वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-87
महोदरमहापार्श्वौ हतौ दृष्ट्वा तु राक्षसौ ।
तस्मिंश्च निहते वीरे विरूपाक्षे महाबले ॥१॥
तस्मिंश्च निहते वीरे विरूपाक्षे महाबले ॥१॥
1. mahodaramahāpārśvau hatau dṛṣṭvā tu rākṣasau ,
tasmiṃśca nihate vīre virūpākṣe mahābale.
tasmiṃśca nihate vīre virūpākṣe mahābale.
1.
mahodaramahāpārśvau hatau dṛṣṭvā tu rākṣasau
tasmin ca nihate vīre virūpākṣe mahābale
tasmin ca nihate vīre virūpākṣe mahābale
1.
tu mahodaramahāpārśvau rākṣasau hatau dṛṣṭvā
ca tasmin mahābale vīre virūpākṣe nihate
ca tasmin mahābale vīre virūpākṣe nihate
1.
Indeed, having seen the two demons Mahodara and Mahāpārśva killed, and when that mighty hero Virūpākṣa was also killed...
आविवेश महान् क्रोधो रावणं तु महामृधे ।
सूतं संचोदयामास वाक्यं चेदमुवाच ह ॥२॥
सूतं संचोदयामास वाक्यं चेदमुवाच ह ॥२॥
2. āviveśa mahān krodho rāvaṇaṃ tu mahāmṛdhe ,
sūtaṃ saṃcodayāmāsa vākyaṃ cedamuvāca ha.
sūtaṃ saṃcodayāmāsa vākyaṃ cedamuvāca ha.
2.
āviveśa mahān krodhaḥ rāvaṇam tu mahāmṛdhe
sūtam saṃcodhayāmāsa vākyam ca idam uvāca ha
sūtam saṃcodhayāmāsa vākyam ca idam uvāca ha
2.
mahān krodhaḥ tu mahāmṛdhe rāvaṇam āviveśa
sūtam saṃcodhayāmāsa ca idam vākyam uvāca ha
sūtam saṃcodhayāmāsa ca idam vākyam uvāca ha
2.
A great anger pervaded Rāvaṇa in that mighty battle. And he urged his charioteer, speaking these words.
निहतानाममात्यानां रुद्धस्य नगरस्य च ।
दुःखमेषो ऽपनेष्यामि हत्वा तौ रामलक्ष्मणौ ॥३॥
दुःखमेषो ऽपनेष्यामि हत्वा तौ रामलक्ष्मणौ ॥३॥
3. nihatānāmamātyānāṃ ruddhasya nagarasya ca ,
duḥkhameṣo'paneṣyāmi hatvā tau rāmalakṣmaṇau.
duḥkhameṣo'paneṣyāmi hatvā tau rāmalakṣmaṇau.
3.
nihatānām amātyānām ruddhasya nagarasya ca
duḥkham eṣaḥ apaneṣyāmi hatvā tau rāmalakṣmaṇau
duḥkham eṣaḥ apaneṣyāmi hatvā tau rāmalakṣmaṇau
3.
tau rāmalakṣmaṇau hatvā nihatānām amātyānām ca
ruddhasya nagarasya eṣaḥ duḥkham apaneṣyāmi
ruddhasya nagarasya eṣaḥ duḥkham apaneṣyāmi
3.
I shall remove this suffering caused by my slain ministers and the besieged city, by killing those two, Rāma and Lakṣmaṇa.
रामवृक्षं रणे हन्मि सीतापुष्पफलप्रदम् ।
प्रशाखा यस्य सुग्रीवो जाम्बवान् कुमुदो नलः ॥४॥
प्रशाखा यस्य सुग्रीवो जाम्बवान् कुमुदो नलः ॥४॥
4. rāmavṛkṣaṃ raṇe hanmi sītāpuṣpaphalapradam ,
praśākhā yasya sugrīvo jāmbavān kumudo nalaḥ.
praśākhā yasya sugrīvo jāmbavān kumudo nalaḥ.
4.
rāmavṛkṣam raṇe hanmi sītāpuṣpaphalapradam
praśākhā yasya sugrīvaḥ jāmbavān kumudaḥ nalaḥ
praśākhā yasya sugrīvaḥ jāmbavān kumudaḥ nalaḥ
4.
raṇe sītāpuṣpaphalapradam rāmavṛkṣam hanmi
yasya praśākhā sugrīvaḥ jāmbavān kumudaḥ nalaḥ
yasya praśākhā sugrīvaḥ jāmbavān kumudaḥ nalaḥ
4.
In battle, I will destroy the tree-like Rāma, who yields Sītā as his flower and fruit, and whose primary branches are Sugrīva, Jāmbavān, Kumuda, and Nala.
स दिशो दश घोषेण रथस्यातिरथो महान् ।
नादयन्प्रययौ तूर्णं राघवं चाभ्यवर्तत ॥५॥
नादयन्प्रययौ तूर्णं राघवं चाभ्यवर्तत ॥५॥
5. sa diśo daśa ghoṣeṇa rathasyātiratho mahān ,
nādayanprayayau tūrṇaṃ rāghavaṃ cābhyavartata.
nādayanprayayau tūrṇaṃ rāghavaṃ cābhyavartata.
5.
saḥ diśaḥ daśa ghoṣeṇa rathasya atirathaḥ mahān
nādayan prayayau tūrṇam rāghavam ca abhyavartata
nādayan prayayau tūrṇam rāghavam ca abhyavartata
5.
saḥ mahān atirathaḥ rathasya ghoṣeṇa daśa diśaḥ
nādayan tūrṇam prayayau ca rāghavam abhyavartata
nādayan tūrṇam prayayau ca rāghavam abhyavartata
5.
That great, mighty warrior, Rāvaṇa, making the ten directions resound with the roar of his chariot, swiftly proceeded and turned towards Rāghava.
पूरिता तेन शब्देन सनदीगिरिकानना ।
संचचाल मही सर्वा सवराहमृगद्विपा ॥६॥
संचचाल मही सर्वा सवराहमृगद्विपा ॥६॥
6. pūritā tena śabdena sanadīgirikānanā ,
saṃcacāla mahī sarvā savarāhamṛgadvipā.
saṃcacāla mahī sarvā savarāhamṛgadvipā.
6.
pūritā tena śabdena sa-nadī-giri-kānanā
saṃcacāla mahī sarvā sa-varāha-mṛga-dvipā
saṃcacāla mahī sarvā sa-varāha-mṛga-dvipā
6.
tena śabdena pūritā sa-nadī-giri-kānanā
sa-varāha-mṛga-dvipā sarvā mahī saṃcacāla
sa-varāha-mṛga-dvipā sarvā mahī saṃcacāla
6.
