Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-4, chapter-62

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
एतैरन्यैश्च बहुभिर्वाक्यैर्वाक्यविशारदः ।
मां प्रशस्याभ्यनुज्ञाप्य प्रविष्टः स स्वमाश्रमम् ॥१॥
1. etairanyaiśca bahubhirvākyairvākyaviśāradaḥ ,
māṃ praśasyābhyanujñāpya praviṣṭaḥ sa svamāśramam.
1. etaiḥ anyaiḥ ca bahubhiḥ vākyaiḥ vākyaviśāradaḥ mām
praśasya abhyanujñāpya praviṣṭaḥ saḥ svam āśramam
1. saḥ vākyaviśāradaḥ etaiḥ anyaiḥ ca bahubhiḥ vākyaiḥ
mām praśasya abhyanujñāpya svam āśramam praviṣṭaḥ
1. The speaker, an expert in discourse, praised me with these and many other words. After obtaining my permission, he then entered his own hermitage (āśrama).
कन्दरात्तु विसर्पित्वा पर्वतस्य शनैः शनैः ।
अहं विन्ध्यं समारुह्य भवतः प्रतिपालये ॥२॥
2. kandarāttu visarpitvā parvatasya śanaiḥ śanaiḥ ,
ahaṃ vindhyaṃ samāruhya bhavataḥ pratipālaye.
2. kandarāt tu visarpitvā parvatasya śanaiḥ śanaiḥ
aham vindhyam samāruhya bhavataḥ pratipālaye
2. aham kandarāt tu parvatasya śanaiḥ śanaiḥ
visarpitvā vindhyam samāruhya bhavataḥ pratipālaye
2. Having slowly emerged from the mountain cave, I ascended the Vindhya (mountain range) and now await you.
अद्य त्वेतस्य कालस्य साग्रं वर्षशतं गतम् ।
देशकालप्रतीक्षो ऽस्मि हृदि कृत्वा मुनेर्वचः ॥३॥
3. adya tvetasya kālasya sāgraṃ varṣaśataṃ gatam ,
deśakālapratīkṣo'smi hṛdi kṛtvā munervacaḥ.
3. adya tu etasya kālasya sa-agram varṣa-śatam gatam
deśa-kāla-pratīkṣaḥ asmi hṛdi kṛtvā muneḥ vacaḥ
3. adya tu etasya kālasya sa-agram varṣa-śatam gatam
[aham] muneḥ vacaḥ hṛdi kṛtvā deśa-kāla-pratīkṣaḥ asmi
3. Indeed, today, more than a hundred years have passed since that time. I am awaiting the opportune place and time, having kept the sage's (muni) words in my heart.
महाप्रस्थानमासाद्य स्वर्गते तु निशाकरे ।
मां निर्दहति संतापो वितर्कैर्बहुभिर्वृतम् ॥४॥
4. mahāprasthānamāsādya svargate tu niśākare ,
māṃ nirdahati saṃtāpo vitarkairbahubhirvṛtam.
4. mahā-prasthānam āsaadya svargate tu niśākare
mām nirdahati saṃtāpaḥ vitarkaiḥ bahubhiḥ vṛtam
4. tu niśākare mahā-prasthānam āsaadya svargate sātī,
bahubhiḥ vitarkaiḥ vṛtam mām saṃtāpaḥ nirdahati
4. But when the moon had departed to heaven, having reached its great journey (mahāprasthāna), anguish consumes me, who am enveloped by many thoughts.
उत्थितां मरणे बुद्धिं मुनि वाक्यैर्निवर्तये ।
बुद्धिर्या तेन मे दत्ता प्राणसंरक्षणाय तु ।
सा मे ऽपनयते दुःखं दीप्तेवाग्निशिखा तमः ॥५॥
5. utthitāṃ maraṇe buddhiṃ muni vākyairnivartaye ,
buddhiryā tena me dattā prāṇasaṃrakṣaṇāya tu ,
sā me'panayate duḥkhaṃ dīptevāgniśikhā tamaḥ.
5. utthitām maraṇe buddhim muni-vākyaiḥ
nivartaye buddhiḥ yā tena me dattā
prāṇa-saṃrakṣaṇāya tu sā me apanayate
duḥkham dīptā iva agni-śikhā tamaḥ
5. maraṇe utthitām buddhim muni-vākyaiḥ
nivartaye yā buddhiḥ tena me
prāṇa-saṃrakṣaṇāya tu dattā sā me duḥkham
apanayate dīptā agni-śikhā iva tamaḥ
5. I should avert the thought of death by the words of the sage (muni). The intellect that was given to me by him for the preservation of life, that intellect removes my sorrow, just as a blazing flame of fire dispels darkness.
