyuktam mām
asamartham hi vijānāti īdṛśe jane kṣamām dhik
11. Indeed, this ocean (makarālaya) considers me, who is endowed with forbearance, to be powerless. Shame upon such forbearance in such circumstances.
चापमानय सौमित्रे शरांश्चाशीविषोपमान् ।
अद्याक्षोभ्यमपि क्रुद्धः क्षोभयिष्यामि सागरम् ॥१२॥
12. cāpamānaya saumitre śarāṃścāśīviṣopamān ,
adyākṣobhyamapi kruddhaḥ kṣobhayiṣyāmi sāgaram.
12. cāpam ānaya saumitre śarān ca āśīviṣopamān adya
akṣobhyam api kruddhaḥ kṣobhayiṣyāmi sāgaram
12. saumitre,
cāpam ānaya ca āśīviṣopamān śarān adya,
kruddhaḥ aham akṣobhyam api sāgaram kṣobhayiṣyāmi
12. O son of Sumitrā, bring the bow and arrows that are like venomous snakes. Today, even though it is unagitable, I, being enraged, will agitate the ocean.
वेलासु कृतमर्यादं सहसोर्मिसमाकुलम् ।
निर्मर्यादं करिष्यामि सायकैर्वरुणालयम् ॥१३॥
13. velāsu kṛtamaryādaṃ sahasormisamākulam ,
nirmaryādaṃ kariṣyāmi sāyakairvaruṇālayam.
13. velāsu kṛtamaryādam sahasā ūrmisamākulam
nirmaryādam kariṣyāmi sāyakaiḥ varuṇālayam
13. sāyakaiḥ aham velāsu kṛtamaryādam sahasā
ūrmisamākulam varuṇālayam निर्मर्यादम् kariṣyāmi
13. With my arrows, I will render the ocean (varuṇālaya) - which has its boundaries established along the shores, yet suddenly becomes turbulent with waves - completely boundless.
एवमुक्त्वा धनुष्पाणिः क्रोधविस्फारितेक्षणः ।
बभूव रामो दुर्धर्षो युगान्ताग्निरिव ज्वलन् ॥१४॥
14. evamuktvā dhanuṣpāṇiḥ krodhavisphāritekṣaṇaḥ ,
babhūva rāmo durdharṣo yugāntāgniriva jvalan.
14. evam uktvā dhanuṣpāṇiḥ krodhavisphāritekṣaṇaḥ
babhūva rāmaḥ durdharṣaḥ yugāntāgniḥ iva jvalan
14. evam uktvā,
dhanuṣpāṇiḥ krodhavisphāritekṣaṇaḥ rāmaḥ durdharṣaḥ yugāntāgniḥ iva jvalan babhūva
14. Having spoken thus, Rāma, with a bow in his hand and his eyes dilated with rage, became formidable, blazing like the fire at the dissolution of a cosmic age (yuga).
संपीड्य च धनुर्घोरं कम्पयित्वा शरैर्जगत् ।
मुमोच विशिखानुग्रान् वज्राणीव शतक्रतुः ॥१५॥
15. saṃpīḍya ca dhanurghoraṃ kampayitvā śarairjagat ,
mumoca viśikhānugrān vajrāṇīva śatakratuḥ.
15. saṃpīḍya ca dhanuḥ ghoram kampayitvā śaraiḥ jagat
mumoca viśikhān ugrān vajrāṇi iva śatakratuḥ
15. saṃpīḍya ghoram dhanuḥ ca śaraiḥ jagat kampayitvā
ugrān viśikhān mumoca śatakratuḥ vajrāṇi iva
15. Having pressed his terrible bow and made the world tremble with his arrows, he released fierce arrows, just as Indra, the lord of a hundred Vedic rituals (yajña), unleashes his thunderbolts.
ते ज्वलन्तो महावेगास्तेजसा सायकोत्तमाः ।
प्रविशन्ति समुद्रस्य सलिलं त्रस्तपन्नगम् ॥१६॥
16. te jvalanto mahāvegāstejasā sāyakottamāḥ ,
praviśanti samudrasya salilaṃ trastapannagam.
16. te jvalantaḥ mahāvegāḥ tejasā sāyakottamāḥ
praviśanti samudrasya salilam trastapannagam
16. te sāyakottamāḥ jvalantaḥ mahāvegāḥ tejasā
trastapannagam samudrasya salilam praviśanti
16. Those excellent arrows, blazing fiercely and moving with immense speed and power, enter the waters of the ocean, which are filled with terrified serpents.