Filled by that sound, the entire earth, along with its rivers, mountains, forests, boars, deer, and elephants, trembled.
तामसं सुमहाघोरं चकारास्त्रं सुदारुणम् ।
निर्ददाह कपीन् सर्वांस्ते प्रपेतुः समन्ततः ॥७॥
निर्ददाह कपीन् सर्वांस्ते प्रपेतुः समन्ततः ॥७॥
7. tāmasaṃ sumahāghoraṃ cakārāstraṃ sudāruṇam ,
nirdadāha kapīn sarvāṃste prapetuḥ samantataḥ.
nirdadāha kapīn sarvāṃste prapetuḥ samantataḥ.
7.
tāmasam su-mahā-ghoram cakāra astram su-dāruṇam
nirdadāha kapīn sarvān te prapatuḥ samantataḥ
nirdadāha kapīn sarvān te prapatuḥ samantataḥ
7.
cakāra astram tāmasam su-mahā-ghoram su-dāruṇam
nirdadāha kapīn sarvān te samantataḥ prapatuḥ
nirdadāha kapīn sarvān te samantataḥ prapatuḥ
7.
He wielded a very terrible and extremely dreadful (tāmasa) weapon. It burnt all the monkeys, and they fell down in every direction.
तान्यनीकान्यनेकानि रावणस्य शरोत्तमैः ।
दृष्ट्वा भग्नानि शतशो राघवः पर्यवस्थितः ॥८॥
दृष्ट्वा भग्नानि शतशो राघवः पर्यवस्थितः ॥८॥
8. tānyanīkānyanekāni rāvaṇasya śarottamaiḥ ,
dṛṣṭvā bhagnāni śataśo rāghavaḥ paryavasthitaḥ.
dṛṣṭvā bhagnāni śataśo rāghavaḥ paryavasthitaḥ.
8.
tāni anīkāni anekāni rāvaṇasya śara-uttamaiḥ
dṛṣṭvā bhagnāni śataśaḥ rāghavaḥ paryavasthitaḥ
dṛṣṭvā bhagnāni śataśaḥ rāghavaḥ paryavasthitaḥ
8.
rāvaṇasya śara-uttamaiḥ śataśaḥ bhagnāni tāni
anekāni anīkāni dṛṣṭvā rāghavaḥ paryavasthitaḥ
anekāni anīkāni dṛṣṭvā rāghavaḥ paryavasthitaḥ
8.
Seeing those many armies shattered by hundreds by Rāvaṇa's excellent arrows, Rāghava remained firm.
स ददर्श ततो रामं तिष्ठन्तमपराजितम् ।
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा विष्णुना वासवं यथा ॥९॥
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा विष्णुना वासवं यथा ॥९॥
9. sa dadarśa tato rāmaṃ tiṣṭhantamaparājitam ,
lakṣmaṇena saha bhrātrā viṣṇunā vāsavaṃ yathā.
lakṣmaṇena saha bhrātrā viṣṇunā vāsavaṃ yathā.
9.
sa dadarśa tataḥ rāmam tiṣṭhantam aparājitam
lakṣmaṇena saha bhrātrā viṣṇunā vāsavam yathā
lakṣmaṇena saha bhrātrā viṣṇunā vāsavam yathā
9.
sa tataḥ dadarśa rāmam aparājitam tiṣṭhantam
lakṣmaṇena saha bhrātrā viṣṇunā vāsavam yathā
lakṣmaṇena saha bhrātrā viṣṇunā vāsavam yathā
9.
He then saw Rāma standing unconquered, accompanied by his brother Lakṣmaṇa, just as Viṣṇu stands with Vāsava (Indra).
आलिखन्तमिवाकाशमवष्टभ्य महद्धनुः ।
पद्मपत्रविशालाक्षं दीर्घबाहुमरिंदमम् ॥१०॥
पद्मपत्रविशालाक्षं दीर्घबाहुमरिंदमम् ॥१०॥
10. ālikhantamivākāśamavaṣṭabhya mahaddhanuḥ ,
padmapatraviśālākṣaṃ dīrghabāhumariṃdamam.
padmapatraviśālākṣaṃ dīrghabāhumariṃdamam.
10.
ālikhantam iva ākāśam avaṣṭabhya mahat dhanuḥ
padmapatraviśālākṣam dīrghabāhum arindamam
padmapatraviśālākṣam dīrghabāhum arindamam
10.
mahat dhanuḥ avaṣṭabhya ākāśam ālikhantam iva,
padmapatraviśālākṣam,
dīrghabāhum,
arindamam
padmapatraviśālākṣam,
dīrghabāhum,
arindamam
10.
Grasping his mighty bow as if outlining the sky, with wide eyes like lotus petals, long-armed, the subduer of enemies (arindama)...
वानरांश्च रणे भग्नानापतन्तं च रावणम् ।
समीक्ष्य राघवो हृष्टो मध्ये जग्राह कार्मुकम् ॥११॥
समीक्ष्य राघवो हृष्टो मध्ये जग्राह कार्मुकम् ॥११॥
11. vānarāṃśca raṇe bhagnānāpatantaṃ ca rāvaṇam ,
samīkṣya rāghavo hṛṣṭo madhye jagrāha kārmukam.
samīkṣya rāghavo hṛṣṭo madhye jagrāha kārmukam.
11.
vānarān ca raṇe bhagnān āpatantam ca rāvaṇam
samīkṣya rāghavaḥ hṛṣṭaḥ madhye jagrāha kārmukam
samīkṣya rāghavaḥ hṛṣṭaḥ madhye jagrāha kārmukam
11.
rāghavaḥ raṇe bhagnān vānarān ca āpatantam rāvaṇam
ca samīkṣya hṛṣṭaḥ (san) madhye kārmukam jagrāha
ca samīkṣya hṛṣṭaḥ (san) madhye kārmukam jagrāha
11.
Having seen the *vānarās* defeated in battle and Rāvaṇa approaching, Rāghava (Rāma), delighted, grasped his bow in the middle.
विस्फारयितुमारेभे ततः स धनुरुत्तमम् ।
महावेगं महानादं निर्भिन्दन्निव मेदिनीम् ॥१२॥
महावेगं महानादं निर्भिन्दन्निव मेदिनीम् ॥१२॥
12. visphārayitumārebhe tataḥ sa dhanuruttamam ,
mahāvegaṃ mahānādaṃ nirbhindanniva medinīm.
mahāvegaṃ mahānādaṃ nirbhindanniva medinīm.
12.
visphārayitum ārebhe tataḥ saḥ dhanuḥ uttamam
mahāvegam mahānādam nirbhindan iva medinīm
mahāvegam mahānādam nirbhindan iva medinīm
12.
tataḥ saḥ uttamam dhanuḥ mahāvegam mahānādam
medinīm nirbhindan iva visphārayitum ārebhe
medinīm nirbhindan iva visphārayitum ārebhe
12.
