वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-33
ततः शूर्पणखा वाक्यं तच्छ्रुत्वा रोमहर्षणम् ।
सचिवानभ्यनुज्ञाय कार्यं बुद्ध्वा जगाम ह ॥१॥
सचिवानभ्यनुज्ञाय कार्यं बुद्ध्वा जगाम ह ॥१॥
1. tataḥ śūrpaṇakhā vākyaṃ tacchrutvā romaharṣaṇam ,
sacivānabhyanujñāya kāryaṃ buddhvā jagāma ha.
sacivānabhyanujñāya kāryaṃ buddhvā jagāma ha.
1.
tataḥ śūrpaṇakhā vākyam tat śrutvā romaharṣaṇam
sacivān abhyanujñāya kāryam buddhvā jagāma ha
sacivān abhyanujñāya kāryam buddhvā jagāma ha
1.
tataḥ śūrpaṇakhā,
tat romaharṣaṇam vākyam śrutvā,
sacivān abhyanujñāya,
kāryam buddhvā,
jagāma ha
tat romaharṣaṇam vākyam śrutvā,
sacivān abhyanujñāya,
kāryam buddhvā,
jagāma ha
1.
Then Śūrpaṇakhā, having heard that thrilling statement, and having dismissed her ministers and understood her immediate task, indeed departed.
तत् कार्यमनुगम्याथ यथावदुपलभ्य च ।
दोषाणां च गुणानां च संप्रधार्य बलाबलम् ॥२॥
दोषाणां च गुणानां च संप्रधार्य बलाबलम् ॥२॥
2. tat kāryamanugamyātha yathāvadupalabhya ca ,
doṣāṇāṃ ca guṇānāṃ ca saṃpradhārya balābalam.
doṣāṇāṃ ca guṇānāṃ ca saṃpradhārya balābalam.
2.
tat kāryam anugamya atha yathāvat upalabhya ca
doṣāṇām ca guṇānām ca saṃpradhārya balābalam
doṣāṇām ca guṇānām ca saṃpradhārya balābalam
2.
atha tat kāryam anugamya ca yathāvat upalabhya
ca doṣāṇām guṇānām ca balābalam saṃpradhārya
ca doṣāṇām guṇānām ca balābalam saṃpradhārya
2.
Then, having thoroughly investigated that matter, and having properly understood it, and having carefully weighed the relative strengths and weaknesses of its merits and demerits...
इति कर्तव्यमित्येव कृत्वा निश्चयमात्मनः ।
स्थिरबुद्धिस्ततो रम्यां यानशालां जगाम ह ॥३॥
स्थिरबुद्धिस्ततो रम्यां यानशालां जगाम ह ॥३॥
3. iti kartavyamityeva kṛtvā niścayamātmanaḥ ,
sthirabuddhistato ramyāṃ yānaśālāṃ jagāma ha.
sthirabuddhistato ramyāṃ yānaśālāṃ jagāma ha.
3.
iti kartavyam iti eva kṛtvā niścayam ātmanaḥ
sthirabuddhiḥ tataḥ ramyām yānaśālām jagāma ha
sthirabuddhiḥ tataḥ ramyām yānaśālām jagāma ha
3.
ātmanaḥ iti kartavyam iti eva niścayam kṛtvā
sthirabuddhiḥ tataḥ ramyām yānaśālām jagāma ha
sthirabuddhiḥ tataḥ ramyām yānaśālām jagāma ha
3.
Having thus made a firm resolution (niścaya) for himself, the resolute one then went to the beautiful chariot-house.
यानशालां ततो गत्वा प्रच्छन्नं राक्षसाधिपः ।
सूतं संचोदयामास रथः संयुज्यतामिति ॥४॥
सूतं संचोदयामास रथः संयुज्यतामिति ॥४॥
4. yānaśālāṃ tato gatvā pracchannaṃ rākṣasādhipaḥ ,
sūtaṃ saṃcodayāmāsa rathaḥ saṃyujyatāmiti.
sūtaṃ saṃcodayāmāsa rathaḥ saṃyujyatāmiti.
4.
yānaśālām tataḥ gatvā pracchannam rākṣasādhipaḥ
sūtam saṃcodayāmāsa rathaḥ saṃyujyatām iti
sūtam saṃcodayāmāsa rathaḥ saṃyujyatām iti
4.
tataḥ rākṣasādhipaḥ pracchannam yānaśālām gatvā
sūtam saṃcodayāmāsa rathaḥ saṃyujyatām iti
sūtam saṃcodayāmāsa rathaḥ saṃyujyatām iti
4.
Then, having gone secretly to the chariot-house, the lord of the Rākṣasas (rākṣasādhipa) commanded the charioteer, saying, "Let the chariot be yoked!"
एवमुक्तः क्षणेनैव सारथिर्लघुविक्रमः ।
रथं संयोजयामास तस्याभिमतमुत्तमम् ॥५॥
रथं संयोजयामास तस्याभिमतमुत्तमम् ॥५॥
5. evamuktaḥ kṣaṇenaiva sārathirlaghuvikramaḥ ,
rathaṃ saṃyojayāmāsa tasyābhimatamuttamam.
rathaṃ saṃyojayāmāsa tasyābhimatamuttamam.
5.
evam uktaḥ kṣaṇena eva sārathiḥ laghuvikramaḥ
ratham saṃyojayāmāsa tasya abhimatam uttamam
ratham saṃyojayāmāsa tasya abhimatam uttamam
5.
evam uktaḥ laghuvikramaḥ sārathiḥ kṣaṇena eva
tasya abhimatam uttamam ratham saṃyojayāmāsa
tasya abhimatam uttamam ratham saṃyojayāmāsa
5.
Thus addressed, the swift and agile charioteer instantly harnessed his desired, excellent chariot.
