Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-31

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अथ तस्मिन्निमित्तानि दृष्ट्वा लक्ष्मणपूर्वजः ।
लक्ष्मणं लक्ष्मिसंपन्नमिदं वचनमब्रवीत् ॥१॥
1. atha tasminnimittāni dṛṣṭvā lakṣmaṇapūrvajaḥ ,
lakṣmaṇaṃ lakṣmisaṃpannamidaṃ vacanamabravīt.
1. atha tasmin nimittāni dṛṣṭvā lakṣmaṇapūrvajaḥ
lakṣmaṇam lakṣmīsampannam idam vacanam abravīt
1. atha lakṣmaṇapūrvajaḥ tasmin nimittāni dṛṣṭvā
lakṣmīsampannam lakṣmaṇam idam vacanam abravīt
1. Then, having observed the omens in that situation, Rama, the elder brother of Lakshmana, spoke these words to Lakshmana, who was endowed with auspicious qualities.
परिगृह्योदकं शीतं वनानि फलवन्ति च ।
बलौघं संविभज्येमं व्यूह्य तिष्ठेम लक्ष्मण ॥२॥
2. parigṛhyodakaṃ śītaṃ vanāni phalavanti ca ,
balaughaṃ saṃvibhajyemaṃ vyūhya tiṣṭhema lakṣmaṇa.
2. parigṛhya udakam śītam vanāni phalavanti ca
balaugham saṃvibhajya imam vyūhya tiṣṭhema lakṣmaṇa
2. lakṣmaṇa,
śītam udakam ca phalavanti vanāni parigṛhya,
imam balaugham saṃvibhajya vyūhya tiṣṭhema
2. Lakshmana, having secured cold water and fruit-bearing forests, and having divided and arrayed this army, we should take up our positions.
लोकक्षयकरं भीमं भयं पश्याम्युपस्थितम् ।
निबर्हणं प्रवीराणामृक्षवानररक्षसाम् ॥३॥
3. lokakṣayakaraṃ bhīmaṃ bhayaṃ paśyāmyupasthitam ,
nibarhaṇaṃ pravīrāṇāmṛkṣavānararakṣasām.
3. lokakṣayakaram bhīmam bhayam paśyāmi upasthitam
nibarhaṇam pravīrāṇām ṛkṣavānararakṣasām
3. (aham) lokakṣayakaram bhīmam upasthitam bhayam paśyāmi,
(idam) pravīrāṇām ṛkṣavānararakṣasām nibarhaṇam
3. I perceive an impending, terrible danger that will cause the destruction of people (lokakṣayakaram), a slaughter of the brave warriors among the bears, monkeys, and rākṣasas.
वाताश्च परुषं वान्ति कम्पते च वसुंधरा ।
पर्वताग्राणि वेपन्ते पतन्ति धरणीधराः ॥४॥
4. vātāśca paruṣaṃ vānti kampate ca vasuṃdharā ,
parvatāgrāṇi vepante patanti dharaṇīdharāḥ.
4. vātāḥ ca paruṣam vānti kampate ca vasundharā
parvatāgrāṇi vepante patanti dharaṇīdharāḥ
4. vātāḥ ca paruṣam vānti,
vasundharā ca kampate.
parvatāgrāṇi vepante,
dharaṇīdharāḥ patanti
4. The winds blow fiercely, and the earth itself quakes. Mountain peaks tremble, and even mountains collapse.
मेघाः क्रव्यादसंकाशाः परुषाः परुषस्वनाः ।
क्रूराः क्रूरं प्रवर्षन्ति मिश्रं शोणितबिन्दुभिः ॥५॥
5. meghāḥ kravyādasaṃkāśāḥ paruṣāḥ paruṣasvanāḥ ,
krūrāḥ krūraṃ pravarṣanti miśraṃ śoṇitabindubhiḥ.
5. meghāḥ kravyādasaṃkāśāḥ paruṣāḥ paruṣasvanāḥ
krūrāḥ krūram pravarṣanti miśram śoṇitabindubhiḥ
5. meghāḥ kravyādasaṃkāśāḥ paruṣāḥ paruṣasvanāḥ
krūrāḥ krūram śoṇitabindubhiḥ miśram pravarṣanti
5. The clouds, resembling flesh-eaters, are harsh, with fierce sounds, and cruelly pour down a mixture of blood drops.
रक्तचन्दनसंकाशा संध्यापरमदारुणा ।
ज्वलच्च निपतत्येतदादित्यादग्निमण्डलम् ॥६॥
6. raktacandanasaṃkāśā saṃdhyāparamadāruṇā ,
jvalacca nipatatyetadādityādagnimaṇḍalam.
6. raktacandanaśaṃkāśā sandhyā paramadāruṇā
jvalat ca nipatati etat ādityāt agnimaṇḍalam
6. sandhyā raktacandanaśaṃkāśā paramadāruṇā ca
etat jvalat agnimaṇḍalam ādityāt nipatati
6. The evening twilight, resembling red sandalwood, is extremely dreadful; and this blazing sphere of fire falls from the sun.
आदित्यमभिवाश्यन्ते जनयन्तो महद्भयम् ।
दीना दीनस्वरा घोरा अप्रशस्ता मृगद्विजाः ॥७॥
7. ādityamabhivāśyante janayanto mahadbhayam ,
dīnā dīnasvarā ghorā apraśastā mṛgadvijāḥ.
7. ādityam abhivāśyante janayantaḥ mahat bhayam
dīnāḥ dīnasvarāḥ ghorāḥ apraśastāḥ mṛgadvijāḥ
7. dīnāḥ dīnasvarāḥ ghorāḥ apraśastāḥ mṛgadvijāḥ
ādityam mahat bhayam janayantaḥ abhivāśyante
7. The wretched beasts and birds (mṛgadvijāḥ), with pitiful and terrible cries, ill-omened, wail towards the sun, generating great fear.
रजन्यामप्रकाशश्च संतापयति चन्द्रमाः ।
कृष्णरक्तांशुपर्यन्तो यथा लोकस्य संक्षये ॥८॥
8. rajanyāmaprakāśaśca saṃtāpayati candramāḥ ,
kṛṣṇaraktāṃśuparyanto yathā lokasya saṃkṣaye.
8. rajanyām aprakāśaḥ ca saṃtāpayati candramāḥ
kṛṣṇaraktāṃśuparyantaḥ yathā lokasya saṃkṣaye
8. aprakāśaḥ candramāḥ ca rajanyām kṛṣṇaraktāṃśuparyantaḥ
saṃtāpayati yathā lokasya saṃkṣaye
8. The moon, devoid of light, and with dark and red rays at its edges, afflicts in the night, just as it would at the destruction of the world.
ह्रस्वो रूक्षो ऽप्रशस्तश्च परिवेषः सुलोहितः ।
आदित्यमण्डले नीलं लक्ष्म लक्ष्मण दृश्यते ॥९॥
9. hrasvo rūkṣo'praśastaśca pariveṣaḥ sulohitaḥ ,
ādityamaṇḍale nīlaṃ lakṣma lakṣmaṇa dṛśyate.
9. hrasvaḥ rūkṣaḥ apraśastaḥ ca pariveṣaḥ sulohitaḥ
ādityamaṇḍale nīlaṃ lakṣma lakṣmaṇa dṛśyate
9. lakṣmaṇa hrasvaḥ rūkṣaḥ apraśastaḥ ca sulohitaḥ
pariveṣaḥ nīlaṃ lakṣma ca ādityamaṇḍale dṛśyate
9. O Lakṣmaṇa, a short, rough, inauspicious, and intensely red halo (pariveṣa) is seen around the sun's disc, and a blue mark (lakṣma) is visible within the solar orb.
दृश्यन्ते न यथावच्च नक्षत्राण्यभिवर्तते ।
युगान्तमिव लोकस्य पश्य लक्ष्मण शंसति ॥१०॥
10. dṛśyante na yathāvacca nakṣatrāṇyabhivartate ,
yugāntamiva lokasya paśya lakṣmaṇa śaṃsati.
10. dṛśyante na yathāvat ca nakṣatrāṇi abhivartate
yugāntam iva lokasya paśya lakṣmaṇa śaṃsati
10. lakṣmaṇa paśya,
nakṣatrāṇi yathāvat ca na dṛśyante,
abhivartate ca,
lokasya yugāntam iva śaṃsati
10. O Lakṣmaṇa, look! The constellations are not seen properly, and they behave unusually. This, as it were, portends the end of the world's age (yuga).
काकाः श्येनास्तथा गृध्रा नीचैः परिपतन्ति च ।
शिवाश्चाप्यशिवा वाचः प्रवदन्ति महास्वनाः ॥११॥
11. kākāḥ śyenāstathā gṛdhrā nīcaiḥ paripatanti ca ,
śivāścāpyaśivā vācaḥ pravadanti mahāsvanāḥ.
11. kākāḥ śyenāḥ tathā gṛdhrāḥ nīcaiḥ paripatanti ca
śivāḥ ca api aśivāḥ vācaḥ pravadanti mahāsvanāḥ
11. kākāḥ śyenāḥ tathā gṛdhrāḥ ca nīcaiḥ paripatanti,
śivāḥ ca api aśivāḥ mahāsvanāḥ vācaḥ pravadanti
11. Crows, hawks, and vultures hover low; and jackals (śivāḥ) make loud, ominous cries.
क्षिप्रमद्य दुराधर्षां पुरीं रावणपालिताम् ।
अभियाम जवेनैव सर्वतो हरिभिर्वृताः ॥१२॥
12. kṣipramadya durādharṣāṃ purīṃ rāvaṇapālitām ,
abhiyāma javenaiva sarvato haribhirvṛtāḥ.
