Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-50

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
स तु राक्षसशार्दूलो निद्रामदसमाकुलः ।
राजमार्गं श्रिया जुष्टं ययौ विपुलविक्रमः ॥१॥
1. sa tu rākṣasaśārdūlo nidrāmadasamākulaḥ ,
rājamārgaṃ śriyā juṣṭaṃ yayau vipulavikramaḥ.
1. saḥ tu rākṣasaśārdūlaḥ nidrāmadasamākulaḥ
rājamārgam śriyā juṣṭam yayau vipulavikramaḥ
1. saḥ tu rākṣasaśārdūlaḥ nidrāmadasamākulaḥ
vipulavikramaḥ śriyā juṣṭam rājamārgam yayau
1. But that foremost among the rākṣasas, overwhelmed by sleep and intoxication, and possessing immense might, proceeded along the royal road, which was adorned with splendor.
राक्षसानां सहस्रैश्च वृतः परमदुर्जयः ।
गृहेभ्यः पुष्पवर्षेण कार्यमाणस्तदा ययौ ॥२॥
2. rākṣasānāṃ sahasraiśca vṛtaḥ paramadurjayaḥ ,
gṛhebhyaḥ puṣpavarṣeṇa kāryamāṇastadā yayau.
2. rākṣasānām sahasraiḥ ca vṛtaḥ paramadurjayaḥ
gṛhebhyah puṣpavarṣeṇa kāryamāṇaḥ tadā yayau
2. ca paramadurjayaḥ rākṣasānām sahasraiḥ vṛtaḥ
gṛhebhyah puṣpavarṣeṇa kāryamāṇaḥ tadā yayau
2. And he, who was supremely unconquerable and accompanied by thousands of rākṣasas, then proceeded, being showered with flowers from the houses (as a mark of honor).
स हेमजालविततं भानुभास्वरदर्शनम् ।
ददर्श विपुलं रम्यं राक्षसेन्द्रनिवेशनम् ॥३॥
3. sa hemajālavitataṃ bhānubhāsvaradarśanam ,
dadarśa vipulaṃ ramyaṃ rākṣasendraniveśanam.
3. sa hemajālavitatam bhānubhāsvaradarśanam
dadarśa vipulam ramyam rākṣasendraniveśanam
3. He saw the vast, beautiful palace of the king of rākṣasas, which was adorned with golden trellises and appeared radiant like the sun.
स तत्तदा सूर्य इवाभ्रजालं प्रविश्य रक्षोऽधिपतेर्निवेशनम् ।
ददर्श दूरे ऽग्रजमासनस्थं स्वयम्भुवं शक्र इवासनस्थम् ॥४॥
4. sa tattadā sūrya ivābhrajālaṃ praviśya rakṣo'dhipaterniveśanam ,
dadarśa dūre'grajamāsanasthaṃ svayambhuvaṃ śakra ivāsanastham.
4. sa tat tadā sūrya iva abhrajālam
praviśya rakṣaḥ adhipateḥ niveśanam
dadarśa dūre agrajam āsanastham
svayambhuvam śakra iva āsanastham
4. Then, having entered the abode of the lord of rākṣasas like the sun penetrating a mass of clouds, he saw at a distance the foremost one (Rāvaṇa) seated, resembling Svayambhū (Brahmā) seated, as if Indra himself were beholding him.
सो ऽभिगम्य गृहं भ्रातुः कक्ष्यामभिविगाह्य च ।
ददर्शोद्विग्नमासीनं विमाने पुष्पके गुरुम् ॥५॥
5. so'bhigamya gṛhaṃ bhrātuḥ kakṣyāmabhivigāhya ca ,
dadarśodvignamāsīnaṃ vimāne puṣpake gurum.
5. saḥ abhigamya gṛham bhrātuḥ kakṣyām abhivigāhya
ca dadarśa udvignam āsīnam vimāne puṣpake gurum
5. Having approached his brother's (Rāvaṇa's) palace and penetrated its inner chamber, he saw the great one (Rāvaṇa) seated, agitated, in the Puṣpaka aerial chariot.