काञ्चनं रथमास्थाय कामगं रत्नभूषितम् ।
पिशाचवदनैर्युक्तं खरैः कनकभूषणैः ॥६॥
पिशाचवदनैर्युक्तं खरैः कनकभूषणैः ॥६॥
6. kāñcanaṃ rathamāsthāya kāmagaṃ ratnabhūṣitam ,
piśācavadanairyuktaṃ kharaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ.
piśācavadanairyuktaṃ kharaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ.
6.
kāñcanam ratham āsthāya kāmagam ratnabhūṣitam
piśācavadanaiḥ yuktam kharaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ
piśācavadanaiḥ yuktam kharaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ
6.
kāñcanam kāmagam ratnabhūṣitam ratham āsthāya
piśācavadanaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ kharaiḥ yuktam
piśācavadanaiḥ kanakabhūṣaṇaiḥ kharaiḥ yuktam
6.
Having mounted a golden chariot, which could move at will and was adorned with jewels, he was drawn by donkeys with demon-like faces and golden ornaments.
मेघप्रतिमनादेन स तेन धनदानुजः ।
राक्षसाधिपतिः श्रीमान्ययौ नदनदीपतिम् ॥७॥
राक्षसाधिपतिः श्रीमान्ययौ नदनदीपतिम् ॥७॥
7. meghapratimanādena sa tena dhanadānujaḥ ,
rākṣasādhipatiḥ śrīmānyayau nadanadīpatim.
rākṣasādhipatiḥ śrīmānyayau nadanadīpatim.
7.
meghapratimanādena saḥ tena dhanadānujaḥ
rākṣasādhipatiḥ śrīmān yayau nadanadīpatim
rākṣasādhipatiḥ śrīmān yayau nadanadīpatim
7.
saḥ śrīmān rākṣasādhipatiḥ dhanadānujaḥ
tena meghapratimanādena nadanadīpatim yayau
tena meghapratimanādena nadanadīpatim yayau
7.
He, the glorious lord of Rākṣasas, younger brother of Kubera (dhanada), went to the lord of rivers and streams (the ocean) with that roar like a cloud.
स श्वेतबालव्यसनः श्वेतच्छत्रो दशाननः ।
स्निग्धवैदूर्यसंकाशस्तप्तकाञ्चनभूषणः ॥८॥
स्निग्धवैदूर्यसंकाशस्तप्तकाञ्चनभूषणः ॥८॥
8. sa śvetabālavyasanaḥ śvetacchatro daśānanaḥ ,
snigdhavaidūryasaṃkāśastaptakāñcanabhūṣaṇaḥ.
snigdhavaidūryasaṃkāśastaptakāñcanabhūṣaṇaḥ.
8.
saḥ śvetabālavyaśanaḥ śvetacchatraḥ daśānanaḥ
snigdhavaindūryasaṃkāśaḥ taptakāñcanabhūṣaṇaḥ
snigdhavaindūryasaṃkāśaḥ taptakāñcanabhūṣaṇaḥ
8.
saḥ daśānanaḥ śvetabālavyaśanaḥ śvetacchatraḥ
snigdhavaindūryasaṃkāśaḥ taptakāñcanabhūṣaṇaḥ
snigdhavaindūryasaṃkāśaḥ taptakāñcanabhūṣaṇaḥ
8.
He, the ten-faced (Daśānana), had white fly-whisks and a white umbrella, shone like polished lapis lazuli, and was adorned with molten gold ornaments.
दशास्यो विंशतिभुजो दर्शनीय परिच्छदः ।
त्रिदशारिर्मुनीन्द्रघ्नो दशशीर्ष इवाद्रिराट् ॥९॥
त्रिदशारिर्मुनीन्द्रघ्नो दशशीर्ष इवाद्रिराट् ॥९॥
9. daśāsyo viṃśatibhujo darśanīya paricchadaḥ ,
tridaśārirmunīndraghno daśaśīrṣa ivādrirāṭ.
tridaśārirmunīndraghno daśaśīrṣa ivādrirāṭ.
9.
daśāsyaḥ viṃśatibhujaḥ darśanīya paricchadaḥ
tridaśāriḥ munīndraghnaḥ daśaśīrṣaḥ iva adrirāṭ
tridaśāriḥ munīndraghnaḥ daśaśīrṣaḥ iva adrirāṭ
9.
saḥ daśāsyaḥ viṃśatibhujaḥ darśanīya paricchadaḥ
tridaśāriḥ munīndraghnaḥ daśaśīrṣaḥ adrirāṭ iva
tridaśāriḥ munīndraghnaḥ daśaśīrṣaḥ adrirāṭ iva
9.
He was ten-faced and twenty-armed, possessing splendid attire, an enemy of the gods (tridaśa), and a slayer of great sages. With his ten heads, he resembled a king of mountains.
कामगं रथमास्थाय शुशुभे राक्षसाधिपः ।
विद्युन्मण्डलवान्मेघः सबलाक इवाम्बरे ॥१०॥
विद्युन्मण्डलवान्मेघः सबलाक इवाम्बरे ॥१०॥
10. kāmagaṃ rathamāsthāya śuśubhe rākṣasādhipaḥ ,
vidyunmaṇḍalavānmeghaḥ sabalāka ivāmbare.
vidyunmaṇḍalavānmeghaḥ sabalāka ivāmbare.
10.
kāmagam ratham āsthāya śuśubhe rākṣasādhipaḥ
| vidyunmaṇḍalavān meghaḥ sabalākaḥ iva ambare
| vidyunmaṇḍalavān meghaḥ sabalākaḥ iva ambare
10.
rākṣasādhipaḥ kāmagam ratham āsthāya śuśubhe yathā
ambare vidyunmaṇḍalavān sabalākaḥ meghaḥ iva (śuśubhe)
ambare vidyunmaṇḍalavān sabalākaḥ meghaḥ iva (śuśubhe)
10.
