Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-3, chapter-21

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
एवमाधर्षितः शूरः शूर्पणख्या खरस्तदा ।
उवाच रक्षसां मध्ये खरः खरतरं वचः ॥१॥
1. evamādharṣitaḥ śūraḥ śūrpaṇakhyā kharastadā ,
uvāca rakṣasāṃ madhye kharaḥ kharataraṃ vacaḥ.
1. evam ādharṣitaḥ śūraḥ śūrpaṇakhyā kharaḥ tadā
uvāca rakṣasām madhye kharaḥ kharataram vacaḥ
1. tadā śūrpaṇakhyā evam ādharṣitaḥ śūraḥ kharaḥ
rakṣasām madhye kharataram vacaḥ uvāca
1. Thus provoked by Shurpanakha, the valiant Khara then spoke a very harsh word amidst the Rākṣasas.
तवापमानप्रभवः क्रोधो ऽयमतुलो मम ।
न शक्यते धारयितुं लवणाम्भ इवोत्थितम् ॥२॥
2. tavāpamānaprabhavaḥ krodho'yamatulo mama ,
na śakyate dhārayituṃ lavaṇāmbha ivotthitam.
2. tava apamānaprabhavaḥ krodhaḥ ayam atulaḥ mama
| na śakyate dhārayitum lavaṇāmbhaḥ iva utthitam
2. tava apamānaprabhavaḥ ayam atulaḥ mama krodhaḥ
utthitam lavaṇāmbhaḥ iva dhārayitum na śakyate
2. This incomparable anger of mine, born from your insult, cannot be contained, just like seawater that has welled up.
न रामं गणये वीर्यान्मानुषं क्षीणजीवितम् ।
आत्मा दुश्चरितैः प्राणान् हतो यो ऽद्य विमोक्ष्यति ॥३॥
3. na rāmaṃ gaṇaye vīryānmānuṣaṃ kṣīṇajīvitam ,
ātmā duścaritaiḥ prāṇān hato yo'dya vimokṣyati.
3. na rāmam gaṇaye vīryāt mānuṣam kṣīṇajīvitam |
ātmā duścaritaiḥ prāṇān hataḥ yaḥ adya vimokṣyati
3. na rāmam mānuṣam kṣīṇajīvitam vīryāt gaṇaye yaḥ
ātmā duścaritaiḥ hataḥ adya prāṇān vimokṣyati
3. I do not consider Rama, a human with diminished life, to be powerful. He whose soul (ātman), afflicted by misdeeds, will abandon his life today.
बाष्पः संह्रियतामेष संभ्रमश्च विमुच्यताम् ।
अहं रामः सह भ्रात्रा नयामि यमसादनम् ॥४॥
4. bāṣpaḥ saṃhriyatāmeṣa saṃbhramaśca vimucyatām ,
ahaṃ rāmaḥ saha bhrātrā nayāmi yamasādanam.
4. bāṣpaḥ saṃhriyatām eṣa saṃbhramaḥ ca vimucyatām
| aham rāmaḥ saha bhrātrā nayāmi yamāsādanam
4. eṣa bāṣpaḥ saṃhriyatām ca saṃbhramaḥ vimucyatām
aham saha bhrātrā rāmaḥ yamāsādanam nayāmi
4. Let these tears be restrained, and let this agitation be abandoned. I, along with my brother, will take Rama to the abode of Yama.
परश्वधहतस्याद्य मन्दप्राणस्य भूतले ।
रामस्य रुधिरं रक्तमुष्णं पास्यसि राक्षसि ॥५॥
5. paraśvadhahatasyādya mandaprāṇasya bhūtale ,
rāmasya rudhiraṃ raktamuṣṇaṃ pāsyasi rākṣasi.
5. paraśvadhahatasya adya mandaprāṇasya bhūtale |
rāmasya rudhiram raktam uṣṇam pāsyasi rākṣasi
5. rākṣasi,
adya bhūtale paraśvadhahatasya mandaprāṇasya rāmasya uṣṇam raktam rudhiram pāsyasi
5. O ogress, today you will drink the hot, red blood of Rama, who lies on the ground, struck by an axe, with his life fading.
सा प्रहृष्ट्वा वचः श्रुत्वा खरस्य वदनाच्च्युतम् ।
प्रशशंस पुनर्मौर्ख्याद्भ्रातरं रक्षसां वरम् ॥६॥
6. sā prahṛṣṭvā vacaḥ śrutvā kharasya vadanāccyutam ,
praśaśaṃsa punarmaurkhyādbhrātaraṃ rakṣasāṃ varam.