बुध्यता च मया वीर्यं रावणस्य दुरात्मनः ।
पुत्रः संतर्जितो वाग्भिर्न त्राता मैथिली कथम् ॥६॥
6. budhyatā ca mayā vīryaṃ rāvaṇasya durātmanaḥ ,
putraḥ saṃtarjito vāgbhirna trātā maithilī katham.
6. budhyatā ca mayā vīryam rāvaṇasya durātmanaḥ putraḥ
santarjitaḥ vāgbhiḥ na trātā maithilī katham
6. mayā ca rāvaṇasya durātmanaḥ vīryam budhyatā putraḥ
vāgbhiḥ santarjitaḥ maithilī katham na trātā
6. And though I understood the valor of the evil-minded Rāvaṇa, I merely threatened his son with words. How then was Maithilī not protected?
तस्या विलपितं श्रुत्वा तौ च सीता विनाकृतौ ।
न मे दशरथस्नेहात् पुत्रेणोत्पादितं प्रियम् ॥७॥
7. tasyā vilapitaṃ śrutvā tau ca sītā vinākṛtau ,
na me daśarathasnehāt putreṇotpāditaṃ priyam.
7. tasyā vilapitam śrutvā tau ca sītā vinākṛtau na
me daśaratha-snehāt putreṇa utpāditam priyam
7. tasyā vilapitam śrutvā ca sītā vinākṛtau tau
daśaratha-snehāt me putreṇa priyam na utpāditam
7. Having heard her lamentation, and (seeing) those two (Rāma and Lakṣmaṇa) separated from Sītā, no favor was done by (my) son to me, out of affection for Daśaratha.
तस्य त्वेवं ब्रुवाणस्य संपातेर्वानरैः सह ।
उत्पेततुस्तदा पक्षौ समक्षं वनचारिणाम् ॥८॥
8. tasya tvevaṃ bruvāṇasya saṃpātervānaraiḥ saha ,
utpetatustadā pakṣau samakṣaṃ vanacāriṇām.
8. tasya tu evam bruvāṇasya sampāteḥ vānaraiḥ saha
utpetatuḥ tadā pakṣau samakṣam vanacāriṇām
8. tu evam vānaraiḥ saha bruvāṇasya tasya sampāteḥ
tadā pakṣau vanacāriṇām samakṣam utpetatuḥ
8. But as Sampāti was speaking thus, then, in the presence of the forest-dwellers (monkeys), his two wings grew back.
स दृष्ट्वा स्वां तनुं पक्षैरुद्गतैररुणच्छदैः ।
प्रहर्षमतुलं लेभे वानरांश्चेदमब्रवीत् ॥९॥
9. sa dṛṣṭvā svāṃ tanuṃ pakṣairudgatairaruṇacchadaiḥ ,
praharṣamatulaṃ lebhe vānarāṃścedamabravīt.
9. sa dṛṣṭvā svām tanum pakṣaiḥ udgataiḥ aruṇacchadaiḥ
praharṣam atulam lebhe vānarān ca idam abravīt
9. sa svām tanum udgataiḥ aruṇacchadaiḥ pakṣaiḥ dṛṣṭvā
atulam praharṣam lebhe ca idam vānarān abravīt
9. Having seen his own body with its emerged, red-feathered wings, he experienced incomparable joy and spoke this to the monkeys.
निशाकरस्य महर्षेः प्रभावादमितात्मनः ।
आदित्यरश्मिनिर्दग्धौ पक्षौ मे पुनरुत्थितौ ॥१०॥
10. niśākarasya maharṣeḥ prabhāvādamitātmanaḥ ,
ādityaraśminirdagdhau pakṣau me punarutthitau.
10. niśākarasya maharṣeḥ prabhāvāt amita ātmanaḥ
ādityaraśminirdagdhau pakṣau me punaḥ utthitau
10. amita ātmanaḥ maharṣeḥ niśākarasya prabhāvāt
ādityaraśminirdagdhau me pakṣau punaḥ utthitau
10. Through the power of the great sage Niśākara, who possesses an immeasurable soul (ātman), my two wings, which were burnt by the sun's rays, have grown again.