अथ दृष्ट्वा दशग्रीवः कुम्भकर्णमुपस्थितम् ।
तूर्णमुत्थाय संहृष्टः संनिकर्षमुपानयत् ॥६॥
6. atha dṛṣṭvā daśagrīvaḥ kumbhakarṇamupasthitam ,
tūrṇamutthāya saṃhṛṣṭaḥ saṃnikarṣamupānayat.
6. atha dṛṣṭvā daśagrīvaḥ kumbhakarṇam upasthitam
tūrṇam utthāya saṃhṛṣṭaḥ saṃnikarṣam upānayat
6. Then, Daśagrīva (Rāvaṇa), having seen Kumbhakarṇa who had arrived, quickly rose, greatly delighted, and drew him close.
अथासीनस्य पर्यङ्के कुम्भकर्णो महाबलः ।
भ्रातुर्ववन्दे चरणां किं कृत्यमिति चाब्रवीत् ।
उत्पत्य चैनं मुदितो रावणः परिषस्वजे ॥७॥
7. athāsīnasya paryaṅke kumbhakarṇo mahābalaḥ ,
bhrāturvavande caraṇāṃ kiṃ kṛtyamiti cābravīt ,
utpatya cainaṃ mudito rāvaṇaḥ pariṣasvaje.
7. atha āsīnasya paryaṅke kumbhakarṇaḥ
mahābalaḥ bhrātuḥ vavande caraṇām
kim kṛtyam iti ca abravīt utpatya
ca enam muditaḥ rāvaṇaḥ pariṣasvaje
7. kumbhakarṇaḥ mahābalaḥ atha āsīnasya
bhrātuḥ paryaṅke caraṇām vavande
ca kim kṛtyam iti abravīt ca
muditaḥ rāvaṇaḥ enam utpatya pariṣasvaje
7. Then, as [Rāvaṇa] sat on his couch, the mighty Kumbhakarṇa bowed at his brother's feet and asked, 'What is to be done?' Delighted, Rāvaṇa rose and embraced him.
स भ्रात्रा संपरिष्वक्तो यथावच्चाभिनन्दितः ।
कुम्भकर्णः शुभं दिव्यं प्रतिपेदे वरासनम् ॥८॥
8. sa bhrātrā saṃpariṣvakto yathāvaccābhinanditaḥ ,
kumbhakarṇaḥ śubhaṃ divyaṃ pratipede varāsanam.
8. saḥ bhrātrā sampariṣvaktaḥ yathāvat ca abhinanditaḥ
kumbhakarṇaḥ śubham divyam pratipede varāsanam
8. saḥ kumbhakarṇaḥ bhrātrā sampariṣvaktaḥ ca yathāvat
abhinanditaḥ śubham divyam varāsanam pratipede
8. Having been properly embraced and honored by his brother, Kumbhakarṇa then received a splendid, divine, and excellent seat.
स तदासनमाश्रित्य कुम्भकर्णो महाबलः ।
संरक्तनयनः कोपाद् रावणं वाक्यमब्रवीत् ॥९॥
9. sa tadāsanamāśritya kumbhakarṇo mahābalaḥ ,
saṃraktanayanaḥ kopād rāvaṇaṃ vākyamabravīt.
9. saḥ tat āsanam āśritya kumbhakarṇaḥ mahābalaḥ
saṃraktanayanaḥ kopāt rāvaṇam vākyam abravīt
9. saḥ kumbhakarṇaḥ mahābalaḥ tat āsanam āśritya
kopāt saṃraktanayanaḥ rāvaṇam vākyam abravīt
9. Having taken that seat, the mighty Kumbhakarṇa, his eyes reddened with anger, spoke to Rāvaṇa.
किमर्थमहमादृत्य त्वया राजन्प्रबोधितः ।
शंस कस्माद्भयं ते ऽस्ति को ऽद्य प्रेतो भविष्यति ॥१०॥
10. kimarthamahamādṛtya tvayā rājanprabodhitaḥ ,
śaṃsa kasmādbhayaṃ te'sti ko'dya preto bhaviṣyati.
