Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-64

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
निकुम्भो भ्रातरं दृष्ट्वा सुग्रीवेण निपातितम् ।
प्रदहन्निव कोपेन वानरेन्द्रमवैक्षत ॥१॥
1. nikumbho bhrātaraṃ dṛṣṭvā sugrīveṇa nipātitam ,
pradahanniva kopena vānarendramavaikṣata.
1. nikumbhaḥ bhrātaram dṛṣṭvā sugrīveṇa nipātitam
pradahan iva kopenā vānanarendram avaikṣata
1. nikumbhaḥ sugrīveṇa nipātitam bhrātaram dṛṣṭvā
koṣena pradahan iva vānanarendram avaikṣata
1. Nikumbha, having seen his brother struck down by Sugriva, looked upon the chief of monkeys as if incinerating him with anger.
ततः स्रग्दामसंनद्धं दत्तपञ्चाङ्गुलं शुभम् ।
आददे परिघं वीरो नगेन्द्रशिखरोपमम् ॥२॥
2. tataḥ sragdāmasaṃnaddhaṃ dattapañcāṅgulaṃ śubham ,
ādade parighaṃ vīro nagendraśikharopamam.
2. tataḥ sragdāmasaṃnaddham dattapañcāṅgulam śubham
ādade parigham vīraḥ nagendraśikharopamam
2. tataḥ vīraḥ sragdāmasaṃnaddham dattapañcāṅgulam
śubham nagendraśikharopamam parigham ādade
2. Then the hero seized an auspicious iron club, adorned with a band of flowers and marked with five fingers, which resembled a mountain peak.
हेमपट्टपरिक्षिप्तं वज्रविद्रुमभूषितम् ।
यमदण्डोपमं भीमं रक्षसां भयनाशनम् ॥३॥
3. hemapaṭṭaparikṣiptaṃ vajravidrumabhūṣitam ,
yamadaṇḍopamaṃ bhīmaṃ rakṣasāṃ bhayanāśanam.
3. hemapaṭṭaparikṣiptam vajravidrumabhūṣitam
yamadaṇḍopamam bhīmam rakṣasām bhayanaśanam
3. It was covered with gold plates and adorned with diamonds and corals. Resembling Yama's staff, it was formidable and dispelled fear for the Rākṣasas.
तमाविध्य महातेजाः शक्रध्वजसमं रणे ।
विननाद विवृत्तास्यो निकुम्भो भीमविक्रमः ॥४॥
4. tamāvidhya mahātejāḥ śakradhvajasamaṃ raṇe ,
vinanāda vivṛttāsyo nikumbho bhīmavikramaḥ.
4. tam āvidhya mahātejāḥ śakradhvajasamam raṇe
vinanāda vivṛttāsyaḥ nikumbhaḥ bhīmavikramaḥ
4. Having brandished that (weapon), which was like Indra's banner, the greatly mighty Nikumbha, of formidable valor, roared in battle with his mouth wide open.
उरोगतेन निष्केण भुजस्थैरङ्गदैरपि ।
कुण्डलाभ्यां च मृष्टाभ्यां मालया च विचित्रया ॥५॥
5. urogatena niṣkeṇa bhujasthairaṅgadairapi ,
kuṇḍalābhyāṃ ca mṛṣṭābhyāṃ mālayā ca vicitrayā.
5. urogatena niṣkeṇa bhujasthaiḥ aṅgadaiḥ api
kuṇḍalābhyām ca mṛṣṭābhyām mālayā ca vicitrayā
5. By the chest-resting necklace, by the arm-resting armlets, by the two shining earrings, and by the variegated garland,
निकुम्भो भूषणैर्भाति तेन स्म परिघेण च ।
यथेन्द्रधनुषा मेघः सविद्युत्स्तनयित्नुमान् ॥६॥
6. nikumbho bhūṣaṇairbhāti tena sma parigheṇa ca ,
yathendradhanuṣā meghaḥ savidyutstanayitnumān.
6. nikumbhaḥ bhūṣaṇaiḥ bhāti tena sma parigheṇa ca
yathā indradhanuṣā meghaḥ savidyutstanayitnumān
6. Nikumbha shines with his ornaments and with that mace, just as a cloud, accompanied by lightning and thunder, shines with a rainbow.
परिघाग्रेण पुस्फोट वातग्रन्थिर्महात्मनः ।
प्रजज्वाल सघोषश्च विधूम इव पावकः ॥७॥
7. parighāgreṇa pusphoṭa vātagranthirmahātmanaḥ ,
prajajvāla saghoṣaśca vidhūma iva pāvakaḥ.