Then he began to draw his excellent bow with great speed and a mighty roar, as if splitting the earth.
तयोः शरपथं प्राप्य रावणो राजपुत्रयोः ।
स बभूव यथा राहुः समीपे शशिसूर्ययोः ॥१३॥
स बभूव यथा राहुः समीपे शशिसूर्ययोः ॥१३॥
13. tayoḥ śarapathaṃ prāpya rāvaṇo rājaputrayoḥ ,
sa babhūva yathā rāhuḥ samīpe śaśisūryayoḥ.
sa babhūva yathā rāhuḥ samīpe śaśisūryayoḥ.
13.
tayoḥ śarapatham prāpya rāvaṇaḥ rājaputrayoḥ
saḥ babhūva yathā rāhuḥ samīpe śaśisūryayoḥ
saḥ babhūva yathā rāhuḥ samīpe śaśisūryayoḥ
13.
rāvaṇaḥ tayoḥ rājaputrayoḥ śarapatham prāpya saḥ yathā rāhuḥ śaśisūryayoḥ samīpe (bhavati),
tathā babhūva
tathā babhūva
13.
Having reached the range of arrows of those two princes, Rāvaṇa became like Rāhu near the moon and the sun.
रावणस्य च बाणौघै रामविस्फरितेन च ।
शब्देन राक्षसास्तेन पेतुश्च शतशस्तदा ॥१४॥
शब्देन राक्षसास्तेन पेतुश्च शतशस्तदा ॥१४॥
14. rāvaṇasya ca bāṇaughai rāmavispharitena ca ,
śabdena rākṣasāstena petuśca śataśastadā.
śabdena rākṣasāstena petuśca śataśastadā.
14.
rāvaṇasya ca bāṇaughaiḥ rāmavispharitenā ca
śabdena rākṣasāḥ tena petuḥ ca śataśaḥ tadā
śabdena rākṣasāḥ tena petuḥ ca śataśaḥ tadā
14.
tadā rāvaṇasya bāṇaughaiḥ ca rāmavispharitenā
śabdena ca tena rākṣasāḥ śataśaḥ ca petuḥ
śabdena ca tena rākṣasāḥ śataśaḥ ca petuḥ
14.
Then, by the torrents of Rāvaṇa's arrows and by the sound of Rāma's bowstring's twang, and by that (overwhelming) sound, hundreds of rākṣasas fell.
तमिच्छन्प्रथमं योद्धुं लक्ष्मणो निशितैः शरैः ।
मुमोच धनुरायम्य शरानग्निशिखोपमान् ॥१५॥
मुमोच धनुरायम्य शरानग्निशिखोपमान् ॥१५॥
15. tamicchanprathamaṃ yoddhuṃ lakṣmaṇo niśitaiḥ śaraiḥ ,
mumoca dhanurāyamya śarānagniśikhopamān.
mumoca dhanurāyamya śarānagniśikhopamān.
15.
tam icchan prathamam yoddhum lakṣmaṇaḥ niśitaiḥ
śaraiḥ mumoca dhanuḥ āyamya śarān agniśikhopamān
śaraiḥ mumoca dhanuḥ āyamya śarān agniśikhopamān
15.
lakṣmaṇaḥ tam prathamam yoddhum icchan dhanuḥ
āyamya niśitaiḥ agniśikhopamān śarān mumoca
āyamya niśitaiḥ agniśikhopamān śarān mumoca
15.
Lakṣmaṇa, wishing to fight him first, drew his bow and released sharp arrows, which resembled flames of fire.
तान्मुक्तमात्रानाकाशे लक्ष्मणेन धनुष्मता ।
बाणान्बाणैर्महातेजा रावणः प्रत्यवारयत् ॥१६॥
बाणान्बाणैर्महातेजा रावणः प्रत्यवारयत् ॥१६॥
16. tānmuktamātrānākāśe lakṣmaṇena dhanuṣmatā ,
bāṇānbāṇairmahātejā rāvaṇaḥ pratyavārayat.
bāṇānbāṇairmahātejā rāvaṇaḥ pratyavārayat.
16.
tān muktamātrān ākāśe lakṣmaṇena dhanuṣmatā
bāṇān bāṇaiḥ mahātejāḥ rāvaṇaḥ pratyavārayat
bāṇān bāṇaiḥ mahātejāḥ rāvaṇaḥ pratyavārayat
16.
mahātejāḥ rāvaṇaḥ lakṣmaṇena dhanuṣmatā ākāśe
muktamātrān tān bāṇān bāṇaiḥ pratyavārayat
muktamātrān tān bāṇān bāṇaiḥ pratyavārayat
16.
The mighty Rāvaṇa, with his own arrows, countered those arrows that were just released into the sky by Lakṣmaṇa, the archer.
एकमेकेन बाणेन त्रिभिस्त्रीन्दशभिर्दश ।
लक्ष्मणस्य प्रचिच्छेद दर्शयन्पाणिलाघवम् ॥१७॥
लक्ष्मणस्य प्रचिच्छेद दर्शयन्पाणिलाघवम् ॥१७॥
17. ekamekena bāṇena tribhistrīndaśabhirdaśa ,
lakṣmaṇasya praciccheda darśayanpāṇilāghavam.
lakṣmaṇasya praciccheda darśayanpāṇilāghavam.
17.
ekam ekena bāṇena tribhiḥ trīn daśabhiḥ daśa
lakṣmaṇasya praciccheda darśayan pāṇilāghavam
lakṣmaṇasya praciccheda darśayan pāṇilāghavam
17.
ekam ekena bāṇena trīn tribhiḥ daśa daśabhiḥ
lakṣmaṇasya praciccheda pāṇilāghavam darśayan
lakṣmaṇasya praciccheda pāṇilāghavam darśayan
17.
He severed Lakṣmaṇa's arrows - one with one (of his own) arrow, three with three, and ten with ten - thus demonstrating the swiftness of his hand.
अभ्यतिक्रम्य सौमित्रिं रावणः समितिंजयः ।
आससाद ततो रामं स्थितं शैलमिवाचलम् ॥१८॥
आससाद ततो रामं स्थितं शैलमिवाचलम् ॥१८॥
18. abhyatikramya saumitriṃ rāvaṇaḥ samitiṃjayaḥ ,
āsasāda tato rāmaṃ sthitaṃ śailamivācalam.
āsasāda tato rāmaṃ sthitaṃ śailamivācalam.