The king of Rākṣasas, having mounted his chariot that moved wherever he wished, appeared splendid, much like a cloud in the sky accompanied by cranes and encircled by a flash of lightning.
सशैलं सागरानूपं वीर्यवानवलोकयन् ।
नानापुष्पफलैर्वृक्षैरनुकीर्णं सहस्रशः ॥११॥
नानापुष्पफलैर्वृक्षैरनुकीर्णं सहस्रशः ॥११॥
11. saśailaṃ sāgarānūpaṃ vīryavānavalokayan ,
nānāpuṣpaphalairvṛkṣairanukīrṇaṃ sahasraśaḥ.
nānāpuṣpaphalairvṛkṣairanukīrṇaṃ sahasraśaḥ.
11.
saśailam sāgarānūpam vīryavān avalokayan |
nānāpuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ anukīrṇam sahasraśaḥ
nānāpuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ anukīrṇam sahasraśaḥ
11.
vīryavān saśailam sāgarānūpam avalokayan (tat ca)
nānāpuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ sahasraśaḥ anukīrṇam (āsīt)
nānāpuṣpaphalaiḥ vṛkṣaiḥ sahasraśaḥ anukīrṇam (āsīt)
11.
The powerful one (Rāvaṇa), observing the coastal region with its mountains, which was strewn with thousands of trees bearing various flowers and fruits.
शीतमङ्गलतोयाभिः पद्मिनीभिः समन्ततः ।
विशालैराश्रमपदैर्वेदिमद्भिः समावृतम् ॥१२॥
विशालैराश्रमपदैर्वेदिमद्भिः समावृतम् ॥१२॥
12. śītamaṅgalatoyābhiḥ padminībhiḥ samantataḥ ,
viśālairāśramapadairvedimadbhiḥ samāvṛtam.
viśālairāśramapadairvedimadbhiḥ samāvṛtam.
12.
śītamaṅgalatoyābhiḥ padminībhiḥ samantataḥ |
viśālaiḥ āśramapadaiḥ vedimadbhiḥ samāvṛtam
viśālaiḥ āśramapadaiḥ vedimadbhiḥ samāvṛtam
12.
samantataḥ śītamaṅgalatoyābhiḥ padminībhiḥ viśālaiḥ
vedimadbhiḥ āśramapadaiḥ (ca) samāvṛtam (āsīt)
vedimadbhiḥ āśramapadaiḥ (ca) samāvṛtam (āsīt)
12.
(It was) surrounded on all sides by lotus ponds filled with cool, auspicious waters, and by large hermitages (āśrama) which possessed altars.
कदल्याढकिसंबाधं नालिकेरोपशोभितम् ।
सालैस्तालैस्तमालैश्च तरुभिश्च सुपुष्पितैः ॥१३॥
सालैस्तालैस्तमालैश्च तरुभिश्च सुपुष्पितैः ॥१३॥
13. kadalyāḍhakisaṃbādhaṃ nālikeropaśobhitam ,
sālaistālaistamālaiśca tarubhiśca supuṣpitaiḥ.
sālaistālaistamālaiśca tarubhiśca supuṣpitaiḥ.
13.
kadalīāḍhakisambādham nālikeropaśobhitam | sālaiḥ
tālaiḥ tamālaiḥ ca tarubhiḥ ca supuṣpitaiḥ
tālaiḥ tamālaiḥ ca tarubhiḥ ca supuṣpitaiḥ
13.
kadalīāḍhakisambādham
nālikeropaśobhitam (tat sthānam āsīt)
sālaiḥ tālaiḥ tamālaiḥ ca
supuṣpitaiḥ tarubhiḥ ca (pūrṇam āsīt)
nālikeropaśobhitam (tat sthānam āsīt)
sālaiḥ tālaiḥ tamālaiḥ ca
supuṣpitaiḥ tarubhiḥ ca (pūrṇam āsīt)
13.
(It was) densely grown with banana and pigeon pea plants, beautified by coconut trees, and rich with śāla, tāla, and tamāla trees, along with other profusely flowering trees.
अत्यन्तनियताहारैः शोभितं परमर्षिभिः ।
नागैः सुपर्णैर्गन्धर्वैः किंनरैश्च सहस्रशः ॥१४॥
नागैः सुपर्णैर्गन्धर्वैः किंनरैश्च सहस्रशः ॥१४॥
14. atyantaniyatāhāraiḥ śobhitaṃ paramarṣibhiḥ ,
nāgaiḥ suparṇairgandharvaiḥ kiṃnaraiśca sahasraśaḥ.
nāgaiḥ suparṇairgandharvaiḥ kiṃnaraiśca sahasraśaḥ.
14.
atyantaniyātāhāraiḥ śobhitam paramarṣibhiḥ nāgaiḥ
suparṇaiḥ gandharvaiḥ kiṃnaraiḥ ca sahasraśaḥ
suparṇaiḥ gandharvaiḥ kiṃnaraiḥ ca sahasraśaḥ
14.
tat śobhitam paramarṣibhiḥ atyantaniyātāhāraiḥ ca
sahasraśaḥ nāgaiḥ suparṇaiḥ gandharvaiḥ kiṃnaraiḥ
sahasraśaḥ nāgaiḥ suparṇaiḥ gandharvaiḥ kiṃnaraiḥ
14.
It is adorned by great sages (paramarṣi) who maintain extremely disciplined diets, and by thousands of Nāgas, Suparṇas, Gandharvas, and Kinnaras.
जितकामैश्च सिद्धैश्च चामणैश्चोपशोभितम् ।
आजैर्वैखानसैर्माषैर्वालखिल्यैर्मरीचिपैः ॥१५॥
आजैर्वैखानसैर्माषैर्वालखिल्यैर्मरीचिपैः ॥१५॥
15. jitakāmaiśca siddhaiśca cāmaṇaiścopaśobhitam ,
ājairvaikhānasairmāṣairvālakhilyairmarīcipaiḥ.