7. parighāgreṇa pusphoṭa vātagranthiḥ mahātmanaḥ
prajajvāla saghoṣaḥ ca vidhūmaḥ iva pāvakaḥ
7. mahātmanaḥ parighāgreṇa vātagranthiḥ pusphoṭa
ca saghoṣaḥ vidhūmaḥ pāvakaḥ iva prajajvāla
7. A whirlwind burst forth from the tip of the great soul's (mahātman) iron club. And it blazed forth with a roar, like a smokeless fire.
नगर्या विटपावत्या गन्धर्वभवनोत्तमैः ।
सह चैवामरावत्या सर्वैश्च भवनैः सह ॥८॥
8. nagaryā viṭapāvatyā gandharvabhavanottamaiḥ ,
saha caivāmarāvatyā sarvaiśca bhavanaiḥ saha.
8. nagaryā viṭapāvatyā gandharvabhavanottamaiḥ saha
ca eva amarāvatyā sarvaiḥ ca bhavanaiḥ saha
8. viṭapāvatyā nagaryā gandharvabhavanottamaiḥ saha
ca eva amarāvatyā sarvaiḥ bhavanaiḥ ca saha
8. Together with the city of Viṭapāvatī, with its excellent palaces of the Gandharvas, and also with Amarāvatī and all its dwellings.
सतारागणनक्षत्रं सचन्द्रं समहाग्रहम् ।
निकुम्भपरिघाघूर्णं भ्रमतीव नभस्तलम् ॥९॥
9. satārāgaṇanakṣatraṃ sacandraṃ samahāgraham ,
nikumbhaparighāghūrṇaṃ bhramatīva nabhastalam.
9. satārāgaṇanakṣatram sacandram samahāgraham
nikumbhaparighāghūrṇam bhramati iva nabhastalam
9. nikumbhaparighāghūrṇam satārāgaṇanakṣatram
sacandram samahāgraham nabhastalam iva bhramati
9. The sky, with its constellations of stars, with the moon, and with the great planets, seems to be spinning, agitated by Nikumbha's club.
दुरासदश्च संजज्ञे परिघाभरणप्रभः ।
क्रोधेन्धनो निकुम्भाग्निर्युगान्ताग्निरिवोत्थितः ॥१०॥
10. durāsadaśca saṃjajñe parighābharaṇaprabhaḥ ,
krodhendhano nikumbhāgniryugāntāgnirivotthitaḥ.
10. durāsadaḥ ca saṃjajñe parighābharaṇaprabhaḥ
krodhendhanaḥ nikumbhāgniḥ yugāntāgniḥ iva utthitaḥ
10. durāsadaḥ ca parighābharaṇaprabhaḥ krodhendhanaḥ
nikumbhāgniḥ yugāntāgniḥ iva utthitaḥ saṃjajñe
10. And formidable, radiant with the splendor of his club as an adornment, Nikumbha's fire, fueled by wrath, appeared, risen like the fire at the end of an eon.
राक्षसा वानराश्चापि न शेकुः स्पन्दितुं भयात् ।
हनूमंस्तु विवृत्योरस्तस्थौ प्रमुखतो बली ॥११॥
11. rākṣasā vānarāścāpi na śekuḥ spandituṃ bhayāt ,
hanūmaṃstu vivṛtyorastasthau pramukhato balī.
11. rākṣasāḥ vānarāḥ ca api na śekuḥ spanditum bhayāt
hanūmān tu vivṛtya uraḥ tasthau pramukhataḥ balī
11. rākṣasāḥ vānarāḥ ca api bhayāt spanditum na śekuḥ
tu balī hanūmān uraḥ vivṛtya pramukhataḥ tasthau
11. The demons and even the monkeys were unable to move from fear. But the mighty Hanumān, baring his chest, stood directly in front.
परिघोपमबाहुस्तु परिघं भास्करप्रभम् ।
बली बलवतस्तस्य पातयामास वक्षसि ॥१२॥
12. parighopamabāhustu parighaṃ bhāskaraprabham ,
balī balavatastasya pātayāmāsa vakṣasi.
12. parighopamabāhuḥ tu parigham bhāskaraprabham
balī balavataḥ tasya pātayām āsa vakṣasi
12. tu parighopamabāhuḥ balī bhāskaraprabham
parigham balavataḥ tasya vakṣasi pātayām āsa
12. But the mighty one (Hanumān), whose arms resembled an iron mace, struck the sun-radiant iron mace onto the chest of that powerful foe.
स्थिरे तस्योरसि व्यूढे परिघः शतधा कृतः ।
विशीर्यमाणः सहसा उल्का शतमिवाम्बरे ॥१३॥
13. sthire tasyorasi vyūḍhe parighaḥ śatadhā kṛtaḥ ,
viśīryamāṇaḥ sahasā ulkā śatamivāmbare.
