Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-5, chapter-5

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
स निकामं विनामेषु विचरन् कामरूपधृक् ।
विचचार कपिर्लङ्कां लाघवेन समन्वितः ॥१॥
1. sa nikāmaṃ vināmeṣu vicaran kāmarūpadhṛk ,
vicacāra kapirlaṅkāṃ lāghavena samanvitaḥ.
1. sa nikāmam vināmeṣu vicaran kāmarūpadhṛk
vicacāra kapiḥ laṅkām lāghavena samanvitaḥ
1. sa kāmarūpadhṛk kapiḥ nikāmam vināmeṣu
lāghavena samanvitaḥ laṅkām vicaran vicacāra
1. The monkey (kapi), assuming any form he desired (kāmarūpadhṛk), moved about with great freedom, exploring the turns and bends of Laṅkā with agility.
आससादाथ लक्ष्मीवान् राक्षसेन्द्रनिवेशनम् ।
प्राकारेणार्कवर्णेन भास्वरेणाभिसंवृतम् ॥२॥
2. āsasādātha lakṣmīvān rākṣasendraniveśanam ,
prākāreṇārkavarṇena bhāsvareṇābhisaṃvṛtam.
2. āsasāda atha lakṣmīvān rākṣasendraniveśanam
prākāreṇa arkavarṇena bhāsvareṇa abhisaṃvṛtam
2. atha lakṣmīvān rākṣasendraniveśanam āsasāda.
(tat) arkavarṇena bhāsvareṇa prākāreṇa abhisaṃvṛtam (āsīt)
2. Then, the fortunate (lakṣmīvān) Hanumān reached the palace of the king of rākṣasas (Rāvaṇa), which was completely encircled by a shining rampart, radiant like the sun.
रक्षितं राक्षसैर्भीमैः सिंहैरिव महद्वनम् ।
समीक्षमाणो भवनं चकाशे कपिकुञ्जरः ॥३॥
3. rakṣitaṃ rākṣasairbhīmaiḥ siṃhairiva mahadvanam ,
samīkṣamāṇo bhavanaṃ cakāśe kapikuñjaraḥ.
3. rakṣitam rākṣasaiḥ bhīmaiḥ siṃhaiḥ iva mahat
vanam samīkṣamāṇaḥ bhavanam cakāśe kapikuñjaraḥ
3. (tat) mahat vanam siṃhaiḥ iva bhīmaiḥ rākṣasaiḥ rakṣitam (āsīt).
bhavanam samīkṣamāṇaḥ kapikuñjaraḥ cakāśe.
3. Protected by formidable rākṣasas, just as a great forest is guarded by lions, the best of monkeys (kapikuñjara), observing the palace, shone (with splendor or amazement).
रूप्यकोपहितैश्चित्रैस्तोरणैर्हेमभूषितैः ।
विचित्राभिश्च कक्ष्याभिर्द्वारैश्च रुचिरैर्वृतम् ॥४॥
4. rūpyakopahitaiścitraistoraṇairhemabhūṣitaiḥ ,
vicitrābhiśca kakṣyābhirdvāraiśca rucirairvṛtam.
4. rūpyakopahitaiḥ citraiḥ toraṇaiḥ hemabhūṣitaiḥ
vicitrābhiḥ ca kakṣyābhiḥ dvāraiḥ ca ruciraiḥ vṛtam
4. (tat) rūpyakopahitaiḥ hemabhūṣitaiḥ citraiḥ toraṇaiḥ,
vicitrābhiḥ kakṣyābhiḥ ca,
ruciraiḥ dvāraiḥ ca vṛtam (āsīt)
4. It (the palace) was surrounded by diverse, charming arches, inlaid with silver and adorned with gold, and by various inner enclosures and beautiful gates.
गजास्थितैर्महामात्रैः शूरैश्च विगतश्रमैः ।
उपस्थितमसंहार्यैर्हयैः स्यन्दनयायिभिः ॥५॥
5. gajāsthitairmahāmātraiḥ śūraiśca vigataśramaiḥ ,
upasthitamasaṃhāryairhayaiḥ syandanayāyibhiḥ.