6. sā prahṛṣṭvā vacaḥ śrutvā kharasya vadanāt cyutam |
praśaśaṃsa punaḥ maurkhyāt bhrātaram rakṣasām varam
6. sā,
kharasya vadanāt cyutam vacaḥ śrutvā prahṛṣṭvā,
punaḥ maurkhyāt rakṣasām varam bhrātaram praśaśaṃsa.
6. She, delighted after hearing the words uttered from Khara's mouth, again praised her brother, the best of Rākṣasas, out of foolishness.
तया परुषितः पूर्वं पुनरेव प्रशंसितः ।
अब्रवीद्दूषणं नाम खरः सेनापतिं तदा ॥७॥
7. tayā paruṣitaḥ pūrvaṃ punareva praśaṃsitaḥ ,
abravīddūṣaṇaṃ nāma kharaḥ senāpatiṃ tadā.
7. tayā paruṣitaḥ pūrvam punaḥ eva praśaṃsitaḥ
abravīt dūṣaṇam nāma kharaḥ senāpatim tadā
7. tadā kharaḥ pūrvam tayā paruṣitaḥ punaḥ eva
praśaṃsitaḥ dūṣaṇam nāma senāpatim abravīt
7. Khara, having previously been harshly admonished by her and then again praised by her, then spoke to his commander named Dūṣaṇa.
चतुर्दश सहस्राणि मम चित्तानुवर्तिनाम् ।
रक्षसीं भीमवेगानां समरेष्वनिवर्तिनाम् ॥८॥
8. caturdaśa sahasrāṇi mama cittānuvartinām ,
rakṣasīṃ bhīmavegānāṃ samareṣvanivartinām.
8. caturdaśa sahasrāṇi mama cittānuvartinām
rakṣasīm bhīmavegānām samareṣu anivartinām
8. caturdaśa sahasrāṇi rakṣasīm mama
cittānuvartinām bhīmavegānām samareṣu anivartinām
8. (There are) fourteen thousand Rākṣasas who are obedient to my will, possess tremendous speed, and never retreat in battles.
नीलजीमूतवर्णानां घोराणां क्रूरकर्मणाम् ।
लोकसिंहाविहाराणां बलिनामुग्रतेजसाम् ॥९॥
9. nīlajīmūtavarṇānāṃ ghorāṇāṃ krūrakarmaṇām ,
lokasiṃhāvihārāṇāṃ balināmugratejasām.
9. nīlajīmūtavarṇānām ghorāṇām krūrakarmaṇām
lokasiṃhāvihārāṇām balinām ugratejasām
9. nīlajīmūtavarṇānām ghorāṇām krūrakarmaṇām
lokasiṃhāvihārāṇām balinām ugratejasām
9. (They are) whose color is like dark thunderclouds, who are dreadful, perform cruel deeds, roam the world like lions, are mighty, and possess fierce energy.
तेषां शार्दूलदर्पाणां महास्यानां महौजसाम् ।
सर्वोद्योगमुदीर्णानां रक्षसां सौम्य कारय ॥१०॥
10. teṣāṃ śārdūladarpāṇāṃ mahāsyānāṃ mahaujasām ,
sarvodyogamudīrṇānāṃ rakṣasāṃ saumya kāraya.
10. teṣām śārdūladarpāṇām mahāsyānām mahaujasām
sarvodyogam udīrṇānām rakṣasām saumya kāraya
10. saumya teṣām śārdūladarpāṇām mahāsyānām
mahaujasām udīrṇānām rakṣasām sarvodyogam kāraya
10. O Saumya (Dūṣaṇa), arrange all preparations for these Rākṣasas, who possess the pride of tigers, have formidable mouths, immense energy, and are eager for action.
उपस्थापय मे क्षिप्रं रथं सौम्य धनूंषि च ।
शरांश्च चित्रान् खड्गांश्च शक्तीश्च विविधाः शिताः ॥११॥
11. upasthāpaya me kṣipraṃ rathaṃ saumya dhanūṃṣi ca ,
śarāṃśca citrān khaḍgāṃśca śaktīśca vividhāḥ śitāḥ.
