वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-66
संस्तूयमानो हनुमान् व्यवर्धत महाबलः ।
समाविध्य च लाङ्गूलं हर्षाच्च बलमेयिवान् ॥१॥
समाविध्य च लाङ्गूलं हर्षाच्च बलमेयिवान् ॥१॥
1. saṃstūyamāno hanumān vyavardhata mahābalaḥ ,
samāvidhya ca lāṅgūlaṃ harṣācca balameyivān.
samāvidhya ca lāṅgūlaṃ harṣācca balameyivān.
1.
saṃstūyamānaḥ hanumān vyavardhata mahābalaḥ
samāvidhya ca lāṅgūlam harṣāt ca balam eyivān
samāvidhya ca lāṅgūlam harṣāt ca balam eyivān
1.
saṃstūyamānaḥ mahābalaḥ hanumān vyavardhata
ca lāṅgūlam samāvidhya ca harṣāt balam eyivān
ca lāṅgūlam samāvidhya ca harṣāt balam eyivān
1.
As he was being praised, Hanumān, the immensely strong one, grew in size. And having twirled his tail, he gained even more strength from his joy.
तस्य संस्तूयमानस्य सर्वैर्वानरपुंगवैः ।
तेजसापूर्यमाणस्य रूपमासीदनुत्तमम् ॥२॥
तेजसापूर्यमाणस्य रूपमासीदनुत्तमम् ॥२॥
2. tasya saṃstūyamānasya sarvairvānarapuṃgavaiḥ ,
tejasāpūryamāṇasya rūpamāsīdanuttamam.
tejasāpūryamāṇasya rūpamāsīdanuttamam.
2.
tasya saṃstūyamānasya sarvaiḥ vānarapuṃgavaiḥ
tejasā āpūryamāṇasya rūpam āsīt anuttamam
tejasā āpūryamāṇasya rūpam āsīt anuttamam
2.
sarvaiḥ vānarapuṃgavaiḥ saṃstūyamānasya tejasā
āpūryamāṇasya tasya rūpam anuttamam āsīt
āpūryamāṇasya tasya rūpam anuttamam āsīt
2.
His form, as he was being praised by all the chief monkeys and being filled with splendor, became unsurpassed.
यथा विजृम्भते सिंहो विवृद्धो गिरिगह्वरे ।
मारुतस्यौरसः पुत्रस्तथा संप्रति जृम्भते ॥३॥
मारुतस्यौरसः पुत्रस्तथा संप्रति जृम्भते ॥३॥
3. yathā vijṛmbhate siṃho vivṛddho girigahvare ,
mārutasyaurasaḥ putrastathā saṃprati jṛmbhate.
mārutasyaurasaḥ putrastathā saṃprati jṛmbhate.
3.
yathā vijṛmbhate siṃhaḥ vivṛddhaḥ girigahvare
marutasya aurasaḥ putraḥ tathā saṃprati jṛmbhate
marutasya aurasaḥ putraḥ tathā saṃprati jṛmbhate
3.
yathā girigahvare vivṛddhaḥ siṃhaḥ vijṛmbhate
tathā marutasya aurasaḥ putraḥ saṃprati jṛmbhate
tathā marutasya aurasaḥ putraḥ saṃprati jṛmbhate
3.
Just as a fully grown lion yawns in a mountain cave, so too does the legitimate son of Maruta (Hanuman) now stretch.
अशोभत मुखं तस्य जृम्भमाणस्य धीमतः ।
अम्बरीषोपमं दीप्तं विधूम इव पावकः ॥४॥
अम्बरीषोपमं दीप्तं विधूम इव पावकः ॥४॥
4. aśobhata mukhaṃ tasya jṛmbhamāṇasya dhīmataḥ ,
ambarīṣopamaṃ dīptaṃ vidhūma iva pāvakaḥ.
ambarīṣopamaṃ dīptaṃ vidhūma iva pāvakaḥ.
4.
aśobhata mukham tasya jṛmbhamāṇasya dhīmataḥ
ambarīṣopamam dīptam vidhūmaḥ iva pāvakaḥ
ambarīṣopamam dīptam vidhūmaḥ iva pāvakaḥ
4.
jṛmbhamāṇasya tasya dhīmataḥ mukham vidhūmaḥ
pāvakaḥ iva ambarīṣopamam dīptam aśobhata
pāvakaḥ iva ambarīṣopamam dīptam aśobhata
4.
The face of that wise one, as he yawned, shone brilliantly, radiant like a smokeless fire, similar to a blazing celestial disc.
हरीणामुत्थितो मध्यात् संप्रहृष्टतनूरुहः ।
अभिवाद्य हरीन् वृद्धान् हनुमानिदमब्रवीत् ॥५॥
अभिवाद्य हरीन् वृद्धान् हनुमानिदमब्रवीत् ॥५॥
5. harīṇāmutthito madhyāt saṃprahṛṣṭatanūruhaḥ ,
abhivādya harīn vṛddhān hanumānidamabravīt.
abhivādya harīn vṛddhān hanumānidamabravīt.
5.
harīṇām utthitaḥ madhyāt saṃprahṛṣṭatanūruhaḥ
abhivādya harīn vṛddhān hanumān idam abravīt
abhivādya harīn vṛddhān hanumān idam abravīt
5.
harīṇām madhyāt saṃprahṛṣṭatanūruhaḥ hanumān
utthitaḥ vṛddhān harīn abhivādya idam abravīt
utthitaḥ vṛddhān harīn abhivādya idam abravīt
5.
From the midst of the monkeys, Hanuman arose with his hair standing on end (due to excitement). Having greeted the elder monkeys, he spoke as follows.
अरुजन्पर्वताग्राणि हुताशनसखो ऽनिलः ।
बलवानप्रमेयश्च वायुराकाशगोचरः ॥६॥
बलवानप्रमेयश्च वायुराकाशगोचरः ॥६॥
6. arujanparvatāgrāṇi hutāśanasakho'nilaḥ ,
balavānaprameyaśca vāyurākāśagocaraḥ.
balavānaprameyaśca vāyurākāśagocaraḥ.