12. kṣipram adya durādharṣām purīm rāvaṇapālitām
abhiyāma javena eva sarvataḥ haribhiḥ vṛtāḥ
12. adya kṣipram eva sarvataḥ haribhiḥ vṛtāḥ (vayam)
javena durādharṣām rāvaṇapālitām purīm abhiyāma
12. Let us quickly, right now, attack that impregnable city, protected by Rāvaṇa, advancing swiftly, surrounded on all sides by the monkey (haribhiḥ) warriors.
इत्येवं तु वदन् वीरो लक्ष्मणं लक्ष्मणाग्रजः ।
तस्मादवातरच्छीघ्रं पर्वताग्रान्महाबलः ॥१३॥
13. ityevaṃ tu vadan vīro lakṣmaṇaṃ lakṣmaṇāgrajaḥ ,
tasmādavātaracchīghraṃ parvatāgrānmahābalaḥ.
13. iti evam tu vadan vīraḥ lakṣmaṇam lakṣmaṇāgrajaḥ
tasmāt avatārat śīghram parvatāgrāt mahābalaḥ
13. iti evam tu lakṣmaṇam vadan lakṣmaṇāgrajaḥ vīraḥ
mahābalaḥ tasmāt parvatāgrāt śīghram avatārat
13. Thus speaking to Lakṣmaṇa, the heroic elder brother of Lakṣmaṇa, that mighty one swiftly descended from the mountaintop.
अवतीर्य तु धर्मात्मा तस्माच्छैलात् स राघवः ।
परैः परमदुर्धर्षं ददर्श बलमात्मनः ॥१४॥
14. avatīrya tu dharmātmā tasmācchailāt sa rāghavaḥ ,
paraiḥ paramadurdharṣaṃ dadarśa balamātmanaḥ.
14. avatīrya tu dharmātmā tasmāt śailāt saḥ rāghavaḥ
paraiḥ paramadurgharṣam dadarśa balam ātmanaḥ
14. tu tasmāt śailāt avatīrya saḥ dharmātmā rāghavaḥ
ātmanaḥ paramadurgharṣam balam paraiḥ dadarśa
14. Having descended from that mountain, the righteous (dharmātmā) Rāghava (Rāma) saw his own army, which was extremely difficult for enemies to overcome.
संनह्य तु ससुग्रीवः कपिराजबलं महत् ।
कालज्ञो राघवः काले संयुगायाभ्यचोदयत् ॥१५॥
15. saṃnahya tu sasugrīvaḥ kapirājabalaṃ mahat ,
kālajño rāghavaḥ kāle saṃyugāyābhyacodayat.
15. sannahya tu sasugrīvaḥ kapirājabalam mahat
kālajñaḥ rāghavaḥ kāle saṃyugāya abhyacodayat
15. tu sasugrīvaḥ sannahya kālajñaḥ rāghavaḥ kāle
mahat kapirājabalam saṃyugāya abhyacodayat
15. Indeed, having prepared for battle along with Sugrīva, Rāghava, being knowledgeable of timing, at the opportune moment, urged the great army of the monkey king forward for combat.
ततः काले महाबाहुर्बलेन महता वृतः ।
प्रस्थितः पुरतो धन्वी लङ्कामभिमुखः पुरीम् ॥१६॥
16. tataḥ kāle mahābāhurbalena mahatā vṛtaḥ ,
prasthitaḥ purato dhanvī laṅkāmabhimukhaḥ purīm.
16. tataḥ kāle mahābāhuḥ balena mahatā vṛtaḥ
prasthitaḥ purataḥ dhanvī laṅkām abhimukhaḥ purīm
16. tataḥ kāle mahābāhuḥ dhanvī mahatā balena vṛtaḥ
purataḥ laṅkām purīm abhimukhaḥ prasthitaḥ
16. Then, at that moment, the mighty-armed (Rāma), surrounded by a vast army, the archer, set forth at the forefront, facing the city of Laṅkā.
तं विभीषण सुग्रीवौ हनूमाञ्जाम्बवान्नलः ।
ऋक्षराजस्तथा नीलो लक्ष्मणश्चान्ययुस्तदा ॥१७॥
17. taṃ vibhīṣaṇa sugrīvau hanūmāñjāmbavānnalaḥ ,
ṛkṣarājastathā nīlo lakṣmaṇaścānyayustadā.
17. tam vibhīṣaṇa sugrīvau hanūmān jāmbavān nalaḥ
ṛkṣarājaḥ tathā nīlaḥ lakṣmaṇaḥ ca anvayuḥ tadā
17. tadā tam Vibhīṣaṇa-Sugrīvau Hanūmān Jambavān
Nalaḥ ṛkṣarājaḥ tathā Nīlaḥ Lakṣmaṇaḥ ca anvayuḥ
17. Then, Vibhīṣaṇa and Sugrīva, Hanūmān, Jambavān, Nala, the king of the bears, Nīla, and Lakṣmaṇa followed him.
ततः पश्चात् सुमहती पृतनर्क्षवनौकसाम् ।
प्रच्छाद्य महतीं भूमिमनुयाति स्म राघवम् ॥१८॥
18. tataḥ paścāt sumahatī pṛtanarkṣavanaukasām ,
pracchādya mahatīṃ bhūmimanuyāti sma rāghavam.
18. tataḥ paścāt sumahatī pṛtanā ṛkṣavanaukasām
pracchādya mahatīm bhūmim anuyāti sma rāghavam
18. tataḥ paścāt sumahatī ṛkṣavanaukasām pṛtanā
mahatīm bhūmim pracchādya Rāghavam anuyāti sma
18. Thereafter, a very vast army of bears and forest-dwelling monkeys, completely covering the great earth, followed (Rāma), the descendant of Raghu.
शैलशृङ्गाणि शतशः प्रवृद्धांश्च महीरुहाम् ।
जगृहुः कुञ्जरप्रख्या वानराः परवारणाः ॥१९॥
19. śailaśṛṅgāṇi śataśaḥ pravṛddhāṃśca mahīruhām ,
jagṛhuḥ kuñjaraprakhyā vānarāḥ paravāraṇāḥ.
19. śailaśṛṅgāṇi śataśaḥ pravṛddhān ca mahīruhām
jagṛhuḥ kuñjaraprakhyā vānarāḥ paravāraṇāḥ
19. kuñjaraprakhyā paravāraṇāḥ vānarāḥ śataśaḥ
śailaśṛṅgāṇi ca pravṛddhān mahīruhām jagṛhuḥ
19. The elephant-like monkeys, who were formidable in repelling adversaries, seized hundreds of mountain peaks and large trees.
तौ त्वदीर्घेण कालेन भ्रातरौ रामलक्ष्मणौ ।
रावणस्य पुरीं लङ्कामासेदतुररिंदमौ ॥२०॥
20. tau tvadīrgheṇa kālena bhrātarau rāmalakṣmaṇau ,
rāvaṇasya purīṃ laṅkāmāsedaturariṃdamau.
20. tau tu adīrgheṇa kālena bhrātarau rāmalakṣmaṇau
rāvaṇasya purīm laṅkām āsedatuḥ arimdamau
20. tu tau bhrātarau Rāma-Lakṣmaṇau arimdamau
adīrgheṇa kālena Rāvaṇasya purīm Laṅkām āsedatuḥ
20. Indeed, those two brothers, Rāma and Lakṣmaṇa, the subduers of enemies, reached Rāvaṇa's city of Laṅkā in a short period of time.
पताकामालिनीं रम्यामुद्यानवनशोभिताम् ।
चित्रवप्रां सुदुष्प्रापामुच्चप्राकारतोरणाम् ॥२१॥
21. patākāmālinīṃ ramyāmudyānavanaśobhitām ,
citravaprāṃ suduṣprāpāmuccaprākāratoraṇām.
21. patākāmālinīm ramyām udyānavanaśobhitām
citravaprām suduṣprāpām uccaprākāratoraṇām
21. patākāmālinīm ramyām udyānavanaśobhitām
citravaprām suduṣprāpām uccaprākāratoraṇām
21. Adorned with garlands of banners, delightful, beautified by pleasure gardens and forests, having variegated ramparts, very difficult to access, and furnished with high walls and gateways.
तां सुरैरपि दुर्धर्षां रामवाक्यप्रचोदिताः ।
यथानिदेशं संपीड्य न्यविशन्त वनौकसः ॥२२॥
22. tāṃ surairapi durdharṣāṃ rāmavākyapracoditāḥ ,
yathānideśaṃ saṃpīḍya nyaviśanta vanaukasaḥ.
22. tām suraiḥ api durhṣarṣām rāmavākyapracoditāḥ
yathānideśam saṃpīḍya nyaviśanta vanaukasaḥ
22. vanaukasaḥ rāmavākyapracoditāḥ tām suraiḥ api
durhṣarṣām saṃpīḍya yathānideśam nyaviśanta
22. Impelled by the words of Rama, the forest-dwellers (vanaukasaḥ), after severely pressing that city, which was unconquerable even by the gods, stationed themselves as instructed.