5. gajās_thitaiḥ mahāmātraiḥ śūraiḥ ca vigataśramaiḥ
upasthitam asaṃhāryaiḥ hayaiḥ syandanayāyibhiḥ
5. upasthitam gajās_thitaiḥ mahāmātraiḥ śūraiḥ ca
vigataśramaiḥ asaṃhāryaiḥ hayaiḥ syandanayāyibhiḥ
5. The place was attended by high officials mounted on elephants, by valiant and tireless heroes, by irresistible horses, and by charioteers.
सिंहव्याघ्रतनुत्राणैर्दान्तकाञ्चनराजतैः ।
घोषवद्भिर्विचित्रैश्च सदा विचरितं रथैः ॥६॥
6. siṃhavyāghratanutrāṇairdāntakāñcanarājataiḥ ,
ghoṣavadbhirvicitraiśca sadā vicaritaṃ rathaiḥ.
6. siṃhavyāghratanutrāṇaiḥ dāntakāñcanarājataiḥ
ghoṣavaddhibhiḥ vicitraiḥ ca sadā vicaritam rathaiḥ
6. sadā vicaritam siṃhavyāghratanutrāṇaiḥ
dāntakāñcanarājataiḥ ghoṣavaddhibhiḥ vicitraiḥ ca rathaiḥ
6. And splendid, resounding chariots, adorned with lion and tiger motifs on their armor, and embellished with ivory, gold, and silver, always moved about.
बहुरत्नसमाकीर्णं परार्ध्यासनभाजनम् ।
महारथसमावासं महारथमहासनम् ॥७॥
7. bahuratnasamākīrṇaṃ parārdhyāsanabhājanam ,
mahārathasamāvāsaṃ mahārathamahāsanam.
7. bahuratnasamākīrṇam parārghyāsanabhājanam
mahārathasamāvāsam mahārathamahāsanam
7. bahuratnasamākīrṇam parārghyāsanabhājanam
mahārathasamāvāsam mahārathamahāsanam
7. It was strewn with many jewels, equipped with most precious seats, a dwelling for great warriors (mahāratha), and a grand throne for great warriors (mahāratha).
दृश्यैश्च परमोदारैस्तैस्तैश्च मृगपक्षिभिः ।
विविधैर्बहुसाहस्रैः परिपूर्णं समन्ततः ॥८॥
8. dṛśyaiśca paramodāraistaistaiśca mṛgapakṣibhiḥ ,
vividhairbahusāhasraiḥ paripūrṇaṃ samantataḥ.
8. dṛśyaiḥ ca paramodāraiḥ taiḥ taiḥ ca mṛgapakṣibhiḥ
vividhaiḥ bahusāhasraiḥ paripūrṇam samantataḥ
8. samantataḥ paripūrṇam ca dṛśyaiḥ paramodāraiḥ taiḥ
taiḥ ca vividhaiḥ bahusāhasraiḥ mṛgapakṣibhiḥ
8. And it was completely filled on all sides by visible, most splendid, and various kinds of animals and birds, diverse and numbering in many thousands.
विनीतैरन्तपालैश्च रक्षोभिश्च सुरक्षितम् ।
मुख्याभिश्च वरस्त्रीभिः परिपूर्णं समन्ततः ॥९॥
9. vinītairantapālaiśca rakṣobhiśca surakṣitam ,
mukhyābhiśca varastrībhiḥ paripūrṇaṃ samantataḥ.
9. vinītaiḥ antapālaiḥ ca rakṣobhiḥ ca surakṣitam
mukhyābhiḥ ca varastrībhiḥ paripūrṇam samantataḥ
9. vinītaiḥ antapālaiḥ ca rakṣobhiḥ ca surakṣitam
mukhyābhiḥ ca varastrībhiḥ paripūrṇam samantataḥ
9. That place (the city or palace) is well-protected by disciplined border guards and rākṣasas, and completely filled on all sides by chief and excellent women.
मुदितप्रमदा रत्नं राक्षसेन्द्रनिवेशनम् ।
वराभरणनिर्ह्रादैः समुद्रस्वननिःस्वनम् ॥१०॥
10. muditapramadā ratnaṃ rākṣasendraniveśanam ,
varābharaṇanirhrādaiḥ samudrasvananiḥsvanam.
10. muditapramadā ratnam rākṣasendraniveśanam
varābharaṇanirhrādaiḥ samudrasvananiḥsvanam
10. rākṣasendraniveśanam muditapramadā ratnam
varābharaṇanirhrādaiḥ samudrasvananiḥsvanam
10. The palace of the lord of rākṣasas, which is a treasure with joyous women, and whose sounds from excellent ornaments resemble the roar of the ocean.