18.
abhyatikramya saumitrim rāvaṇaḥ samitiṃjayaḥ
āsasāda tataḥ rāmam sthitam śailam iva acalam
āsasāda tataḥ rāmam sthitam śailam iva acalam
18.
tataḥ samitiṃjayaḥ rāvaṇaḥ saumitrim
abhyatikramya acalam iva sthitam rāmam āsasāda
abhyatikramya acalam iva sthitam rāmam āsasāda
18.
Then, Ravana, the conqueror in battle, having bypassed Lakshmana, approached Rama, who stood firm like an immovable mountain.
स संख्ये राममासाद्य क्रोधसंरक्तलोचनः ।
व्यसृजच्छरवर्षानि रावणो राघवोपरि ॥१९॥
व्यसृजच्छरवर्षानि रावणो राघवोपरि ॥१९॥
19. sa saṃkhye rāmamāsādya krodhasaṃraktalocanaḥ ,
vyasṛjaccharavarṣāni rāvaṇo rāghavopari.
vyasṛjaccharavarṣāni rāvaṇo rāghavopari.
19.
saḥ saṃkhye rāmam āsādya krodhasaṃraktalocanaḥ
vyasṛjat śaravarṣāni rāvaṇaḥ rāghava upari
vyasṛjat śaravarṣāni rāvaṇaḥ rāghava upari
19.
saḥ rāvaṇaḥ saṃkhye rāmam āsādya krodhasaṃraktalocanaḥ
rāghava upari śaravarṣāni vyasṛjat
rāghava upari śaravarṣāni vyasṛjat
19.
Upon encountering Rama in battle, Ravana, whose eyes were red with rage, unleashed showers of arrows upon him.
शरधारास्ततो रामो रावणस्य धनुश्च्युताः ।
दृष्ट्वैवापतिताः शीघ्रं भल्लाञ्जग्राह सत्वरम् ॥२०॥
दृष्ट्वैवापतिताः शीघ्रं भल्लाञ्जग्राह सत्वरम् ॥२०॥
20. śaradhārāstato rāmo rāvaṇasya dhanuścyutāḥ ,
dṛṣṭvaivāpatitāḥ śīghraṃ bhallāñjagrāha satvaram.
dṛṣṭvaivāpatitāḥ śīghraṃ bhallāñjagrāha satvaram.
20.
śaradhārāḥ tataḥ rāmaḥ rāvaṇasya dhanuḥ cyutāḥ dṛṣṭvā
eva āpatitāḥ śīghram bhallān ajagrāha satvaram
eva āpatitāḥ śīghram bhallān ajagrāha satvaram
20.
tataḥ rāmaḥ rāvaṇasya dhanuḥ cyutāḥ śīghram āpatitāḥ
śaradhārāḥ dṛṣṭvā eva satvaram bhallān ajagrāha
śaradhārāḥ dṛṣṭvā eva satvaram bhallān ajagrāha
20.
Then, Rama, seeing those swift streams of arrows discharged from Ravana's bow approaching, quickly grasped his 'bhalla' arrows.
ताञ् शरौघांस्ततो भल्लैस्तीक्ष्णैश्चिच्छेद राघवः ।
दीप्यमानान्महावेगान् क्रुद्धानाशीविषानिव ॥२१॥
दीप्यमानान्महावेगान् क्रुद्धानाशीविषानिव ॥२१॥
21. tāñ śaraughāṃstato bhallaistīkṣṇaiściccheda rāghavaḥ ,
dīpyamānānmahāvegān kruddhānāśīviṣāniva.
dīpyamānānmahāvegān kruddhānāśīviṣāniva.
21.
tān śaraughān tataḥ bhallaiḥ tīkṣṇaiḥ ciccheda
rāghavaḥ dīpyamānān mahāvegān kruddhān āśīviṣān iva
rāghavaḥ dīpyamānān mahāvegān kruddhān āśīviṣān iva
21.
tataḥ rāghavaḥ tīkṣṇaiḥ bhallaiḥ dīpyamānān mahāvegān
kruddhān āśīviṣān iva tān śaraughān ciccheda
kruddhān āśīviṣān iva tān śaraughān ciccheda
21.
Then, Rama, with sharp 'bhalla' arrows, intercepted those very swift, blazing showers of arrows, which were like enraged venomous snakes.
राघवो रावणं तूर्णं रावणो राघवं तथा ।
अन्योन्यं विविधैस्तीक्ष्णैः शरैरभिववर्षतुः ॥२२॥
अन्योन्यं विविधैस्तीक्ष्णैः शरैरभिववर्षतुः ॥२२॥
22. rāghavo rāvaṇaṃ tūrṇaṃ rāvaṇo rāghavaṃ tathā ,
anyonyaṃ vividhaistīkṣṇaiḥ śarairabhivavarṣatuḥ.
anyonyaṃ vividhaistīkṣṇaiḥ śarairabhivavarṣatuḥ.
22.
rāghavaḥ rāvaṇam tūrṇam rāvaṇaḥ rāghavam tathā
anyonyaṃ vividhaiḥ tīkṣṇaiḥ śaraiḥ abhivavarṣatuḥ
anyonyaṃ vividhaiḥ tīkṣṇaiḥ śaraiḥ abhivavarṣatuḥ
22.
rāghavaḥ rāvaṇam tūrṇam tathā rāvaṇaḥ rāghavam
anyonyaṃ vividhaiḥ tīkṣṇaiḥ śaraiḥ abhivavarṣatuḥ
anyonyaṃ vividhaiḥ tīkṣṇaiḥ śaraiḥ abhivavarṣatuḥ
22.
Rāghava swiftly showered Rāvaṇa with arrows, and Rāvaṇa similarly showered Rāghava. They rained various sharp arrows upon each other.
चेरतुश्च चिरं चित्रं मण्डलं सव्यदक्षिणम् ।
बाणवेगान् समुदीक्ष्य समरेष्वपराजितौ ॥२३॥
बाणवेगान् समुदीक्ष्य समरेष्वपराजितौ ॥२३॥
23. ceratuśca ciraṃ citraṃ maṇḍalaṃ savyadakṣiṇam ,
bāṇavegān samudīkṣya samareṣvaparājitau.
bāṇavegān samudīkṣya samareṣvaparājitau.
23.
ceratuḥ ca ciram citram maṇḍalam savyadakṣiṇam
bāṇavegān samudīkṣya samareṣu aparājitau
bāṇavegān samudīkṣya samareṣu aparājitau
23.
aparājitau samareṣu bāṇavegān samudīkṣya
ciram citram maṇḍalam savyadakṣiṇam ca ceratuḥ
ciram citram maṇḍalam savyadakṣiṇam ca ceratuḥ
23.
And for a long time, the two (Rāma and Rāvaṇa), undefeated in battles, moved in an astonishing circular pattern, both clockwise and counter-clockwise, observing the swift flight of arrows.
