वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-28
नरवानरराजौ तौ स च वायुसुतः कपिः ।
जाम्बवानृक्षराजश्च राक्षसश्च विभीषणः ॥१॥
जाम्बवानृक्षराजश्च राक्षसश्च विभीषणः ॥१॥
1. naravānararājau tau sa ca vāyusutaḥ kapiḥ ,
jāmbavānṛkṣarājaśca rākṣasaśca vibhīṣaṇaḥ.
jāmbavānṛkṣarājaśca rākṣasaśca vibhīṣaṇaḥ.
1.
naravānararājau tau saḥ ca vāyusutaḥ kapiḥ
jāmbavān ṛkṣarājaḥ ca rākṣasaḥ ca vibhīṣaṇaḥ
jāmbavān ṛkṣarājaḥ ca rākṣasaḥ ca vibhīṣaṇaḥ
1.
tau naravānararājau ca saḥ vāyusutaḥ kapiḥ
ca jāmbavān ṛkṣarājaḥ ca rākṣasaḥ vibhīṣaṇaḥ
ca jāmbavān ṛkṣarājaḥ ca rākṣasaḥ vibhīṣaṇaḥ
1.
Those two, the king of men and the king of monkeys, and that monkey, Hanumān, the son of Vāyu, along with Jambavān, the king of bears, and the demon (rākṣasa) Vibhīṣaṇa,
अङ्गदो वालिपुत्रश्च सौमित्रिः शरभः कपिः ।
सुषेणः सहदायादो मैन्दो द्विविद एव च ॥२॥
सुषेणः सहदायादो मैन्दो द्विविद एव च ॥२॥
2. aṅgado vāliputraśca saumitriḥ śarabhaḥ kapiḥ ,
suṣeṇaḥ sahadāyādo maindo dvivida eva ca.
suṣeṇaḥ sahadāyādo maindo dvivida eva ca.
2.
aṅgadaḥ vāliputraḥ ca saumitriḥ śarabhaḥ kapiḥ
suṣeṇaḥ sahadāyādaḥ maindaḥ dvividaḥ eva ca
suṣeṇaḥ sahadāyādaḥ maindaḥ dvividaḥ eva ca
2.
aṅgadaḥ vāliputraḥ ca saumitriḥ śarabhaḥ kapiḥ
suṣeṇaḥ sahadāyādaḥ ca maindaḥ dvividaḥ eva
suṣeṇaḥ sahadāyādaḥ ca maindaḥ dvividaḥ eva
2.
Angada, the son of Vāli, and Saumitri (Lakṣmaṇa), Śarabha the monkey, Susheṇa with his kinsmen, and Mainda and Dvivida also,
गजो गवाक्षो कुमुदो नलो ऽथ पनसस्तथा ।
अमित्रविषयं प्राप्ताः समवेताः समर्थयन् ॥३॥
अमित्रविषयं प्राप्ताः समवेताः समर्थयन् ॥३॥
3. gajo gavākṣo kumudo nalo'tha panasastathā ,
amitraviṣayaṃ prāptāḥ samavetāḥ samarthayan.
amitraviṣayaṃ prāptāḥ samavetāḥ samarthayan.
3.
gajaḥ gavākṣaḥ kumudaḥ nalaḥ atha panasaḥ tathā
amitraviṣayam prāptāḥ samavetāḥ samarthayan
amitraviṣayam prāptāḥ samavetāḥ samarthayan
3.
gajaḥ gavākṣaḥ kumudaḥ nalaḥ atha panasaḥ tathā
prāptāḥ amitraviṣayam samavetāḥ samarthayan
prāptāḥ amitraviṣayam samavetāḥ samarthayan
3.
Gaja, Gavākṣa, Kumuda, Nala, and Panasa too, having reached the enemy's territory, assembled and deliberated.
इयं सा लक्ष्यते लङ्का पुरी रावणपालिता ।
सासुरोरगगन्धर्वैरमरैरपि दुर्जया ॥४॥
सासुरोरगगन्धर्वैरमरैरपि दुर्जया ॥४॥
4. iyaṃ sā lakṣyate laṅkā purī rāvaṇapālitā ,
sāsuroragagandharvairamarairapi durjayā.
sāsuroragagandharvairamarairapi durjayā.
4.
iyam sā lakṣyate laṅkā purī rāvaṇapālitā
sa-asuroragagandharvaiḥ amaraiḥ api durjayā
sa-asuroragagandharvaiḥ amaraiḥ api durjayā
4.
iyam sā rāvaṇapālitā laṅkā purī lakṣyate (sā)
asuroragagandharvaiḥ amaraiḥ api durjayā (asti)
asuroragagandharvaiḥ amaraiḥ api durjayā (asti)
4.
This is that visible city of Laṅkā, ruled by Rāvaṇa. It is difficult to conquer even by demons (asuras), serpentine beings (uragas), celestial musicians (gandharvas), and the immortals.
कार्यसिद्धिं पुरस्कृत्य मन्त्रयध्वं विनिर्णये ।
नित्यं संनिहितो ह्यत्र रावणो राक्षसाधिपः ॥५॥
नित्यं संनिहितो ह्यत्र रावणो राक्षसाधिपः ॥५॥
5. kāryasiddhiṃ puraskṛtya mantrayadhvaṃ vinirṇaye ,
nityaṃ saṃnihito hyatra rāvaṇo rākṣasādhipaḥ.
nityaṃ saṃnihito hyatra rāvaṇo rākṣasādhipaḥ.