लङ्कायास्तूत्तरद्वारं शैलशृङ्गमिवोन्नतम् ।
रामः सहानुजो धन्वी जुगोप च रुरोध च ॥२३॥
23. laṅkāyāstūttaradvāraṃ śailaśṛṅgamivonnatam ,
rāmaḥ sahānujo dhanvī jugopa ca rurodha ca.
23. laṅkāyāḥ tu uttaradvāram śailaśṛṅgam iva unnatam
rāmaḥ sahānujaḥ dhanvī jugopa ca rurodha ca
23. rāmaḥ sahānujaḥ dhanvī laṅkāyāḥ tu uttaradvāram
śailaśṛṅgam iva unnatam jugopa ca rurodha ca
23. Rama, accompanied by his younger brother (Lakshmana) and bearing his bow, guarded and blockaded the northern gate of (the city of) Laṅkā, which was as high as a mountain peak.
लङ्कामुपनिविष्टश्च रामो दशरथात्मजः ।
लक्ष्मणानुचरो वीरः पुरीं रावणपालिताम् ॥२४॥
24. laṅkāmupaniviṣṭaśca rāmo daśarathātmajaḥ ,
lakṣmaṇānucaro vīraḥ purīṃ rāvaṇapālitām.
24. laṅkām upaniviṣṭaḥ ca rāmaḥ daśarathātmajaḥ
lakṣmaṇānucaraḥ vīraḥ purīm rāvaṇapālitām
24. ca daśarathātmajaḥ lakṣmaṇānucaraḥ vīraḥ
rāmaḥ laṅkām rāvaṇapālitām purīm upaniviṣṭaḥ
24. And Rama, the son of Dasharatha, a hero accompanied by Lakshmana, encamped near Laṅkā, that city protected by Ravana.
उत्तरद्वारमासाद्य यत्र तिष्ठति रावणः ।
नान्यो रामाद्धि तद्द्वारं समर्थः परिरक्षितुम् ॥२५॥
25. uttaradvāramāsādya yatra tiṣṭhati rāvaṇaḥ ,
nānyo rāmāddhi taddvāraṃ samarthaḥ parirakṣitum.
25. uttaradvāram āsādya yatra tiṣṭhati rāvaṇaḥ na
anyaḥ rāmāt hi tat dvāram samarthaḥ parirakṣitum
25. uttaradvāram āsādya yatra rāvaṇaḥ tiṣṭhati hi
rāmāt anyaḥ tat dvāram parirakṣitum samarthaḥ na
25. Having reached the northern gate, where Ravana himself stands, no one other than Rama is capable of completely guarding that entrance.
रावणाधिष्ठितं भीमं वरुणेनेव सागरम् ।
सायुधौ राक्षसैर्भीमैरभिगुप्तं समन्ततः ।
लघूनां त्रासजननं पातालमिव दानवैः ॥२६॥
26. rāvaṇādhiṣṭhitaṃ bhīmaṃ varuṇeneva sāgaram ,
sāyudhau rākṣasairbhīmairabhiguptaṃ samantataḥ ,
laghūnāṃ trāsajananaṃ pātālamiva dānavaiḥ.
26. rāvaṇādhiṣṭhitam bhīmam varuṇena
iva sāgaram sāyudhaiḥ rākṣasaiḥ
bhīmaiḥ abhiguptam samantataḥ laghūnām
trāsajananam pātālam iva dānavaiḥ
26. rāvaṇādhiṣṭhitam bhīmam varuṇena
iva sāgaram; sāyudhaiḥ bhīmaiḥ
rākṣasaiḥ samantataḥ abhiguptam; laghūnām
trāsajananam dānavaiḥ iva pātālam
26. It was formidable, occupied by Ravana, like the ocean by Varuna. It was well-guarded on all sides by fierce, armed rākṣasas, causing terror to the weak, like the netherworld (pātāla) guarded by dānavas.
विन्यस्तानि च योधानां बहूनि विविधानि च ।
ददर्शायुधजालानि तथैव कवचानि च ॥२७॥
27. vinyastāni ca yodhānāṃ bahūni vividhāni ca ,
dadarśāyudhajālāni tathaiva kavacāni ca.
27. vinyastāni ca yodhānām bahūni vividhāni ca
dadarśa āyudhajālāni tathā eva kavacāni ca
27. (saḥ) yodhānām bahūni vividhāni vinyastāni
āyudhajālāni ca tathā eva kavacāni ca dadarśa
27. He saw numerous and various arrays of weapons (āyudhajāla) belonging to the warriors, as well as their armors (kavaca).
पूर्वं तु द्वारमासाद्य नीलो हरिचमूपतिः ।
अतिष्ठत् सह मैन्देन द्विविदेन च वीर्यवान् ॥२८॥
28. pūrvaṃ tu dvāramāsādya nīlo haricamūpatiḥ ,
atiṣṭhat saha maindena dvividena ca vīryavān.
28. pūrvam tu dvāram āsādya nīlaḥ haricamūpatiḥ
atiṣṭhat saha maindena dvividena ca vīryavān
28. tu nīlaḥ vīryavān haricamūpatiḥ pūrvam dvāram
āsādya maindena dvividena ca saha atiṣṭhat
28. But Nila, the valorous commander of the monkey army, having reached the eastern gate, stood there with Mainda and Dvivida.
अङ्गदो दक्षिणद्वारं जग्राह सुमहाबलः ।
ऋषभेण गवाक्षेण गजेन गवयेन च ॥२९॥
29. aṅgado dakṣiṇadvāraṃ jagrāha sumahābalaḥ ,
ṛṣabheṇa gavākṣeṇa gajena gavayena ca.
29. aṅgadaḥ dakṣiṇadvāram jagrāha sumahābalaḥ
ṛṣabheṇa gavākṣeṇa gajena gavayena ca
29. sumahābalaḥ aṅgadaḥ dakṣiṇadvāram ṛṣabheṇa
gavākṣeṇa gajena gavayena ca jagrāha
29. The exceedingly mighty Angada took charge of the southern gate, accompanied by Rishabha, Gavaksha, Gaja, and Gavaya.
हनूमान्पश्चिमद्वारं ररक्ष बलवान् कपिः ।
प्रमाथि प्रघसाभ्यां च वीरैरन्यैश्च संगतः ॥३०॥
30. hanūmānpaścimadvāraṃ rarakṣa balavān kapiḥ ,
pramāthi praghasābhyāṃ ca vīrairanyaiśca saṃgataḥ.
30. hanūmān paścimadvāram rarakṣa balavān kapiḥ
pramāthi praghasābhyām ca vīraiḥ anyaiḥ ca saṅgataḥ
30. balavān kapiḥ hanūmān paścimadvāram pramāthi
praghasābhyām ca anyaiḥ vīraiḥ ca saṅgataḥ rarakṣa
30. The mighty monkey Hanuman guarded the western gate, accompanied by Pramathi, Praghasa, and other warriors.
मध्यमे च स्वयं गुल्मे सुग्रीवः समतिष्ठत ।
सह सर्वैर्हरिश्रेष्ठैः सुपर्णश्वसनोपमैः ॥३१॥
31. madhyame ca svayaṃ gulme sugrīvaḥ samatiṣṭhata ,
saha sarvairhariśreṣṭhaiḥ suparṇaśvasanopamaiḥ.
31. madhyame ca svayam gulme sugrīvaḥ samatiṣṭhata
saha sarvaiḥ hariśreṣṭhaiḥ suparṇaśvasanopamaiḥ
31. ca sugrīvaḥ svayam madhyame gulme sarvaiḥ
suparṇaśvasanopamaiḥ hariśreṣṭhaiḥ saha samatiṣṭhata
31. And Sugriva himself was stationed in the central division, accompanied by all the foremost Vānaras, who were comparable to (suparṇa) Garuḍa and Vāyu.
वानराणां तु षट्त्रिंशत् कोट्यः प्रख्यातयूथपाः ।
निपीड्योपनिविष्टाश्च सुग्रीवो यत्र वानरः ॥३२॥
32. vānarāṇāṃ tu ṣaṭtriṃśat koṭyaḥ prakhyātayūthapāḥ ,
nipīḍyopaniviṣṭāśca sugrīvo yatra vānaraḥ.
32. vānarāṇām tu ṣaṭtriṃśat koṭyaḥ prakhyātayūthapāḥ
nipīḍya upaniviṣṭāḥ ca sugrīvaḥ yatra vānaraḥ
32. tu vānarāṇām ṣaṭtriṃśat koṭyaḥ prakhyātayūthapāḥ
nipīḍya ca upaniviṣṭāḥ yatra sugrīvaḥ vānaraḥ
32. Indeed, thirty-six crores of Vānaras, with famous commanders, were stationed there, having pressed close together, where Sugriva the Vānara was present.
शासनेन तु रामस्य लक्ष्मणः सविभीषणः ।
द्वारे द्वारे हरीणां तु कोटिं कोटिं न्यवेशयत् ॥३३॥
33. śāsanena tu rāmasya lakṣmaṇaḥ savibhīṣaṇaḥ ,
dvāre dvāre harīṇāṃ tu koṭiṃ koṭiṃ nyaveśayat.