तद् राजगुणसंपन्नं मुख्यैश्च वरचन्दनैः ।
भेरीमृदङ्गाभिरुतं शङ्खघोषविनादितम् ॥११॥
11. tad rājaguṇasaṃpannaṃ mukhyaiśca varacandanaiḥ ,
bherīmṛdaṅgābhirutaṃ śaṅkhaghoṣavināditam.
11. tat rājaguṇasampannam mukhyaiḥ ca varacandanaiḥ
bherīmṛdaṅgābhirutam śaṅkhaghoṣavināditam
11. tat rājaguṇasampannam mukhyaiḥ ca varacandanaiḥ
bherīmṛdaṅgābhirutam śaṅkhaghoṣavināditam
11. That (palace), endowed with royal attributes and adorned with choice sandal pastes, resounds with the sounds of kettledrums and mṛdaṅgas, and is made vibrant by the noise of conch shells.
नित्यार्चितं पर्वहुतं पूजितं राक्षसैः सदा ।
समुद्रमिव गम्भीरं समुद्रमिव निःस्वनम् ॥१२॥
12. nityārcitaṃ parvahutaṃ pūjitaṃ rākṣasaiḥ sadā ,
samudramiva gambhīraṃ samudramiva niḥsvanam.
12. nityārcitam parvahutam pūjitam rākṣasaiḥ sadā
samudram iva gambhīram samudram iva niḥsvanam
12. nityārcitam parvahutam pūjitam sadā rākṣasaiḥ
gambhīram samudram iva niḥsvanam samudram iva
12. Always revered and receiving ritual offerings at auspicious times, it is continually worshipped by rākṣasas. It is profound like the ocean, and its sound is like the ocean's roar.
महात्मानो महद्वेश्म महारत्नपरिच्छदम् ।
महाजनसमाकीर्णं ददर्श स महाकपिः ॥१३॥
13. mahātmāno mahadveśma mahāratnaparicchadam ,
mahājanasamākīrṇaṃ dadarśa sa mahākapiḥ.
13. mahātmānaḥ mahat veśma mahāratnaparicchadam
mahājanasamākīrṇam dadarśa saḥ mahākapiḥ
13. saḥ mahākapiḥ mahātmānaḥ mahat veśma
mahāratnaparicchadam mahājanasamākīrṇam dadarśa
13. The great monkey (mahākapi) saw noble individuals (mahātmānaḥ), a magnificent palace, richly adorned with great jewels, and bustling with many important people.
विराजमानं वपुषा गजाश्वरथसंकुलम् ।
लङ्काभरणमित्येव सो ऽमन्यत महाकपिः ॥१४॥
14. virājamānaṃ vapuṣā gajāśvarathasaṃkulam ,
laṅkābharaṇamityeva so'manyata mahākapiḥ.
14. virājamānam vapuṣā gajaśvarathasaṅkulam
laṅkābharaṇam iti eva saḥ amanyata mahākapiḥ
14. saḥ mahākapiḥ vapuṣā virājamānam
gajaśvarathasaṅkulam laṅkābharaṇam iti eva amanyata
14. Shining brilliantly by its very form and teeming with elephants, horses, and chariots, the great monkey (mahākapi) indeed regarded it as the very ornament of Laṅkā.
गृहाद्गृहं राक्षसानामुद्यानानि च वानरः ।
वीक्षमाणो ह्यसंत्रस्तः प्रासादांश्च चचार सः ॥१५॥
15. gṛhādgṛhaṃ rākṣasānāmudyānāni ca vānaraḥ ,
vīkṣamāṇo hyasaṃtrastaḥ prāsādāṃśca cacāra saḥ.
15. gṛhāt gṛham rākṣasānām udyānāni ca vānaraḥ
vīkṣamāṇaḥ hi asantrastaḥ prāsādān ca cacāra saḥ
15. saḥ vānaraḥ hi asantrastaḥ rākṣasānām gṛhāt
gṛham udyānāni ca prāsādān ca vīkṣamāṇaḥ cacāra
15. The monkey (vānara), indeed fearless, moved from one house of the rākṣasas to another, observing their gardens and palaces.