6.
arujan parvatāgrāṇi hutāśanasakhaḥ anilaḥ
balavān aprameyaḥ ca vāyuḥ ākāśagocaraḥ
balavān aprameyaḥ ca vāyuḥ ākāśagocaraḥ
6.
hutāśanasakhaḥ anilaḥ balavān aprameyaḥ
ca ākāśagocaraḥ vāyuḥ parvatāgrāṇi arujan
ca ākāśagocaraḥ vāyuḥ parvatāgrāṇi arujan
6.
The wind (anila), a companion of fire, is powerful and immeasurable, moving through the sky and crushing mountain peaks.
तस्याहं शीघ्रवेगस्य शीघ्रगस्य महात्मनः ।
मारुतस्यौरसः पुत्रः प्लवने नास्ति मे समः ॥७॥
मारुतस्यौरसः पुत्रः प्लवने नास्ति मे समः ॥७॥
7. tasyāhaṃ śīghravegasya śīghragasya mahātmanaḥ ,
mārutasyaurasaḥ putraḥ plavane nāsti me samaḥ.
mārutasyaurasaḥ putraḥ plavane nāsti me samaḥ.
7.
tasya aham śīghravegasya śīghragasya mahātmanaḥ
mārutasya aurasaḥ putraḥ plavane na asti me samaḥ
mārutasya aurasaḥ putraḥ plavane na asti me samaḥ
7.
I am the legitimate son of that great-souled Vāyu, who possesses swift speed and swift movement. In leaping, no one is my equal.
उत्सहेयं हि विस्तीर्णमालिखन्तमिवाम्बरम् ।
मेरुं गिरिमसंगेन परिगन्तुं सहस्रशः ॥८॥
मेरुं गिरिमसंगेन परिगन्तुं सहस्रशः ॥८॥
8. utsaheyaṃ hi vistīrṇamālikhantamivāmbaram ,
meruṃ girimasaṃgena parigantuṃ sahasraśaḥ.
meruṃ girimasaṃgena parigantuṃ sahasraśaḥ.
8.
utsayeyam hi vistīrṇam ālikhantam iva ambaram
merum girim asaṅgena parigantum sahasraśaḥ
merum girim asaṅgena parigantum sahasraśaḥ
8.
Indeed, I am capable of circling Mount Meru thousands of times without impediment, though it seems to scratch the vast sky.
बाहुवेगप्रणुन्नेन सागरेणाहमुत्सहे ।
समाप्लावयितुं लोकं सपर्वतनदीह्रदम् ॥९॥
समाप्लावयितुं लोकं सपर्वतनदीह्रदम् ॥९॥
9. bāhuvegapraṇunnena sāgareṇāhamutsahe ,
samāplāvayituṃ lokaṃ saparvatanadīhradam.
samāplāvayituṃ lokaṃ saparvatanadīhradam.
9.
bāhuvegapraṇunnena sāgareṇa aham utsahe
samāplāvayitum lokam saparvatanadīhradām
samāplāvayitum lokam saparvatanadīhradām
9.
Propelled by the force of my arms, I am able to inundate the entire world, including its mountains, rivers, and lakes, with the ocean.
ममोरुजङ्घावेगेन भविष्यति समुत्थितः ।
संमूर्छितमहाग्राहः समुद्रो वरुणालयः ॥१०॥
संमूर्छितमहाग्राहः समुद्रो वरुणालयः ॥१०॥
10. mamorujaṅghāvegena bhaviṣyati samutthitaḥ ,
saṃmūrchitamahāgrāhaḥ samudro varuṇālayaḥ.
saṃmūrchitamahāgrāhaḥ samudro varuṇālayaḥ.
10.
mama ūrujaṅghāvegena bhaviṣyati samutthitaḥ
sammūrchitamahāgrāhaḥ samudraḥ varuṇālayaḥ
sammūrchitamahāgrāhaḥ samudraḥ varuṇālayaḥ
10.
By the force of my thighs and shanks, the ocean, the dwelling of Varuṇa, will rise up, with its mighty alligators surging violently.
पन्नगाशनमाकाशे पतन्तं पक्षिसेवितम् ।
वैनतेयमहं शक्तः परिगन्तुं सहस्रशः ॥११॥
वैनतेयमहं शक्तः परिगन्तुं सहस्रशः ॥११॥
11. pannagāśanamākāśe patantaṃ pakṣisevitam ,
vainateyamahaṃ śaktaḥ parigantuṃ sahasraśaḥ.
vainateyamahaṃ śaktaḥ parigantuṃ sahasraśaḥ.
11.
aham pannagāśanam pakṣisevitam ākāśe patantam
vainateyam sahasraśaḥ parigantum śaktaḥ
vainateyam sahasraśaḥ parigantum śaktaḥ
11.
aham pannagāśanam pakṣisevitam ākāśe patantam
vainateyam sahasraśaḥ parigantum śaktaḥ
vainateyam sahasraśaḥ parigantum śaktaḥ
11.
I am capable of traversing a thousand times the path of Garuda, the snake-eater, who soars in the sky and is attended by other birds.
उदयात् प्रस्थितं वापि ज्वलन्तं रश्मिमालिनम् ।
अनस्तमितमादित्यमभिगन्तुं समुत्सहे ॥१२॥
अनस्तमितमादित्यमभिगन्तुं समुत्सहे ॥१२॥
12. udayāt prasthitaṃ vāpi jvalantaṃ raśmimālinam ,
anastamitamādityamabhigantuṃ samutsahe.
anastamitamādityamabhigantuṃ samutsahe.
12.
udayāt prasthitam vā api jvalantam raśmimālinam
anastamitam ādityam abhigantum samutsahe
anastamitam ādityam abhigantum samutsahe
12.
udayāt prasthitam vā api jvalantam raśmimālinam
anastamitam ādityam abhigantum samutsahe
anastamitam ādityam abhigantum samutsahe
12.
I am eager to approach the sun, whether it has just risen or if it is blazing, radiant with its rays, and has not yet set.
ततो भूमिमसंस्पृश्य पुनरागन्तुमुत्सहे ।
प्रवेगेनैव महता भीमेन प्लवगर्षभाः ॥१३॥
प्रवेगेनैव महता भीमेन प्लवगर्षभाः ॥१३॥
13. tato bhūmimasaṃspṛśya punarāgantumutsahe ,
pravegenaiva mahatā bhīmena plavagarṣabhāḥ.
pravegenaiva mahatā bhīmena plavagarṣabhāḥ.