5.
kāryasiddhim puraskṛtya mantrayadhvam viniṛṇaye
nityam sannihitaḥ hi atra rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ
nityam sannihitaḥ hi atra rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ
5.
Keeping the accomplishment of the task in mind, deliberate on the decision. For, the lord of rākṣasas, Rāvaṇa, is always present here.
तथा तेषु ब्रुवाणेषु रावणावरजो ऽब्रवीत् ।
वाक्यमग्राम्यपदवत् पुष्कलार्थं विभीषणः ॥६॥
वाक्यमग्राम्यपदवत् पुष्कलार्थं विभीषणः ॥६॥
6. tathā teṣu bruvāṇeṣu rāvaṇāvarajo'bravīt ,
vākyamagrāmyapadavat puṣkalārthaṃ vibhīṣaṇaḥ.
vākyamagrāmyapadavat puṣkalārthaṃ vibhīṣaṇaḥ.
6.
tathā teṣu bruvāṇeṣu rāvaṇāvarajaḥ abravīt
vākyam agrāmyapadavat puṣkalārtham vibhīṣaṇaḥ
vākyam agrāmyapadavat puṣkalārtham vibhīṣaṇaḥ
6.
As they were speaking thus, Rāvaṇa's younger brother, Vibhīṣaṇa, spoke words that were refined and full of deep meaning.
अनलः शरभश्चैव संपातिः प्रघसस्तथा ।
गत्वा लङ्कां ममामात्याः पुरीं पुनरिहागताः ॥७॥
गत्वा लङ्कां ममामात्याः पुरीं पुनरिहागताः ॥७॥
7. analaḥ śarabhaścaiva saṃpātiḥ praghasastathā ,
gatvā laṅkāṃ mamāmātyāḥ purīṃ punarihāgatāḥ.
gatvā laṅkāṃ mamāmātyāḥ purīṃ punarihāgatāḥ.
7.
analaḥ śarabhaḥ ca eva sampātiḥ praghasaḥ tathā
gatvā laṅkām mama amātyāḥ purīm punaḥ iha āgatāḥ
gatvā laṅkām mama amātyāḥ purīm punaḥ iha āgatāḥ
7.
Anala, Śarabha, Sampāti, and Praghasa - these ministers of mine went to the city of Laṅkā and have now returned here.
भूत्वा शकुनयः सर्वे प्रविष्टाश्च रिपोर्बलम् ।
विधानं विहितं यच्च तद्दृष्ट्वा समुपस्थिताः ॥८॥
विधानं विहितं यच्च तद्दृष्ट्वा समुपस्थिताः ॥८॥
8. bhūtvā śakunayaḥ sarve praviṣṭāśca riporbalam ,
vidhānaṃ vihitaṃ yacca taddṛṣṭvā samupasthitāḥ.
vidhānaṃ vihitaṃ yacca taddṛṣṭvā samupasthitāḥ.
8.
bhūtvā śakunayaḥ sarve praviṣṭāḥ ca ripoḥ balam
vidhānam vihitam yat ca tat dṛṣṭvā samupasthitāḥ
vidhānam vihitam yat ca tat dṛṣṭvā samupasthitāḥ
8.
Having transformed into birds, they all entered the enemy's camp, and after observing whatever arrangements were made, they have arrived here.
संविधानं यथाहुस्ते रावणस्य दुरात्मनः ।
राम तद्ब्रुवतः सर्वं यथातथ्येन मे शृणु ॥९॥
राम तद्ब्रुवतः सर्वं यथातथ्येन मे शृणु ॥९॥
9. saṃvidhānaṃ yathāhuste rāvaṇasya durātmanaḥ ,
rāma tadbruvataḥ sarvaṃ yathātathyena me śṛṇu.
rāma tadbruvataḥ sarvaṃ yathātathyena me śṛṇu.
9.
saṃvidhānam yathā āhuḥ te rāvaṇasya durātmanaḥ
rāma tat bruvataḥ sarvam yathātathyena me śṛṇu
rāma tat bruvataḥ sarvam yathātathyena me śṛṇu
9.
O Rāma, listen to me as I truthfully relate all of the evil-minded Rāvaṇa's battle dispositions, just as they were reported.
पूर्वं प्रहस्तः सबलो द्वारमासाद्य तिष्ठति ।
दक्षिणं च महावीर्यौ महापार्श्वमहोदरौ ॥१०॥
दक्षिणं च महावीर्यौ महापार्श्वमहोदरौ ॥१०॥
10. pūrvaṃ prahastaḥ sabalo dvāramāsādya tiṣṭhati ,
dakṣiṇaṃ ca mahāvīryau mahāpārśvamahodarau.
dakṣiṇaṃ ca mahāvīryau mahāpārśvamahodarau.
10.
pūrvam prahastaḥ sabalaḥ dvāram āsādya tiṣṭhati
dakṣiṇam ca mahāvīryau mahāpārśvamahodarau
dakṣiṇam ca mahāvīryau mahāpārśvamahodarau
10.
