Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-7, chapter-82

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
एतदाख्याय काकुत्स्थो भ्रातृह्याममितप्रभः ।
लक्ष्मणं पुनारेवाह धर्मयुक्तमिदं वचः ॥१॥
1. etadākhyāya kākutstho bhrātṛhyāmamitaprabhaḥ ,
lakṣmaṇaṃ punārevāha dharmayuktamidaṃ vacaḥ.
1. etat ākhyāya kākutsthaḥ bhrātṛhyām amitaprabhaḥ
lakṣmaṇam punaḥ eva āha dharmayuktam idam vacaḥ
1. Having narrated this to his brothers, Kakutstha (Rama), of immeasurable splendor, then spoke these words, endowed with natural law (dharma), to Lakshmana.
वसिष्ठं वामदेवं च जाबालिमथ कश्यपम् ।
द्विजांश्च सर्वप्रवरानश्वमेधपुरस्कृतान् ॥२॥
2. vasiṣṭhaṃ vāmadevaṃ ca jābālimatha kaśyapam ,
dvijāṃśca sarvapravarānaśvamedhapuraskṛtān.
2. vasiṣṭham vāmadevam ca jābālim atha kaśyapam
dvijān ca sarvapravarān aśvamedhapuraskṛtān
2. Vasishtha, Vamadeva, Jabali, and then Kashyapa, and all the foremost Brahmins (dvija) honored by the aśvamedha (Vedic ritual).
एतान् सर्वान् समाहूय मन्त्रयित्वा च लक्ष्मण ।
हयं लक्ष्मणसंपन्नं विमोक्ष्यामि समाधिना ॥३॥
3. etān sarvān samāhūya mantrayitvā ca lakṣmaṇa ,
hayaṃ lakṣmaṇasaṃpannaṃ vimokṣyāmi samādhinā.
3. etān sarvān samāhūya mantrayitvā ca lakṣmaṇa
hayam lakṣmaṇasampannam vimokṣyāmi samādhinā
3. lakṣmaṇa etān sarvān samāhūya ca mantrayitvā
lakṣmaṇasampannam hayam samādhinā vimokṣyāmi
3. Having summoned all these people and consulted with them, O Lakṣmaṇa, I will release a horse endowed with auspicious marks, performing this with focused intention.
तद्वाक्यं राघवेणोक्तं श्रुत्वा त्वरितविक्रमः ।
द्विजान् सर्वान् समाहूय दर्शयामास राघवम् ॥४॥
4. tadvākyaṃ rāghaveṇoktaṃ śrutvā tvaritavikramaḥ ,
dvijān sarvān samāhūya darśayāmāsa rāghavam.
4. tat vākyam rāghaveṇa uktam śrutvā tvaritavikramaḥ
dvijān sarvān samāhūya darśayāmāsa rāghavam
4. rāghaveṇa uktam tat vākyam śrutvā tvaritavikramaḥ
sarvān dvijān samāhūya rāghavam darśayāmāsa
4. Upon hearing that statement spoken by Rāghava, the swift-valored one (Lakṣmaṇa) summoned all the twice-born (brāhmaṇas) and presented Rāghava to them.
ते दृष्ट्वा देवसंकाशं कृतपादाभिवन्दनम् ।
राघवं सुदुराधर्षमाशीर्भिः समपूजयन् ॥५॥
5. te dṛṣṭvā devasaṃkāśaṃ kṛtapādābhivandanam ,
rāghavaṃ sudurādharṣamāśīrbhiḥ samapūjayan.
5. te dṛṣṭvā devasaṃkāśam kṛtapādābhivandanam
rāghavam sudurādharṣam āśīrbhiḥ samapūjayan
5. te devasaṃkāśam kṛtapādābhivandanam sudurādharṣam
rāghavam dṛṣṭvā āśīrbhiḥ samapūjayan
5. Upon seeing Rāghava, who resembled a god, had offered reverence at their feet, and was exceedingly formidable, they honored him with blessings.
प्राञ्जलिस्तु ततो भूत्वा राघवो द्विजसात्तमान् ।
उवाच धर्मसंयुक्तमश्वमेधाश्रितं वचः ॥६॥
6. prāñjalistu tato bhūtvā rāghavo dvijasāttamān ,
uvāca dharmasaṃyuktamaśvamedhāśritaṃ vacaḥ.
6. prāñjaliḥ tu tataḥ bhūtvā rāghavaḥ dvijasāttamān
uvāca dharmasaṃyuktam aśvamedhāśritam vacaḥ
6. tataḥ tu prāñjaliḥ bhūtvā rāghavaḥ dvijasāttamān
dharmasaṃyuktam aśvamedhāśritam vacaḥ uvāca
6. Then, Rāghava, folding his hands in reverence, addressed the most excellent of the twice-born (brāhmaṇas) with words imbued with (natural law) (dharma) and pertaining to the horse (Vedic ritual).
स तेषां द्विजमुख्यानां वाक्यमद्भुतदर्शनम् ।
अश्वमेधाश्रितं श्रुत्वा भृशं प्रीतो ऽभवत्तदा ॥७॥
7. sa teṣāṃ dvijamukhyānāṃ vākyamadbhutadarśanam ,
aśvamedhāśritaṃ śrutvā bhṛśaṃ prīto'bhavattadā.