10. kimartham aham ādṛtya tvayā rājan prabodhitaḥ śaṃsa
kasmāt bhayam te asti kaḥ adya pretaḥ bhaviṣyati
10. rājan kimartham aham tvayā ādṛtya prabodhitaḥ śaṃsa
kasmāt te bhayam asti kaḥ adya pretaḥ bhaviṣyati
10. O King, why have I been respectfully awakened by you? Tell me, what fear do you have? Who will become a departed spirit (preta) today?
भ्रातरं रावणः क्रुद्धं कुम्भकर्णमवस्थितम् ।
ईषत्तु परिवृत्ताभ्यां नेत्राभ्यां वाक्यमब्रवीत् ॥११॥
11. bhrātaraṃ rāvaṇaḥ kruddhaṃ kumbhakarṇamavasthitam ,
īṣattu parivṛttābhyāṃ netrābhyāṃ vākyamabravīt.
11. bhrātaram rāvaṇaḥ kruddham kumbhakarṇam avasthitam
īṣat tu parivṛttābhyām netrābhyām vākyam abravīt
11. Ravana, enraged, spoke these words to his brother Kumbhakarna, who was standing there with his eyes slightly turned.
अद्य ते सुमहान् कालः शयानस्य महाबल ।
सुखितस्त्वं न जानीषे मम रामकृतं भयम् ॥१२॥
12. adya te sumahān kālaḥ śayānasya mahābala ,
sukhitastvaṃ na jānīṣe mama rāmakṛtaṃ bhayam.
12. adya te sumahān kālaḥ śayānasya mahābala
sukhitaḥ tvam na jānīṣe mama rāmakṛtam bhayam
12. O mighty one (mahābala), you have been sleeping for a very long time now. You are content and therefore unaware of the fear caused in me by Rama.
एष दाशरथी रामः सुग्रीवसहितो बली ।
समुद्रं सबलस्तीर्त्वा मूलं नः परिकृन्तति ॥१३॥
13. eṣa dāśarathī rāmaḥ sugrīvasahito balī ,
samudraṃ sabalastīrtvā mūlaṃ naḥ parikṛntati.
13. eṣa dāśarathī rāmaḥ sugrīvasahitaḥ balī
samudram sabalaḥ tīrtvā mūlam naḥ parikṛntati
13. This powerful Rama, son of Dasaratha, accompanied by Sugriva, having crossed the ocean with his forces, is now completely destroying our foundation.
हन्त पश्यस्व लङ्काया वनान्युपवनानि च ।
सेतुना सुखमागम्य वानरैकार्णवं कृतम् ॥१४॥
14. hanta paśyasva laṅkāyā vanānyupavanāni ca ,
setunā sukhamāgamya vānaraikārṇavaṃ kṛtam.
14. hanta paśyasva laṅkāyāḥ vanāni upavanāni ca
setunā sukham āgamya vānaraiḥ ekārṇavam kṛtam
14. Alas! Look at Lanka's forests and groves! Having reached them easily by means of the bridge, the monkeys have transformed them into a single, vast ocean [of monkeys].
ये राक्षसा मुख्यतमा हतास्ते वानरैर्युधि ।
वानराणां क्षयं युद्धे न पश्यामि कदा चन ॥१५॥
15. ye rākṣasā mukhyatamā hatāste vānarairyudhi ,
vānarāṇāṃ kṣayaṃ yuddhe na paśyāmi kadā cana.
15. ye rākṣasāḥ mukhyatamāḥ hatāḥ te vānaraiḥ yudhi
vānarāṇām kṣayam yuddhe na paśyāmi kadā cana
15. ye mukhyatamāḥ rākṣasāḥ vānaraiḥ yudhi hatāḥ te
yuddhe vānarāṇām kṣayam kadā cana na paśyāmi
15. The most prominent rākṣasas (demons) have been slain by the monkeys in battle. I do not foresee the destruction of the monkeys in this war, ever.