ājairvaikhānasairmāṣairvālakhilyairmarīcipaiḥ.
15.
jitakāmaiḥ ca siddhaiḥ ca cāraṇaiḥ ca upaśobhitam
ājaiḥ vaikhānasaiḥ māṣaiḥ vālakhilyaiḥ marīcipaiḥ
ājaiḥ vaikhānasaiḥ māṣaiḥ vālakhilyaiḥ marīcipaiḥ
15.
tat upaśobhitam ca jitakāmaiḥ ca siddhaiḥ ca cāraṇaiḥ
ājaiḥ vaikhānasaiḥ māṣaiḥ vālakhilyaiḥ marīcipaiḥ
ājaiḥ vaikhānasaiḥ māṣaiḥ vālakhilyaiḥ marīcipaiḥ
15.
It is also exquisitely adorned by those who have conquered desires (jitakāma), by Siddhas, by Cāraṇas, and by the Ajās, Vaikhānasa sages, Māṣas, Vālakhilyas, and those who subsist on sunbeams (marīcipa).
दिव्याभरणमाल्याभिर्दिव्यरूपाभिरावृतम् ।
क्रीडा रतिविधिज्ञाभिरप्सरोभिः सहस्रशः ॥१६॥
क्रीडा रतिविधिज्ञाभिरप्सरोभिः सहस्रशः ॥१६॥
16. divyābharaṇamālyābhirdivyarūpābhirāvṛtam ,
krīḍā ratividhijñābhirapsarobhiḥ sahasraśaḥ.
krīḍā ratividhijñābhirapsarobhiḥ sahasraśaḥ.
16.
divyābharaṇamālyābhiḥ divyarūpābhiḥ āvṛtam
krīḍāratividhijñābhiḥ apsarobhiḥ sahasraśaḥ
krīḍāratividhijñābhiḥ apsarobhiḥ sahasraśaḥ
16.
tat āvṛtam sahasraśaḥ apsarobhiḥ divyābharaṇamālyābhiḥ
divyarūpābhiḥ krīḍāratividhijñābhiḥ
divyarūpābhiḥ krīḍāratividhijñābhiḥ
16.
It is surrounded by thousands of Apsaras, who possess divine forms, wear divine ornaments and garlands, and are skilled in the arts of sport and love/pleasure.
सेवितं देवपत्नीभिः श्रीमतीभिः श्रिया वृतम् ।
देवदानवसंघैश्च चरितं त्वमृताशिभिः ॥१७॥
देवदानवसंघैश्च चरितं त्वमृताशिभिः ॥१७॥
17. sevitaṃ devapatnībhiḥ śrīmatībhiḥ śriyā vṛtam ,
devadānavasaṃghaiśca caritaṃ tvamṛtāśibhiḥ.
devadānavasaṃghaiśca caritaṃ tvamṛtāśibhiḥ.
17.
sevitam devapatnībhiḥ śrīmatībhiḥ śriyā vṛtam
devadānavasaṅghaiḥ ca caritam tu amṛtāśibhiḥ
devadānavasaṅghaiḥ ca caritam tu amṛtāśibhiḥ
17.
tat sevitam devapatnībhiḥ śrīmatībhiḥ vṛtam śriyā
tu caritam ca devadānavasaṅghaiḥ amṛtāśibhiḥ
tu caritam ca devadānavasaṅghaiḥ amṛtāśibhiḥ
17.
It is served by the glorious wives of the gods (devapatnī), endowed with splendor, and indeed frequented by hosts of gods and Dānavas who partake of nectar.
हंसक्रौञ्चप्लवाकीर्णं सारसैः संप्रणादितम् ।
वैदूर्यप्रस्तरं रम्यं स्निग्धं सागरतेजसा ॥१८॥
वैदूर्यप्रस्तरं रम्यं स्निग्धं सागरतेजसा ॥१८॥
18. haṃsakrauñcaplavākīrṇaṃ sārasaiḥ saṃpraṇāditam ,
vaidūryaprastaraṃ ramyaṃ snigdhaṃ sāgaratejasā.
vaidūryaprastaraṃ ramyaṃ snigdhaṃ sāgaratejasā.
18.
haṃsakrauñcaplavākīrṇam sārasaiḥ sampraṇāditam
vaidūryaprastaram ramyam snigdham sāgaratejasā
vaidūryaprastaram ramyam snigdham sāgaratejasā
18.
haṃsakrauñcaplavākīrṇam sārasaiḥ sampraṇāditam
vaidūryaprastaram ramyam snigdham sāgaratejasā
vaidūryaprastaram ramyam snigdham sāgaratejasā
18.
It was crowded with swans, cranes, and diving birds, and resounded with the calls of Sarasa cranes. Beautiful with rocks resembling cat's eye gems, it was smooth and radiant with the ocean's splendor.
पाण्डुराणि विशालानि दिव्यमाल्ययुतानि च ।
तूर्यगीताभिजुष्टानि विमानानि समन्ततः ॥१९॥
तूर्यगीताभिजुष्टानि विमानानि समन्ततः ॥१९॥
19. pāṇḍurāṇi viśālāni divyamālyayutāni ca ,
tūryagītābhijuṣṭāni vimānāni samantataḥ.
tūryagītābhijuṣṭāni vimānāni samantataḥ.
19.
pāṇḍurāṇi viśālāni divyamālyayutāni ca
tūryagītābhijuṣṭāni vimānāni samantataḥ
tūryagītābhijuṣṭāni vimānāni samantataḥ
19.
samantataḥ pāṇḍurāṇi viśālāni divyamālyayutāni
ca tūryagītābhijuṣṭāni vimānāni
ca tūryagītābhijuṣṭāni vimānāni
19.