अवप्लुत्य महावेगः प्रहस्तस्य निवेशनम् ।
ततो ऽन्यत् पुप्लुवे वेश्म महापार्श्वस्य वीर्यवान् ॥१६॥
16. avaplutya mahāvegaḥ prahastasya niveśanam ,
tato'nyat pupluve veśma mahāpārśvasya vīryavān.
16. avaplutya mahāvegaḥ prahastasya niveśanam tataḥ
anyat pupluve veśma mahāpārśvasya vīryavān
16. mahāvegaḥ vīryavān avaplutya prahastasya
niveśanam tataḥ anyat mahāpārśvasya veśma pupluve
16. Having alighted with great speed (mahāvega) upon Prahastha's dwelling, the powerful one (vīryavān) then sprang to another residence, that of Mahāpārśva.
अथ मेघप्रतीकाशं कुम्भकर्णनिवेशनम् ।
विभीषणस्य च तथा पुप्लुवे स महाकपिः ॥१७॥
17. atha meghapratīkāśaṃ kumbhakarṇaniveśanam ,
vibhīṣaṇasya ca tathā pupluve sa mahākapiḥ.
17. atha meghapratīkāśam kumbhakarṇaniveśanam
vibhīṣaṇasya ca tathā pupluve saḥ mahākapiḥ
17. atha saḥ mahākapiḥ meghapratīkāśam kumbhakarṇaniveśanam
tathā ca vibhīṣaṇasya (niveśanam) pupluve
17. Then, that great monkey (Hanuman) flew over Kumbhakarna's dwelling, which was like a cloud, and similarly over Vibhishana's residence.
महोदरस्य च तथा विरूपाक्षस्य चैव हि ।
विद्युज्जिह्वस्य भवनं विद्युन्मालेस्तथैव च ।
वज्रदंष्ट्रस्य च तथा पुप्लुवे स महाकपिः ॥१८॥
18. mahodarasya ca tathā virūpākṣasya caiva hi ,
vidyujjihvasya bhavanaṃ vidyunmālestathaiva ca ,
vajradaṃṣṭrasya ca tathā pupluve sa mahākapiḥ.
18. mahodarasya ca tathā virūpākṣasya
ca eva hi vidyujjihvasya bhavanam
vidyunmāleḥ tathā eva ca vajradaṃṣṭrasya
ca tathā pupluve saḥ mahākapiḥ
18. saḥ mahākapiḥ mahodarasya ca tathā
virūpākṣasya ca eva hi vidyujjihvasya
bhavanam tathā eva ca vidyunmāleḥ tathā
ca vajradaṃṣṭrasya (bhavanam) pupluve
18. That great monkey (Hanuman) also flew over the residences of Mahodara, and similarly over Virupaksha's, and indeed over Vidyutjihva's dwelling; likewise over Vidyunmali's, and similarly over Vajradamṣṭra's.
शुकस्य च महावेगः सारणस्य च धीमतः ।
तथा चेन्द्रजितो वेश्म जगाम हरियूथपः ॥१९॥
19. śukasya ca mahāvegaḥ sāraṇasya ca dhīmataḥ ,
tathā cendrajito veśma jagāma hariyūthapaḥ.
19. śukasya ca mahāvegaḥ sāraṇasya ca dhīmataḥ
tathā ca indrajitaḥ veśma jagāma hariyūthapaḥ
19. mahāvegaḥ hariyūthapaḥ śukasya ca dhīmataḥ
sāraṇasya ca tathā ca indrajitaḥ veśma jagāma
19. And that immensely swift chief of the monkeys (Hanuman) went to the dwelling of Shuka, and of the intelligent Sarana, and similarly to Indrajit's.
जम्बुमालेः सुमालेश्च जगाम हरियूथपः ।
रश्मिकेतोश्च भवनं सूर्यशत्रोस्तथैव च ॥२०॥
20. jambumāleḥ sumāleśca jagāma hariyūthapaḥ ,
raśmiketośca bhavanaṃ sūryaśatrostathaiva ca.
20. jambumāleḥ sumāleḥ ca jagāma hariyūthapaḥ
raśmiketoḥ ca bhavanam sūryaśatroḥ tathā eva ca
20. hariyūthapaḥ jambumāleḥ ca sumāleḥ (bhavanam) jagāma
tathā eva ca raśmiketoḥ ca sūryaśatroḥ bhavanam (jagāma)
20. The chief of the monkeys (Hanuman) went to the residences of Jambumali and Sumali; and similarly, to the dwelling of Rashmiketu and Suryashatru.