13. sthire tasya urasi vyūḍhe parighaḥ śatadhā
kṛtaḥ viśīryamāṇaḥ sahasā ulkā śatam iva ambare
13. tasya sthire vyūḍhe urasi parighaḥ śatadhā
kṛtaḥ sahasā ambare ulkā śatam iva viśīryamāṇaḥ
13. On his firm, broad chest, the iron mace shattered into a hundred pieces, suddenly disintegrating like a hundred meteors in the sky.
स तु तेन प्रहारेण चचाल च महाकपिः ।
परिघेण समाधूतो यथा भूमिचले ऽचलः ॥१४॥
14. sa tu tena prahāreṇa cacāla ca mahākapiḥ ,
parigheṇa samādhūto yathā bhūmicale'calaḥ.
14. saḥ tu tena prahāreṇa cacāla ca mahākapiḥ
parigheṇa samādhūtaḥ yathā bhūmicale acalaḥ
14. tu saḥ mahākapiḥ tena prahāreṇa ca cacāla
parigheṇa samādhūtaḥ yathā bhūmicale acalaḥ
14. However, the great monkey (Hanumān) trembled from that blow, having been thoroughly shaken by the (impact of the) mace, just as an immovable mountain might (tremble) during an earthquake.
स तथाभिहतस्तेन हनूमान्प्लवगोत्तमः ।
मुष्टिं संवर्तयामास बलेनातिमहाबलः ॥१५॥
15. sa tathābhihatastena hanūmānplavagottamaḥ ,
muṣṭiṃ saṃvartayāmāsa balenātimahābalaḥ.
15. saḥ tathā abhihataḥ tena hanūmān plavagottamaḥ
muṣṭim saṃvartayāmāsa balena atimahābalaḥ
15. tena tathā abhihataḥ saḥ plavagottamaḥ
atimahābalaḥ hanūmān balena muṣṭim saṃvartayāmāsa
15. Though struck thus by him, Hanūmān, the best of monkeys and exceedingly powerful, clenched his fist with great strength.
तमुद्यम्य महातेजा निकुम्भोरसि वीर्यवान् ।
अभिचिक्षेप वेगेन वेगवान् वायुविक्रमः ॥१६॥
16. tamudyamya mahātejā nikumbhorasi vīryavān ,
abhicikṣepa vegena vegavān vāyuvikramaḥ.
16. tam udyamya mahātejāḥ nikumbhorasi vīryavān
abhicikṣepa vegena vegavān vāyuvikramaḥ
16. mahātejāḥ vīryavān vegavān vāyuvikramaḥ (hanūmān)
tam (muṣṭim) udyamya nikumbhorasi vegena abhicikṣepa
16. Hanūmān, greatly energetic, powerful, swift, and mighty as the wind, raised (his fist) and hurled it with force onto Nikumbha's chest.
ततः पुस्फोट चर्मास्य प्रसुस्राव च शोणितम् ।
मुष्टिना तेन संजज्ञे ज्वाला विद्युदिवोत्थिता ॥१७॥
17. tataḥ pusphoṭa carmāsya prasusrāva ca śoṇitam ,
muṣṭinā tena saṃjajñe jvālā vidyudivotthitā.
17. tataḥ pusphoṭa carma asya prasusrāva ca śoṇitam
muṣṭinā tena saṃjajñe jvālā vidyut iva utthitā
17. tataḥ asya carma pusphoṭa ca śoṇitam prasusrāva.
tena muṣṭinā vidyut iva utthitā jvālā saṃjajñe.
17. Then his skin burst open and blood gushed forth. From that very fist (blow), a flame arose as if lightning had manifested.
स तु तेन प्रहारेण निकुम्भो विचचाल ह ।
स्वस्थश्चापि निजग्राह हनूमन्तं महाबलम् ॥१८॥
18. sa tu tena prahāreṇa nikumbho vicacāla ha ,
svasthaścāpi nijagrāha hanūmantaṃ mahābalam.
18. saḥ tu tena prahāreṇa nikumbhaḥ vicacāla ha
svasthaḥ ca api nijagrāha hanūmantam mahābalam
18. tu saḥ nikumbhaḥ tena prahāreṇa ha vicacāla.
ca api svasthaḥ mahābalam hanūmantam nijagrāha.
18. However, Nikumbha indeed staggered from that blow. Yet, remaining composed, he seized the greatly powerful Hanūmān.
विचुक्रुशुस्तदा संख्ये भीमं लङ्कानिवासिनः ।
निकुम्भेनोद्धृतं दृष्ट्वा हनूमन्तं महाबलम् ॥१९॥
19. vicukruśustadā saṃkhye bhīmaṃ laṅkānivāsinaḥ ,
nikumbhenoddhṛtaṃ dṛṣṭvā hanūmantaṃ mahābalam.