13.
tataḥ bhūmim asaṃspṛśya punaḥ āgantum utsahe
pravegeṇa eva mahatā bhīmena plavagarṣabhāḥ
pravegeṇa eva mahatā bhīmena plavagarṣabhāḥ
13.
plavagarṣabhāḥ aham tataḥ bhūmim asaṃspṛśya
punaḥ mahatā bhīmena pravegeṇa eva āgantum utsahe
punaḥ mahatā bhīmena pravegeṇa eva āgantum utsahe
13.
O leaders of the monkeys, I am eager to return again from there, without touching the earth, with indeed a great and mighty speed.
उत्सहेयमतिक्रान्तुं सर्वानाकाशगोचरान् ।
सागरं क्षोभयिष्यामि दारयिष्यामि मेदिनीम् ॥१४॥
सागरं क्षोभयिष्यामि दारयिष्यामि मेदिनीम् ॥१४॥
14. utsaheyamatikrāntuṃ sarvānākāśagocarān ,
sāgaraṃ kṣobhayiṣyāmi dārayiṣyāmi medinīm.
sāgaraṃ kṣobhayiṣyāmi dārayiṣyāmi medinīm.
14.
utsaheyam atikrāntum sarvān ākāśagocarān
sāgaram kṣobhayiṣyāmi dārayiṣyāmi medinīm
sāgaram kṣobhayiṣyāmi dārayiṣyāmi medinīm
14.
sarvān ākāśagocarān atikrāntum utsaheyam
sāgaram kṣobhayiṣyāmi medinīm dārayiṣyāmi
sāgaram kṣobhayiṣyāmi medinīm dārayiṣyāmi
14.
I am capable of surpassing all beings that traverse the sky. I will agitate the ocean, and I will cleave the earth.
पर्वतान् कम्पयिष्यामि प्लवमानः प्लवंगमाः ।
हरिष्ये चोरुवेगेन प्लवमानो महार्णवम् ॥१५॥
हरिष्ये चोरुवेगेन प्लवमानो महार्णवम् ॥१५॥
15. parvatān kampayiṣyāmi plavamānaḥ plavaṃgamāḥ ,
hariṣye coruvegena plavamāno mahārṇavam.
hariṣye coruvegena plavamāno mahārṇavam.
15.
parvatān kampayiṣyāmi plavamānaḥ plavaṅgamāḥ
ca uruvegena plavamānaḥ mahārṇavam hariṣye
ca uruvegena plavamānaḥ mahārṇavam hariṣye
15.
plavaṅgamāḥ plavamānaḥ parvatān kampayiṣyāmi
ca plavamānaḥ uruvegena mahārṇavam hariṣye
ca plavamānaḥ uruvegena mahārṇavam hariṣye
15.
O monkeys, as I fly, I will make the mountains tremble. And flying with immense speed, I will cross the great ocean.
लतानां वीरुधां पुष्पं पादपानां च सर्वशः ।
अनुयास्यति मामद्य प्लवमानं विहायसा ।
भविष्यति हि मे पन्थाः स्वातेः पन्था इवाम्बरे ॥१६॥
अनुयास्यति मामद्य प्लवमानं विहायसा ।
भविष्यति हि मे पन्थाः स्वातेः पन्था इवाम्बरे ॥१६॥
16. latānāṃ vīrudhāṃ puṣpaṃ pādapānāṃ ca sarvaśaḥ ,
anuyāsyati māmadya plavamānaṃ vihāyasā ,
bhaviṣyati hi me panthāḥ svāteḥ panthā ivāmbare.
anuyāsyati māmadya plavamānaṃ vihāyasā ,
bhaviṣyati hi me panthāḥ svāteḥ panthā ivāmbare.
16.
latānām vīrudhām puṣpam pādapānām
ca sarvaśaḥ anuyāsyati mām adya
plavamānam vihāyasā bhaviṣyati hi me
panthāḥ svāteḥ panthāḥ iva ambare
ca sarvaśaḥ anuyāsyati mām adya
plavamānam vihāyasā bhaviṣyati hi me
panthāḥ svāteḥ panthāḥ iva ambare
16.
adya plavamānam vihāyasā mām latānām
vīrudhām ca pādapānām sarvaśaḥ
puṣpam anuyāsyati hi me panthāḥ
ambare svāteḥ panthāḥ iva bhaviṣyati
vīrudhām ca pādapānām sarvaśaḥ
puṣpam anuyāsyati hi me panthāḥ
ambare svāteḥ panthāḥ iva bhaviṣyati
16.
Today, as I fly through the sky, all the flowers of creepers, plants, and trees will follow me. Indeed, my path in the sky will be like the path of the Svātī star.
चरन्तं घोरमाकाशमुत्पतिष्यन्तमेव च ।
द्रक्ष्यन्ति निपतन्तं च सर्वभूतानि वानराः ॥१७॥
द्रक्ष्यन्ति निपतन्तं च सर्वभूतानि वानराः ॥१७॥
17. carantaṃ ghoramākāśamutpatiṣyantameva ca ,
drakṣyanti nipatantaṃ ca sarvabhūtāni vānarāḥ.
drakṣyanti nipatantaṃ ca sarvabhūtāni vānarāḥ.
17.
carantam ghoram ākāśam utpatiṣyantam eva ca
drakṣyanti nipatantam ca sarvabhūtāni vānarāḥ
drakṣyanti nipatantam ca sarvabhūtāni vānarāḥ
17.
vānarāḥ sarvabhūtāni ghoram ākāśam carantam ca
utpatiṣyantam eva ca nipatantam [mām] drakṣyanti
utpatiṣyantam eva ca nipatantam [mām] drakṣyanti
17.
O monkeys, all beings will behold me moving through the dreadful sky, indeed about to soar upwards and also descending.
महामेरुप्रतीकाशं मां द्रक्ष्यध्वं प्लवंगमाः ।
दिवमावृत्य गच्छन्तं ग्रसमानमिवाम्बरम् ॥१८॥
दिवमावृत्य गच्छन्तं ग्रसमानमिवाम्बरम् ॥१८॥
18. mahāmerupratīkāśaṃ māṃ drakṣyadhvaṃ plavaṃgamāḥ ,
divamāvṛtya gacchantaṃ grasamānamivāmbaram.
divamāvṛtya gacchantaṃ grasamānamivāmbaram.