तयोर्भूतानि वित्रेषुर्युगपत् संप्रयुध्यतोः ।
रौद्रयोः सायकमुचोर्यमान्तकनिकाशयोः ॥२४॥
रौद्रयोः सायकमुचोर्यमान्तकनिकाशयोः ॥२४॥
24. tayorbhūtāni vitreṣuryugapat saṃprayudhyatoḥ ,
raudrayoḥ sāyakamucoryamāntakanikāśayoḥ.
raudrayoḥ sāyakamucoryamāntakanikāśayoḥ.
24.
tayoḥ bhūtāni vitreṣuḥ yugapat saṃprayudhyatoḥ
raudrayoḥ sāyakamucoḥ yamāntakanikāśayoḥ
raudrayoḥ sāyakamucoḥ yamāntakanikāśayoḥ
24.
yugapat saṃprayudhyatoḥ raudrayoḥ sāyakamucoḥ
yamāntakanikāśayoḥ bhūtāni vitreṣuḥ
yamāntakanikāśayoḥ bhūtāni vitreṣuḥ
24.
As those two fierce, arrow-releasing warriors, resembling Yama and Antaka (the destroyer), fought simultaneously, all beings trembled.
संततं विविधैर्बाणैर्बभूव गगनं तदा ।
घनैरिवातपापाये विद्युन्मालासमाकुलैः ॥२५॥
घनैरिवातपापाये विद्युन्मालासमाकुलैः ॥२५॥
25. saṃtataṃ vividhairbāṇairbabhūva gaganaṃ tadā ,
ghanairivātapāpāye vidyunmālāsamākulaiḥ.
ghanairivātapāpāye vidyunmālāsamākulaiḥ.
25.
saṃtatam vividhaiḥ bāṇaiḥ babhūva gaganam tadā
ghanaiḥ iva ātapāpāye vidyunmālāsamākulaiḥ
ghanaiḥ iva ātapāpāye vidyunmālāsamākulaiḥ
25.
tadā gaganam vividhaiḥ bāṇaiḥ saṃtatam babhūva
iva ātapāpāye vidyunmālāsamākulaiḥ ghanaiḥ
iva ātapāpāye vidyunmālāsamākulaiḥ ghanaiḥ
25.
Then, the sky became completely covered with various arrows, appearing like a sky at the end of the hot season, crowded with masses of clouds illuminated by lightning streaks.
गवाक्षितमिवाकाशं बभूव शूरवृष्टिभिः ।
महावेगैः सुतीक्ष्णाग्रैर्गृध्रपत्रैः सुवाजितैः ॥२६॥
महावेगैः सुतीक्ष्णाग्रैर्गृध्रपत्रैः सुवाजितैः ॥२६॥
26. gavākṣitamivākāśaṃ babhūva śūravṛṣṭibhiḥ ,
mahāvegaiḥ sutīkṣṇāgrairgṛdhrapatraiḥ suvājitaiḥ.
mahāvegaiḥ sutīkṣṇāgrairgṛdhrapatraiḥ suvājitaiḥ.
26.
gavākṣitam iva ākāśam babhūva śūravṛṣṭibhiḥ
mahāvegaiḥ sutīkṣṇāgraiḥ gṛdhrapatraiḥ suvājitaiḥ
mahāvegaiḥ sutīkṣṇāgraiḥ gṛdhrapatraiḥ suvājitaiḥ
26.
ākāśam śūravṛṣṭibhiḥ mahāvegaiḥ sutīkṣṇāgraiḥ
gṛdhrapatraiḥ suvājitaiḥ gavākṣitam iva babhūva
gṛdhrapatraiḥ suvājitaiḥ gavākṣitam iva babhūva
26.
The sky became as if pierced by windows, due to the showers of arrows shot with great force, having very sharp tips, and well-feathered with vulture plumes.
शरान्धकारं तौ भीमं चक्रतुः परमं तदा ।
गते ऽस्तं तपने चापि महामेघाविवोत्थितौ ॥२७॥
गते ऽस्तं तपने चापि महामेघाविवोत्थितौ ॥२७॥
27. śarāndhakāraṃ tau bhīmaṃ cakratuḥ paramaṃ tadā ,
gate'staṃ tapane cāpi mahāmeghāvivotthitau.
gate'staṃ tapane cāpi mahāmeghāvivotthitau.
27.
śarāndhakāram tau bhīmam cakratuḥ paramam tadā
gate astam tapane ca api mahāmeghau iva utthitau
gate astam tapane ca api mahāmeghau iva utthitau
27.
tadā tau bhīmam paramam śarāndhakāram cakratuḥ
ca api tapane astam gate utthitau mahāmeghau iva
ca api tapane astam gate utthitau mahāmeghau iva
27.
Then, those two created an exceedingly fearsome darkness with their arrows. And when the sun had set, they appeared like two massive clouds that have arisen.
बभूव तुमुलं युद्धमन्योन्यवधकाङ्क्षिणोः ।
अनासाद्यमचिन्त्यं च वृत्रवासवयोरिव ॥२८॥
अनासाद्यमचिन्त्यं च वृत्रवासवयोरिव ॥२८॥
28. babhūva tumulaṃ yuddhamanyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ ,
anāsādyamacintyaṃ ca vṛtravāsavayoriva.
anāsādyamacintyaṃ ca vṛtravāsavayoriva.
28.
babhūva tumulam yuddham anyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ
anāsādyam acintyam ca vṛtravāsavayoḥ iva
anāsādyam acintyam ca vṛtravāsavayoḥ iva
28.
babhūva tumulam yuddham anāsādyam acintyam
ca anyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ vṛtravāsavayoḥ iva
ca anyonyavadhakāṅkṣiṇoḥ vṛtravāsavayoḥ iva
28.
A tumultuous, unapproachable, and inconceivable battle ensued between those two, each desiring the death of the other, just like the one between Vṛtra and Vāsava (Indra).
उभौ हि परमेष्वासाव् उभौ शस्त्रविशारदौ ।
उभौ चास्त्रविदां मुख्याव् उभौ युद्धे विचेरतुः ॥२९॥
उभौ चास्त्रविदां मुख्याव् उभौ युद्धे विचेरतुः ॥२९॥
29. ubhau hi parameṣvāsāv ubhau śastraviśāradau ,
ubhau cāstravidāṃ mukhyāv ubhau yuddhe viceratuḥ.
ubhau cāstravidāṃ mukhyāv ubhau yuddhe viceratuḥ.
29.
ubhau hi parameṣvāsau ubhau śastraviśāradau ubhau
ca astravidām mukhyau ubhau yuddhe viceratuḥ
ca astravidām mukhyau ubhau yuddhe viceratuḥ
29.
hi ubhau parameṣvāsau ubhau śastraviśāradau ca
ubhau astravidām mukhyau ubhau yuddhe viceratuḥ
ubhau astravidām mukhyau ubhau yuddhe viceratuḥ
29.