धूम्राक्षस्य च संपातेर्भवनं मारुतात्मजः ।
विद्युद्रूपस्य भीमस्य घनस्य विघनस्य च ॥२१॥
21. dhūmrākṣasya ca saṃpāterbhavanaṃ mārutātmajaḥ ,
vidyudrūpasya bhīmasya ghanasya vighanasya ca.
21. dhūmrākṣasya ca saṃpāteḥ bhavanam mārutātmajaḥ
vidyudrūpasya bhīmasya ghanasya vighanasya ca
21. mārutātmajaḥ dhūmrākṣasya ca saṃpāteḥ vidyudrūpasya
bhīmasya ghanasya ca vighanasya bhavanam
21. Hanūman, the son of Vāyu, was surveying the dwelling of Dhūmrākṣa and Saṃpāti, and of Vidyudrūpa, Bhīma, Ghana, and Vighana.
शुकनाभस्य वक्रस्य शठस्य विकटस्य च ।
ह्रस्वकर्णस्य दंष्ट्रस्य रोमशस्य च रक्षसः ॥२२॥
22. śukanābhasya vakrasya śaṭhasya vikaṭasya ca ,
hrasvakarṇasya daṃṣṭrasya romaśasya ca rakṣasaḥ.
22. śukanābhasya vakrasya śaṭhasya vikaṭasya ca
hrasvakarṇasya daṃṣṭrasya romaśasya ca rakṣasaḥ
22. śukanābhasya vakrasya śaṭhasya vikaṭasya ca
hrasvakarṇasya daṃṣṭrasya romaśasya ca rakṣasaḥ
22. He was also surveying the dwellings of Śukanābha, Vakra, Śaṭha, and Vikaṭa, and of the rākṣasas Hrasvakarṇa, Daṃṣṭra, and Romaśa.
युद्धोन्मत्तस्य मत्तस्य ध्वजग्रीवस्य नादिनः ।
विद्युज्जिह्वेन्द्रजिह्वानां तथा हस्तिमुखस्य च ॥२३॥
23. yuddhonmattasya mattasya dhvajagrīvasya nādinaḥ ,
vidyujjihvendrajihvānāṃ tathā hastimukhasya ca.
23. yuddhonmattasya mattasya dhvajagrīvasya nādinaḥ
vidyujjihvendrajihvānām tathā hastimukhasya ca
23. yuddhonmattasya mattasya dhvajagrīvasya nādinaḥ
tathā vidyujjihvendrajihvānām hastimukhasya ca
23. He also surveyed those of Yuddhōnmattā, Matta, Dhvajagrīva, and Nādin; and of Vidyujjihva and Indrajihva, as well as Hastimukha.
करालस्य पिशाचस्य शोणिताक्षस्य चैव हि ।
क्रममाणः क्रमेणैव हनूमान्मारुतात्मजः ॥२४॥
24. karālasya piśācasya śoṇitākṣasya caiva hi ,
kramamāṇaḥ krameṇaiva hanūmānmārutātmajaḥ.
24. karālasya piśācasya śoṇitākṣasya ca eva hi
kramamāṇaḥ krameṇa eva hanūmān mārutātmajaḥ
24. hanūmān mārutātmajaḥ krameṇa eva kramamāṇaḥ
karālasya piśācasya śoṇitākṣasya ca eva hi
24. And indeed, [he surveyed the dwellings] of Karāla, Piśāca, and Śoṇitākṣa. Hanūman, the son of Vāyu, was thus proceeding gradually.
तेषु तेषु महार्हेषु भवनेषु महायशाः ।
तेषामृद्धिमतामृद्धिं ददर्श स महाकपिः ॥२५॥
25. teṣu teṣu mahārheṣu bhavaneṣu mahāyaśāḥ ,
teṣāmṛddhimatāmṛddhiṃ dadarśa sa mahākapiḥ.
25. teṣu teṣu mahārheṣu bhavaneṣu mahāyaśāḥ
teṣām ṛddhimatām ṛddhim dadarśa saḥ mahākapiḥ
25. The greatly renowned great monkey (Hanuman) saw the prosperity of those opulent inhabitants within one splendid mansion after another.