33. śāsanena tu rāmasya lakṣmaṇaḥ savibhīṣaṇaḥ
dvāre dvāre harīṇām tu koṭim koṭim nyaveśayat
33. rāmasya śāsanena tu savibhīṣaṇaḥ lakṣmaṇaḥ tu
dvāre dvāre harīṇām koṭim koṭim nyaveśayat
33. By the command of Rama, Lakshmana, along with Vibhishana, stationed millions of monkeys at each and every gate.
पश्चिमेन तु रामस्य सुग्रीवः सह जाम्बवान् ।
अदूरान्मध्यमे गुल्मे तस्थौ बहुबलानुगः ॥३४॥
34. paścimena tu rāmasya sugrīvaḥ saha jāmbavān ,
adūrānmadhyame gulme tasthau bahubalānugaḥ.
34. paścimena tu rāmasya sugrīvaḥ saha jāmbavān
adūrāt madhyame gulme tasthau bahubalānugaḥ
34. tu rāmasya paścimena sugrīvaḥ saha jāmbavān
bahubalānugaḥ adūrāt madhyame gulme tasthau
34. To the west of Rama, Sugriva, accompanied by Jambavan, stood not far away in the central division, followed by a large army.
ते तु वानरशार्दूलाः शार्दूला इव दंष्ट्रिणः ।
गृहीत्वा द्रुमशैलाग्रान् हृष्टा युद्धाय तस्थिरे ॥३५॥
35. te tu vānaraśārdūlāḥ śārdūlā iva daṃṣṭriṇaḥ ,
gṛhītvā drumaśailāgrān hṛṣṭā yuddhāya tasthire.
35. te tu vānaraśārdūlāḥ śārdūlāḥ iva daṃṣṭriṇaḥ
gṛhītvā drumaśailāgrān hṛṣṭāḥ yuddhāya tasthire
35. tu te vānaraśārdūlāḥ śārdūlāḥ iva daṃṣṭriṇaḥ
hṛṣṭāḥ drumaśailāgrān gṛhītvā yuddhāya tasthire
35. Those tiger-like monkeys, indeed, formidable with fangs like tigers, stood ready for battle, joyfully grasping trees and mountain peaks.
सर्वे विकृतलाङ्गूलाः सर्वे दंष्ट्रानखायुधाः ।
सर्वे विकृतचित्राङ्गाः सर्वे च विकृताननाः ॥३६॥
36. sarve vikṛtalāṅgūlāḥ sarve daṃṣṭrānakhāyudhāḥ ,
sarve vikṛtacitrāṅgāḥ sarve ca vikṛtānanāḥ.
36. sarve vikṛtalāṅgūlāḥ sarve daṃṣṭrānakhāyudhāḥ
sarve vikṛtacitrāṅgāḥ sarve ca vikṛtānanāḥ
36. sarve vikṛtalāṅgūlāḥ sarve daṃṣṭrānakhāyudhāḥ
sarve vikṛtacitrāṅgāḥ ca sarve vikṛtānanāḥ
36. All of them possessed grotesque tails, all wielded fangs and claws as their weapons, all had strangely marked and deformed bodies, and all had distorted faces.
दशनागबलाः के चित् के चिद्दशगुणोत्तराः ।
के चिन्नागसहस्रस्य बभूवुस्तुल्यविक्रमाः ॥३७॥
37. daśanāgabalāḥ ke cit ke ciddaśaguṇottarāḥ ,
ke cinnāgasahasrasya babhūvustulyavikramāḥ.
37. daśanāgabalāḥ ke cit ke cit daśaguṇottarāḥ
ke cit nāgasahasrasya babhūvuḥ tulyavikramāḥ
37. ke cit daśanāgabalāḥ ke cit daśaguṇottarāḥ
ke cit nāgasahasrasya tulyavikramāḥ babhūvuḥ
37. Some [monkeys] possessed the strength of ten elephants, while others were ten times stronger than that, and some displayed valor equal to a thousand elephants.
सन्ति चौघा बलाः के चित् के चिच्छतगुणोत्तराः ।
अप्रमेयबलाश्चान्ये तत्रासन् हरियूथपाः ॥३८॥
38. santi caughā balāḥ ke cit ke cicchataguṇottarāḥ ,
aprameyabalāścānye tatrāsan hariyūthapāḥ.
38. santi ca oghabalāḥ ke cit ke cit śataguṇottarāḥ
aprameyabalāḥ ca anye tatra āsan hariyūthapāḥ
38. ca ke cit oghabalāḥ santi ke cit śataguṇottarāḥ
ca anye aprameyabalāḥ hariyūthapāḥ tatra āsan
38. And some [monkeys] possessed immense strength, while others were a hundred times mightier. Moreover, there were other monkey leaders (hariyūthapāḥ) present whose strength was immeasurable.
अद्भुतश्च विचित्रश्च तेषामासीत् समागमः ।
तत्र वानरसैन्यानां शलभानामिवोद्गमः ॥३९॥
39. adbhutaśca vicitraśca teṣāmāsīt samāgamaḥ ,
tatra vānarasainyānāṃ śalabhānāmivodgamaḥ.
39. adbhutaḥ ca vicitraḥ ca teṣām āsīt samāgamaḥ
tatra vānarasainyānām śalabhānām iva udgamaḥ
39. teṣām samāgamaḥ adbhutaḥ ca vicitraḥ ca āsīt
tatra vānarasainyānām udgamaḥ śalabhānām iva
39. Their gathering was both wondrous and diverse. The emergence of the monkey armies there was like the rising of locust swarms.
परिपूर्णमिवाकाशं संछन्नेव च मेदिनी ।
लङ्कामुपनिविष्टैश्च संपतद्भिश्च वानरैः ॥४०॥
40. paripūrṇamivākāśaṃ saṃchanneva ca medinī ,
laṅkāmupaniviṣṭaiśca saṃpatadbhiśca vānaraiḥ.
40. paripūrṇam iva ākāśam saṃchannā iva ca medinī
laṅkām upaniviṣṭaiḥ ca saṃpatadbhiḥ ca vānaraiḥ
40. ākāśam iva paripūrṇam ca medinī iva saṃchannā
laṅkām upaniviṣṭaiḥ ca saṃpatadbhiḥ ca vānaraiḥ
40. The sky seemed completely filled, and the earth appeared to be covered, by monkeys who had settled around Lanka and by those who were still arriving.
शतं शतसहस्राणां पृथगृक्षवनौकसाम् ।
लङ्का द्वाराण्युपाजग्मुरन्ये योद्धुं समन्ततः ॥४१॥
41. śataṃ śatasahasrāṇāṃ pṛthagṛkṣavanaukasām ,
laṅkā dvārāṇyupājagmuranye yoddhuṃ samantataḥ.
41. śatam śatasahasrāṇām pṛthak ṛkṣavanaukasām
laṅkā dvārāṇi upājagmuḥ anye yoddhum samantataḥ
41. śatam śatasahasrāṇām pṛthak ṛkṣavanaukasām
laṅkā dvārāṇi upājagmuḥ anye samantataḥ yoddhum
41. Ten million bears and forest-dwelling monkeys (vanaras) approached the gates of Lanka separately. Others came from all sides to fight.
आवृतः स गिरिः सर्वैस्तैः समन्तात् प्लवंगमैः ।
अयुतानां सहस्रं च पुरीं तामभ्यवर्तत ॥४२॥
42. āvṛtaḥ sa giriḥ sarvaistaiḥ samantāt plavaṃgamaiḥ ,
ayutānāṃ sahasraṃ ca purīṃ tāmabhyavartata.
42. āvṛtaḥ sa giriḥ sarvaiḥ taiḥ samantāt plavaṅgamaiḥ
ayudānām sahasram ca purīm tām abhyavartata
42. saḥ giriḥ sarvaiḥ taiḥ plavaṅgamaiḥ samantāt āvṛtaḥ.
ca ayudānām sahasram tām purīm abhyavartata.
42. That mountain was completely surrounded on all sides by all those monkeys (plavaṅgama). And a thousand tens of thousands (totaling ten million) also approached that city.
वानरैर्बलवद्भिश्च बभूव द्रुमपाणिभिः ।
सर्वतः संवृता लङ्का दुष्प्रवेशापि वायुना ॥४३॥
43. vānarairbalavadbhiśca babhūva drumapāṇibhiḥ ,
sarvataḥ saṃvṛtā laṅkā duṣpraveśāpi vāyunā.
43. vānaraiḥ balavadbhiḥ ca babhūva drumapāṇibhiḥ
sarvataḥ saṃvṛtā laṅkā duṣpraveśā api vāyunā
43. laṅkā balavadbhiḥ drumapāṇibhiḥ vānaraiḥ ca sarvataḥ saṃvṛtā (sati) vāyunā api duṣpraveśā babhūva.
43. Lanka became completely enveloped on all sides by powerful monkeys (vanaras) with trees in their hands, making it difficult to enter even for the wind.
राक्षसा विस्मयं जग्मुः सहसाभिनिपीडिताः ।
वानरैर्मेघसंकाशैः शक्रतुल्यपराक्रमैः ॥४४॥
44. rākṣasā vismayaṃ jagmuḥ sahasābhinipīḍitāḥ ,
vānarairmeghasaṃkāśaiḥ śakratulyaparākramaiḥ.