Indeed, both were supreme archers, both were expert in weapons. Moreover, both were foremost among those who understood divine weapons (astras), and both moved skillfully in battle.
उभौ हि येन व्रजतस्तेन तेन शरोर्मयः ।
ऊर्मयो वायुना विद्धा जग्मुः सागरयोरिव ॥३०॥
ऊर्मयो वायुना विद्धा जग्मुः सागरयोरिव ॥३०॥
30. ubhau hi yena vrajatastena tena śarormayaḥ ,
ūrmayo vāyunā viddhā jagmuḥ sāgarayoriva.
ūrmayo vāyunā viddhā jagmuḥ sāgarayoriva.
30.
ubhau hi yena vrajataḥ tena tena śarormayaḥ
ūrmayaḥ viddhāḥ jagmuḥ sāgarayoḥ iva
ūrmayaḥ viddhāḥ jagmuḥ sāgarayoḥ iva
30.
hi ubhau yena vrajataḥ tena tena śarormayaḥ jagmuḥ,
vāyunā viddhāḥ ūrmayaḥ sāgarayoḥ iva
vāyunā viddhāḥ ūrmayaḥ sāgarayoḥ iva
30.
Indeed, the waves of arrows moved in whichever direction those two (combatants) went. They surged forth like waves, driven by the wind, towards two oceans.
ततः संसक्तहस्तस्तु रावणो लोकरावणः ।
नाराचमालां रामस्य ललाटे प्रत्यमुञ्चत ॥३१॥
नाराचमालां रामस्य ललाटे प्रत्यमुञ्चत ॥३१॥
31. tataḥ saṃsaktahastastu rāvaṇo lokarāvaṇaḥ ,
nārācamālāṃ rāmasya lalāṭe pratyamuñcata.
nārācamālāṃ rāmasya lalāṭe pratyamuñcata.
31.
tataḥ saṃsaktahastaḥ tu rāvaṇaḥ lokarāvaṇaḥ
nārācamālām rāmasya lalāṭe pratyamuñcata
nārācamālām rāmasya lalāṭe pratyamuñcata
31.
tataḥ tu saṃsaktahastaḥ lokarāvaṇaḥ rāvaṇaḥ
rāmasya lalāṭe nārācamālām pratyamuñcata
rāmasya lalāṭe nārācamālām pratyamuñcata
31.
Then, Ravana, who makes the worlds cry (lokarāvaṇa), with his hands intensely engaged, released a volley of iron arrows onto Rama's forehead.
रौद्रचापप्रयुक्तां तां नीलोत्पलदलप्रभाम् ।
शिरसा धारयन् रामो न व्यथां प्रत्यपद्यत ॥३२॥
शिरसा धारयन् रामो न व्यथां प्रत्यपद्यत ॥३२॥
32. raudracāpaprayuktāṃ tāṃ nīlotpaladalaprabhām ,
śirasā dhārayan rāmo na vyathāṃ pratyapadyata.
śirasā dhārayan rāmo na vyathāṃ pratyapadyata.
32.
raudracāpaprayuktām tām nīlotpaladalaprabhām
śirasā dhārayan rāmaḥ na vyathām pratyapadyata
śirasā dhārayan rāmaḥ na vyathām pratyapadyata
32.
dhārayan rāmaḥ śirasā tām raudracāpaprayuktām nīlotpaladalaprabhām,
vyathām na pratyapadyata
vyathām na pratyapadyata
32.
Rama, bearing on his head that volley of arrows - shot from a formidable bow and gleaming like blue lotus petals - did not experience any pain.
अथ मन्त्रानपि जपन् रौद्रमस्त्रमुदीरयन् ।
शरान्भूयः समादाय रामः क्रोधसमन्वितः ॥३३॥
शरान्भूयः समादाय रामः क्रोधसमन्वितः ॥३३॥
33. atha mantrānapi japan raudramastramudīrayan ,
śarānbhūyaḥ samādāya rāmaḥ krodhasamanvitaḥ.
śarānbhūyaḥ samādāya rāmaḥ krodhasamanvitaḥ.
33.
atha mantrān api japan raudram astram udīrayan
śarān bhūyaḥ samādāya rāmaḥ krodhasamanvitaḥ
śarān bhūyaḥ samādāya rāmaḥ krodhasamanvitaḥ
33.
atha rāmaḥ krodhasamanvitaḥ mantrān api japan
raudram astram udīrayan bhūyaḥ śarān samādāya
raudram astram udīrayan bhūyaḥ śarān samādāya
33.
Then, chanting sacred verses (mantra) and wielding a formidable weapon, Rama, filled with rage, took up arrows again.
मुमोच च महातेजाश्चापमायम्य वीर्यवान् ।
ताञ् शरान् राक्षसेन्द्राय चिक्षेपाच्छिन्नसायकः ॥३४॥
ताञ् शरान् राक्षसेन्द्राय चिक्षेपाच्छिन्नसायकः ॥३४॥
34. mumoca ca mahātejāścāpamāyamya vīryavān ,
tāñ śarān rākṣasendrāya cikṣepācchinnasāyakaḥ.
tāñ śarān rākṣasendrāya cikṣepācchinnasāyakaḥ.
34.
मुमोच च महातेजाः चापम् आयम्य वीर्यवान् तान्
शरान् राक्षसेन्द्राय चिक्षेप अच्छिन्नसायकः
शरान् राक्षसेन्द्राय चिक्षेप अच्छिन्नसायकः
34.
महातेजाः वीर्यवान् चापम् आयम्य मुमोच च
अच्छिन्नसायकः तान् शरान् राक्षसेन्द्राय चिक्षेप
अच्छिन्नसायकः तान् शरान् राक्षसेन्द्राय चिक्षेप
34.
The exceedingly powerful and valiant one, having drawn his bow, discharged it and shot those unfailing arrows at the king of the rākṣasas.
ते महामेघसंकाशे कवचे पतिताः शराः ।
अवध्ये राक्षसेन्द्रस्य न व्यथां जनयंस्तदा ॥३५॥
अवध्ये राक्षसेन्द्रस्य न व्यथां जनयंस्तदा ॥३५॥
35. te mahāmeghasaṃkāśe kavace patitāḥ śarāḥ ,
avadhye rākṣasendrasya na vyathāṃ janayaṃstadā.
avadhye rākṣasendrasya na vyathāṃ janayaṃstadā.
35.
ते महामेघसंकाशे कवचे पतिताः शराः अवध्ये
राक्षसेन्द्रस्य न व्यथाम् जनयन् तदा
राक्षसेन्द्रस्य न व्यथाम् जनयन् तदा
35.