18.
mahāmerupratīkāśam mām drakṣyadhvam plavaṅgamāḥ
divam āvṛtya gacchantam grasamānam iva ambaram
divam āvṛtya gacchantam grasamānam iva ambaram
18.
plavaṅgamāḥ [yūyam] mahāmerupratīkāśam divam āvṛtya
ambaram grasamānam iva gacchantam mām drakṣyadhvam
ambaram grasamānam iva gacchantam mām drakṣyadhvam
18.
O monkeys, you will behold me, who will be like Mount Meru, moving forward covering the sky, as if swallowing the atmosphere itself.
विधमिष्यामि जीमूतान् कम्पयिष्यामि पर्वतान् ।
सागरं क्षोभयिष्यामि प्लवमानः समाहितः ॥१९॥
सागरं क्षोभयिष्यामि प्लवमानः समाहितः ॥१९॥
19. vidhamiṣyāmi jīmūtān kampayiṣyāmi parvatān ,
sāgaraṃ kṣobhayiṣyāmi plavamānaḥ samāhitaḥ.
sāgaraṃ kṣobhayiṣyāmi plavamānaḥ samāhitaḥ.
19.
vidhamiṣyāmi jīmūtān kampayiṣyāmi parvatān
sāgaram kṣobhayiṣyāmi plavamānaḥ samāhitaḥ
sāgaram kṣobhayiṣyāmi plavamānaḥ samāhitaḥ
19.
plavamānaḥ samāhitaḥ jīmūtān vidhamiṣyāmi
parvatān kampayiṣyāmi sāgaram kṣobhayiṣyāmi
parvatān kampayiṣyāmi sāgaram kṣobhayiṣyāmi
19.
I will disperse the clouds, I will make the mountains tremble, and I will churn the ocean, all the while flying with resolute concentration.
वैनतेयस्य वा शक्तिर्मम वा मारुतस्य वा ।
ऋते सुपर्णराजानं मारुतं वा महाबलम् ।
न हि भूतं प्रपश्यामि यो मां प्लुतमनुव्रजेत् ॥२०॥
ऋते सुपर्णराजानं मारुतं वा महाबलम् ।
न हि भूतं प्रपश्यामि यो मां प्लुतमनुव्रजेत् ॥२०॥
20. vainateyasya vā śaktirmama vā mārutasya vā ,
ṛte suparṇarājānaṃ mārutaṃ vā mahābalam ,
na hi bhūtaṃ prapaśyāmi yo māṃ plutamanuvrajet.
ṛte suparṇarājānaṃ mārutaṃ vā mahābalam ,
na hi bhūtaṃ prapaśyāmi yo māṃ plutamanuvrajet.
20.
vainateyasya vā śaktiḥ mama vā
mārutasya vā ṛte suparṇarājānam
mārutam vā mahābalam na hi bhūtam
prapaśyāmi yaḥ mām plutam anuvrajet
mārutasya vā ṛte suparṇarājānam
mārutam vā mahābalam na hi bhūtam
prapaśyāmi yaḥ mām plutam anuvrajet
20.
mama vā śaktiḥ vainateyasya vā
mārutasya vā ṛte suparṇarājānam vā
mahābalam mārutam yaḥ mām plutam
anuvrajet hi na bhūtam prapaśyāmi
mārutasya vā ṛte suparṇarājānam vā
mahābalam mārutam yaḥ mām plutam
anuvrajet hi na bhūtam prapaśyāmi
20.
It is either the power of Vinatā's son (Garuda), or my own power, or that of the wind-god (Marut). Indeed, I do not see any creature, apart from the king of birds (Garuda) or the immensely powerful wind-god (Marut), who could follow me as I leap.
निमेषान्तरमात्रेण निरालम्भनमम्बरम् ।
सहसा निपतिष्यामि घनाद्विद्युदिवोत्थिता ॥२१॥
सहसा निपतिष्यामि घनाद्विद्युदिवोत्थिता ॥२१॥
21. nimeṣāntaramātreṇa nirālambhanamambaram ,
sahasā nipatiṣyāmi ghanādvidyudivotthitā.
sahasā nipatiṣyāmi ghanādvidyudivotthitā.
21.
nimeṣāntaramātreṇa nirālambhanam ambaram
sahasā nipatiṣyāmi ghanāt vidyut iva utthitā
sahasā nipatiṣyāmi ghanāt vidyut iva utthitā
21.
nimeṣāntaramātreṇa nirālambhanam ambaram
utthitā vidyut ghanāt iva sahasā nipatiṣyāmi
utthitā vidyut ghanāt iva sahasā nipatiṣyāmi
21.
In but a moment, I will swiftly descend through the unsupported sky, like a flash of lightning rising from a cloud.
भविष्यति हि मे रूपं प्लवमानस्य सागरम् ।
विष्णोः प्रक्रममाणस्य तदा त्रीन् विक्रमानिव ॥२२॥
विष्णोः प्रक्रममाणस्य तदा त्रीन् विक्रमानिव ॥२२॥
22. bhaviṣyati hi me rūpaṃ plavamānasya sāgaram ,
viṣṇoḥ prakramamāṇasya tadā trīn vikramāniva.
viṣṇoḥ prakramamāṇasya tadā trīn vikramāniva.
22.
bhaviṣyati hi me rūpam plavamānasya sāgaram
viṣṇoḥ prakramamāṇasya tadā trīn vikramān iva
viṣṇoḥ prakramamāṇasya tadā trīn vikramān iva
22.
hi me rūpam sāgaram plavamānasya tadā trīn
vikramān prakramamāṇasya viṣṇoḥ iva bhaviṣyati
vikramān prakramamāṇasya viṣṇoḥ iva bhaviṣyati
22.
Indeed, my form, as I fly over the ocean, will be like that of Viṣṇu when he took his three great strides.
बुद्ध्या चाहं प्रपश्यामि मनश्चेष्टा च मे तथा ।
अहं द्रक्ष्यामि वैदेहीं प्रमोदध्वं प्लवंगमाः ॥२३॥
अहं द्रक्ष्यामि वैदेहीं प्रमोदध्वं प्लवंगमाः ॥२३॥
23. buddhyā cāhaṃ prapaśyāmi manaśceṣṭā ca me tathā ,
ahaṃ drakṣyāmi vaidehīṃ pramodadhvaṃ plavaṃgamāḥ.
ahaṃ drakṣyāmi vaidehīṃ pramodadhvaṃ plavaṃgamāḥ.