सर्वेषां समतिक्रम्य भवनानि समन्ततः ।
आससादाथ लक्ष्मीवान् राक्षसेन्द्रनिवेशनम् ॥२६॥
26. sarveṣāṃ samatikramya bhavanāni samantataḥ ,
āsasādātha lakṣmīvān rākṣasendraniveśanam.
26. sarveṣām samatikramya bhavanāni samantataḥ
āsasāda atha lakṣmīvān rākṣasendraniveśanam
26. Then, the glorious (Hanuman), having surpassed all the mansions on every side, reached the dwelling of the king of the Rākṣasas.
रावणस्योपशायिन्यो ददर्श हरिसत्तमः ।
विचरन् हरिशार्दूलो राक्षसीर्विकृतेक्षणाः ।
शूलमुद्गरहस्ताश्च शक्तो तोमरधारिणीः ॥२७॥
27. rāvaṇasyopaśāyinyo dadarśa harisattamaḥ ,
vicaran hariśārdūlo rākṣasīrvikṛtekṣaṇāḥ ,
śūlamudgarahastāśca śakto tomaradhāriṇīḥ.
27. rāvaṇasya upaśāyinīḥ dadarśa
harisattamaḥ vicaran hariśārdūlaḥ
rākṣasīḥ vikṛtekṣaṇāḥ
śūlamudgarahastāḥ ca śaktīḥ tomaradhāriṇīḥ
27. As he wandered, the monkey-tiger (Hanuman), best among monkeys, saw female Rākṣasas lying near Rāvaṇa. They had distorted eyes, held spears and maces in their hands, and bore śakti weapons and javelins.
ददर्श विविधान्
गुल्मांस्तस्य रक्षःपतेर्गृहे ॥२८॥
28. dadarśa vividhān
gulmāṃstasya rakṣaḥpatergṛhe.
28. dadarśa vividhān gulmān
tasya rakṣaḥpateḥ gṛhe
28. He (Hanuman) saw various thickets (or formations of guards) in the dwelling of that lord of the Rākṣasas (Rāvaṇa).
रक्ताञ् श्वेतान् सितांश्चैव हरींश्चैव महाजवान् ।
कुलीनान् रूपसंपन्नान् गजान्परगजारुजान् ॥२९॥
29. raktāñ śvetān sitāṃścaiva harīṃścaiva mahājavān ,
kulīnān rūpasaṃpannān gajānparagajārujān.
29. raktān śvetān sitān ca eva harīn ca eva mahājavān
kulīnān rūpasaṃpannān gajān paragajārujān
29. raktān śvetān sitān ca eva harīn ca eva mahājavān
kulīnān rūpasaṃpannān paragajārujān gajān
29. He saw elephants that were red, white, pale, and tawny, possessing great swiftness, of noble lineage, endowed with beauty, and capable of overpowering enemy elephants.
निष्ठितान् गजशिखायामैरावतसमान्युधि ।
निहन्तॄन्परसैन्यानां गृहे तस्मिन्ददर्श सः ॥३०॥
30. niṣṭhitān gajaśikhāyāmairāvatasamānyudhi ,
nihantṝnparasainyānāṃ gṛhe tasmindadarśa saḥ.
30. niṣṭhitān gajaśikhāyām airāvatasamān yudhi
nihantṝn parasainyānām gṛhe tasmin dadarśa saḥ
30. saḥ tasmin gṛhe niṣṭhitān gajaśikhāyām
airāvatasamān yudhi nihantṝn parasainyānām
30. In that palace, he saw those elephants, skilled in elephant training, resembling Airāvata in battle, and destroyers of enemy armies.
क्षरतश्च यथा मेघान् स्रवतश्च यथा गिरीन् ।
मेघस्तनितनिर्घोषान्दुर्धर्षान् समरे परैः ॥३१॥
31. kṣarataśca yathā meghān sravataśca yathā girīn ,
meghastanitanirghoṣāndurdharṣān samare paraiḥ.
31. kṣarataḥ ca yathā meghān sravataḥ ca yathā girīn
meghastanitanirghoṣān durdharṣān samare paraiḥ
31. kṣarataḥ ca yathā meghān sravataḥ ca yathā girīn
meghastanitanirghoṣān durdharṣān paraiḥ samare
31. They were like clouds dripping moisture and like mountains flowing with streams, possessing a roar like the thunder of clouds, and were irresistible to enemies in battle.