ते शराः राक्षसेन्द्रस्य महामेghasaṃkāśe
avadhye kavace patitāḥ tadā vyathām na janayan
avadhye kavace patitāḥ tadā vyathām na janayan
35.
Those arrows, falling on the armor of the king of the rākṣasas - which resembled a great cloud and was invulnerable - did not cause him any pain at that time.
पुनरेवाथ तं रामो रथस्थं राक्षसाधिपम् ।
ललाटे परमास्त्रेण सर्वास्त्रकुशलो ऽभिनत् ॥३६॥
ललाटे परमास्त्रेण सर्वास्त्रकुशलो ऽभिनत् ॥३६॥
36. punarevātha taṃ rāmo rathasthaṃ rākṣasādhipam ,
lalāṭe paramāstreṇa sarvāstrakuśalo'bhinat.
lalāṭe paramāstreṇa sarvāstrakuśalo'bhinat.
36.
पुनः एव अथ तम् रामः रथस्थम् राक्षसाधिपम्
ललाटे परमास्त्रेण सर्वास्त्रकुशलः अभिनत्
ललाटे परमास्त्रेण सर्वास्त्रकुशलः अभिनत्
36.
अथ पुनः एव सर्वास्त्रकुशलः रामः रथस्थम्
तम् राक्षसाधिपम् ललाटे परमास्त्रेण अभिनत्
तम् राक्षसाधिपम् ललाटे परमास्त्रेण अभिनत्
36.
Then again, Rāma, who was skilled in all missiles, struck that king of the rākṣasas (Rāvaṇa), who was standing in his chariot, on the forehead with a supreme missile.
ते भित्त्वा बाणरूपाणि पञ्चशीर्षा इवोरगाः ।
श्वसन्तो विविशुर्भूमिं रावणप्रतिकूलताः ॥३७॥
श्वसन्तो विविशुर्भूमिं रावणप्रतिकूलताः ॥३७॥
37. te bhittvā bāṇarūpāṇi pañcaśīrṣā ivoragāḥ ,
śvasanto viviśurbhūmiṃ rāvaṇapratikūlatāḥ.
śvasanto viviśurbhūmiṃ rāvaṇapratikūlatāḥ.
37.
ते भित्त्वा बाणरूपाणि पञ्चशीर्षाः इव उरगाः
श्वसन्तः विविशुः भूमिम् रावणप्रतिकूलताः
श्वसन्तः विविशुः भूमिम् रावणप्रतिकूलताः
37.
ते बाणरूपाणि भित्त्वा पञ्चशीर्षाः इव उरगाः
श्वसन्तः रावणप्रतिकूलताः भूमिम् विविशुः
श्वसन्तः रावणप्रतिकूलताः भूमिम् विविशुः
37.
Those (arrows), having pierced (Rāvaṇa's forehead) and then shed their arrow-forms, like five-headed serpents, hissing and hostile to Rāvaṇa, entered the earth.
निहत्य राघवस्यास्त्रं रावणः क्रोधमूर्छितः ।
आसुरं सुमहाघोरमन्यदस्त्रं समाददे ॥३८॥
आसुरं सुमहाघोरमन्यदस्त्रं समाददे ॥३८॥
38. nihatya rāghavasyāstraṃ rāvaṇaḥ krodhamūrchitaḥ ,
āsuraṃ sumahāghoramanyadastraṃ samādade.
āsuraṃ sumahāghoramanyadastraṃ samādade.
38.
nihatya rāghavasya astram rāvaṇaḥ krodhamūrcchitaḥ
āsuram sumahāghoram anyat astram samādade
āsuram sumahāghoram anyat astram samādade
38.
Having countered Rāghava's weapon, Rāvaṇa, overwhelmed by anger, took up another weapon, one that was demonic and exceedingly dreadful.
सिंहव्याघ्रमुखांश्चान्यान् कङ्ककाकमुखानपि ।
गृध्रश्येनमुखांश्चापि सृगालवदनांस्तथा ॥३९॥
गृध्रश्येनमुखांश्चापि सृगालवदनांस्तथा ॥३९॥
39. siṃhavyāghramukhāṃścānyān kaṅkakākamukhānapi ,
gṛdhraśyenamukhāṃścāpi sṛgālavadanāṃstathā.
gṛdhraśyenamukhāṃścāpi sṛgālavadanāṃstathā.
39.
siṃhavyāghramukhān ca anyān kaṅkakākamukhān api
gṛdhraśyenamukhān ca api sṛgālavadanān tathā
gṛdhraśyenamukhān ca api sṛgālavadanān tathā
39.
Among them were others with faces of lions and tigers, and also with faces of herons and crows, and moreover, with faces of vultures and falcons, and similarly, with faces of jackals.
ईहामृगमुखांश्चान्यान् व्यादितास्यान्भयावहान् ।
पञ्चास्यांल् लेलिहानांश्च ससर्ज निशिताञ् शरान् ॥४०॥
पञ्चास्यांल् लेलिहानांश्च ससर्ज निशिताञ् शरान् ॥४०॥
40. īhāmṛgamukhāṃścānyān vyāditāsyānbhayāvahān ,
pañcāsyāṃl lelihānāṃśca sasarja niśitāñ śarān.
pañcāsyāṃl lelihānāṃśca sasarja niśitāñ śarān.
40.
īhāmṛgamukhān ca anyān vyāditāsyān bhayāvahān
pañcāsyān lelihānān ca sasarja niśitān śarān
pañcāsyān lelihānān ca sasarja niśitān śarān
40.
And other terrifying arrows, with faces of mythical beasts and gaping mouths, along with those that were five-faced or lion-faced and appeared to be licking their lips, he discharged these sharpened arrows.
शरान् खरमुखांश्चान्यान् वराहमुखसंस्थितान् ।
श्वानकुक्कुटवक्त्रांश्च मकराशीविषाननान् ॥४१॥
श्वानकुक्कुटवक्त्रांश्च मकराशीविषाननान् ॥४१॥
41. śarān kharamukhāṃścānyān varāhamukhasaṃsthitān ,
śvānakukkuṭavaktrāṃśca makarāśīviṣānanān.
śvānakukkuṭavaktrāṃśca makarāśīviṣānanān.
41.
śarān kharamukhān ca anyān varāhamukhasaṃsthitān
śvānakukkuṭavaktrān ca makarāśīviṣānanān
śvānakukkuṭavaktrān ca makarāśīviṣānanān
41.
These arrows included those with faces of donkeys, and others appearing with boar faces, some with faces of dogs and chickens, and others with mouths of crocodiles and venomous serpents.