44. rākṣasāḥ vismayam jagmuḥ sahasā abhinipīḍitāḥ
vānaraiḥ meghasaṃkāśaiḥ śakratulyaparākramaiḥ
44. abhinipīḍitāḥ rākṣasāḥ meghasaṃkāśaiḥ śakratulyaparākramaiḥ vānaraiḥ sahasā vismayam jagmuḥ.
44. The Rākṣasas were struck with astonishment, suddenly overwhelmed by the cloud-like monkeys (vanaras) whose prowess was equal to Indra's.
महाञ् शब्दो ऽभवत्तत्र बलौघस्याभिवर्ततः ।
सागरस्येव भिन्नस्य यथा स्यात् सलिलस्वनः ॥४५॥
45. mahāñ śabdo'bhavattatra balaughasyābhivartataḥ ,
sāgarasyeva bhinnasya yathā syāt salilasvanaḥ.
45. mahān śabdaḥ abhavat tatra bala-oghasya abhivartataḥ
sāgarasya iva bhinnasya yathā syāt salila-svanaḥ
45. tatra bala-oghasya abhivartataḥ mahān śabdaḥ abhavat
yathā bhinnasya sāgarasya salila-svanaḥ syāt iva
45. A great roar arose there, as the mass of troops advanced, like the sound of surging waters when an ocean breaks its bounds.
तेन शब्देन महता सप्राकारा सतोरणा ।
लङ्का प्रचलिता सर्वा सशैलवनकानना ॥४६॥
46. tena śabdena mahatā saprākārā satoraṇā ,
laṅkā pracalitā sarvā saśailavanakānanā.
46. tena śabdena mahatā sa-prākārā sa-toraṇā
laṅkā pracalitā sarvā sa-śaila-vana-kānanā
46. tena mahatā śabdena sa-prākārā sa-toraṇā
sa-śaila-vana-kānanā sarvā laṅkā pracalitā
46. Due to that immense sound, Laṅkā, along with its ramparts, archways, mountains, forests, and groves, trembled entirely.
रामलक्ष्मणगुप्ता सा सुग्रीवेण च वाहिनी ।
बभूव दुर्धर्षतरा सर्वैरपि सुरासुरैः ॥४७॥
47. rāmalakṣmaṇaguptā sā sugrīveṇa ca vāhinī ,
babhūva durdharṣatarā sarvairapi surāsuraiḥ.
47. rāma-lakṣmaṇa-guptā sā sugrīveṇa ca vāhinī
babhūva durdharṣa-tarā sarvaiḥ api sura-asuraiḥ
47. rāma-lakṣmaṇa-guptā sugrīveṇa ca sā vāhinī
sarvaiḥ sura-asuraiḥ api durdharṣa-tarā babhūva
47. That army (vāhinī), protected by Rāma, Lakṣmaṇa, and also by Sugrīva, became extremely formidable, even for all the gods and asuras.
राघवः संनिवेश्यैवं सैन्यं स्वं रक्षसां वधे ।
संमन्त्र्य मन्त्रिभिः सार्धं निश्चित्य च पुनः पुनः ॥४८॥
48. rāghavaḥ saṃniveśyaivaṃ sainyaṃ svaṃ rakṣasāṃ vadhe ,
saṃmantrya mantribhiḥ sārdhaṃ niścitya ca punaḥ punaḥ.
48. rāghavaḥ saṃniveśya evam sainyam svam rakṣasām vadhe
sammantrya mantribhiḥ sārdham niścitya ca punaḥ punaḥ
48. rāghavaḥ evam svam sainyam rakṣasām vadhe saṃniveśya
mantribhiḥ sārdham sammantrya ca punaḥ punaḥ niścitya
48. Thus, Rāghava, after positioning his army for the destruction of the rākṣasas, having deliberated with his ministers and thoroughly ascertaining (the plan) repeatedly...
आनन्तर्यमभिप्रेप्सुः क्रमयोगार्थतत्त्ववित् ।
विभीषणस्यानुमते राजधर्ममनुस्मरन् ।
अङ्गदं वालितनयं समाहूयेदमब्रवीत् ॥४९॥
49. ānantaryamabhiprepsuḥ kramayogārthatattvavit ,
vibhīṣaṇasyānumate rājadharmamanusmaran ,
aṅgadaṃ vālitanayaṃ samāhūyedamabravīt.
49. ānantaryam abhiprepsuḥ
kramayogārthatattvavit vibhīṣaṇasya anumate
rājadharmam anusmaran aṅgadam
vālitanyam samāhūya idam abravīt
49. saḥ (implied) ānantaryam abhiprepsuḥ,
kramayogārthatattvavit,
rājadharmam anusmaran,
ca vibhīṣaṇasya anumate,
vālitanyam aṅgadam samāhūya,
idam abravīt
49. Desiring to ensure the proper succession, and understanding the essential truth of sequential actions and their purpose, remembering the principles of royal governance (rājadharmam), and with Vibhīṣaṇa's consent, he summoned Angada, the son of Vāli, and spoke the following words.
गत्वा सौम्य दशग्रीवं ब्रूहि मद्वचनात् कपे ।
लङ्घयित्वा पुरीं लङ्कां भयं त्यक्त्वा गतव्यथः ॥५०॥
50. gatvā saumya daśagrīvaṃ brūhi madvacanāt kape ,
laṅghayitvā purīṃ laṅkāṃ bhayaṃ tyaktvā gatavyathaḥ.
50. gatvā saumya daśagrīvam brūhi madvacanāt kape
laṅghayitvā purīm laṅkām bhayam tyaktvā gatavyathaḥ
50. saumya kape,
gatvā daśagrīvam,
purīm laṅkām laṅghayitvā,
bhayam tyaktvā,
gatavyathaḥ (san),
madvacanāt brūhi
50. O gentle monkey (kape), go to Daśagrīva (Rāvaṇa), and having fearlessly crossed the city of Laṅkā, free from all anxiety, deliver these words from me.
भ्रष्टश्रीकगतैश्वर्यमुमूर्षो नष्टचेतनः ।
ऋषीणां देवतानां च गन्धर्वाप्सरसां तथा ॥५१॥
51. bhraṣṭaśrīkagataiśvaryamumūrṣo naṣṭacetanaḥ ,
ṛṣīṇāṃ devatānāṃ ca gandharvāpsarasāṃ tathā.
51. bhraṣṭaśrīkagataīśvaryaḥ umumūrṣuḥ naṣṭacetanaḥ
ṛṣīṇām devatānām ca gandharvāpsarasām tathā
51. bhraṣṭaśrīkagataīśvaryaḥ,
umumūrṣuḥ,
naṣṭacetanaḥ (sa rāvaṇaḥ),
ṛṣīṇām,
devatānām ca,
tathā gandharvāpsarasām (ca),
(next verse continues "nāgānām.
.
.
rājñām ca" and "yat pāpam kṛtam")
51. Whose glory has fallen, whose power is lost, who desires to die, whose consciousness is bewildered – the evil (pāpa) he has committed against the sages, the gods, and the Gandharvas and Apsaras, as well as...
नागानामथ यक्षाणां राज्ञां च रजनीचर ।
यच्च पापं कृतं मोहादवलिप्तेन राक्षस ॥५२॥
52. nāgānāmatha yakṣāṇāṃ rājñāṃ ca rajanīcara ,
yacca pāpaṃ kṛtaṃ mohādavaliptena rākṣasa.
52. nāgānām atha yakṣāṇām rājñām ca rajjanīcara
yat ca pāpam kṛtam mohāt avaliptena rākṣasa
52. rajjanīcara rākṣasa,
atha nāgānām,
yakṣāṇām ca,
rājñām ca (viruddham),
avaliptena mohāt yat ca pāpam kṛtam (tat brūhi)
52. Also, of the Nāgas, Yakṣas, and kings, O night-roaming Rākṣasa (rajjanīcara) – whatever sin (pāpa) was committed out of delusion by you, the arrogant one, (I command you to repent).
नूनमद्य गतो दर्पः स्वयम्भू वरदानजः ।
यस्य दण्डधरस्ते ऽहं दाराहरणकर्शितः ।
दण्डं धारयमाणस्तु लङ्काद्वरे व्यवस्थितः ॥५३॥
53. nūnamadya gato darpaḥ svayambhū varadānajaḥ ,
yasya daṇḍadharaste'haṃ dārāharaṇakarśitaḥ ,
daṇḍaṃ dhārayamāṇastu laṅkādvare vyavasthitaḥ.
53. nūnam adya gataḥ darpaḥ svayambhū
varadānajaḥ yasya daṇḍadharaḥ te
aham dārāharaṇakarśitaḥ daṇḍam
dhārayamāṇaḥ tu laṅkādvāre vyavasthitaḥ
53. nūnam adya svayambhū varadānajaḥ
darpaḥ gataḥ dārāharaṇakarśitaḥ aham
te yasya daṇḍadharaḥ tu daṇḍam
dhārayamāṇaḥ laṅkādvāre vyavasthitaḥ
53. Certainly, today the pride born of Brahmā's (svayambhū) boons is gone. For I, weakened by the abduction of my wife, am here as its wielder of punishment (daṇḍadharaḥ) for you. And I, bearing the staff of justice, stand at the gate of Laṅkā.