11. upasthāpaya me kṣipram ratham saumya dhanūṃṣi ca
śarān ca citrān khaḍgān ca śaktīḥ ca vividhāḥ śitāḥ
11. saumya me kṣipram ratham dhanūṃṣi ca citrān śarān
ca khaḍgān ca vividhāḥ śitāḥ śaktīḥ ca upasthāpaya
11. O gentle one, quickly bring forth for me the chariot, bows, and various sharp arrows, swords, and lances.
अग्रे निर्यातुमिच्छामि पौलस्त्यानां महात्मनाम् ।
वधार्थं दुर्विनीतस्य रामस्य रणकोविदः ॥१२॥
12. agre niryātumicchāmi paulastyānāṃ mahātmanām ,
vadhārthaṃ durvinītasya rāmasya raṇakovidaḥ.
12. agre niryātum icchāmi paulastyānām mahātmanām
vadhārtham durvinītasya rāmasya raṇakovidaḥ
12. raṇakovidaḥ (aham) agre paulastyānām mahātmanām
durvinītasya rāmasya vadhārtham niryātum icchāmi
12. Skilled in battle, I wish to march forth ahead of the mighty Pāulastyas for the purpose of slaying the arrogant Rama.
इति तस्य ब्रुवाणस्य सूर्यवर्णं महारथम् ।
सदश्वैः शबलैर्युक्तमाचचक्षे ऽथ दूषणः ॥१३॥
13. iti tasya bruvāṇasya sūryavarṇaṃ mahāratham ,
sadaśvaiḥ śabalairyuktamācacakṣe'tha dūṣaṇaḥ.
13. iti tasya bruvāṇasya sūryavarṇam mahāratham
sadaśvaiḥ śabalaiḥ yuktam ācacaksṣe atha dūṣaṇaḥ
13. iti tasya bruvāṇasya (sati),
atha dūṣaṇaḥ sūryavarṇam śabalaiḥ sadaśvaiḥ yuktam mahāratham ācacaksṣe
13. As he spoke thus, Dūṣaṇa then pointed out a great chariot, radiant like the sun, equipped with excellent, dappled horses.
तं मेरुशिखराकारं तप्तकाञ्चनभूषणम् ।
हेमचक्रमसंबाधं वैदूर्यमय कूबरम् ॥१४॥
14. taṃ meruśikharākāraṃ taptakāñcanabhūṣaṇam ,
hemacakramasaṃbādhaṃ vaidūryamaya kūbaram.
14. tam meruśikharākāram taptakāñcanabhūṣaṇam
hemacakram asaṃbādham vaidūryamaya kūbaram
14. tam meruśikharākāram taptakāñcanabhūṣaṇam hemacakram
asaṃbādham vaidūryamaya kūbaram (ratham ācacaksṣe)
14. That (chariot) resembled the peak of Mount Meru, adorned with molten gold, with golden wheels, spacious, and with a pole made of lapis lazuli.
मत्स्यैः पुष्पैर्द्रुमैः शैलैश्चन्द्रसूर्यैश्च काञ्चनैः ।
माङ्गल्यैः पक्षिसंघैश्च ताराभिश्च समावृतम् ॥१५॥
15. matsyaiḥ puṣpairdrumaiḥ śailaiścandrasūryaiśca kāñcanaiḥ ,
māṅgalyaiḥ pakṣisaṃghaiśca tārābhiśca samāvṛtam.
15. matsyaiḥ puṣpaiḥ drumaiḥ śailaiḥ candrasūryaiḥ ca
kāñcanaiḥ māṅgalyaiḥ pakṣisaṃghaiḥ ca tārābhiḥ ca samāvṛtam
15. matsyaiḥ puṣpaiḥ drumaiḥ śailaiḥ candrasūryaiḥ ca
kāñcanaiḥ māṅgalyaiḥ pakṣisaṃghaiḥ ca tārābhiḥ ca samāvṛtam
15. It was surrounded by fish, flowers, trees, mountains, moons and suns, golden objects, auspicious symbols, flocks of birds, and stars.
ध्वजनिस्त्रिंशसंपन्नं किङ्किणीकविभूषितम् ।
सदश्वयुक्तं सो ऽमर्षादारुरोह रथं खरः ॥१६॥
16. dhvajanistriṃśasaṃpannaṃ kiṅkiṇīkavibhūṣitam ,
sadaśvayuktaṃ so'marṣādāruroha rathaṃ kharaḥ.
16. dhvajanistriṃśasampannam kiṅkiṇīkavibhūṣitam
sadaśvayuktam saḥ amarṣāt āruroha ratham kharaḥ
16. kharaḥ saḥ amarṣāt dhvajanistriṃśasampannam
kiṅkiṇīkavibhūṣitam sadaśvayuktam ratham āruroha
16. Khara, filled with anger, mounted the chariot that was equipped with flags and swords, adorned with small bells, and yoked with excellent horses.