23.
buddhyā ca aham prapaśyāmi manaḥ ceṣṭā ca me tathā
aham drakṣyāmi vaidehīm pramodadhvam plavaṅgamāḥ
aham drakṣyāmi vaidehīm pramodadhvam plavaṅgamāḥ
23.
ahaṃ buddhyā manaḥ ceṣṭā ca tathā ca prapaśyāmi
aham vaidehīm drakṣyāmi plavaṅgamāḥ pramodadhvam
aham vaidehīm drakṣyāmi plavaṅgamāḥ pramodadhvam
23.
I clearly perceive by my intellect and the activity of my mind that I shall see Vaidehī. Therefore, O monkeys, rejoice!
मारुतस्य समो वेगे गरुडस्य समो जवे ।
अयुतं योजनानां तु गमिष्यामीति मे मतिः ॥२४॥
अयुतं योजनानां तु गमिष्यामीति मे मतिः ॥२४॥
24. mārutasya samo vege garuḍasya samo jave ,
ayutaṃ yojanānāṃ tu gamiṣyāmīti me matiḥ.
ayutaṃ yojanānāṃ tu gamiṣyāmīti me matiḥ.
24.
mārutasya samaḥ vege garuḍasya samaḥ jave
ayutam yojanānām tu gamiṣyāmi iti me matiḥ
ayutam yojanānām tu gamiṣyāmi iti me matiḥ
24.
me matiḥ (asti yat) mārūtasya vege samaḥ garuḍasya
jave samaḥ (ahaṃ) ayutam yojanānām tu gamiṣyāmi iti
jave samaḥ (ahaṃ) ayutam yojanānām tu gamiṣyāmi iti
24.
My resolve is that I am equal to the wind god in speed and equal to Garuḍa in swiftness, and indeed, I will travel ten thousand yojanas.
वासवस्य सवज्रस्य ब्रह्मणो वा स्वयम्भुवः ।
विक्रम्य सहसा हस्तादमृतं तदिहानये ।
लङ्कां वापि समुत्क्षिप्य गच्छेयमिति मे मतिः ॥२५॥
विक्रम्य सहसा हस्तादमृतं तदिहानये ।
लङ्कां वापि समुत्क्षिप्य गच्छेयमिति मे मतिः ॥२५॥
25. vāsavasya savajrasya brahmaṇo vā svayambhuvaḥ ,
vikramya sahasā hastādamṛtaṃ tadihānaye ,
laṅkāṃ vāpi samutkṣipya gaccheyamiti me matiḥ.
vikramya sahasā hastādamṛtaṃ tadihānaye ,
laṅkāṃ vāpi samutkṣipya gaccheyamiti me matiḥ.
25.
vāsavasya savajrasya brahmaṇaḥ vā
svayambhuvaḥ vikramya sahasā hastāt
amṛtam tat iha ānaye laṅkām vā
api samutkṣipya gaccheyam iti me matiḥ
svayambhuvaḥ vikramya sahasā hastāt
amṛtam tat iha ānaye laṅkām vā
api samutkṣipya gaccheyam iti me matiḥ
25.
me matiḥ (asti yat) savajrasya vāsavasya
vā svayambhuvaḥ brahmaṇaḥ hastāt
sahasā vikramya tat amṛtam iha ānaye
vā api laṅkām samutkṣipya gaccheyam iti
vā svayambhuvaḥ brahmaṇaḥ hastāt
sahasā vikramya tat amṛtam iha ānaye
vā api laṅkām samutkṣipya gaccheyam iti
25.
My resolve is that I could forcefully seize the ambrosia from the hand of Indra, who wields his thunderbolt, or even from the self-born Brahmā, and bring it here. Or, I could even uplift Lankā itself and depart with it.
तमेवं वानरश्रेष्ठं गर्जन्तममितौजसं ।
उवाच परिसंहृष्टो जाम्बवान् हरिसत्तमः ॥२६॥
उवाच परिसंहृष्टो जाम्बवान् हरिसत्तमः ॥२६॥
26. tamevaṃ vānaraśreṣṭhaṃ garjantamamitaujasaṃ ,
uvāca parisaṃhṛṣṭo jāmbavān harisattamaḥ.
uvāca parisaṃhṛṣṭo jāmbavān harisattamaḥ.
26.
tam evam vānarśreṣṭham garjantam amitaujasam
uvāca parisaṃhṛṣṭaḥ jāmbavān harisattamaḥ
uvāca parisaṃhṛṣṭaḥ jāmbavān harisattamaḥ
26.
parisaṃhṛṣṭaḥ harisattamaḥ jāmbavān evam
amitaujasam garjantam tam vānarśreṣṭham uvāca
amitaujasam garjantam tam vānarśreṣṭham uvāca
26.
Jāmbavān, the foremost among the bears, greatly pleased, spoke thus to that best of monkeys (Hanuman), who was roaring with immense prowess.
वीर केसरिणः पुत्र वेगवन्मारुतात्मज ।
ज्ञातीनां विपुलं शोकस्त्वया तात प्रणाशितः ॥२७॥
ज्ञातीनां विपुलं शोकस्त्वया तात प्रणाशितः ॥२७॥
27. vīra kesariṇaḥ putra vegavanmārutātmaja ,
jñātīnāṃ vipulaṃ śokastvayā tāta praṇāśitaḥ.
jñātīnāṃ vipulaṃ śokastvayā tāta praṇāśitaḥ.
27.
vīra kesariṇaḥ putra vegavan mārutātmaja
jñātīnāṃ vipulaṃ śokaḥ tvayā tāta praṇāśitaḥ
jñātīnāṃ vipulaṃ śokaḥ tvayā tāta praṇāśitaḥ
27.
O heroic son of Keśarin, swift son of Maruta! You, dear one, have completely dispelled the immense sorrow of your kinsmen.
तव कल्याणरुचयः कपिमुख्याः समागताः ।
मङ्गलं कार्यसिद्ध्यर्थं करिष्यन्ति समाहिताः ॥२८॥
मङ्गलं कार्यसिद्ध्यर्थं करिष्यन्ति समाहिताः ॥२८॥
28. tava kalyāṇarucayaḥ kapimukhyāḥ samāgatāḥ ,
maṅgalaṃ kāryasiddhyarthaṃ kariṣyanti samāhitāḥ.
maṅgalaṃ kāryasiddhyarthaṃ kariṣyanti samāhitāḥ.