Prahasta, accompanied by his army, is positioned at the eastern gate. And in the south stand the two exceedingly mighty warriors, Mahāpārśva and Mahodara.
इन्द्रजित् पश्चिमद्वारं राक्षसैर्बहुभिर्वृतः ।
पट्टसासिधनुष्मद्भिः शूलमुद्गरपाणिभिः ॥११॥
पट्टसासिधनुष्मद्भिः शूलमुद्गरपाणिभिः ॥११॥
11. indrajit paścimadvāraṃ rākṣasairbahubhirvṛtaḥ ,
paṭṭasāsidhanuṣmadbhiḥ śūlamudgarapāṇibhiḥ.
paṭṭasāsidhanuṣmadbhiḥ śūlamudgarapāṇibhiḥ.
11.
indrajit paścimadvāram rākṣasaiḥ bahubhiḥ vṛtaḥ
paṭṭasāsidhanuṣmadbhiḥ śūlamudgarapāṇibhiḥ
paṭṭasāsidhanuṣmadbhiḥ śūlamudgarapāṇibhiḥ
11.
Indrajit, surrounded by many rākṣasas, holds the western gate. They are armed with pattiśas (spears), swords, and bows, and carry spears and maces in their hands.
नानाप्रहरणैः शूरैरावृतो रावणात्मजः ।
राक्षसानां सहस्रैस्तु बहुभिः शस्त्रपाणिभिः ॥१२॥
राक्षसानां सहस्रैस्तु बहुभिः शस्त्रपाणिभिः ॥१२॥
12. nānāpraharaṇaiḥ śūrairāvṛto rāvaṇātmajaḥ ,
rākṣasānāṃ sahasraistu bahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ.
rākṣasānāṃ sahasraistu bahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ.
12.
nānāpraharaṇaiḥ śūraiḥ āvṛtaḥ rāvaṇātmajaḥ
rākṣasānām sahasraiḥ tu bahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ
rākṣasānām sahasraiḥ tu bahubhiḥ śastrapāṇibhiḥ
12.
Rāvaṇa's son (Indrajit) is surrounded by brave warriors wielding various weapons, and indeed by many thousands of rākṣasas who bear weapons in their hands.
युक्तः परमसंविग्नो राक्षसैर्बहुभिर्वृतः ।
उत्तरं नगरद्वारं रावणः स्वयमास्थितः ॥१३॥
उत्तरं नगरद्वारं रावणः स्वयमास्थितः ॥१३॥
13. yuktaḥ paramasaṃvigno rākṣasairbahubhirvṛtaḥ ,
uttaraṃ nagaradvāraṃ rāvaṇaḥ svayamāsthitaḥ.
uttaraṃ nagaradvāraṃ rāvaṇaḥ svayamāsthitaḥ.
13.
yuktaḥ parama-saṃvignaḥ rākṣasaiḥ bahubhiḥ vṛtaḥ
uttaram nagaradvāram rāvaṇaḥ svayam āsthitaḥ
uttaram nagaradvāram rāvaṇaḥ svayam āsthitaḥ
13.
rāvaṇaḥ svayam yuktaḥ parama-saṃvignaḥ bahubhiḥ
rākṣasaiḥ vṛtaḥ uttaram nagaradvāram āsthitaḥ
rākṣasaiḥ vṛtaḥ uttaram nagaradvāram āsthitaḥ
13.
Ravana himself, greatly agitated and surrounded by many demons (rākṣasa), took up position at the northern city gate.
विरूपाक्षस्तु महता शूलखड्गधनुष्मता ।
बलेन राक्षसैः सार्धं मध्यमं गुल्ममास्थितः ॥१४॥
बलेन राक्षसैः सार्धं मध्यमं गुल्ममास्थितः ॥१४॥
14. virūpākṣastu mahatā śūlakhaḍgadhanuṣmatā ,
balena rākṣasaiḥ sārdhaṃ madhyamaṃ gulmamāsthitaḥ.
balena rākṣasaiḥ sārdhaṃ madhyamaṃ gulmamāsthitaḥ.
14.
virūpākṣaḥ tu mahatā śūla-khaḍga-dhanuṣmatā balena
rākṣasaiḥ sārdham madhyamam gulmam āsthitaḥ
rākṣasaiḥ sārdham madhyamam gulmam āsthitaḥ
14.
virūpākṣaḥ tu rākṣasaiḥ sārdham mahatā
śūla-khaḍga-dhanuṣmatā balena madhyamam gulmam āsthitaḥ
śūla-khaḍga-dhanuṣmatā balena madhyamam gulmam āsthitaḥ
14.
But Virupaksha, accompanied by demons (rākṣasa) and a large army equipped with spears, swords, and bows, took up position at the central division.
एतानेवंविधान् गुल्मांल् लङ्कायां समुदीक्ष्य ते ।
मामकाः सचिवाः सर्वे शीघ्रं पुनरिहागताः ॥१५॥
मामकाः सचिवाः सर्वे शीघ्रं पुनरिहागताः ॥१५॥
15. etānevaṃvidhān gulmāṃl laṅkāyāṃ samudīkṣya te ,
māmakāḥ sacivāḥ sarve śīghraṃ punarihāgatāḥ.
māmakāḥ sacivāḥ sarve śīghraṃ punarihāgatāḥ.