निशाम्य तं रथगतं राक्षसा भीमविक्रमाः ।
तस्थुः संपरिवार्यैनं दूषणं च महाबलम् ॥१७॥
17. niśāmya taṃ rathagataṃ rākṣasā bhīmavikramāḥ ,
tasthuḥ saṃparivāryainaṃ dūṣaṇaṃ ca mahābalam.
17. niśāmya tam rathagatam rākṣasāḥ bhīmavikramāḥ
tasthuḥ saṃparivārya enam dūṣaṇam ca mahābalam
17. bhīmavikramāḥ rākṣasāḥ tam rathagatam niśāmya
enam ca mahābalam dūṣaṇam saṃparivārya tasthuḥ
17. The Rākṣasas of terrible valor, having observed him (Khara) mounted on the chariot, stood surrounding him and the mighty Dūṣaṇa.
खरस्तु तान्महेष्वासान् घोरचर्मायुधध्वजान् ।
निर्यातेत्यब्रवीद्दृष्ट्वा रथस्थः सर्वराक्षसान् ॥१८॥
18. kharastu tānmaheṣvāsān ghoracarmāyudhadhvajān ,
niryātetyabravīddṛṣṭvā rathasthaḥ sarvarākṣasān.
18. kharaḥ tu tān maheṣvāsān ghoracarmāyudhadhvajan
niryāta iti abravīt dṛṣṭvā rathasthaḥ sarvarākṣasān
18. kharaḥ tu rathasthaḥ ghoracarmāyudhadhvajan maheṣvāsān
tān sarvarākṣasān dṛṣṭvā niryāta iti abravīt
18. But Khara, standing on the chariot, seeing all those Rākṣasas with their formidable bows, terrible shields, weapons, and banners, commanded, 'Go forth!'
ततस्तद् राक्षसं सैन्यं घोरचर्मायुधध्वजम् ।
निर्जगाम जनस्थानान्महानादं महाजवम् ॥१९॥
19. tatastad rākṣasaṃ sainyaṃ ghoracarmāyudhadhvajam ,
nirjagāma janasthānānmahānādaṃ mahājavam.
19. tataḥ tat rākṣasam sainyam ghoracarmāyudhadhvajam
nirjagāma janasthānāt mahānādam mahājavam
19. tataḥ tat ghoracarmāyudhadhvajam mahānādam
mahājavam rākṣasam sainyam janasthānāt nirjagāma
19. Then, that demonic army, characterized by its formidable shields, weapons, and banners, emerged from Janasthāna, emitting a tremendous roar and moving with immense speed.
मुद्गरैः पट्टिशैः शूलैः सुतीक्ष्णैश्च परश्वधैः ।
खड्गैश्चक्रैश्च हस्तस्थैर्भ्राजमानैश्च तोमरैः ॥२०॥
20. mudgaraiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ sutīkṣṇaiśca paraśvadhaiḥ ,
khaḍgaiścakraiśca hastasthairbhrājamānaiśca tomaraiḥ.
20. mudgaraiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ sutīkṣṇaiḥ ca paraśvadhaiḥ
khaḍgaiḥ cakraiḥ ca hastasthaiḥ bhrājamānaiḥ ca tomaraiḥ
20. mudgaraiḥ paṭṭiśaiḥ śūlaiḥ ca sutīkṣṇaiḥ paraśvadhaiḥ
khaḍgaiḥ cakraiḥ ca hastasthaiḥ bhrājamānaiḥ tomaraiḥ
20. They were equipped with maces, pikes, sharp-edged spears (paṭṭiśa), and very keen battle-axes; and with swords, discuses, and gleaming javelins held in their hands.
शक्तिभिः पतिघैर्घोरैरतिमात्रैश्च कार्मुकैः ।
गदासिमुसलैर्वज्रैर्गृहीतैर्भीमदर्शनैः ॥२१॥
21. śaktibhiḥ patighairghorairatimātraiśca kārmukaiḥ ,
gadāsimusalairvajrairgṛhītairbhīmadarśanaiḥ.
21. śaktibhiḥ patighaiḥ ghoraiḥ atimātraiḥ ca kārmukaiḥ
gadāsimusalaiḥ vajraiḥ gṛhītaiḥ bhīmadarśanaiḥ
21. ghoraiḥ śaktibhiḥ patighaiḥ ca atimātraiḥ kārmukaiḥ
gadāsimusalaiḥ ca vajraiḥ gṛhītaiḥ bhīmadarśanaiḥ
21. They were equipped with dreadful spears (śakti) and battle-axes, and with exceedingly large bows; they also held maces, swords, pestles, and thunderbolts, which were fearsome to behold.