ततो वेगः समुद्रस्य सनक्रमकरो महान् ।
संबभूव महाघोरः समारुतरवस्तदा ॥१७॥
17. tato vegaḥ samudrasya sanakramakaro mahān ,
saṃbabhūva mahāghoraḥ samārutaravastadā.
17. tataḥ vegaḥ samudrasya sanakramakaraḥ mahān
saṃbabhūva mahāghoraḥ samārutavāḥ tadā
17. tadā tataḥ samudrasya mahān mahāghoraḥ
sanakramakaraḥ samārutavāḥ vegaḥ saṃbabhūva
17. Then, at that moment, a great, exceedingly dreadful surge arose in the ocean, filled with crocodiles and makaras, and accompanied by the roar of the wind.
महोर्मिमालाविततः शङ्खशुक्तिसमाकुलः ।
सधूमपरिवृत्तोर्मिः सहसाभून्महोदधिः ॥१८॥
18. mahormimālāvitataḥ śaṅkhaśuktisamākulaḥ ,
sadhūmaparivṛttormiḥ sahasābhūnmahodadhiḥ.
18. mahormimālāvitataḥ śaṅkhaśuktisamākulaḥ
sadhūmaparivṛttormiḥ sahasā abhūt mahodadhiḥ
18. mahodadhiḥ sahasā mahormimālāvitataḥ
śaṅkhaśuktisamākulaḥ sadhūmaparivṛttormiḥ abhūt
18. The great ocean suddenly became vast, adorned with garlands of immense waves, teeming with conches and oyster shells, and with its churning waves creating a smoky spray.
व्यथिताः पन्नगाश्चासन्दीप्तास्या दीप्तलोचनाः ।
दानवाश्च महावीर्याः पातालतलवासिनः ॥१९॥
19. vyathitāḥ pannagāścāsandīptāsyā dīptalocanāḥ ,
dānavāśca mahāvīryāḥ pātālatalavāsinaḥ.
19. vyathitāḥ pannagāḥ ca āsan dīpta-āsyāḥ dīpta-locanāḥ
dānavāḥ ca mahā-vīryāḥ pātāla-tala-vāsinaḥ
19. pannagāḥ dīpta-āsyāḥ dīpta-locanāḥ ca vyathitāḥ
āsan ca mahā-vīryāḥ pātāla-tala-vāsinaḥ dānavāḥ
19. The snakes became distressed, their mouths shining and eyes blazing. And the greatly powerful demons, dwellers of the netherworld (pātāla), also became distressed.
ऊर्मयः सिन्धुराजस्य सनक्रमकरास्तदा ।
विन्ध्यमन्दरसंकाशाः समुत्पेतुः सहस्रशः ॥२०॥
20. ūrmayaḥ sindhurājasya sanakramakarāstadā ,
vindhyamandarasaṃkāśāḥ samutpetuḥ sahasraśaḥ.
20. ūrmayaḥ sindhu-rājasya sa-nakra-makarāḥ tadā
vindhya-mandara-saṃkāśāḥ samutpetuḥ sahasraśaḥ
20. tadā sindhu-rājasya sa-nakra-makarāḥ
vindhya-mandara-saṃkāśāḥ ūrmayaḥ sahasraśaḥ samutpetuḥ
20. Then, thousands of waves of the ocean (sindhurāja), teeming with crocodiles and sea-monsters, and resembling the Vindhya and Mandara mountains, surged upwards.
आघूर्णिततरङ्गौघः संभ्रान्तोरगराक्षसः ।
उद्वर्तित महाग्राहः संवृत्तः सलिलाशयः ॥२१॥
21. āghūrṇitataraṅgaughaḥ saṃbhrāntoragarākṣasaḥ ,
udvartita mahāgrāhaḥ saṃvṛttaḥ salilāśayaḥ.
21. āghūrṇita-taraṅga-oghaḥ saṃbhrānta-uraga-rākṣasaḥ
udvartita-mahā-grāhaḥ saṃvṛttaḥ salila-āśayaḥ
21. salila-āśayaḥ āghūrṇita-taraṅga-oghaḥ
saṃbhrānta-uraga-rākṣasaḥ udvartita-mahā-grāhaḥ saṃvṛttaḥ
21. The ocean (salilāśaya) became greatly agitated, its masses of waves churning, its serpents and demons bewildered, and its mighty aquatic creatures being tossed about.