15.
etān evamvidhān gulmān laṅkāyām sam-udīkṣya te
māmakāḥ sacivāḥ sarve śīghram punaḥ iha āgatāḥ
māmakāḥ sacivāḥ sarve śīghram punaḥ iha āgatāḥ
15.
te māmakāḥ sarve sacivāḥ laṅkāyām etān evamvidhān
gulmān sam-udīkṣya śīghram punaḥ iha āgatāḥ
gulmān sam-udīkṣya śīghram punaḥ iha āgatāḥ
15.
Having observed these kinds of divisions in Lanka, all my ministers quickly returned here.
गजानां च सहस्रं च रथानामयुतं पुरे ।
हयानामयुते द्वे च साग्रकोटी च रक्षसाम् ॥१६॥
हयानामयुते द्वे च साग्रकोटी च रक्षसाम् ॥१६॥
16. gajānāṃ ca sahasraṃ ca rathānāmayutaṃ pure ,
hayānāmayute dve ca sāgrakoṭī ca rakṣasām.
hayānāmayute dve ca sāgrakoṭī ca rakṣasām.
16.
gajānām ca sahasram ca rathānām ayutam pure
hayānām ayute dve ca sa-agra-koṭiḥ ca rakṣasām
hayānām ayute dve ca sa-agra-koṭiḥ ca rakṣasām
16.
pure ca gajānām sahasram ca rathānām ayutam ca
hayānām dve ayute ca rakṣasām sa-agra-koṭiḥ
hayānām dve ayute ca rakṣasām sa-agra-koṭiḥ
16.
And in the city, there were a thousand elephants, ten thousand chariots, twenty thousand horses, and over a crore of demons (rākṣasa).
विक्रान्ता बलवन्तश्च संयुगेष्वाततायिनः ।
इष्टा राक्षसराजस्य नित्यमेते निशाचराः ॥१७॥
इष्टा राक्षसराजस्य नित्यमेते निशाचराः ॥१७॥
17. vikrāntā balavantaśca saṃyugeṣvātatāyinaḥ ,
iṣṭā rākṣasarājasya nityamete niśācarāḥ.
iṣṭā rākṣasarājasya nityamete niśācarāḥ.
17.
vikrāntāḥ balavantaḥ ca saṃyugeṣu ātatāyinaḥ
iṣṭāḥ rākṣasarājasya nityam ete niśācarāḥ
iṣṭāḥ rākṣasarājasya nityam ete niśācarāḥ
17.
ete niśācarāḥ vikrāntāḥ balavantaḥ ca saṃyugeṣu
ātatāyinaḥ rākṣasarājasya nityam iṣṭāḥ
ātatāyinaḥ rākṣasarājasya nityam iṣṭāḥ
17.
These night-wanderers (niśācarāḥ), who are valiant, powerful, and aggressors in battles, are always favored by the king of rākṣasas.
एकैकस्यात्र युद्धार्थे राक्षसस्य विशां पते ।
परिवारः सहस्राणां सहस्रमुपतिष्ठते ॥१८॥
परिवारः सहस्राणां सहस्रमुपतिष्ठते ॥१८॥
18. ekaikasyātra yuddhārthe rākṣasasya viśāṃ pate ,
parivāraḥ sahasrāṇāṃ sahasramupatiṣṭhate.
parivāraḥ sahasrāṇāṃ sahasramupatiṣṭhate.
18.
ekaikasya atra yuddhārthe rākṣasasya viśām
pate parivāraḥ sahasrāṇām sahasram upatiṣṭhate
pate parivāraḥ sahasrāṇām sahasram upatiṣṭhate
18.
viśām pate,
atra yuddhārthe ekaikasya rākṣasasya sahasrāṇām sahasram parivāraḥ upatiṣṭhate
atra yuddhārthe ekaikasya rākṣasasya sahasrāṇām sahasram parivāraḥ upatiṣṭhate
18.
O lord of the people, here for the battle, each rākṣasa is attended by an entourage of a thousand thousands (a million).
एतां प्रवृत्तिं लङ्कायां मन्त्रिप्रोक्तं विभीषणः ।
रामं कमलपत्राक्षमिदमुत्तरमब्रवीत् ॥१९॥
रामं कमलपत्राक्षमिदमुत्तरमब्रवीत् ॥१९॥
19. etāṃ pravṛttiṃ laṅkāyāṃ mantriproktaṃ vibhīṣaṇaḥ ,
rāmaṃ kamalapatrākṣamidamuttaramabravīt.
rāmaṃ kamalapatrākṣamidamuttaramabravīt.
19.
etām pravṛttim laṅkāyām mantriproktam vibhīṣaṇaḥ
rāmam kamalapatrākṣam idam uttaram abravīt
rāmam kamalapatrākṣam idam uttaram abravīt
19.
vibhīṣaṇaḥ kamalapatrākṣam rāmam etām laṅkāyām
mantriproktam pravṛttim idam uttaram abravīt
mantriproktam pravṛttim idam uttaram abravīt
19.