पदवीं देवतानां च महर्षीणां च राक्षस ।
राजर्षीणां च सर्वेषां गमिष्यसि मया हतः ॥५४॥
54. padavīṃ devatānāṃ ca maharṣīṇāṃ ca rākṣasa ,
rājarṣīṇāṃ ca sarveṣāṃ gamiṣyasi mayā hataḥ.
54. padavīm devatānām ca maharṣīṇām ca rākṣasa
rājarṣīṇām ca sarveṣām gamiṣyasi mayā hataḥ
54. rākṣasa mayā hataḥ devatānām ca maharṣīṇām
ca rājarṣīṇām ca sarveṣām padavīm gamiṣyasi
54. O rākṣasa, you will attain the realm of the gods, the great sages (maharṣīṇām), and all the royal sages (rājarṣīṇām), for you will be slain by me.
बलेन येन वै सीतां मायया राक्षसाधम ।
मामतिक्रामयित्वा त्वं हृतवांस्तद्विदर्शय ॥५५॥
55. balena yena vai sītāṃ māyayā rākṣasādhama ,
māmatikrāmayitvā tvaṃ hṛtavāṃstadvidarśaya.
55. balena yena vai sītām māyayā rākṣasādhama
mām atikrāmāyitvā tvam hṛtavān tat vidarśaya
55. rākṣasādhama,
tvam yena balena vai māyayā mām atikrāmāyitvā sītām hṛtavān,
tat vidarśaya
55. O vile rākṣasa, display now that power or illusion (māyā) by which you abducted Sītā, having previously circumvented me.
अराक्षसमिमं लोकं कर्तास्मि निशितैः शरैः ।
न चेच्छरणमभ्येषि मामुपादाय मैथिलीम् ॥५६॥
56. arākṣasamimaṃ lokaṃ kartāsmi niśitaiḥ śaraiḥ ,
na ceccharaṇamabhyeṣi māmupādāya maithilīm.
56. arākṣasam imam lokam kartā asmi niśitaiḥ śaraiḥ
na cet śaraṇam abhi eṣi mām upādāya maithilīm
56. na cet maithilīm upādāya mām śaraṇam abhi eṣi,
(tadā) niśitaiḥ śaraiḥ imam lokam arākṣasam kartā asmi
56. I will make this world free of rākṣasas with my sharp arrows, if you do not come seeking refuge in me, returning Maithilī.
धर्मात्मा रक्षसां श्रेष्ठः संप्राप्तो ऽयं विभीषणः ।
लङ्कैश्वर्यं ध्रुवं श्रीमानयं प्राप्नोत्यकण्टकम् ॥५७॥
57. dharmātmā rakṣasāṃ śreṣṭhaḥ saṃprāpto'yaṃ vibhīṣaṇaḥ ,
laṅkaiśvaryaṃ dhruvaṃ śrīmānayaṃ prāpnotyakaṇṭakam.
57. dharmātmā rakṣasām śreṣṭhaḥ samprāptaḥ ayam vibhīṣaṇaḥ
laṅkā aiśvaryam dhruvam śrīmān ayam prāpnoti akaṇṭakam
57. ayam dharmātmā rakṣasām śreṣṭhaḥ vibhīṣaṇaḥ samprāptaḥ
ayam śrīmān laṅkā aiśvaryam akaṇṭakam dhruvam prāpnoti
57. This Vibhīṣaṇa, a virtuous soul (dharmātmā) and the foremost among the rakṣasas, has arrived. Surely, this glorious one will obtain the sovereignty of Laṅkā without any obstacles.
न हि राज्यमधर्मेण भोक्तुं क्षणमपि त्वया ।
शक्यं मूर्खसहायेन पापेनाविजितात्मना ॥५८॥
58. na hi rājyamadharmeṇa bhoktuṃ kṣaṇamapi tvayā ,
śakyaṃ mūrkhasahāyena pāpenāvijitātmanā.
58. na hi rājyam adharmeṇa bhoktum kṣaṇam api
tvayā śakyam mūrkhasahāyena pāpena avijitātmanā
58. hi tvayā mūrkhasahāyena pāpena avijitātmanā
adharmeṇa rājyam kṣaṇam api bhoktum na śakyam
58. Indeed, it is not possible for you, with your foolish helpers, a sinful person, and one whose inner self (ātman) is uncontrolled, to enjoy the kingdom even for a moment through unrighteousness (dharma).
युध्यस्व वा धृतिं कृत्वा शौर्यमालम्ब्य राक्षस ।
मच्छरैस्त्वं रणे शान्तस्ततः पूतो भविष्यसि ॥५९॥
59. yudhyasva vā dhṛtiṃ kṛtvā śauryamālambya rākṣasa ,
maccharaistvaṃ raṇe śāntastataḥ pūto bhaviṣyasi.
59. yudhyasva vā dhṛtim kṛtvā śauryam ālambya rākṣasa
mat sharaiḥ tvam raṇe śāntaḥ tataḥ pūtaḥ bhaviṣyasi
59. rāṣaka,
vā dhṛtim kṛtvā śauryam ālambya yudhyasva,
(vā) tvam raṇe mat sharaiḥ śāntaḥ,
tataḥ pūtaḥ bhaviṣyasi
59. O Rākṣasa, either fight, having mustered courage and resorted to valor, or you will be pacified in battle by my arrows, and then you will become purified.
यद्याविशसि लोकांस्त्रीन्पक्षिभूतो मनोजवः ।
मम चक्षुष्पथं प्राप्य न जीवन्प्रतियास्यसि ॥६०॥
60. yadyāviśasi lokāṃstrīnpakṣibhūto manojavaḥ ,
mama cakṣuṣpathaṃ prāpya na jīvanpratiyāsyasi.
60. yadi āviśasi lokān trīn pakṣibhūtaḥ manojavah
mama cakṣus patham prāpya na jīvan pratiyāsyasi
60. yadi manojavah pakṣibhūtaḥ trīn lokān āviśasi,
(tathāpi) mama cakṣus patham prāpya jīvan na pratiyāsyasi
60. Even if you enter the three worlds, swift as thought and transformed into a bird, once you come within my range of vision, you will not return alive.
ब्रवीमि त्वां हितं वाक्यं क्रियतामौर्ध्वदेकिकम् ।
सुदृष्टा क्रियतां लङ्का जीवितं ते मयि स्थितम् ॥६१॥
61. bravīmi tvāṃ hitaṃ vākyaṃ kriyatāmaurdhvadekikam ,
sudṛṣṭā kriyatāṃ laṅkā jīvitaṃ te mayi sthitam.
61. bravīmi tvām hitam vākyam kriyatām aurdhvadehikam
| sudṛṣṭā kriyatām laṅkā jīvitam te mayi sthitam
61. tvām hitam vākyam bravīmi aurdhvadehikam kriyatām
laṅkā sudṛṣṭā kriyatām te jīvitam mayi sthitam
61. I speak a beneficial word to you: let the rites for the departed be performed. Let Lanka be thoroughly inspected. Your life depends on me.
इत्युक्तः स तु तारेयो रामेणाक्लिष्टकर्मणा ।
जगामाकाशमाविश्य मूर्तिमानिव हव्यवाट् ॥६२॥
62. ityuktaḥ sa tu tāreyo rāmeṇākliṣṭakarmaṇā ,
jagāmākāśamāviśya mūrtimāniva havyavāṭ.
62. iti uktaḥ saḥ tu tāreyaḥ rāmeṇa akliṣṭakarmaṇā
| jagāma ākāśam āviśya mūrtimān iva havyavāṭ
62. iti akliṣṭakarmaṇā rāmeṇa uktaḥ saḥ tu tāreyaḥ
ākāśam āviśya mūrtimān havyavāṭ iva jagāma
62. Thus addressed by Rāma, whose actions are effortless, that son of Tārā, Angada, entered the sky and departed, as if he were the embodied god of fire (Agni).
सो ऽतिपत्य मुहूर्तेन श्रीमान् रावणमन्दिरम् ।
ददर्शासीनमव्यग्रं रावणं सचिवैः सह ॥६३॥
63. so'tipatya muhūrtena śrīmān rāvaṇamandiram ,
dadarśāsīnamavyagraṃ rāvaṇaṃ sacivaiḥ saha.
63. saḥ atipatya muhūrtena śrīmān rāvaṇamandiram |
dadarśa āsīnam avyagram rāvaṇam sacivaiḥ saha
63. śrīmān saḥ muhūrtena rāvaṇamandiram atipatya
sacivaiḥ saha āsīnam avyagram rāvaṇam dadarśa
63. Having quickly passed over to Rāvaṇa's palace, that glorious one (Angada) saw Rāvaṇa seated, calm and undisturbed, along with his ministers.
ततस्तस्याविदूरेण निपत्य हरिपुंगवः ।
दीप्ताग्निसदृशस्तस्थावङ्गदः कनकाङ्गदः ॥६४॥
64. tatastasyāvidūreṇa nipatya haripuṃgavaḥ ,
dīptāgnisadṛśastasthāvaṅgadaḥ kanakāṅgadaḥ.