7. sa teṣām dvijamukhyānām vākyam adbhutadarśanam
aśvamedhāśritam śrutvā bhṛśam prītaḥ abhavat tadā
7. He, having heard the extraordinarily insightful statement from those chief brahmins, a statement concerning the Aśvamedha (Vedic ritual), then became greatly pleased.
विज्ञाय तु मतं तेषां रामो लक्ष्मणमब्रवीत् ।
प्रेषयस्व महाबाहो सुग्रीवाय महात्मने ॥८॥
8. vijñāya tu mataṃ teṣāṃ rāmo lakṣmaṇamabravīt ,
preṣayasva mahābāho sugrīvāya mahātmane.
8. vijñāya tu matam teṣām rāmaḥ lakṣmaṇam abravīt
preṣayasva mahābāho sugrīvāya mahātmane
8. Having understood their intention, Rama spoke to Lakshmana: 'O mighty-armed one, send a messenger to the noble (mahātman) Sugriva.'
शीघ्रं महद्भिर्हरिभिर्बहिभिश्च तदाश्रयैः ।
सार्धमागच्छ भद्रं ते अनुभोक्तुं मखोत्तमम् ॥९॥
9. śīghraṃ mahadbhirharibhirbahibhiśca tadāśrayaiḥ ,
sārdhamāgaccha bhadraṃ te anubhoktuṃ makhottamam.
9. śīghram mahadbhiḥ haribhiḥ bahubhiḥ ca tadāśrayaiḥ
sārdham āgaccha bhadram te anubhoktum makhottamam
9. Come quickly, along with many great monkeys and their followers, to participate in the most excellent of (yajña) Vedic rituals. May good fortune be with you.
विभीषणश्च रक्षोभिः कामगैर्बहुभिर्वृतः ।
अश्वमेधं महाबाहुः प्राप्नोतु लघुविक्रमः ॥१०॥
10. vibhīṣaṇaśca rakṣobhiḥ kāmagairbahubhirvṛtaḥ ,
aśvamedhaṃ mahābāhuḥ prāpnotu laghuvikramaḥ.
10. vibhīṣaṇaḥ ca rakṣobhiḥ kāmagaiḥ bahubhiḥ vṛtaḥ
aśvamedham mahābāhuḥ prāpnotu laghuvikramaḥ
10. And let Vibhishana, the mighty-armed and swiftly valorous one, accompanied by many rakshasas (demons) who can travel at will, reach the Aśvamedha (yajña) Vedic ritual.
राजानश्च नरव्याघ्र ये मे प्रियचिकीर्षवः ।
सानुगाः क्षिप्रमायान्तु यज्ञभूमिमनुत्तमाम् ॥११॥
11. rājānaśca naravyāghra ye me priyacikīrṣavaḥ ,
sānugāḥ kṣipramāyāntu yajñabhūmimanuttamām.
11. rājānaḥ ca naravyāghra ye me priyacikīrṣavaḥ
sānugāḥ kṣipram āyāntu yajñabhūmim anuttamām
11. naravyāghra ye rājānaḥ ca me priyacikīrṣavaḥ
sānugāḥ kṣipram anuttamām yajñabhūmim āyāntu
11. O tiger among men, those kings who wish to please me, along with their followers, should quickly come to the excellent Vedic ritual (yajña) ground.
देशान्तरगता ये च द्विजा धर्मपरायणाः ।
निमन्त्रयस्व तान् सर्वानश्वमेधाय लक्ष्मण ॥१२॥
12. deśāntaragatā ye ca dvijā dharmaparāyaṇāḥ ,
nimantrayasva tān sarvānaśvamedhāya lakṣmaṇa.
12. deśāntaragatāḥ ye ca dvijāḥ dharmaparāyaṇāḥ
nimantrayasva tān sarvān aśvamedhāya lakṣmaṇa
12. lakṣmaṇa ca ye deśāntaragatāḥ dharmaparāyaṇāḥ
dvijāḥ tān sarvān aśvamedhāya nimantrayasva
12. And O Lakshmana, you should invite all those twice-born (dvija) ones who have gone to other regions and are devoted to the intrinsic nature (dharma), for the Aśvamedha (Vedic ritual).
ऋषयश्चा महाबाहो आहूयन्तां तपोधनाः ।
देशान्तरगता ये च सदाराश्च महर्षयः ॥१३॥
13. ṛṣayaścā mahābāho āhūyantāṃ tapodhanāḥ ,
deśāntaragatā ye ca sadārāśca maharṣayaḥ.
13. ṛṣayaḥ ca mahābāho āhūyantām tapodhanāḥ
deśāntaragatāḥ ye ca sadārāḥ ca maharṣayaḥ
13. mahābāho ca tapodhanāḥ ṛṣayaḥ ca ye
deśāntaragatāḥ sadārāḥ ca maharṣayaḥ āhūyantām
13. And O mighty-armed one, let those sages (ṛṣi) whose wealth is asceticism (tapas), and those great sages (maharṣi) who have gone to other regions, along with their wives, be invited.