And everywhere, there were vast, pale aerial chariots (vimānāni), adorned with divine garlands and filled with the sound of musical instruments and songs.
तपसा जितलोकानां कामगान्यभिसंपतन् ।
गन्धर्वाप्सरसश्चैव ददर्श धनदानुजः ॥२०॥
गन्धर्वाप्सरसश्चैव ददर्श धनदानुजः ॥२०॥
20. tapasā jitalokānāṃ kāmagānyabhisaṃpatan ,
gandharvāpsarasaścaiva dadarśa dhanadānujaḥ.
gandharvāpsarasaścaiva dadarśa dhanadānujaḥ.
20.
tapasā jitalokānām kāmagāni abhisaṃpatan
gandharvāpsarasaḥ ca eva dadarśa dhanadānujaḥ
gandharvāpsarasaḥ ca eva dadarśa dhanadānujaḥ
20.
dhanadānujaḥ tapasā jitalokānām kāmagāni
abhisaṃpatan gandharvāpsarasaḥ ca eva dadarśa
abhisaṃpatan gandharvāpsarasaḥ ca eva dadarśa
20.
The younger brother of Dhanada (Kubera) saw wish-fulfilling aerial chariots (vimānāni) that were flying towards those who had conquered realms through spiritual austerity (tapas), and he also observed Gandharvas and Apsaras.
निर्यासरसमूलानां चन्दनानां सहस्रशः ।
वनानि पश्यन् सौम्यानि घ्राणतृप्तिकराणि च ॥२१॥
वनानि पश्यन् सौम्यानि घ्राणतृप्तिकराणि च ॥२१॥
21. niryāsarasamūlānāṃ candanānāṃ sahasraśaḥ ,
vanāni paśyan saumyāni ghrāṇatṛptikarāṇi ca.
vanāni paśyan saumyāni ghrāṇatṛptikarāṇi ca.
21.
niryāsarasamūlānām candanānām sahasraśaḥ
vanāni paśyan saumyāni ghrāṇatṛptikarāṇi ca
vanāni paśyan saumyāni ghrāṇatṛptikarāṇi ca
21.
niryāsarasamūlānām candanānām sahasraśaḥ
saumyāni ca ghrāṇatṛptikarāṇi vanāni paśyan
saumyāni ca ghrāṇatṛptikarāṇi vanāni paśyan
21.
While observing thousands of charming sandalwood forests, whose roots were rich in fragrant sap, and which delighted the sense of smell.
अगरूणां च मुख्यानां वनान्युपवनानि च ।
तक्कोलानां च जात्यानां फलानां च सुगन्धिनाम् ॥२२॥
तक्कोलानां च जात्यानां फलानां च सुगन्धिनाम् ॥२२॥
22. agarūṇāṃ ca mukhyānāṃ vanānyupavanāni ca ,
takkolānāṃ ca jātyānāṃ phalānāṃ ca sugandhinām.
takkolānāṃ ca jātyānāṃ phalānāṃ ca sugandhinām.
22.
agarūṇām ca mukhyānām vanāni upavanāni ca
takkolānām ca jātyānām phalānām ca sugandhinām
takkolānām ca jātyānām phalānām ca sugandhinām
22.
agarūṇām ca mukhyānām vanāni upavanāni ca
takkolānām ca jātyānām phalānām ca sugandhinām
takkolānām ca jātyānām phalānām ca sugandhinām
22.
And forests and groves, primarily of aloeswood trees, and also of superior cubebs and fragrant fruits.
पुष्पाणि च तमालस्य गुल्मानि मरिचस्य च ।
मुक्तानां च समूहानि शुष्यमाणानि तीरतः ॥२३॥
मुक्तानां च समूहानि शुष्यमाणानि तीरतः ॥२३॥
23. puṣpāṇi ca tamālasya gulmāni maricasya ca ,
muktānāṃ ca samūhāni śuṣyamāṇāni tīrataḥ.
muktānāṃ ca samūhāni śuṣyamāṇāni tīrataḥ.
23.
puṣpāṇi ca tamālasya gulmāni maricasya ca
muktānām ca samūhāni śuṣyamāṇāni tīrataḥ
muktānām ca samūhāni śuṣyamāṇāni tīrataḥ
23.
puṣpāṇi ca tamālasya gulmāni maricasya ca
muktānām ca samūhāni śuṣyamāṇāni tīrataḥ
muktānām ca samūhāni śuṣyamāṇāni tīrataḥ
23.
And flowers of tamāla trees, and pepper shrubs, and drying heaps of pearls from the shore.
शङ्खानां प्रस्तरं चैव प्रवालनिचयं तथा ।
काञ्चनानि च शैलानि राजतानि च सर्वशः ॥२४॥
काञ्चनानि च शैलानि राजतानि च सर्वशः ॥२४॥
24. śaṅkhānāṃ prastaraṃ caiva pravālanicayaṃ tathā ,
kāñcanāni ca śailāni rājatāni ca sarvaśaḥ.
kāñcanāni ca śailāni rājatāni ca sarvaśaḥ.
24.
śaṅkhānām prastaram ca eva pravālanicayam
tathā kāñcanāni ca śailāni rājatāni ca sarvaśaḥ
tathā kāñcanāni ca śailāni rājatāni ca sarvaśaḥ
24.
śaṅkhānām prastaram ca eva pravālanicayam
tathā kāñcanāni ca śailāni rājatāni ca sarvaśaḥ
tathā kāñcanāni ca śailāni rājatāni ca sarvaśaḥ
24.
And indeed, layers of conch shells and heaps of corals, and golden and silver mountains everywhere.