सहस्रं वाहिनीस्तत्र जाम्बूनदपरिष्कृताः ।
हेमजालैरविच्छिन्नास्तरुणादित्यसंनिभाः ॥३२॥
32. sahasraṃ vāhinīstatra jāmbūnadapariṣkṛtāḥ ,
hemajālairavicchinnāstaruṇādityasaṃnibhāḥ.
32. sahasram vāhinīḥ tatra jāmbūnadapariṣkṛtāḥ
hemajalaiḥ avicchinnāḥ taruṇādityasaṃnibhāḥ
32. tatra sahasram vāhinīḥ jāmbūnadapariṣkṛtāḥ
hemajalaiḥ avicchinnāḥ taruṇādityasaṃnibhāḥ
32. There, a thousand divisions of forces, adorned with Jāmbūnada gold, continuously covered with golden networks, shone like the rising sun.
ददर्श राक्षसेन्द्रस्य रावणस्य निवेशने ।
शिबिका विविधाकाराः स कपिर्मारुतात्मजः ॥३३॥
33. dadarśa rākṣasendrasya rāvaṇasya niveśane ,
śibikā vividhākārāḥ sa kapirmārutātmajaḥ.
33. dadarśa rākṣasendrasya rāvaṇasya niveśane
śibikāḥ vividhākārāḥ saḥ kapiḥ mārutātmajaḥ
33. saḥ mārutātmajaḥ kapiḥ rākṣasendrasya
rāvaṇasya niveśane vividhākārāḥ śibikāḥ dadarśa
33. That monkey, the son of Maruta (Vāyu), saw palanquins of various forms in the abode of Rāvaṇa, the king of rākṣasas.
लतागृहाणि चित्राणि चित्रशालागृहाणि च ।
क्रीडागृहाणि चान्यानि दारुपर्वतकानपि ॥३४॥
34. latāgṛhāṇi citrāṇi citraśālāgṛhāṇi ca ,
krīḍāgṛhāṇi cānyāni dāruparvatakānapi.
34. latāgṛhāṇi citrāṇi citraśālāgṛhāṇi ca
krīḍāgṛhāṇi ca anyāni dāruparvatakān api
34. citrāṇi latāgṛhāṇi ca citraśālāgṛhāṇi ca
anyāni krīḍāgṛhāṇi api dāruparvatakān
34. He also saw wonderful creeper-houses, picture-galleries, other playhouses, and even artificial wooden mountains.
कामस्य गृहकं रम्यं दिवागृहकमेव च ।
ददर्श राक्षसेन्द्रस्य रावणस्य निवेशने ॥३५॥
35. kāmasya gṛhakaṃ ramyaṃ divāgṛhakameva ca ,
dadarśa rākṣasendrasya rāvaṇasya niveśane.
35. kāmasya gṛhakam ramyam divāgṛhakam eva ca
dadarśa rākṣasendrasya rāvaṇasya niveśane
35. (saḥ) rākṣasendrasya rāvaṇasya niveśane ramyam
kāmasya gṛhakam divāgṛhakam eva ca dadarśa
35. In the abode of Rāvaṇa, the king of rākṣasas, he saw a charming pleasure-house belonging to Kāma, and indeed, a day-house.
स मन्दरतलप्रख्यं मयूरस्थानसंकुलम् ।
ध्वजयष्टिभिराकीर्णं ददर्श भवनोत्तमम् ॥३६॥
36. sa mandaratalaprakhyaṃ mayūrasthānasaṃkulam ,
dhvajayaṣṭibhirākīrṇaṃ dadarśa bhavanottamam.
36. saḥ mandaratalaprakhyam mayūrasthānasaṃkulam
dhvajayaṣṭibhiḥ ākīrṇam dadarśa bhavanottamam
36. saḥ dhvajayaṣṭibhiḥ ākīrṇam mandaratalaprakhyam
mayūrasthānasaṃkulam bhavanottamam dadarśa
36. He saw the most excellent mansion, resembling the base of Mount Mandara, crowded with peacock perches, and covered with flagstaffs.
अनन्तरत्ननिचयं निधिजालं समन्ततः ।
धीरनिष्ठितकर्मान्तं गृहं भूतपतेरिव ॥३७॥
37. anantaratnanicayaṃ nidhijālaṃ samantataḥ ,
dhīraniṣṭhitakarmāntaṃ gṛhaṃ bhūtapateriva.