यज्ञवाटश्च सुमहान् गोमत्या नैमिषे वने ।
आज्ञाप्यतां महाबाहो तद्धि पुण्यमनुत्तमम् ॥१४॥
14. yajñavāṭaśca sumahān gomatyā naimiṣe vane ,
ājñāpyatāṃ mahābāho taddhi puṇyamanuttamam.
14. yajñavāṭaḥ ca sumahān gomatyām naimiṣe vane
ājñāpyatām mahābāho tat hi puṇyam anuttamam
14. mahābāho ca gomatyām naimiṣe vane sumahān
yajñavāṭaḥ ājñāpyatām hi tat anuttamam puṇyam
14. And O mighty-armed one, let a very large Vedic ritual (yajña) enclosure be ordered in the Naimiṣa forest, near the Gomati river. Indeed, that place is unsurpassed in sacredness.
शतं वाहसहस्राणां तण्डुलानां वपुष्मताम् ।
अयुतं तिलमुद्गस्य प्रयात्वग्रे महाबल ॥१५॥
15. śataṃ vāhasahasrāṇāṃ taṇḍulānāṃ vapuṣmatām ,
ayutaṃ tilamudgasya prayātvagre mahābala.
15. śatam vāhasahasrāṇām taṇḍulānām vapuṣmatām
ayutam tilamudgasya prayātu agre mahābala
15. mahābala śatam vapuṣmatām taṇḍulānām
vāhasahasrāṇām ayutam tilamudgasya agre prayātu
15. O mighty one, let a hundred thousand carts of fine rice, and ten thousand (carts) of sesame and mung beans, proceed forward.
सुवर्णकोट्यो बहुला हिरण्यस्य शतोत्तराः ।
अग्रतो भरतः कृत्वा गच्छत्वग्रे महामतिः ॥१६॥
16. suvarṇakoṭyo bahulā hiraṇyasya śatottarāḥ ,
agrato bharataḥ kṛtvā gacchatvagre mahāmatiḥ.
16. suvarṇakoṭyaḥ bahulāḥ hiraṇyasya śatottarāḥ
agrataḥ bharataḥ kṛtvā gacchatu agre mahāmatiḥ
16. mahāmatiḥ bharataḥ bahulāḥ suvarṇakoṭyaḥ
śatottarāḥ hiraṇyasya agrataḥ kṛtvā agre gacchatu
16. Let Bharata, the highly intelligent one, placing before him many crores of gold and hundreds of thousands of silver, proceed forward.
अन्तरापणवीथ्यश्च सर्वांश्च नटनर्तकान् ।
नैगमान्बालवृद्धांश्च द्विजांश्च सुसमाहितान् ॥१७॥
17. antarāpaṇavīthyaśca sarvāṃśca naṭanartakān ,
naigamānbālavṛddhāṃśca dvijāṃśca susamāhitān.
17. antarāpaṇavīthyaḥ ca sarvān ca naṭanartakān
naigamān bālavṛddhān ca dvijān ca susamāhitān
17. antarāpaṇavīthyaḥ ca sarvān ca naṭanartakān
naigamān bālavṛddhān ca dvijān ca susamāhitān
17. And (include) the inner market streets, all the actors and dancers, merchants, children and elders, and the well-composed twice-born (dvija) ones.
कर्मान्तिकांश्च कुशलाञ् शिल्पिनश्च सुपण्डितान् ।
मातरश्चैव मे सर्वाः कुमारान्तःपुराणि च ॥१८॥
18. karmāntikāṃśca kuśalāñ śilpinaśca supaṇḍitān ,
mātaraścaiva me sarvāḥ kumārāntaḥpurāṇi ca.
18. karmāntikān ca kuśalān śilpinaḥ ca supaṇḍitān
mātaraḥ ca eva me sarvāḥ kumārāntaḥpurāṇi ca
18. karmāntikān ca kuśalān śilpinaḥ ca supaṇḍitān
mātaraḥ ca eva me sarvāḥ kumārāntaḥpurāṇi ca
18. And (include) the workers, the skilled artisans, and the very learned ones; also all my mothers and the harems of the princes.
काञ्चनीं मम पत्नीं च दीक्षार्हां यज्ञकर्मणि ।
अग्रतो भरतः कृत्वा गच्छत्वग्रे महामतिः ॥१९॥
19. kāñcanīṃ mama patnīṃ ca dīkṣārhāṃ yajñakarmaṇi ,
agrato bharataḥ kṛtvā gacchatvagre mahāmatiḥ.
19. kāñcanīm mama patnīm ca dīkṣā-arhām yajña-karmaṇi
agrataḥ bharataḥ kṛtvā gacchatu agre mahā-matiḥ
19. mahā-matiḥ bharataḥ mama kāñcanīm dīkṣā-arhām
yajña-karmaṇi patnīm agrataḥ kṛtvā agre gacchatu
19. Let the great-minded Bharata proceed forward, having placed my golden wife - suitable for the initiation in the Vedic ritual (yajña) - in front.