28.
tava kalyāṇarucayaḥ kapimukhyāḥ samāgatāḥ
maṅgalaṃ kāryasiddhyarthaṃ kariṣyanti samāhitāḥ
maṅgalaṃ kāryasiddhyarthaṃ kariṣyanti samāhitāḥ
28.
The principal monkeys, who desire your well-being, have assembled. They will, with focused minds, perform auspicious rites for the success of the mission.
ऋषीणां च प्रसादेन कपिवृद्धमतेन च ।
गुरूणां च प्रसादेन प्लवस्व त्वं महार्णवम् ॥२९॥
गुरूणां च प्रसादेन प्लवस्व त्वं महार्णवम् ॥२९॥
29. ṛṣīṇāṃ ca prasādena kapivṛddhamatena ca ,
gurūṇāṃ ca prasādena plavasva tvaṃ mahārṇavam.
gurūṇāṃ ca prasādena plavasva tvaṃ mahārṇavam.
29.
ṛṣīṇāṃ ca prasādena kapivṛddhamatena ca
gurūṇāṃ ca prasādena plavasva tvaṃ mahārṇavam
gurūṇāṃ ca prasādena plavasva tvaṃ mahārṇavam
29.
By the grace of the sages, by the counsel of the elder monkeys, and by the favor of the venerable teachers (guru), you must leap across the great ocean!
स्थास्यामश्चैकपादेन यावदागमनं तव ।
त्वद्गतानि च सर्वेषां जीवितानि वनौकसाम् ॥३०॥
त्वद्गतानि च सर्वेषां जीवितानि वनौकसाम् ॥३०॥
30. sthāsyāmaścaikapādena yāvadāgamanaṃ tava ,
tvadgatāni ca sarveṣāṃ jīvitāni vanaukasām.
tvadgatāni ca sarveṣāṃ jīvitāni vanaukasām.
30.
sthāsyāmaḥ ca ekapādena yāvat āgamanaṃ tava
tvatgatāni ca sarveṣāṃ jīvitāni vanaukasām
tvatgatāni ca sarveṣāṃ jīvitāni vanaukasām
30.
We will stand on one foot until your return, and indeed, the lives of all these forest-dwelling monkeys depend entirely on you.
ततस्तु हरिशार्दूलस्तानुवाच वनौकसः ।
नेयं मम मही वेगं प्लवने धारयिष्यति ॥३१॥
नेयं मम मही वेगं प्लवने धारयिष्यति ॥३१॥
31. tatastu hariśārdūlastānuvāca vanaukasaḥ ,
neyaṃ mama mahī vegaṃ plavane dhārayiṣyati.
neyaṃ mama mahī vegaṃ plavane dhārayiṣyati.
31.
tataḥ tu hariśārdūlaḥ tān uvāca vanaukasaḥ
na iyam mama mahī vegam plavane dhārayiṣyati
na iyam mama mahī vegam plavane dhārayiṣyati
31.
tataḥ tu hariśārdūlaḥ tān vanaukasaḥ uvāca
mama iyam mahī plavane vegam na dhārayiṣyati
mama iyam mahī plavane vegam na dhārayiṣyati
31.
Then, that best of monkeys (Hanuman) said to those forest-dwellers: "This ground will not be able to sustain my speed during the leap."
एतानि हि नगस्यास्य शिलासंकटशालिनः ।
शिखराणि महेन्द्रस्य स्थिराणि च महान्ति च ॥३२॥
शिखराणि महेन्द्रस्य स्थिराणि च महान्ति च ॥३२॥
32. etāni hi nagasyāsya śilāsaṃkaṭaśālinaḥ ,
śikharāṇi mahendrasya sthirāṇi ca mahānti ca.
śikharāṇi mahendrasya sthirāṇi ca mahānti ca.
32.
etāni hi nagasya asya śilāsaṅkaṭaśālinaḥ
śikharāṇi mahendrasya sthirāṇi ca mahānti ca
śikharāṇi mahendrasya sthirāṇi ca mahānti ca
32.
hi asya nagasya mahendrasya śilāsaṅkaṭaśālinaḥ
etāni śikharāṇi sthirāṇi ca mahānti ca
etāni śikharāṇi sthirāṇi ca mahānti ca
32.
Indeed, these peaks of this Mahendra mountain, which are adorned with difficult rocks, are both stable and immense.
एतानि मम निष्पेषं पादयोः पततां वराः ।
प्लवतो धारयिष्यन्ति योजनानामितः शतम् ॥३३॥
प्लवतो धारयिष्यन्ति योजनानामितः शतम् ॥३३॥
33. etāni mama niṣpeṣaṃ pādayoḥ patatāṃ varāḥ ,
plavato dhārayiṣyanti yojanānāmitaḥ śatam.
plavato dhārayiṣyanti yojanānāmitaḥ śatam.
33.
etāni mama niṣpeṣam pādayoḥ patatām varāḥ
plavataḥ dhārayiṣyanti yojanānām itaḥ śatam
plavataḥ dhārayiṣyanti yojanānām itaḥ śatam
33.
varāḥ patatām,
etāni mama plavataḥ pādayoḥ niṣpeṣam itaḥ śatam yojanānām dhārayiṣyanti
etāni mama plavataḥ pādayoḥ niṣpeṣam itaḥ śatam yojanānām dhārayiṣyanti
33.
O excellent ones among the leaping ones, these (peaks) will sustain the pressure of my feet as I leap, for a hundred yojanas from here.
ततस्तु मारुतप्रख्यः स हरिर्मारुतात्मजः ।
आरुरोह नगश्रेष्ठं महेन्द्रमरिमर्दनः ॥३४॥
आरुरोह नगश्रेष्ठं महेन्द्रमरिमर्दनः ॥३४॥
34. tatastu mārutaprakhyaḥ sa harirmārutātmajaḥ ,
āruroha nagaśreṣṭhaṃ mahendramarimardanaḥ.
āruroha nagaśreṣṭhaṃ mahendramarimardanaḥ.
34.
tataḥ tu mārutaprakhyaḥ sa hariḥ mārutātmajaḥ
āruroha nagaśreṣṭham mahendram arimardanaḥ
āruroha nagaśreṣṭham mahendram arimardanaḥ
34.
tataḥ tu mārutaprakhyaḥ arimardanaḥ mārutātmajaḥ
sa hariḥ nagaśreṣṭham mahendram āruroha
sa hariḥ nagaśreṣṭham mahendram āruroha
34.