64. tataḥ tasya avidūreṇa nipatya haripuṅgavaḥ |
dīptāgnisadṛśaḥ tasthau aṅgadaḥ kanakāṅgadaḥ
64. tataḥ haripuṅgavaḥ kanakāṅgadaḥ aṅgadaḥ tasya
avidūreṇa nipatya dīptāgnisadṛśaḥ tasthau
64. Then, that best of monkeys (haripuṅgava), Angada, adorned with golden armlets, landed not far from him and stood, resembling a blazing fire.
तद् रामवचनं सर्वमन्यूनाधिकमुत्तमम् ।
सामात्यं श्रावयामास निवेद्यात्मानमात्मना ॥६५॥
65. tad rāmavacanaṃ sarvamanyūnādhikamuttamam ,
sāmātyaṃ śrāvayāmāsa nivedyātmānamātmanā.
65. tat rāmavacanam sarvam anūnādhikam uttamam
sāmātyam śrāvayāmāsa nivedya ātmānam ātmanā
65. nivedya ātmānam ātmanā tat sarvam anūnādhikam
uttamam rāmavacanam sāmātyam śrāvayāmāsa
65. That entire excellent speech of Rāma, which was neither deficient nor excessive, he (Angada) made them listen to, along with their ministers, after he had personally introduced himself (ātman).
दूतो ऽहं कोसलेन्द्रस्य रामस्याक्लिष्टकर्मणः ।
वालिपुत्रो ऽङ्गदो नाम यदि ते श्रोत्रमागतः ॥६६॥
66. dūto'haṃ kosalendrasya rāmasyākliṣṭakarmaṇaḥ ,
vāliputro'ṅgado nāma yadi te śrotramāgataḥ.
66. dūtaḥ aham kosalendrasya rāmasya akliṣṭakarmaṇaḥ
vāliputraḥ aṅgadaḥ nāma yadi te śrotram āgataḥ
66. aham kosalendrasya rāmasya akliṣṭakarmaṇaḥ dūtaḥ (asmi).
vāliputraḥ aṅgadaḥ nāma (asmi),
yadi te śrotram āgataḥ (asti).
66. I am a messenger of Rāma, the lord of Kosala, whose actions are unwearied. My name is Aṅgada, son of Vāli, if you have heard of me.
आह त्वां राघवो रामः कौसल्यानन्दवर्धनः ।
निष्पत्य प्रतियुध्यस्व नृशंसं पुरुषाधम ॥६७॥
67. āha tvāṃ rāghavo rāmaḥ kausalyānandavardhanaḥ ,
niṣpatya pratiyudhyasva nṛśaṃsaṃ puruṣādhama.
67. āha tvām rāghavaḥ rāmaḥ kausalyānandavardhanaḥ
niṣpatya pratiyudhyasva nṛśaṃsa puruṣādhama
67. kausalyānandavardhanaḥ rāghavaḥ rāmaḥ tvām āha: nṛśaṃsa puruṣādhama,
niṣpatya pratiyudhyasva!
67. Rāma, the descendant of Raghu and increaser of Kauśalyā's joy, says to you: 'Come forth and fight, O cruel and base man!'
हन्तास्मि त्वां सहामात्यं सपुत्रज्ञातिबान्धवम् ।
निरुद्विग्नास्त्रयो लोका भविष्यन्ति हते त्वयि ॥६८॥
68. hantāsmi tvāṃ sahāmātyaṃ saputrajñātibāndhavam ,
nirudvignāstrayo lokā bhaviṣyanti hate tvayi.
68. hantā asmi tvām sahāmātyam saputrajñātibāndhavam
nirudvignāḥ trayaḥ lokāḥ bhaviṣyanti hate tvayi
68. aham tvām sahāmātyam saputrajñātibāndhavam hantā asmi.
tvayi hate,
trayaḥ lokāḥ nirudvignāḥ bhaviṣyanti.
68. I will kill you, along with your ministers, sons, relatives, and kinsmen. The three worlds will become free from distress once you are slain.
देवदानवयक्षाणां गन्धर्वोरगरक्षसाम् ।
शत्रुमद्योद्धरिष्यामि त्वामृषीणां च कण्टकम् ॥६९॥
69. devadānavayakṣāṇāṃ gandharvoragarakṣasām ,
śatrumadyoddhariṣyāmi tvāmṛṣīṇāṃ ca kaṇṭakam.
69. deva-dānava-yakṣāṇām gandharva-uraga-rakṣasām
śatrum adya uddhariṣyāmi tvām ṛṣīṇām ca kaṇṭakam
69. adya aham tvām deva-dānava-yakṣāṇām gandharva-uraga-rakṣasām
śatrum ca ṛṣīṇām kaṇṭakam uddhariṣyāmi
69. Today I will remove you, who are an enemy to devas, dānavas, yakṣas, gandharvas, uragas, and rakṣasas, and a thorn to the sages (ṛṣis).
विभीषणस्य चैश्वर्यं भविष्यति हते त्वयि ।
न चेत् सत्कृत्य वैदेहीं प्रणिपत्य प्रदास्यसि ॥७०॥
70. vibhīṣaṇasya caiśvaryaṃ bhaviṣyati hate tvayi ,
na cet satkṛtya vaidehīṃ praṇipatya pradāsyasi.
70. vibhīṣaṇasya ca aiśvaryam bhaviṣyati hate tvayi
na cet satkṛtya vaidehīm praṇipatya pradāsyasi
70. (tvam) vaidehīm satkṛtya praṇipatya
na pradāsyasi cet (tathā
sati) tvayi hate (sati)
vibhīṣaṇasya ca aiśvaryam bhaviṣyati
70. Vibhīṣaṇa's sovereignty will come to pass when you are slain, unless you respectfully return Vaidehī (Sītā) after bowing down.
इत्येवं परुषं वाक्यं ब्रुवाणे हरिपुंगवे ।
अमर्षवशमापन्नो निशाचरगणेश्वरः ॥७१॥
71. ityevaṃ paruṣaṃ vākyaṃ bruvāṇe haripuṃgave ,
amarṣavaśamāpanno niśācaragaṇeśvaraḥ.
71. iti evam paruṣam vākyam bruvāṇe hari-puṅgave
amarṣa-vaśam āpannaḥ niśācara-gaṇa-īśvaraḥ
71. hari-puṅgave iti evam paruṣam vākyam bruvāṇe (sati),
niśācara-gaṇa-īśvaraḥ amarṣa-vaśam āpannaḥ
71. When the best of monkeys (Hanumān) spoke such harsh words, the lord of the hosts of night-wanderers (Rāvaṇa) fell under the sway of anger.
ततः स रोषताम्राक्षः शशास सचिवांस्तदा ।
गृह्यतामेष दुर्मेधा वध्यतामिति चासकृत् ॥७२॥
72. tataḥ sa roṣatāmrākṣaḥ śaśāsa sacivāṃstadā ,
gṛhyatāmeṣa durmedhā vadhyatāmiti cāsakṛt.
72. tataḥ saḥ roṣa-tāmra-akṣaḥ śaśāsa sacivān tadā
gṛhyatām eṣaḥ durmedhāḥ vadhyatām iti ca asakṛt
72. tataḥ tadā saḥ roṣa-tāmra-akṣaḥ sacivān iti ca asakṛt śaśāsa: "eṣaḥ durmedhāḥ gṛhyatām,
vadhyatām!"
72. Then, with eyes reddened by anger, he repeatedly commanded his ministers, 'Seize this foolish one! Kill him!'
रावणस्य वचः श्रुत्वा दीप्ताग्निसमतेजसः ।
जगृहुस्तं ततो घोराश्चत्वारो रजनीचराः ॥७३॥
73. rāvaṇasya vacaḥ śrutvā dīptāgnisamatejasaḥ ,
jagṛhustaṃ tato ghorāścatvāro rajanīcarāḥ.
73. rāvaṇasya vacaḥ śrutvā dīptāgnisamatejasaḥ
jagṛhuḥ tam tataḥ ghorāḥ catvāraḥ rajanīcarāḥ
73. rāvaṇasya dīptāgnisamatejasaḥ vacaḥ śrutvā,
tataḥ ghorāḥ catvāraḥ rajanīcarāḥ tam jagṛhuḥ.
73. After hearing the words of Rāvaṇa, whose splendor was like a blazing fire, four formidable rākṣasas then seized him.
ग्राहयामास तारेयः स्वयमात्मानमात्मना ।
बलं दर्शयितुं वीरो यातुधानगणे तदा ॥७४॥
74. grāhayāmāsa tāreyaḥ svayamātmānamātmanā ,
balaṃ darśayituṃ vīro yātudhānagaṇe tadā.
74. grāhayāmāsa tāreyaḥ svayam ātmānam ātmanā
balam darśayitum vīraḥ yātudhānagaṇe tadā
74. tāreyaḥ vīraḥ tadā svayam ātmanā ātmānam grāhayāmāsa,
yātudhānagaṇe balam darśayitum.
74. The heroic Tāreya (Aṅgada) then, by his own agency (ātman), allowed himself to be seized in order to display his strength to the host of rākṣasas.
स तान्बाहुद्वये सक्तानादाय पतगानिव ।
प्रासादं शैलसंकाशमुत्पापाताङ्गदस्तदा ॥७५॥
75. sa tānbāhudvaye saktānādāya patagāniva ,
prāsādaṃ śailasaṃkāśamutpāpātāṅgadastadā.