Regarding this situation in Laṅkā, which was reported by the ministers, Vibhīṣaṇa then gave this reply to Rāma, whose eyes resembled lotus petals.
कुबेरं तु यदा राम रावणः प्रत्ययुध्यत ।
षष्टिः शतसहस्राणि तदा निर्यान्ति राक्षसाः ॥२०॥
षष्टिः शतसहस्राणि तदा निर्यान्ति राक्षसाः ॥२०॥
20. kuberaṃ tu yadā rāma rāvaṇaḥ pratyayudhyata ,
ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi tadā niryānti rākṣasāḥ.
ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi tadā niryānti rākṣasāḥ.
20.
kuberam tu yadā rāma rāvaṇaḥ pratyayudhyata
ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi tadā niryānti rākṣasāḥ
ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi tadā niryānti rākṣasāḥ
20.
rāma,
yadā rāvaṇaḥ tu kuberam pratyayudhyata,
tadā ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi rākṣasāḥ niryānti
yadā rāvaṇaḥ tu kuberam pratyayudhyata,
tadā ṣaṣṭiḥ śatasahasrāṇi rākṣasāḥ niryānti
20.
O Rāma, when Rāvaṇa indeed fought against Kubera, then sixty hundred thousands (six million) rākṣasas came forth.
पराक्रमेण वीर्येण तेजसा सत्त्वगौरवात् ।
सदृशा यो ऽत्र दर्पेण रावणस्य दुरात्मनः ॥२१॥
सदृशा यो ऽत्र दर्पेण रावणस्य दुरात्मनः ॥२१॥
21. parākrameṇa vīryeṇa tejasā sattvagauravāt ,
sadṛśā yo'tra darpeṇa rāvaṇasya durātmanaḥ.
sadṛśā yo'tra darpeṇa rāvaṇasya durātmanaḥ.
21.
parākrameṇa vīryeṇa tejasā sattvagauravāt
sadṛśaḥ yaḥ atra darpeṇa rāvaṇasya durātmanaḥ
sadṛśaḥ yaḥ atra darpeṇa rāvaṇasya durātmanaḥ
21.
atra yaḥ durātmanaḥ rāvaṇasya parākrameṇa
vīryeṇa tejasā sattvagauravāt darpeṇa sadṛśaḥ
vīryeṇa tejasā sattvagauravāt darpeṇa sadṛśaḥ
21.
Who here can match the evil-minded Rāvaṇa in prowess, valor, might, the eminence of his being, and pride?
अत्र मन्युर्न कर्तव्यो रोषये त्वां न भीषये ।
समर्थो ह्यसि वीर्येण सुराणामपि निग्रहे ॥२२॥
समर्थो ह्यसि वीर्येण सुराणामपि निग्रहे ॥२२॥
22. atra manyurna kartavyo roṣaye tvāṃ na bhīṣaye ,
samartho hyasi vīryeṇa surāṇāmapi nigrahe.
samartho hyasi vīryeṇa surāṇāmapi nigrahe.
22.
atra manyuḥ na kartavyaḥ roṣaye tvāṃ na bhīṣaye
samarthaḥ hi asi vīryeṇa surāṇām api nigrahe
samarthaḥ hi asi vīryeṇa surāṇām api nigrahe
22.
atra manyuḥ na kartavyaḥ tvāṃ na roṣaye na bhīṣaye
hi samarthaḥ asi vīryeṇa surāṇām api nigrahe
hi samarthaḥ asi vīryeṇa surāṇām api nigrahe
22.
You should not feel anger (manyu) here; I am not trying to provoke or intimidate you. For you are indeed capable, by your valor, of subduing even the gods.
तद्भवांश्चतुरङ्गेण बलेन महता वृतः ।
व्यूह्येदं वानरानीकं निर्मथिष्यसि रावणम् ॥२३॥
व्यूह्येदं वानरानीकं निर्मथिष्यसि रावणम् ॥२३॥
23. tadbhavāṃścaturaṅgeṇa balena mahatā vṛtaḥ ,
vyūhyedaṃ vānarānīkaṃ nirmathiṣyasi rāvaṇam.
vyūhyedaṃ vānarānīkaṃ nirmathiṣyasi rāvaṇam.
23.
tat bhavān caturaṅgeṇa balena mahatā vṛtaḥ
vyūhya idam vānarānīkam nirmathiṣyasi rāvaṇam
vyūhya idam vānarānīkam nirmathiṣyasi rāvaṇam
23.
tat bhavān mahatā caturaṅgeṇa balena vṛtaḥ
idam vānarānīkam vyūhya rāvaṇam nirmathiṣyasi
idam vānarānīkam vyūhya rāvaṇam nirmathiṣyasi
23.
Therefore, you, accompanied by a great four-division army, having deployed this monkey (vānara) force, will utterly defeat Rāvaṇa.
रावणावरजे वाक्यमेवं ब्रुवति राघवः ।
शत्रूणां प्रतिघातार्थमिदं वचनमब्रवीत् ॥२४॥
शत्रूणां प्रतिघातार्थमिदं वचनमब्रवीत् ॥२४॥
24. rāvaṇāvaraje vākyamevaṃ bruvati rāghavaḥ ,
śatrūṇāṃ pratighātārthamidaṃ vacanamabravīt.