प्रस्रवाणि मनोज्ञानि प्रसन्नानि ह्रदानि च ।
धनधान्योपपन्नानि स्त्रीरत्नैरावृतानि च ॥२५॥
धनधान्योपपन्नानि स्त्रीरत्नैरावृतानि च ॥२५॥
25. prasravāṇi manojñāni prasannāni hradāni ca ,
dhanadhānyopapannāni strīratnairāvṛtāni ca.
dhanadhānyopapannāni strīratnairāvṛtāni ca.
25.
prasravāṇi manojñāni prasannāni hradāni ca
dhanadhānyopapannāni strīratnaiḥ āvṛtāni ca
dhanadhānyopapannāni strīratnaiḥ āvṛtāni ca
25.
prasravāṇi manojñāni prasannāni hradāni ca
dhanadhānyopapannāni strīratnaiḥ āvṛtāni ca
dhanadhānyopapannāni strīratnaiḥ āvṛtāni ca
25.
Delightful springs and clear lakes, abundant with wealth and grains, and encompassed by excellent women.
हस्त्यश्वरथगाढानि नगराण्यवलोकयन् ।
तं समं सर्वतः स्निग्धं मृदुसंस्पर्शमारुतम् ॥२६॥
तं समं सर्वतः स्निग्धं मृदुसंस्पर्शमारुतम् ॥२६॥
26. hastyaśvarathagāḍhāni nagarāṇyavalokayan ,
taṃ samaṃ sarvataḥ snigdhaṃ mṛdusaṃsparśamārutam.
taṃ samaṃ sarvataḥ snigdhaṃ mṛdusaṃsparśamārutam.
26.
hastyaśvarathagāḍhāni nagarāṇi avalokayan tam
samam sarvataḥ snigdham mṛdusaṃsparśamārutaṃ
samam sarvataḥ snigdham mṛdusaṃsparśamārutaṃ
26.
hastyaśvarathagāḍhāni nagarāṇi avalokayan,
tam samam sarvataḥ snigdham mṛdusaṃsparśamārutaṃ
tam samam sarvataḥ snigdham mṛdusaṃsparśamārutaṃ
26.
Observing cities crowded with elephants, horses, and chariots, (he perceived) that mild wind, pleasant and soft to the touch, uniformly present on all sides.
अनूपं सिन्धुराजस्य ददर्श त्रिदिवोपमम् ।
तत्रापश्यत् स मेघाभं न्यग्रोधमृषिभिर्वृतम् ॥२७॥
तत्रापश्यत् स मेघाभं न्यग्रोधमृषिभिर्वृतम् ॥२७॥
27. anūpaṃ sindhurājasya dadarśa tridivopamam ,
tatrāpaśyat sa meghābhaṃ nyagrodhamṛṣibhirvṛtam.
tatrāpaśyat sa meghābhaṃ nyagrodhamṛṣibhirvṛtam.
27.
anūpaṃ sindhurājasya dadarśa tridivopamam tatra
apaśyat saḥ meghābham nyagrodham ṛṣibhiḥ vṛtam
apaśyat saḥ meghābham nyagrodham ṛṣibhiḥ vṛtam
27.
saḥ sindhurājasya tridivopamam anūpaṃ dadarśa.
tatra saḥ meghābham ṛṣibhiḥ vṛtam nyagrodham apaśyat.
tatra saḥ meghābham ṛṣibhiḥ vṛtam nyagrodham apaśyat.
27.
(He) then beheld the marshy region (anūpa) of the King of Sindhu, which was comparable to heaven. There, he saw a banyan tree, cloud-like in appearance, surrounded by sages.
समन्ताद् यस्य ताः शाखाः शतयोजनमायताः ।
यस्य हस्तिनमादाय महाकायं च कच्चपम् ।
भक्षार्थं गरुडः शाखामाजगाम महाबलः ॥२८॥
यस्य हस्तिनमादाय महाकायं च कच्चपम् ।
भक्षार्थं गरुडः शाखामाजगाम महाबलः ॥२८॥
28. samantād yasya tāḥ śākhāḥ śatayojanamāyatāḥ ,
yasya hastinamādāya mahākāyaṃ ca kaccapam ,
bhakṣārthaṃ garuḍaḥ śākhāmājagāma mahābalaḥ.
yasya hastinamādāya mahākāyaṃ ca kaccapam ,
bhakṣārthaṃ garuḍaḥ śākhāmājagāma mahābalaḥ.
28.
samantāt yasya tāḥ śākhāḥ śatayojanam
āyatāḥ yasya hastinam ādāya
mahākāyam ca kacchapam bhakṣārtham
garuḍaḥ śākhām ājagāma mahābalaḥ
āyatāḥ yasya hastinam ādāya
mahākāyam ca kacchapam bhakṣārtham
garuḍaḥ śākhām ājagāma mahābalaḥ
28.
yasya tāḥ śākhāḥ samantāt śatayojanam āyatāḥ.
mahābalaḥ garuḍaḥ hastinam mahākāyam ca kacchapam bhakṣārtham ādāya,
yasya śākhām ājagāma.
mahābalaḥ garuḍaḥ hastinam mahākāyam ca kacchapam bhakṣārtham ādāya,
yasya śākhām ājagāma.
28.
Around which, its branches extended for a hundred yojanas. The mighty Garuḍa, taking an enormous elephant and a tortoise for his food, once came to a branch of that (tree).
तस्य तां सहसा शाखां भारेण पतगोत्तमः ।
सुपर्णः पर्णबहुलां बभञ्जाथ महाबलः ॥२९॥
सुपर्णः पर्णबहुलां बभञ्जाथ महाबलः ॥२९॥
29. tasya tāṃ sahasā śākhāṃ bhāreṇa patagottamaḥ ,
suparṇaḥ parṇabahulāṃ babhañjātha mahābalaḥ.
suparṇaḥ parṇabahulāṃ babhañjātha mahābalaḥ.