Then, that monkey, swift as the wind, the son of Maruta (Hanuman), the destroyer of enemies, ascended Mahendra, the best of mountains.
वृतं नानाविधैर्वृक्षैर्मृगसेवितशाद्वलम् ।
लताकुसुमसंबाधं नित्यपुष्पफलद्रुमम् ॥३५॥
लताकुसुमसंबाधं नित्यपुष्पफलद्रुमम् ॥३५॥
35. vṛtaṃ nānāvidhairvṛkṣairmṛgasevitaśādvalam ,
latākusumasaṃbādhaṃ nityapuṣpaphaladrumam.
latākusumasaṃbādhaṃ nityapuṣpaphaladrumam.
35.
vṛtam nānāvidhaiḥ vṛkṣaiḥ mṛgasevitaśādvalam
latākusumasaṃbādham nityapuṣpaphaladrumam
latākusumasaṃbādham nityapuṣpaphaladrumam
35.
vṛtam nānāvidhaiḥ vṛkṣaiḥ mṛgasevitaśādvalam
latākusumasaṃbādham nityapuṣpaphaladrumam
latākusumasaṃbādham nityapuṣpaphaladrumam
35.
It was surrounded by diverse trees and had grassy fields frequented by deer. It was dense with creepers and flowers, and its trees bore blossoms and fruits continuously.
सिंहशार्दूलचरितं मत्तमातङ्गसेवितम् ।
मत्तद्विजगणोद्घुष्टं सलिलोत्पीडसंकुलम् ॥३६॥
मत्तद्विजगणोद्घुष्टं सलिलोत्पीडसंकुलम् ॥३६॥
36. siṃhaśārdūlacaritaṃ mattamātaṅgasevitam ,
mattadvijagaṇodghuṣṭaṃ salilotpīḍasaṃkulam.
mattadvijagaṇodghuṣṭaṃ salilotpīḍasaṃkulam.
36.
siṃhaśārdūlacaritam mattamātaṅgasevitam
mattadvijagaṇodghuṣṭam salilotpīḍasaṃkulam
mattadvijagaṇodghuṣṭam salilotpīḍasaṃkulam
36.
siṃhaśārdūlacaritam mattamātaṅgasevitam
mattadvijagaṇodghuṣṭam salilotpīḍasaṃkulam
mattadvijagaṇodghuṣṭam salilotpīḍasaṃkulam
36.
It was roamed by lions and tigers, frequented by rutting elephants, resounding with the cries of excited flocks of birds, and teeming with gushing waterfalls.
महद्भिरुच्छ्रितं शृङ्गैर्महेन्द्रं स महाबलः ।
विचचार हरिश्रेष्ठो महेन्द्रसमविक्रमः ॥३७॥
विचचार हरिश्रेष्ठो महेन्द्रसमविक्रमः ॥३७॥
37. mahadbhirucchritaṃ śṛṅgairmahendraṃ sa mahābalaḥ ,
vicacāra hariśreṣṭho mahendrasamavikramaḥ.
vicacāra hariśreṣṭho mahendrasamavikramaḥ.
37.
mahābhiḥ ucchritam śṛṅgaiḥ mahendram saḥ mahābalaḥ
vicacāra hariśreṣṭhaḥ mahendrasamavikramaḥ
vicacāra hariśreṣṭhaḥ mahendrasamavikramaḥ
37.
saḥ mahābalaḥ hariśreṣṭhaḥ mahendrasamavikramaḥ
mahābhiḥ śṛṅgaiḥ ucchritam mahendram vicacāra
mahābhiḥ śṛṅgaiḥ ucchritam mahendram vicacāra
37.
That greatly mighty one, the best among monkeys (Hanumān), whose prowess was equal to (Lord) Mahendra, roamed over the great Mahendra mountain, which was elevated by its mighty peaks.
पादाभ्यां पीडितस्तेन महाशैलो महात्मना ।
ररास सिंहाभिहतो महान्मत्त इव द्विपः ॥३८॥
ररास सिंहाभिहतो महान्मत्त इव द्विपः ॥३८॥
38. pādābhyāṃ pīḍitastena mahāśailo mahātmanā ,
rarāsa siṃhābhihato mahānmatta iva dvipaḥ.
rarāsa siṃhābhihato mahānmatta iva dvipaḥ.
38.
pādābhyām pīḍitaḥ tena mahāśailaḥ mahātmanā
rarāsa siṃhābhihataḥ mahān mattaḥ iva dvipaḥ
rarāsa siṃhābhihataḥ mahān mattaḥ iva dvipaḥ
38.
tena mahātmanā pādābhyām pīḍitaḥ mahāśailaḥ
siṃhābhihataḥ mahān mattaḥ dvipaḥ iva rarāsa
siṃhābhihataḥ mahān mattaḥ dvipaḥ iva rarāsa
38.
Pressed by the feet of that great-souled one (Hanumān), the great mountain roared, just like a mighty rutting elephant struck by a lion.
मुमोच सलिलोत्पीडान् विप्रकीर्णशिलोच्चयः ।
वित्रस्तमृगमातङ्गः प्रकम्पितमहाद्रुमः ॥३९॥
वित्रस्तमृगमातङ्गः प्रकम्पितमहाद्रुमः ॥३९॥
39. mumoca salilotpīḍān viprakīrṇaśiloccayaḥ ,
vitrastamṛgamātaṅgaḥ prakampitamahādrumaḥ.
vitrastamṛgamātaṅgaḥ prakampitamahādrumaḥ.
39.
mumoca salilotpīḍān viprakīrṇaśiloccayaḥ
vitrastamṛgamātaṅgaḥ prakampitamahādrumaḥ
vitrastamṛgamātaṅgaḥ prakampitamahādrumaḥ
39.
viprakīrṇaśiloccayaḥ vitrastamṛgamātaṅgaḥ
prakampitamahādrumaḥ salilotpīḍān mumoca
prakampitamahādrumaḥ salilotpīḍān mumoca
39.
The mountain released gushing torrents of water, with its rock formations scattered, its deer and elephants terrified, and its great trees trembling.