śatrūṇāṃ pratighātārthamidaṃ vacanamabravīt.
24.
rāvaṇāvaraje vākyam evam bruvati rāghavaḥ
śatrūṇām pratighātārtham idam vacanam abravīt
śatrūṇām pratighātārtham idam vacanam abravīt
24.
rāvaṇāvaraje evam vākyam bruvati rāghavaḥ
śatrūṇām pratighātārtham idam vacanam abravīt
śatrūṇām pratighātārtham idam vacanam abravīt
24.
As Rāvaṇa's younger brother was speaking thus, Rāma (rāghava) spoke these words for the purpose of retaliating against the enemies.
पूर्वद्वारे तु लङ्काया नीलो वानरपुंगवः ।
प्रहस्तं प्रतियोद्धा स्याद्वानरैर्बहुभिर्वृतः ॥२५॥
प्रहस्तं प्रतियोद्धा स्याद्वानरैर्बहुभिर्वृतः ॥२५॥
25. pūrvadvāre tu laṅkāyā nīlo vānarapuṃgavaḥ ,
prahastaṃ pratiyoddhā syādvānarairbahubhirvṛtaḥ.
prahastaṃ pratiyoddhā syādvānarairbahubhirvṛtaḥ.
25.
pūrvadvāre tu laṅkāyāḥ nīlaḥ vānarapuṅgavaḥ
prahastaṃ pratiyoddhā syāt vānaraiḥ bahubhiḥ vṛtaḥ
prahastaṃ pratiyoddhā syāt vānaraiḥ bahubhiḥ vṛtaḥ
25.
laṅkāyāḥ pūrvadvāre tu vānarapuṅgavaḥ nīlaḥ
bahubhiḥ vānaraiḥ vṛtaḥ prahastaṃ pratiyoddhā syāt
bahubhiḥ vānaraiḥ vṛtaḥ prahastaṃ pratiyoddhā syāt
25.
Nīla, the foremost of monkeys, accompanied by many monkeys, should indeed confront Prahasta at the eastern gate of Laṅkā.
अङ्गदो वालिपुत्रस्तु बलेन महता वृतः ।
दक्षिणे बाधतां द्वारे महापार्श्वमहोदरौ ॥२६॥
दक्षिणे बाधतां द्वारे महापार्श्वमहोदरौ ॥२६॥
26. aṅgado vāliputrastu balena mahatā vṛtaḥ ,
dakṣiṇe bādhatāṃ dvāre mahāpārśvamahodarau.
dakṣiṇe bādhatāṃ dvāre mahāpārśvamahodarau.
26.
aṅgadaḥ vāliputraḥ tu balena mahatā vṛtaḥ
dakṣiṇe dvāre mahāpārśvamahodarau bādhatām
dakṣiṇe dvāre mahāpārśvamahodarau bādhatām
26.
vāliputraḥ aṅgadaḥ tu mahatā balena vṛtaḥ
dakṣiṇe dvāre mahāpārśvamahodarau bādhatām
dakṣiṇe dvāre mahāpārśvamahodarau bādhatām
26.
Aṅgada, the son of Vāli, accompanied by a great force, should indeed impede Mahāpārśva and Mahodara at the southern gate.
हनूमान्पश्चिमद्वारं निपीड्य पवनात्मजः ।
प्रविशत्वप्रमेयात्मा बहुभिः कपिभिर्वृतः ॥२७॥
प्रविशत्वप्रमेयात्मा बहुभिः कपिभिर्वृतः ॥२७॥
27. hanūmānpaścimadvāraṃ nipīḍya pavanātmajaḥ ,
praviśatvaprameyātmā bahubhiḥ kapibhirvṛtaḥ.
praviśatvaprameyātmā bahubhiḥ kapibhirvṛtaḥ.
27.
hanūmān paścimadvāram nipīḍya pavanātmajaḥ
praviśatu aprameyātmā bahubhiḥ kapibhiḥ vṛtaḥ
praviśatu aprameyātmā bahubhiḥ kapibhiḥ vṛtaḥ
27.
pavanātmajaḥ aprameyātmā hanūmān bahubhiḥ
kapibhiḥ vṛtaḥ paścimadvāram nipīḍya praviśatu
kapibhiḥ vṛtaḥ paścimadvāram nipīḍya praviśatu
27.
Hanumān, the son of the wind god, whose being (ātman) is immeasurable, having assaulted the western gate, should enter, surrounded by many monkeys.
दैत्यदानवसंघानामृषीणां च महात्मनाम् ।
विप्रकारप्रियः क्षुद्रो वरदानबलान्वितः ॥२८॥
विप्रकारप्रियः क्षुद्रो वरदानबलान्वितः ॥२८॥
28. daityadānavasaṃghānāmṛṣīṇāṃ ca mahātmanām ,
viprakārapriyaḥ kṣudro varadānabalānvitaḥ.
viprakārapriyaḥ kṣudro varadānabalānvitaḥ.
28.
daityadānavasaṅghānām ṛṣīṇām ca mahātmanām
viprakārapriyaḥ kṣudraḥ varadānabalānvitaḥ
viprakārapriyaḥ kṣudraḥ varadānabalānvitaḥ
28.
daityadānavasaṅghānām ṛṣīṇām ca mahātmanām
viprakārapriyaḥ kṣudraḥ varadānabalānvitaḥ
viprakārapriyaḥ kṣudraḥ varadānabalānvitaḥ
28.