75. sa tān bāhudvaye saktān ādāya patagān iva
prāsādam śailasaṃkāśam utpāpāta aṅgadaḥ tadā
75. tadā aṅgadaḥ,
sa tān bāhudvaye saktān patagān iva ādāya,
śailasaṃkāśam prāsādam utpāpāta.
75. Then Aṅgada, having seized those (rākṣasas) clinging to his two arms as if they were birds, flew up to the palace, which resembled a mountain.
ते ऽन्तरिक्षाद्विनिर्धूतास्तस्य वेगेन राक्षसाः ।
भुमौ निपतिताः सर्वे राक्षसेन्द्रस्य पश्यतः ॥७६॥
76. te'ntarikṣādvinirdhūtāstasya vegena rākṣasāḥ ,
bhumau nipatitāḥ sarve rākṣasendrasya paśyataḥ.
76. te antarikṣāt vinirdhūtāḥ tasya vegena rākṣasāḥ
bhumau nipatitāḥ sarve rākṣasendrasya paśyataḥ
76. te rākṣasāḥ,
tasya vegena antarikṣāt vinirdhūtāḥ,
sarve bhumau nipatitāḥ,
rākṣasendrasya paśyataḥ.
76. Those rākṣasas, shaken off from the sky by his (Aṅgada's) immense speed, all fell down onto the ground, while the king of rākṣasas (Rāvaṇa) watched.
ततः प्रासादशिखरं शैलशृङ्गमिवोन्नतम् ।
तत् पफाल तदाक्रान्तं दशग्रीवस्य पश्यतः ॥७७॥
77. tataḥ prāsādaśikharaṃ śailaśṛṅgamivonnatam ,
tat paphāla tadākrāntaṃ daśagrīvasya paśyataḥ.
77. tataḥ prāsādaśikharam śailaśṛṅgam iva unnatam
tat paphāla tadā ākrāntam daśagrīvasya paśyataḥ
77. tataḥ daśagrīvasya paśyataḥ tadā ākrāntam
śailaśṛṅgam iva unnatam tat prāsādaśikharam paphāla
77. Then, that high palace peak, which resembled a mountain summit, shattered as it was assailed, while Daśagrīva (Rāvaṇa) watched.
भङ्क्त्वा प्रासादशिखरं नाम विश्राव्य चात्मनः ।
विनद्य सुमहानादमुत्पपात विहायसा ॥७८॥
78. bhaṅktvā prāsādaśikharaṃ nāma viśrāvya cātmanaḥ ,
vinadya sumahānādamutpapāta vihāyasā.
78. bhaṅktvā prāsādaśikharam nāma viśrāvya ca
ātmanaḥ vinadya sumahānādam utpapāta vihāyasā
78. prāsādaśikharam bhaṅktvā ca ātmanaḥ nāma
viśrāvya sumahānādam vinadya vihāyasā utpapāta
78. Having shattered the palace peak and proclaimed his own name, he roared a mighty sound and soared into the sky.
रावणस्तु परं चक्रे क्रोधं प्रासादधर्षणात् ।
विनाशं चात्मनः पश्यन्निःश्वासपरमो ऽभवत् ॥७९॥
79. rāvaṇastu paraṃ cakre krodhaṃ prāsādadharṣaṇāt ,
vināśaṃ cātmanaḥ paśyanniḥśvāsaparamo'bhavat.
79. rāvaṇaḥ tu param cakre krodham prāsādadharṣaṇāt
vināśam ca ātmanaḥ paśyan niḥśvāsaparamaḥ abhavat
79. rāvaṇaḥ tu prāsādadharṣaṇāt param krodham cakre
ca ātmanaḥ vināśam paśyan niḥśvāsaparamaḥ abhavat
79. Rāvaṇa, however, felt immense anger over the assault on his palace; perceiving his own destruction, he became overcome with deep sighs.
रामस्तु बहुभिर्हृष्टैर्निनदद्भिः प्लवंगमैः ।
वृतो रिपुवधाकाङ्क्षी युद्धायैवाभ्यवर्तत ॥८०॥
80. rāmastu bahubhirhṛṣṭairninadadbhiḥ plavaṃgamaiḥ ,
vṛto ripuvadhākāṅkṣī yuddhāyaivābhyavartata.
80. rāmaḥ tu bahubhiḥ hṛṣṭaiḥ ninadadbhiḥ plavaṅgamaiḥ
vṛtaḥ ripuvadhākāṅkṣī yuddhāya eva abhyavartata
80. rāmaḥ tu bahubhiḥ hṛṣṭaiḥ ninadadbhiḥ plavaṅgamaiḥ
vṛtaḥ ripuvadhākāṅkṣī eva yuddhāya abhyavartata
80. Rāma, however, surrounded by many joyful and shouting monkeys, and eager for the destruction of his foes, advanced directly towards battle.
सुषेणस्तु महावीर्यो गिरिकूटोपमो हरिः ।
बहुभिः संवृतस्तत्र वानरैः कामरूपिभिः ॥८१॥
81. suṣeṇastu mahāvīryo girikūṭopamo hariḥ ,
bahubhiḥ saṃvṛtastatra vānaraiḥ kāmarūpibhiḥ.
81. suṣeṇaḥ tu mahāvīryaḥ girikūṭopamaḥ hariḥ
bahubhiḥ saṃvṛtaḥ tatra vānaraiḥ kāmarūpibhiḥ
81. And Suṣeṇa, the greatly valorous monkey, resembling a mountain peak, was surrounded there by many shape-shifting monkeys.
चतुर्द्वाराणि सर्वाणि सुग्रीववचनात् कपिः ।
पर्याक्रमत दुर्धर्षो नक्षत्राणीव चन्द्रमाः ॥८२॥
82. caturdvārāṇi sarvāṇi sugrīvavacanāt kapiḥ ,
paryākramata durdharṣo nakṣatrāṇīva candramāḥ.
82. caturdvārāṇi sarvāṇi sugrīvavacanāt kapiḥ
paryākramata durdharṣaḥ nakṣatrāṇi iva candramāḥ
82. By Sugrīva's command, the unconquerable monkey moved around all the four gates, just as the moon traverses the constellations.
तेषामक्षौहिणिशतं समवेक्ष्य वनौकसाम् ।
लङ्कामुपनिविष्टानां सागरं चातिवर्तताम् ॥८३॥
83. teṣāmakṣauhiṇiśataṃ samavekṣya vanaukasām ,
laṅkāmupaniviṣṭānāṃ sāgaraṃ cātivartatām.
83. teṣām akṣauhiṇiśatam samavekṣya vanaukasām
laṅkām upaniviṣṭānām sāgaram ca ativartatām
83. Upon surveying those one hundred akṣauhiṇīs of forest-dwelling monkeys, who had settled near Laṅkā and had crossed the ocean,
राक्षसा विस्मयं जग्मुस्त्रासं जग्मुस्तथापरे ।
अपरे समरोद्धर्षाद्धर्षमेवोपपेदिरे ॥८४॥
84. rākṣasā vismayaṃ jagmustrāsaṃ jagmustathāpare ,
apare samaroddharṣāddharṣamevopapedire.
84. rākṣasāḥ vismayam jagmuḥ trāsam jagmuḥ tathā
apare apare samara uddharṣāt harṣam eva upapedire
84. The rākṣasas felt astonishment; others felt fear. And still others, from the excitement of battle, indeed experienced joy.
कृत्स्नं हि कपिभिर्व्याप्तं प्राकारपरिखान्तरम् ।
ददृशू राक्षसा दीनाः प्राकारं वानरीकृतम् ॥८५॥
85. kṛtsnaṃ hi kapibhirvyāptaṃ prākāraparikhāntaram ,
dadṛśū rākṣasā dīnāḥ prākāraṃ vānarīkṛtam.
85. kṛtsnam hi kapibhiḥ vyāptam prākāra-parikhā-antaram
dadṛśuḥ rākṣasāḥ dīnāḥ prākāram vānarīkṛtam
85. hi kṛtsnam prākāra-parikhā-antaram kapibhiḥ vyāptam
(āsīt) dīnāḥ rākṣasāḥ prākāram vānarīkṛtam dadṛśuḥ
85. Indeed, the entire space between the ramparts and the moats was completely filled by monkeys. The distressed demons saw the ramparts transformed into a monkey-filled expanse.
तस्मिन्महाभीषणके प्रवृत्ते कोलाहले राक्षसराजधान्याम् ।
प्रगृह्य रक्षांसि महायुधानि युगान्तवाता इव संविचेरुः ॥८६॥
86. tasminmahābhīṣaṇake pravṛtte kolāhale rākṣasarājadhānyām ,
pragṛhya rakṣāṃsi mahāyudhāni yugāntavātā iva saṃviceruḥ.
86. tasmin mahābhīṣaṇake pravṛtte kolāhale rākṣasa-rāja-dhānyām
pragṛhya rakṣāṃsi mahāyudhāni yuga-anta-vātāḥ iva samviceruḥ
86. tasmin mahābhīṣaṇake kolāhale rākṣasa-rāja-dhānyām pravṛtte (sati) rakṣāṃsi mahāyudhāni pragṛhya,
yuga-anta-vātāḥ iva (te) samviceruḥ
86. While that immensely dreadful commotion was taking place in the capital of the demons, the demons, seizing their great weapons, moved about like the winds at the end of a cosmic age.