19. vicukruśuḥ tadā saṃkhye bhīmam laṅkā-nivāsinaḥ
nikumbhena uddhṛtam dṛṣṭvā hanūmantam mahā-balam
19. tadā saṃkhye nikumbhena uddhṛtam mahā-balam
hanūmantam dṛṣṭvā laṅkā-nivāsinaḥ bhīmam vicukruśuḥ
19. Then, the inhabitants of Lanka shrieked frightfully in the battle, seeing the immensely powerful Hanuman being lifted up by Nikumbha.
स तथा ह्रियमाणो ऽपि कुम्भकर्णात्मजेन हि ।
आजघानानिलसुतो वज्रवेगेन मुष्टिना ॥२०॥
20. sa tathā hriyamāṇo'pi kumbhakarṇātmajena hi ,
ājaghānānilasuto vajravegena muṣṭinā.
20. saḥ tathā hriyamāṇaḥ api kumbhakarṇa-ātmajena
hi ājaghāna anila-sutaḥ vajra-vegena muṣṭinā
20. hi saḥ tathā kumbhakarṇa-ātmajena hriyamāṇaḥ
api anila-sutaḥ muṣṭinā vajra-vegena ājaghāna
20. Even while he was thus being carried away by the son of Kumbhakarṇa, Hanuman (anila-suta) struck with his fist with the force of a thunderbolt.
आत्मानं मोचयित्वाथ क्षितावभ्यवपद्यत ।
हनूमानुन्ममथाशु निकुम्भं मारुतात्मजः ॥२१॥
21. ātmānaṃ mocayitvātha kṣitāvabhyavapadyata ,
hanūmānunmamathāśu nikumbhaṃ mārutātmajaḥ.
21. ātmānam mocayitvā atha kṣitau abhyavapadyata
hanūmān unmamatha āśu nikumbham māruta-ātmajaḥ
21. atha ātmānam mocayitvā hanūmān māruta-ātmajaḥ
kṣitau abhyavapadyata saḥ āśu nikumbham unmamatha
21. Having then freed himself, Hanuman (māruta-ātmaja) descended to the ground. He quickly crushed Nikumbha.
निक्षिप्य परमायत्तो निकुम्भं निष्पिपेष च ।
उत्पत्य चास्य वेगेन पपातोरसि वीर्यवान् ॥२२॥
22. nikṣipya paramāyatto nikumbhaṃ niṣpipeṣa ca ,
utpatya cāsya vegena papātorasi vīryavān.
22. nikṣipya parama-āyattaḥ nikumbham niṣpipeṣa ca
utpatya ca asya vegena papāta urasi vīryavān
22. parama-āyattaḥ nikumbham nikṣipya ca niṣpipeṣa
ca utpatya vīryavān vegena asya urasi papāta
22. Having thrown down Nikumbha, the fully engaged (Hanuman) crushed him. And leaping up, the valorous (Hanuman) fell with force onto his chest.
परिगृह्य च बाहुभ्यां परिवृत्य शिरोधराम् ।
उत्पाटयामास शिरो भैरवं नदतो महत् ॥२३॥
23. parigṛhya ca bāhubhyāṃ parivṛtya śirodharām ,
utpāṭayāmāsa śiro bhairavaṃ nadato mahat.
23. parigṛhya ca bāhubhyām parivṛtya śirodharām
utpāṭayāmāsa śiraḥ bhairavaṃ nadataḥ mahat
23. ca bāhubhyām śirodharām parigṛhya parivṛtya
bhairavaṃ nadataḥ mahat śiraḥ utpāṭayāmāsa
23. And seizing him with both arms, twisting his neck, he tore off the great head of the terribly roaring one.
अथ विनदति सादिते निकुम्भे पवनसुतेन रणे बभूव युद्धम् ।
दशरथसुतराक्षसेन्द्रचम्वोर्भृशतरमागतरोषयोः सुभीमम् ॥२४॥
24. atha vinadati sādite nikumbhe pavanasutena raṇe babhūva yuddham ,
daśarathasutarākṣasendracamvorbhṛśataramāgataroṣayoḥ subhīmam.
24. atha vinadati sādite nikumbhe
pavanasutena raṇe babhūva yuddham
daśarathasutarākṣasendracamvoḥ
bhṛśataram āgataroṣayoḥ subhīmam
24. atha pavanasutena raṇe vinadati
sādite nikumbhe
daśarathasutarākṣasendracamvoḥ bhṛśataram
āgataroṣayoḥ subhīmam yuddham babhūva
24. Then, as Nikumbha roared, slain in battle by the son of the wind, an extremely dreadful fight broke out between the armies of Daśaratha's son and the lord of the Rākṣasas, both filled with intense rage.