राक्षसानां सुघोराणां सहस्राणि चतुर्दश ।
निर्यातानि जनस्थानात् खरचित्तानुवर्तिनाम् ॥२२॥
22. rākṣasānāṃ sughorāṇāṃ sahasrāṇi caturdaśa ,
niryātāni janasthānāt kharacittānuvartinām.
22. rākṣasānām sughorāṇām sahasrāṇi caturdaśa
niryātāni janasthānāt kharacittānuvartinām
22. kharacittānuvartinām sughorāṇām rākṣasānām
caturdaśa sahasrāṇi janasthānāt niryātāni
22. Fourteen thousand exceedingly dreadful Rākṣasas, who were obedient to Khara's will, emerged from Janasthāna.
तांस्त्वभिद्रवतो दृष्ट्वा राक्षसान्भीमविक्रमान् ।
खरस्यापि रथः किं चिज्जगाम तदनन्तरम् ॥२३॥
23. tāṃstvabhidravato dṛṣṭvā rākṣasānbhīmavikramān ,
kharasyāpi rathaḥ kiṃ cijjagāma tadanantaram.
23. tān tu abhidravataḥ dṛṣṭvā rākṣasān bhīmavikramān
kharasya api rathaḥ kimcit jagāma tadanantaram
23. dṛṣṭvā bhīmavikramān tān rākṣasān abhidravataḥ
kharasya rathaḥ api kimcit tadanantaram jagāma
23. Having seen those demons of formidable prowess rushing forward, Khara's chariot also moved a little immediately thereafter.
ततस्ताञ् शबलानश्वांस्तप्तकाञ्चनभूषितान् ।
खरस्य मतमाज्ञाय सारथिः समचोदयत् ॥२४॥
24. tatastāñ śabalānaśvāṃstaptakāñcanabhūṣitān ,
kharasya matamājñāya sārathiḥ samacodayat.
24. tataḥ tān śabalān aśvān taptakāñcanabhūṣitān
kharasya matam ājñāya sārathiḥ samacodayat
24. tataḥ sārathiḥ kharasya matam ājñāya tān
taptakāñcanabhūṣitān śabalān aśvān samacodayat
24. Thereupon, understanding Khara's intention, the charioteer urged those dappled horses, adorned with molten gold.
स चोदितो रथः शीघ्रं खरस्य रिपुघातिनः ।
शब्देनापूरयामास दिशश्च प्रतिशस्तथा ॥२५॥
25. sa codito rathaḥ śīghraṃ kharasya ripughātinaḥ ,
śabdenāpūrayāmāsa diśaśca pratiśastathā.
25. sa coditaḥ rathaḥ śīghram kharasya ripughātinaḥ
śabdena āpūrayāmāsa diśaḥ ca pratiśaḥ tathā
25. ripughātinaḥ kharasya sa coditaḥ rathaḥ śīghram
śabdena diśaḥ ca pratiśaḥ tathā āpūrayāmāsa
25. That chariot, impelled by the enemy-slaying Khara, swiftly filled the directions and all quarters with its sound.
प्रवृद्धमन्युस्तु खरः खरस्वनो रिपोर्वधार्थं त्वरितो यथान्तकः ।
अचूचुदत् सारथिमुन्नदन्पुनर्महाबलो मेघ इवाश्मवर्षवान् ॥२६॥
26. pravṛddhamanyustu kharaḥ kharasvano riporvadhārthaṃ tvarito yathāntakaḥ ,
acūcudat sārathimunnadanpunarmahābalo megha ivāśmavarṣavān.
26. pravṛddhamanyuḥ tu kharaḥ kharasvanaḥ
ripoḥ vadhārtham tvaritaḥ yathā
antakaḥ acūcudat sārathim unnadan
punar mahābalaḥ meghaḥ iva aśmavarṣavān
26. tu pravṛddhamanyuḥ kharasvanaḥ
mahābalaḥ kharaḥ ripoḥ vadhārtham antakaḥ
yathā tvaritaḥ punar unnadan
aśmavarṣavān meghaḥ iva sārathim acūcudat
26. But Khara, his rage greatly intensified and with a harsh roar, hastened for the destruction of the enemy like Antaka (the god of death). Again, mighty like a cloud showering stones (or hail), he roared and urged the charioteer.