He is fond of harming groups of daityas and dānavas, and great-souled sages; he is mean, and endowed with strength from boons.
परिक्रामति यः सर्वांल् लोकान् संतापयन्प्रजाः ।
तस्याहं राक्षसेन्द्रस्य स्वयमेव वधे धृतः ॥२९॥
तस्याहं राक्षसेन्द्रस्य स्वयमेव वधे धृतः ॥२९॥
29. parikrāmati yaḥ sarvāṃl lokān saṃtāpayanprajāḥ ,
tasyāhaṃ rākṣasendrasya svayameva vadhe dhṛtaḥ.
tasyāhaṃ rākṣasendrasya svayameva vadhe dhṛtaḥ.
29.
parikrāmati yaḥ sarvān lokān saṃtāpayan prajāḥ
tasya aham rākṣasendrasya svayam eva vadhe dhṛtaḥ
tasya aham rākṣasendrasya svayam eva vadhe dhṛtaḥ
29.
aham svayam eva tasya rākṣasendrasya vadhe dhṛtaḥ
yaḥ sarvān lokān prajāḥ saṃtāpayan parikrāmati
yaḥ sarvān lokān prajāḥ saṃtāpayan parikrāmati
29.
I myself am resolved to slay that king of rākṣasas who roams through all the worlds, tormenting their inhabitants.
उत्तरं नगरद्वारमहं सौमित्रिणा सह ।
निपीड्याभिप्रवेक्ष्यामि सबलो यत्र रावणः ॥३०॥
निपीड्याभिप्रवेक्ष्यामि सबलो यत्र रावणः ॥३०॥
30. uttaraṃ nagaradvāramahaṃ saumitriṇā saha ,
nipīḍyābhipravekṣyāmi sabalo yatra rāvaṇaḥ.
nipīḍyābhipravekṣyāmi sabalo yatra rāvaṇaḥ.
30.
uttaram nagaradvāram aham saumitriṇā saha
nipīḍya abhipravekṣyāmi sabalaḥ yatra rāvaṇaḥ
nipīḍya abhipravekṣyāmi sabalaḥ yatra rāvaṇaḥ
30.
aham saumitriṇā saha uttaram nagaradvāram
nipīḍya abhipravekṣyāmi yatra rāvaṇaḥ sabalaḥ
nipīḍya abhipravekṣyāmi yatra rāvaṇaḥ sabalaḥ
30.
Along with Saumitri (Lakṣmaṇa), I will forcefully enter the northern city gate, where Rāvaṇa is present with his forces.
वानरेन्द्रश्च बलवानृक्षराजश्च जाम्बवान् ।
राक्षसेन्द्रानुजश्चैव गुल्मे भवतु मध्यमे ॥३१॥
राक्षसेन्द्रानुजश्चैव गुल्मे भवतु मध्यमे ॥३१॥
31. vānarendraśca balavānṛkṣarājaśca jāmbavān ,
rākṣasendrānujaścaiva gulme bhavatu madhyame.
rākṣasendrānujaścaiva gulme bhavatu madhyame.
31.
vānarendraḥ ca balavān ṛkṣarājaḥ ca jāmbavān
rākṣasendrānujah ca eva gulme bhavatu madhyame
rākṣasendrānujah ca eva gulme bhavatu madhyame
31.
balavān vānarendraḥ ca ṛkṣarājaḥ jāmbavān ca
rākṣasendrānujah ca eva madhyame gulme bhavatu
rākṣasendrānujah ca eva madhyame gulme bhavatu
31.
Let the powerful king of monkeys (Sugrīva), Jāmbavān the king of bears, and also the younger brother of the king of rākṣasas (Vibhīṣaṇa) be positioned in the middle military division.
न चैव मानुषं रूपं कार्यं हरिभिराहवे ।
एषा भवतु नः संज्ञा युद्धे ऽस्मिन् वानरे बले ॥३२॥
एषा भवतु नः संज्ञा युद्धे ऽस्मिन् वानरे बले ॥३२॥
32. na caiva mānuṣaṃ rūpaṃ kāryaṃ haribhirāhave ,
eṣā bhavatu naḥ saṃjñā yuddhe'smin vānare bale.
eṣā bhavatu naḥ saṃjñā yuddhe'smin vānare bale.
32.
na ca eva mānuṣam rūpam kāryam haribhiḥ āhave
eṣā bhavatu naḥ saṃjñā yuddhe asmin vānare bale
eṣā bhavatu naḥ saṃjñā yuddhe asmin vānare bale
32.
ca eva mānuṣam rūpam haribhiḥ āhave na kāryam
eṣā naḥ saṃjñā asmin yuddhe vānare bale bhavatu
eṣā naḥ saṃjñā asmin yuddhe vānare bale bhavatu
32.
The monkeys should certainly not adopt human forms in battle. Let this be our common understanding (saṃjñā) in this war involving the monkey army.