एतांश्चान्यांश्च मायाभिः ससर्ज निशिताञ् शरान् ।
रामं प्रति महातेजाः क्रुद्धः सर्प इव श्वसन् ॥४२॥
रामं प्रति महातेजाः क्रुद्धः सर्प इव श्वसन् ॥४२॥
42. etāṃścānyāṃśca māyābhiḥ sasarja niśitāñ śarān ,
rāmaṃ prati mahātejāḥ kruddhaḥ sarpa iva śvasan.
rāmaṃ prati mahātejāḥ kruddhaḥ sarpa iva śvasan.
42.
etān ca anyān ca māyābhiḥ sasarja niśitān śarān
rāmam prati mahātejāḥ kruddhaḥ sarpaḥ iva śvasan
rāmam prati mahātejāḥ kruddhaḥ sarpaḥ iva śvasan
42.
mahātejāḥ kruddhaḥ (san) sarpaḥ iva śvasan (saḥ) māyābhiḥ
etān ca anyān ca niśitān śarān rāmam prati sasarja
etān ca anyān ca niśitān śarān rāmam prati sasarja
42.
The exceedingly powerful one, enraged and hissing like a serpent, conjured these and other sharpened arrows using his illusory powers, directing them towards Rāma.
आसुरेण समाविष्टः सो ऽस्त्रेण रघुनन्दनः ।
ससर्जास्त्रं महोत्साहः पावकं पावकोपमः ॥४३॥
ससर्जास्त्रं महोत्साहः पावकं पावकोपमः ॥४३॥
43. āsureṇa samāviṣṭaḥ so'streṇa raghunandanaḥ ,
sasarjāstraṃ mahotsāhaḥ pāvakaṃ pāvakopamaḥ.
sasarjāstraṃ mahotsāhaḥ pāvakaṃ pāvakopamaḥ.
43.
āsureṇa samāviṣṭaḥ saḥ astreṇa raghunandanaḥ
sasarja astram mahotsāhaḥ pāvakam pāvakopamaḥ
sasarja astram mahotsāhaḥ pāvakam pāvakopamaḥ
43.
āsureṇa astreṇa samāviṣṭaḥ mahotsāhaḥ pāvakopamaḥ
saḥ raghunandanaḥ pāvakam astram sasarja
saḥ raghunandanaḥ pāvakam astram sasarja
43.
The delight of the Raghus (Rāma), filled with great zeal and resembling fire himself, discharged a fiery weapon, having been affected by an *asura* missile.
अग्निदीप्तमुखान्बाणांस्तथा सूर्यमुखानपि ।
चन्द्रार्धचन्द्रवक्त्रांश्च धूमकेतुमुखानपि ॥४४॥
चन्द्रार्धचन्द्रवक्त्रांश्च धूमकेतुमुखानपि ॥४४॥
44. agnidīptamukhānbāṇāṃstathā sūryamukhānapi ,
candrārdhacandravaktrāṃśca dhūmaketumukhānapi.
candrārdhacandravaktrāṃśca dhūmaketumukhānapi.
44.
agnidīptamukhān bāṇān tathā sūryamukhān api
candrārdhacandravaktrān ca dhūmaketumukhān api
candrārdhacandravaktrān ca dhūmaketumukhān api
44.
(saḥ) agnidīptamukhān bāṇān tathā sūryamukhān api
candrārdhacandravaktrān ca dhūmaketumukhān api (sasarja)
candrārdhacandravaktrān ca dhūmaketumukhān api (sasarja)
44.
[He created] arrows with fiery, blazing points, others with sun-like points, some with full moon and crescent moon-like points, and still others with comet-like points.
ग्रहनक्षत्रवर्णांश्च महोल्कामुखसंस्थितान् ।
विद्युज्जिह्वोपमांश्चान्यान् ससर्ज निशिताञ् शरान् ॥४५॥
विद्युज्जिह्वोपमांश्चान्यान् ससर्ज निशिताञ् शरान् ॥४५॥
45. grahanakṣatravarṇāṃśca maholkāmukhasaṃsthitān ,
vidyujjihvopamāṃścānyān sasarja niśitāñ śarān.
vidyujjihvopamāṃścānyān sasarja niśitāñ śarān.
45.
grahanakṣatravarṇān ca maholkāmukhasaṃsthitān
vidyujjihvopamān ca anyān sasarja niśitān śarān
vidyujjihvopamān ca anyān sasarja niśitān śarān
45.
(saḥ) grahanakṣatravarṇān ca maholkāmukhasaṃsthitān
vidyujjihvopamān ca anyān niśitān śarān sasarja
vidyujjihvopamān ca anyān niśitān śarān sasarja
45.
And he created other sharpened arrows: some of the color of planets and stars, some with points like great meteors, and others resembling lightning tongues.
ते रावणशरा घोरा राघवास्त्रसमाहताः ।
विलयं जग्मुराकाशे जग्मुश्चैव सहस्रशः ॥४६॥
विलयं जग्मुराकाशे जग्मुश्चैव सहस्रशः ॥४६॥
46. te rāvaṇaśarā ghorā rāghavāstrasamāhatāḥ ,
vilayaṃ jagmurākāśe jagmuścaiva sahasraśaḥ.
vilayaṃ jagmurākāśe jagmuścaiva sahasraśaḥ.
46.
te rāvaṇaśarāḥ ghorāḥ rāghavāstrasamāhatāḥ
vilayam jagmuḥ ākāśe jagmuḥ ca eva sahasraśaḥ
vilayam jagmuḥ ākāśe jagmuḥ ca eva sahasraśaḥ
46.
Struck down by Rāghava's (Rāma's) weapons, those terrible arrows of Rāvaṇa vanished in the sky; thousands of them simply disappeared.
तदस्त्रं निहतं दृष्ट्वा रामेणाक्लिष्टकर्मणा ।
हृष्टा नेदुस्ततः सर्वे कपयः कामरूपिणः ॥४७॥
हृष्टा नेदुस्ततः सर्वे कपयः कामरूपिणः ॥४७॥
47. tadastraṃ nihataṃ dṛṣṭvā rāmeṇākliṣṭakarmaṇā ,
hṛṣṭā nedustataḥ sarve kapayaḥ kāmarūpiṇaḥ.
hṛṣṭā nedustataḥ sarve kapayaḥ kāmarūpiṇaḥ.
47.
tat astram nihatam dṛṣṭvā rāmeṇa akliṣṭakarmaṇā
hṛṣṭāḥ neduḥ tataḥ sarve kapayaḥ kāmarūpiṇaḥ
hṛṣṭāḥ neduḥ tataḥ sarve kapayaḥ kāmarūpiṇaḥ
47.
Seeing that weapon destroyed by Rāma, whose actions (karma) are untiring, all the monkeys, who could assume any form at will, then rejoiced and roared aloud.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87 (current chapter)
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100