नानागन्धर्वमिथुनैः पानसंसर्गकर्कशैः ।
उत्पतद्भिर्विहंगैश्च विद्याधरगणैरपि ॥४०॥
उत्पतद्भिर्विहंगैश्च विद्याधरगणैरपि ॥४०॥
40. nānāgandharvamithunaiḥ pānasaṃsargakarkaśaiḥ ,
utpatadbhirvihaṃgaiśca vidyādharagaṇairapi.
utpatadbhirvihaṃgaiśca vidyādharagaṇairapi.
40.
nānāgandharvamithunaiḥ pānasansargakarkaśaiḥ
utpatadbhiḥ vihaṅgaiḥ ca vidyādharagaṇaiḥ api
utpatadbhiḥ vihaṅgaiḥ ca vidyādharagaṇaiḥ api
40.
nānāgandharvamithunaiḥ pānasansargakarkaśaiḥ
utpatadbhiḥ vihaṅgaiḥ ca vidyādharagaṇaiḥ api
utpatadbhiḥ vihaṅgaiḥ ca vidyādharagaṇaiḥ api
40.
Being abandoned by various pairs of gandharvas, who were boisterous from their drinking parties; by birds flying upwards; and also by groups of vidyādharas.
त्यज्यमानमहासानुः संनिलीनमहोरगः ।
शैलशृङ्गशिलोद्घातस्तदाभूत् स महागिरिः ॥४१॥
शैलशृङ्गशिलोद्घातस्तदाभूत् स महागिरिः ॥४१॥
41. tyajyamānamahāsānuḥ saṃnilīnamahoragaḥ ,
śailaśṛṅgaśilodghātastadābhūt sa mahāgiriḥ.
śailaśṛṅgaśilodghātastadābhūt sa mahāgiriḥ.
41.
tyajyamānamahāsānuḥ saṃnilīnamahoragaḥ
śailaśṛṅgaśilodghātaḥ tadā abhūt saḥ mahāgiriḥ
śailaśṛṅgaśilodghātaḥ tadā abhūt saḥ mahāgiriḥ
41.
tadā saḥ mahāgiriḥ tyajyamānamahāsānuḥ
saṃnilīnamahoragaḥ śailaśṛṅgaśilodghātaḥ abhūt
saṃnilīnamahoragaḥ śailaśṛṅgaśilodghātaḥ abhūt
41.
Then that great mountain (mahāgiri) became one with its mighty ridges being deserted, its great serpents deeply concealed, and its mountain peaks shattered with falling rocks.
निःश्वसद्भिस्तदा तैस्तु भुजगैरर्धनिःसृतैः ।
सपताक इवाभाति स तदा धरणीधरः ॥४२॥
सपताक इवाभाति स तदा धरणीधरः ॥४२॥
42. niḥśvasadbhistadā taistu bhujagairardhaniḥsṛtaiḥ ,
sapatāka ivābhāti sa tadā dharaṇīdharaḥ.
sapatāka ivābhāti sa tadā dharaṇīdharaḥ.
42.
niḥśvasadbhiḥ tadā taiḥ tu bhujagaiḥ ardhaniḥsṛtaiḥ
sapatākaḥ iva ābhāti saḥ tadā dharaṇīdharaḥ
sapatākaḥ iva ābhāti saḥ tadā dharaṇīdharaḥ
42.
tadā saḥ dharaṇīdharaḥ taiḥ tu ardhaniḥsṛtaiḥ
niḥśvasadbhiḥ bhujagaiḥ sapatākaḥ iva ābhāti
niḥśvasadbhiḥ bhujagaiḥ sapatākaḥ iva ābhāti
42.
Then, that mountain (dharaṇīdhara) appeared as if adorned with banners, because of those half-emerged serpents which were hissing.
ऋषिभिस्त्रास संभ्रान्तैस्त्यज्यमानः शिलोच्चयः ।
सीदन्महति कान्तारे सार्थहीन इवाध्वगः ॥४३॥
सीदन्महति कान्तारे सार्थहीन इवाध्वगः ॥४३॥
43. ṛṣibhistrāsa saṃbhrāntaistyajyamānaḥ śiloccayaḥ ,
sīdanmahati kāntāre sārthahīna ivādhvagaḥ.
sīdanmahati kāntāre sārthahīna ivādhvagaḥ.
43.
ṛṣibhiḥ trāsa saṃbhrāntaiḥ tyajyamānaḥ śiloccayaḥ
sīdan mahati kāntāre sārthahīnaḥ iva adhvagaḥ
sīdan mahati kāntāre sārthahīnaḥ iva adhvagaḥ
43.
śiloccayaḥ ṛṣibhiḥ trāsa saṃbhrāntaiḥ tyajyamānaḥ
mahati kāntāre sīdan adhvagaḥ sārthahīnaḥ iva
mahati kāntāre sīdan adhvagaḥ sārthahīnaḥ iva
43.
The mountain, abandoned by sages distraught with fear, sank down in the vast wilderness, just like a traveler who has lost his caravan.
स वेगवान् वेगसमाहितात्मा हरिप्रवीरः परवीरहन्ता ।
मनः समाधाय महानुभावो जगाम लङ्कां मनसा मनस्वी ॥४४॥
मनः समाधाय महानुभावो जगाम लङ्कां मनसा मनस्वी ॥४४॥
44. sa vegavān vegasamāhitātmā haripravīraḥ paravīrahantā ,
manaḥ samādhāya mahānubhāvo jagāma laṅkāṃ manasā manasvī.
manaḥ samādhāya mahānubhāvo jagāma laṅkāṃ manasā manasvī.
44.
saḥ vegavān vega samāhitātmā haripravīraḥ paravīrahantā
manaḥ samādhāya mahānubhāvaḥ jagāma laṅkām manasā manasvī
manaḥ samādhāya mahānubhāvaḥ jagāma laṅkām manasā manasvī
44.
saḥ vegavān vega samāhitātmā haripravīraḥ paravīrahantā
mahānubhāvaḥ manasvī manaḥ samādhāya manasā laṅkām jagāma
mahānubhāvaḥ manasvī manaḥ samādhāya manasā laṅkām jagāma
44.
That swift one, whose inner being was intensely focused by his speed, the foremost among monkeys and the destroyer of enemy heroes, that noble-hearted and resolute individual, concentrated his mind and mentally proceeded to Laṅkā.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66 (current chapter)
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100