यौवने वर्तमानस्य ममासीद् यः पराक्रमः ।
तमेवाद्यावगच्छामि बलं पौरुषमेव च ॥११॥
11. yauvane vartamānasya mamāsīd yaḥ parākramaḥ ,
tamevādyāvagacchāmi balaṃ pauruṣameva ca.
11. yauvane vartamānasya mama āsīt yaḥ parākramaḥ
tam eva adya avagacchāmi balam pauruṣam eva ca
11. yauvane vartamānasya yaḥ mama parākramaḥ āsīt,
tam eva balam pauruṣam ca adya avagacchāmi
11. The prowess that I possessed in my youth, that very strength and manliness (pauruṣa) I perceive today.
सर्वथा क्रियतां यत्नः सीतामधिगमिष्यथ ।
पक्षलाभो ममायं वः सिद्धिप्रत्यय कारकः ॥१२॥
12. sarvathā kriyatāṃ yatnaḥ sītāmadhigamiṣyatha ,
pakṣalābho mamāyaṃ vaḥ siddhipratyaya kārakaḥ.
12. sarvathā kriyatām yatnaḥ sītām adhigamiṣyatha
pakṣalābhaḥ mama ayam vaḥ siddhipratyaya kārakaḥ
12. sarvathā yatnaḥ kriyatām.
sītām adhigamiṣyatha.
mama ayam pakṣalābhaḥ vaḥ siddhipratyaya kārakaḥ (asti).
12. An effort should be made by all means; you will surely find Sītā. This recovery of my wings serves for you as an assurance of success.
इत्युक्त्वा तान् हरीन् सर्वान् संपातिः पततां वरः ।
उत्पपात गिरेः शृङ्गाज्जिज्ञासुः खगमो गतिम् ॥१३॥
13. ityuktvā tān harīn sarvān saṃpātiḥ patatāṃ varaḥ ,
utpapāta gireḥ śṛṅgājjijñāsuḥ khagamo gatim.
13. iti uktvā tān harīn sarvān saṃpātiḥ patatām varaḥ
utpapāta gireḥ śṛṅgāt jijñāsuḥ khagamaḥ gatim
13. patatām varaḥ saṃpātiḥ sarvān tān harīn iti uktvā
gireḥ śṛṅgāt khagamaḥ gatim jijñāsuḥ utpapāta
13. Having thus spoken to all those monkeys, Sampati, the best among flyers, ascended from the mountain peak, desiring to understand the path of aerial flight.
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा प्रीतिसंहृष्टमानसाः ।
बभूवुर्हरिशार्दूला विक्रमाभ्युदयोन्मुखाः ॥१४॥
14. tasya tadvacanaṃ śrutvā prītisaṃhṛṣṭamānasāḥ ,
babhūvurhariśārdūlā vikramābhyudayonmukhāḥ.
14. tasya tat vacanam śrutvā prītisaṃhṛṣṭamānasāḥ
babhūvuḥ hariśārdūlāḥ vikramābhyudayonmukhāḥ
14. tasya tat vacanam śrutvā prītisaṃhṛṣṭamānasāḥ
vikramābhyudayonmukhāḥ hariśārdūlāḥ babhūvuḥ
14. Having heard his words, those valiant monkeys became delighted in mind, eager for the full manifestation of their prowess.
अथ पवनसमानविक्रमाः प्लवगवराः प्रतिलब्ध पौरुषाः ।
अभिजिदभिमुखां दिशं ययुर्जनकसुता परिमार्गणोन्मुखाः ॥१५॥
15. atha pavanasamānavikramāḥ plavagavarāḥ pratilabdha pauruṣāḥ ,
abhijidabhimukhāṃ diśaṃ yayurjanakasutā parimārgaṇonmukhāḥ.
15. atha pavanasamānavikramāḥ plavagavarāḥ pratilabdhapauruṣāḥ
abhijit abhimukhām diśam yayuḥ janakasutā parimārgaṇonmukhāḥ
15. atha pavanasamānavikramāḥ pratilabdhapauruṣāḥ plavagavarāḥ
janakasutā parimārgaṇonmukhāḥ abhijit abhimukhām diśam yayuḥ
15. Then, those best among monkeys, whose prowess rivaled the wind and who had regained their courage, eager to search for Janaka's daughter (Sita), proceeded towards the northern direction indicated by the Abhijit constellation.