29.
tasya tām sahasā śākhām bhāreṇa patagottamaḥ
suparṇaḥ parṇabahulām babhañja atha mahābalaḥ
suparṇaḥ parṇabahulām babhañja atha mahābalaḥ
29.
atha mahābalaḥ suparṇaḥ patagottamaḥ tasya tām parṇabahulām śākhām sahasā bhāreṇa babhañja.
29.
Then, the mighty Suparṇa, the best of birds, suddenly broke that branch of his, which was abundant with leaves, because of his immense weight.
तत्र वैखानसा माषा वालखिल्या मरीचिपाः ।
अजा बभूवुर्धूम्राश्च संगताः परमर्षयः ॥३०॥
अजा बभूवुर्धूम्राश्च संगताः परमर्षयः ॥३०॥
30. tatra vaikhānasā māṣā vālakhilyā marīcipāḥ ,
ajā babhūvurdhūmrāśca saṃgatāḥ paramarṣayaḥ.
ajā babhūvurdhūmrāśca saṃgatāḥ paramarṣayaḥ.
30.
tatra vaikhānasāḥ māṣāḥ vālakhilyāḥ marīcipāḥ
ajāḥ babhūvuḥ dhūmrāḥ ca saṅgatāḥ paramarṣayaḥ
ajāḥ babhūvuḥ dhūmrāḥ ca saṅgatāḥ paramarṣayaḥ
30.
tatra vaikhānasāḥ māṣāḥ vālakhilyāḥ marīcipāḥ
ajāḥ ca dhūmrāḥ paramarṣayaḥ saṅgatāḥ babhūvuḥ
ajāḥ ca dhūmrāḥ paramarṣayaḥ saṅgatāḥ babhūvuḥ
30.
There, great sages, namely the Vaikhānasa, Māṣa, Vālakhilya, Marīcipa, Aja, and Dhūmra ascetics, had gathered.
तेषां दयार्थं गरुडस्तां शाखां शतयोजनाम् ।
जगामादाय वेगेन तौ चोभौ गजकच्छपौ ॥३१॥
जगामादाय वेगेन तौ चोभौ गजकच्छपौ ॥३१॥
31. teṣāṃ dayārthaṃ garuḍastāṃ śākhāṃ śatayojanām ,
jagāmādāya vegena tau cobhau gajakacchapau.
jagāmādāya vegena tau cobhau gajakacchapau.
31.
teṣām dayārtham garuḍaḥ tām śākhām śatayojanām
jagāmādāya vegena tau ca ubhau gajakacchapau
jagāmādāya vegena tau ca ubhau gajakacchapau
31.
garuḍaḥ teṣām dayārtham tām śatayojanām śākhām
ca tau ubhau gajakacchapau vegena ādāya jagāma
ca tau ubhau gajakacchapau vegena ādāya jagāma
31.
Out of compassion for them, Garuḍa swiftly took that branch, which was a hundred yojanas long, along with both the elephant and the tortoise.
एकपादेन धर्मात्मा भक्षयित्वा तदामिषम् ।
निषादविषयं हत्वा शाखया पतगोत्तमः ।
प्रहर्षमतुलं लेभे मोक्षयित्वा महामुनीन् ॥३२॥
निषादविषयं हत्वा शाखया पतगोत्तमः ।
प्रहर्षमतुलं लेभे मोक्षयित्वा महामुनीन् ॥३२॥
32. ekapādena dharmātmā bhakṣayitvā tadāmiṣam ,
niṣādaviṣayaṃ hatvā śākhayā patagottamaḥ ,
praharṣamatulaṃ lebhe mokṣayitvā mahāmunīn.
niṣādaviṣayaṃ hatvā śākhayā patagottamaḥ ,
praharṣamatulaṃ lebhe mokṣayitvā mahāmunīn.
32.
ekapādena dharmātmā bhakṣayitvā
tat āmiṣam niṣādaviṣayam hatvā
śākhayā patagottamaḥ praharṣam
atulam lebhe mokṣayitvā mahāmunīn
tat āmiṣam niṣādaviṣayam hatvā
śākhayā patagottamaḥ praharṣam
atulam lebhe mokṣayitvā mahāmunīn
32.
dharmātmā patagottamaḥ ekapādena tat āmiṣam bhakṣayitvā,
śākhayā niṣādaviṣayam hatvā,
mahāmunīn mokṣayitvā,
atulam praharṣam lebhe
śākhayā niṣādaviṣayam hatvā,
mahāmunīn mokṣayitvā,
atulam praharṣam lebhe
32.
The best of birds, Garuḍa, whose intrinsic nature (dharma) was righteousness, having consumed that flesh with one foot, and having caused destruction in the Niṣāda region by dropping the branch there, attained incomparable great joy (praharṣa) after liberating the great sages.
स तेनैव प्रहर्षेण द्विगुणीकृतविक्रमः ।
अमृतानयनार्थं वै चकार मतिमान्मतिम् ॥३३॥
अमृतानयनार्थं वै चकार मतिमान्मतिम् ॥३३॥
33. sa tenaiva praharṣeṇa dviguṇīkṛtavikramaḥ ,
amṛtānayanārthaṃ vai cakāra matimānmatim.
amṛtānayanārthaṃ vai cakāra matimānmatim.
33.
saḥ tena eva praharṣeṇa dviguṇīkṛtavikramaḥ
amṛta ānayana artham vai cakāra matimān matim
amṛta ānayana artham vai cakāra matimān matim
33.
saḥ matimān tena eva praharṣeṇa dviguṇīkṛtavikramaḥ
vai amṛta ānayana artham matim cakāra
vai amṛta ānayana artham matim cakāra
33.