वानरा एव निश्चिह्नं स्वजने ऽस्मिन्भविष्यति ।
वयं तु मानुषेणैव सप्त योत्स्यामहे परान् ॥३३॥
वयं तु मानुषेणैव सप्त योत्स्यामहे परान् ॥३३॥
33. vānarā eva niścihnaṃ svajane'sminbhaviṣyati ,
vayaṃ tu mānuṣeṇaiva sapta yotsyāmahe parān.
vayaṃ tu mānuṣeṇaiva sapta yotsyāmahe parān.
33.
vānarāḥ eva niścihnam svajane asmin bhaviṣyati
vayam tu mānuṣeṇa eva sapta yotsyāmahe parān
vayam tu mānuṣeṇa eva sapta yotsyāmahe parān
33.
asmin svajane vānarāḥ eva niścihnam bhaviṣyati
tu vayam sapta mānuṣeṇa eva parān yotsyāmahe
tu vayam sapta mānuṣeṇa eva parān yotsyāmahe
33.
Indeed, these monkeys will be a clear identifying mark among our own people here. But we, the seven of us, will fight the enemies solely by human means.
अहमेव सह भ्रात्रा लक्ष्मणेन महौजसा ।
आत्मना पञ्चमश्चायं सखा मम विभीषणः ॥३४॥
आत्मना पञ्चमश्चायं सखा मम विभीषणः ॥३४॥
34. ahameva saha bhrātrā lakṣmaṇena mahaujasā ,
ātmanā pañcamaścāyaṃ sakhā mama vibhīṣaṇaḥ.
ātmanā pañcamaścāyaṃ sakhā mama vibhīṣaṇaḥ.
34.
aham eva saha bhrātrā lakṣmaṇena mahaujasā
ātmanā pañcamaḥ ca ayam sakhā mama vibhīṣaṇaḥ
ātmanā pañcamaḥ ca ayam sakhā mama vibhīṣaṇaḥ
34.
aham eva mahaujasā bhrātrā lakṣmaṇena saha ca
ayam mama sakhā vibhīṣaṇaḥ ātmanā pañcamaḥ
ayam mama sakhā vibhīṣaṇaḥ ātmanā pañcamaḥ
34.
I myself, along with my mighty brother Lakṣmaṇa, and this friend Vibhīṣaṇa, am the fifth (individual) among us.
स रामः कार्यसिद्ध्यर्थमेवमुक्त्वा विभीषणम् ।
सुवेलारोहणे बुद्धिं चकार मतिमान्मतिम् ॥३५॥
सुवेलारोहणे बुद्धिं चकार मतिमान्मतिम् ॥३५॥
35. sa rāmaḥ kāryasiddhyarthamevamuktvā vibhīṣaṇam ,
suvelārohaṇe buddhiṃ cakāra matimānmatim.
suvelārohaṇe buddhiṃ cakāra matimānmatim.
35.
saḥ rāmaḥ kāryasiddhyartham evam uktvā vibhīṣaṇam
suvelārohaṇe buddhim cakāra matimān matim
suvelārohaṇe buddhim cakāra matimān matim
35.
saḥ matimān rāmaḥ kāryasiddhyartham vibhīṣaṇam
evam uktvā suvelārohaṇe buddhim matim cakāra
evam uktvā suvelārohaṇe buddhim matim cakāra
35.
That wise Rāma, having thus spoken to Vibhīṣaṇa for the accomplishment of his task, then wisely made the decision to ascend Mount Suvela.
ततस्तु रामो महता बलेन प्रच्छाद्य सर्वां पृथिवीं महात्मा ।
प्रहृष्टरूपो ऽभिजगाम लङ्कां कृत्वा मतिं सो ऽरिवधे महात्मा ॥३६॥
प्रहृष्टरूपो ऽभिजगाम लङ्कां कृत्वा मतिं सो ऽरिवधे महात्मा ॥३६॥
36. tatastu rāmo mahatā balena pracchādya sarvāṃ pṛthivīṃ mahātmā ,
prahṛṣṭarūpo'bhijagāma laṅkāṃ kṛtvā matiṃ so'rivadhe mahātmā.
prahṛṣṭarūpo'bhijagāma laṅkāṃ kṛtvā matiṃ so'rivadhe mahātmā.
36.
tataḥ tu rāmaḥ mahatā balena
pracchādya sarvām pṛthivīm mahātmā
prahṛṣṭarūpaḥ abhijagāma laṅkām
kṛtvā matim saḥ arivadhe mahātmā
pracchādya sarvām pṛthivīm mahātmā
prahṛṣṭarūpaḥ abhijagāma laṅkām
kṛtvā matim saḥ arivadhe mahātmā
36.
tataḥ tu mahātmā rāmaḥ mahatā balena sarvām pṛthivīm pracchādya,
saḥ mahātmā arivadhe matim kṛtvā,
prahṛṣṭarūpaḥ laṅkām abhijagāma
saḥ mahātmā arivadhe matim kṛtvā,
prahṛṣṭarūpaḥ laṅkām abhijagāma
36.
Then that great-souled (mahātmā) Rāma, having covered the entire earth with his mighty army, and having resolved upon the destruction of his enemies, filled with joy, approached Laṅkā, (he) the great-souled (mahātmā) one.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28 (current chapter)
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100