37. anantaratnanicayam nidhijālam samantataḥ
dhīraniṣṭhitakarmāntam gṛham bhūtapateḥ iva
37. gṛham bhūtapateḥ iva anantaratnanicayam
nidhijālam samantataḥ dhīraniṣṭhitakarmāntam
37. The abode, like that of the lord of beings, was filled with countless heaps of jewels and a multitude of treasures all around, its extensive works meticulously completed by the steadfast.
अर्चिर्भिश्चापि रत्नानां तेजसा रावणस्य च ।
विरराजाथ तद्वेश्म रश्मिमानिव रश्मिभिः ॥३८॥
38. arcirbhiścāpi ratnānāṃ tejasā rāvaṇasya ca ,
virarājātha tadveśma raśmimāniva raśmibhiḥ.
38. arcirbhiḥ ca api ratnānām tejasā rāvaṇasya ca
virarāja atha tat veśma raśmimān iva raśmibhiḥ
38. atha tat veśma ratnānām arcirbhiḥ ca rāvaṇasya
tejasā ca raśmibhiḥ raśmimān iva api virarāja
38. And that abode, then, shone brilliantly with the luster of jewels and also with the radiance of Rāvaṇa, just as the sun shines with its own rays.
जाम्बूनदमयान्येव शयनान्यासनानि च ।
भाजनानि च शुभ्राणि ददर्श हरियूथपः ॥३९॥
39. jāmbūnadamayānyeva śayanānyāsanāni ca ,
bhājanāni ca śubhrāṇi dadarśa hariyūthapaḥ.
39. jāmbūnadamayāni eva śayanāni āsanāni ca
bhājanāni ca śubhrāṇi dadarśa hariyūthapaḥ
39. hariyūthapaḥ dadarśa jāmbūnadamayāni eva
śayanāni āsanāni ca śubhrāṇi bhājanāni ca
39. The leader of the monkeys (Hanuman) saw beds and seats, all indeed made of pure gold, and gleaming clean vessels.
मध्वासवकृतक्लेदं मणिभाजनसंकुलम् ।
मनोरममसंबाधं कुबेरभवनं यथा ॥४०॥
40. madhvāsavakṛtakledaṃ maṇibhājanasaṃkulam ,
manoramamasaṃbādhaṃ kuberabhavanaṃ yathā.
40. madhvāsavakṛtakledam maṇibhājanasaṅkulam
manoramam asaṃbādham kuberabhavanam yathā
40. yathā kuberabhavanam madhvāsavakṛtakledam
maṇibhājanasaṅkulam manoramam asaṃbādham
40. It was charming, spacious, moistened by honey-wine, and crowded with jeweled vessels, just like the abode of Kubera.
नूपुराणां च घोषेण काञ्चीनां निनदेन च ।
मृदङ्गतलघोषैश्च घोषवद्भिर्विनादितम् ॥४१॥
41. nūpurāṇāṃ ca ghoṣeṇa kāñcīnāṃ ninadena ca ,
mṛdaṅgatalaghoṣaiśca ghoṣavadbhirvināditam.
41. nūpurāṇām ca ghoṣeṇa kāñcīnām ninadena ca
mṛdaṅgatalaghoṣaiḥ ca ghoṣavadbhiḥ vināditam
41. vināditam nūpurāṇām ghoṣeṇa ca kāñcīnām
ninadena ca mṛdaṅgatalaghoṣaiḥ ca ghoṣavadbhiḥ
41. The mansion was made to resound with the clamor of anklets, the tinkling of waist-bells, and the beats of drums.
प्रासादसंघातयुतं स्त्रीरत्नशतसंकुलम् ।
सुव्यूढकक्ष्यं हनुमान्प्रविवेश महागृहम् ॥४२॥
42. prāsādasaṃghātayutaṃ strīratnaśatasaṃkulam ,
suvyūḍhakakṣyaṃ hanumānpraviveśa mahāgṛham.
42. prāsādasaṃghātayutam strīratnaśatasaṃkulam
suvyūḍhakakṣyam hanumān praviveśa mahāgṛham
42. hanumān prāsādasaṃghātayutam strīratnaśatasaṃkulam
suvyūḍhakakṣyam mahāgṛham praviveśa
42. Hanumān entered the magnificent mansion, adorned with numerous palaces, bustling with hundreds of excellent women, and featuring well-arranged chambers.