सर्वक्षपितकोशं च स त्वमभ्यवपद्य माम् ।
त्रायस्वेमां पुरीं लङ्कां बालवृद्धावशेषिताम् ॥१६॥
16. sarvakṣapitakośaṃ ca sa tvamabhyavapadya mām ,
trāyasvemāṃ purīṃ laṅkāṃ bālavṛddhāvaśeṣitām.
16. sarvakṣapitakośam ca saḥ tvam abhyavapadya mām
trāyasva imām purīm laṅkām bālavṛddhāvaśeṣitām
16. tvam mām abhyavapadya ca sarvakṣapitakośam
bālavṛddhāvaśeṣitām imām purīm laṅkām trāyasva saḥ
16. And you, having resorted to me, protect this city of Laṅkā, which has completely exhausted its treasury and where only children and the elderly remain.
भ्रातुरर्थे महाबाहो कुरु कर्म सुदुष्करम् ।
मयैवं नोक्तपूर्वो हि कश्चिद्भ्रातः परंतप ।
त्वय्यस्ति मम च स्नेहः परा संभावना च मे ॥१७॥
17. bhrāturarthe mahābāho kuru karma suduṣkaram ,
mayaivaṃ noktapūrvo hi kaścidbhrātaḥ paraṃtapa ,
tvayyasti mama ca snehaḥ parā saṃbhāvanā ca me.
17. bhrātuḥ arthe mahābāho kuru karma
suduṣkaram mayā evam na uktapūrvaḥ hi
kaścit bhrātā paraṃtapa tvayi asti
mama ca snehaḥ parā saṃbhāvanā ca me
17. mahābāho paraṃtapa bhrātuḥ arthe
suduṣkaram karma kuru mayā evam hi
kaścit bhrātā na uktapūrvaḥ ca mama
snehaḥ parā saṃbhāvanā ca me tvayi asti
17. O mighty-armed one, perform this exceedingly difficult deed (karma) for your brother's sake. O scorcher of foes, I have never before spoken thus to any brother. And indeed, I have great affection for you and hold you in supreme regard.
देवासुरविमर्देषु बहुशो राक्षसर्षभ ।
त्वया देवाः प्रतिव्यूह्य निर्जिताश्चासुरा युधि ।
न हि ते सर्वभूतेषु दृश्यते सदृशो बली ॥१८॥
18. devāsuravimardeṣu bahuśo rākṣasarṣabha ,
tvayā devāḥ prativyūhya nirjitāścāsurā yudhi ,
na hi te sarvabhūteṣu dṛśyate sadṛśo balī.
18. devāsuravimardeṣu bahuśaḥ
rākṣasarṣabha tvayā devāḥ prativyūhya
nirjitāḥ ca asurāḥ yudhi na hi te
sarvabhūteṣu dṛśyate sadṛśaḥ balī
18. rākṣasarṣabha bahuśaḥ devāsuravimardeṣu
yudhi tvayā prativyūhya
devāḥ ca asurāḥ nirjitāḥ hi
sarvabhūteṣu te sadṛśaḥ balī na dṛśyate
18. O best among rākṣasas (demons), many times in the conflicts between devas (deities) and asuras (demons), you, having arrayed for battle, defeated both the devas and the asuras in battle. Indeed, no one as mighty as you is seen among all beings.
कुरुष्व मे प्रियहितमेतदुत्तमं यथाप्रियं प्रियरणबान्धवप्रिय ।
स्वतेजसा विधम सपत्नवाहिनीं शरद्घनं पवन इवोद्यतो महान् ॥१९॥
19. kuruṣva me priyahitametaduttamaṃ yathāpriyaṃ priyaraṇabāndhavapriya ,
svatejasā vidhama sapatnavāhinīṃ śaradghanaṃ pavana ivodyato mahān.
19. kuruṣva me priyahitam etat uttamam
yathāpriyam priyaraṇabāndhavapriya
svatejasā vidhama sapatnavāhinīm
śaradghanam pavanaḥ iva udyataḥ mahān
19. O beloved by dear friends in battle, please accomplish this excellent and beneficial deed for me, as you wish. With your own might, scatter the enemy army, just as a great, surging wind disperses an autumn cloud.