His valor doubled by that very great joy (praharṣa), the intelligent Garuḍa then indeed made a resolve to bring the elixir of immortality (amṛta).
अयोजालानि निर्मथ्य भित्त्वा रत्नगृहं वरम् ।
महेन्द्रभवनाद्गुप्तमाजहारामृतं ततः ॥३४॥
महेन्द्रभवनाद्गुप्तमाजहारामृतं ततः ॥३४॥
34. ayojālāni nirmathya bhittvā ratnagṛhaṃ varam ,
mahendrabhavanādguptamājahārāmṛtaṃ tataḥ.
mahendrabhavanādguptamājahārāmṛtaṃ tataḥ.
34.
ayojālāni nirmathya bhittvā ratnagṛham varam
mahendrabhavanāt guptam ājahāra amṛtam tataḥ
mahendrabhavanāt guptam ājahāra amṛtam tataḥ
34.
tataḥ ayojālāni nirmathya varam ratnagṛham
bhittvā guptam amṛtam mahendrabhavanāt ājahāra
bhittvā guptam amṛtam mahendrabhavanāt ājahāra
34.
Having crushed the iron nets and broken through the excellent jewel-chamber, he then carried away the hidden nectar from Mahendra's palace.
तं महर्षिगणैर्जुष्टं सुपर्णकृतलक्षणम् ।
नाम्ना सुभद्रं न्यग्रोधं ददर्श धनदानुजः ॥३५॥
नाम्ना सुभद्रं न्यग्रोधं ददर्श धनदानुजः ॥३५॥
35. taṃ maharṣigaṇairjuṣṭaṃ suparṇakṛtalakṣaṇam ,
nāmnā subhadraṃ nyagrodhaṃ dadarśa dhanadānujaḥ.
nāmnā subhadraṃ nyagrodhaṃ dadarśa dhanadānujaḥ.
35.
tam maharṣigaṇaiḥ juṣṭam suparṇakṛtalakṣaṇam
nāmnā subhadram nyagrodham dadarśa dhanadānujah
nāmnā subhadram nyagrodham dadarśa dhanadānujah
35.
dhanadānujah maharṣigaṇaiḥ juṣṭam suparṇakṛtalakṣaṇam
nāmnā subhadram tam nyagrodham dadarśa
nāmnā subhadram tam nyagrodham dadarśa
35.
The younger brother of Dhanada (Kubera) saw that banyan tree, which was frequented by groups of great sages and marked by Suparṇa (Garuḍa), and was known by the name Subhadra.
तं तु गत्वा परं पारं समुद्रस्य नदीपतेः ।
ददर्शाश्रममेकान्ते पुण्ये रम्ये वनान्तरे ॥३६॥
ददर्शाश्रममेकान्ते पुण्ये रम्ये वनान्तरे ॥३६॥
36. taṃ tu gatvā paraṃ pāraṃ samudrasya nadīpateḥ ,
dadarśāśramamekānte puṇye ramye vanāntare.
dadarśāśramamekānte puṇye ramye vanāntare.
36.
tam tu gatvā param pāram samudrasya nadīpateḥ
dadarśa āśramam ekānte puṇye ramye vanāntare
dadarśa āśramam ekānte puṇye ramye vanāntare
36.
tu samudrasya nadīpateḥ param pāram gatvā ekānte
puṇye ramye vanāntare tam āśramam dadarśa
puṇye ramye vanāntare tam āśramam dadarśa
36.
And having indeed gone to the far shore of the ocean, the lord of rivers, he saw a hermitage (āśrama) in a secluded, sacred, and delightful forest region.
तत्र कृष्णाजिनधरं जटावल्कलधारिणम् ।
ददर्श नियताहारं मारीचं नाम राक्षसं ॥३७॥
ददर्श नियताहारं मारीचं नाम राक्षसं ॥३७॥
37. tatra kṛṣṇājinadharaṃ jaṭāvalkaladhāriṇam ,
dadarśa niyatāhāraṃ mārīcaṃ nāma rākṣasaṃ.
dadarśa niyatāhāraṃ mārīcaṃ nāma rākṣasaṃ.
37.
tatra kṛṣṇājinadharam jaṭāvakaladhāriṇam
dadarśa niyatāhāram mārīcam nāma rākṣasam
dadarśa niyatāhāram mārīcam nāma rākṣasam
37.
tatra kṛṣṇājinadharam jaṭāvakaladhāriṇam
niyatāhāram nāma mārīcam rākṣasam dadarśa
niyatāhāram nāma mārīcam rākṣasam dadarśa
37.
There he saw a rākṣasa named Mārica, who wore a black deer skin, matted locks, and bark garments, and observed a restricted diet.
स रावणः समागम्य विधिवत्तेन रक्षसा ।
ततः पश्चादिदं वाक्यमब्रवीद्वाक्यकोविदः ॥३८॥
ततः पश्चादिदं वाक्यमब्रवीद्वाक्यकोविदः ॥३८॥
38. sa rāvaṇaḥ samāgamya vidhivattena rakṣasā ,
tataḥ paścādidaṃ vākyamabravīdvākyakovidaḥ.
tataḥ paścādidaṃ vākyamabravīdvākyakovidaḥ.
38.
saḥ rāvaṇaḥ samāgamya vidhivat tena rakṣasā
tataḥ paścāt idam vākyam abravīt vākyakovidaḥ
tataḥ paścāt idam vākyam abravīt vākyakovidaḥ
38.
saḥ rāvaṇaḥ vākyakovidaḥ tena rakṣasā vidhivat
samāgamya tataḥ paścāt idam vākyam abravīt
samāgamya tataḥ paścāt idam vākyam abravīt
38.
That Rāvaṇa, having met that demon (Mārīca) in due form, then, being an expert in speech, spoke these words.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33 (current chapter)
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100