Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-5, chapter-16

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
तथा विप्रेक्षमाणस्य वनं पुष्पितपादपम् ।
विचिन्वतश्च वैदेहीं किं चिच्छेषा निशाभवत् ॥१॥
1. tathā viprekṣamāṇasya vanaṃ puṣpitapādapam ,
vicinvataśca vaidehīṃ kiṃ ciccheṣā niśābhavat.
1. tathā viprekṣamāṇasya vanam puṣpitapādapam
vicinvataḥ ca vaidehīm kim cit śeṣā niśā abhavat
1. tathā puṣpitapādapam vanam viprekṣamāṇasya ca
vaidehīm vicinvataḥ kim cit niśā śeṣā abhavat
1. While he was thus observing the forest of flowering trees and searching for Vaidehī (Sita), only a little part of the night remained.
षडङ्गवेदविदुषां क्रतुप्रवरयाजिनाम् ।
शुश्राव ब्रह्मघोषांश्च विरात्रे ब्रह्मरक्षसाम् ॥२॥
2. ṣaḍaṅgavedaviduṣāṃ kratupravarayājinām ,
śuśrāva brahmaghoṣāṃśca virātre brahmarakṣasām.
2. ṣaḍaṅgavedaviduṣām kratupravarayājinām
śuśrāva brahmaghoṣān ca virātre brahmarakṣasām
2. In the early morning, he heard the sacred recitations from the brahmin-demons, who were experts in the Vedas along with their six ancillaries and performed excellent Vedic rituals (yajña).
अथ मङ्गलवादित्रैः शब्दैः श्रोत्रमनोहरैः ।
प्राबोध्यत महाबाहुर्दशग्रीवो महाबलः ॥३॥
3. atha maṅgalavāditraiḥ śabdaiḥ śrotramanoharaiḥ ,
prābodhyata mahābāhurdaśagrīvo mahābalaḥ.
3. atha maṅgalavāditraiḥ śabdaiḥ śrotramanoharaiḥ
prābodhyata mahābāhuḥ daśagrīvaḥ mahābalaḥ
3. Then, the mighty-armed and immensely powerful Daśagrīva was awakened by the auspicious musical instruments, whose sounds were captivating to the ears.
विबुध्य तु यथाकालं राक्षसेन्द्रः प्रतावपान् ।
स्रस्तमाल्याम्बरधरो वैदेहीमन्वचिन्तयत् ॥४॥
4. vibudhya tu yathākālaṃ rākṣasendraḥ pratāvapān ,
srastamālyāmbaradharo vaidehīmanvacintayat.
4. vibudhya tu yathākālam rākṣasendraḥ pratāpavān
srastamālyāmbaradharaḥ vaidehīm anvacintayat
4. Having awakened at the appropriate time, the valiant king of rākṣasas, whose garlands and clothes were disheveled, began to think about Vaidehī.
भृशं नियुक्तस्तस्यां च मदनेन मदोत्कटः ।
न स तं राक्षसः कामं शशाकात्मनि गूहितुम् ॥५॥
5. bhṛśaṃ niyuktastasyāṃ ca madanena madotkaṭaḥ ,
na sa taṃ rākṣasaḥ kāmaṃ śaśākātmani gūhitum.
5. bhṛśam niyuktaḥ tasyām ca madanena madotkaṭaḥ
na saḥ tam rākṣasaḥ kāmam śaśāka ātmani gūhitum
5. And he, that demon, intensely gripped by love (kāma) for her and overcome with passion, was unable to conceal that desire within himself (ātman).
स सर्वाभरणैर्युक्तो बिभ्रच्छ्रियमनुत्तमाम् ।
तां नगैर्विविधैर्जुष्टां सर्वपुष्पफलोपगैः ॥६॥
6. sa sarvābharaṇairyukto bibhracchriyamanuttamām ,
tāṃ nagairvividhairjuṣṭāṃ sarvapuṣpaphalopagaiḥ.
6. saḥ sarvābharaṇaiḥ yuktaḥ bibhrat śriyam anuttamām
tām nagaiḥ vividhaiḥ juṣṭām sarvapuṣpaphalopagaiḥ
6. saḥ sarvābharaṇaiḥ yuktaḥ anuttamām śriyam bibhrat
tām vividhaiḥ sarvapuṣpaphalopagaiḥ nagaiḥ juṣṭām
6. Adorned with all ornaments and bearing unsurpassed splendor, he [approached] that [grove], which was frequented by various trees laden with all kinds of flowers and fruits.
वृतां पुष्करिणीभिश्च नानापुष्पोपशोभिताम् ।
सदामदैश्च विहगैर्विचित्रां परमाद्भुताम् ॥७॥
7. vṛtāṃ puṣkariṇībhiśca nānāpuṣpopaśobhitām ,
sadāmadaiśca vihagairvicitrāṃ paramādbhutām.
7. vṛtām puṣkariṇībhiḥ ca nānāpuṣpopaśobhitām
sadāmadaiḥ ca vihagaiḥ vicitrām paramādbhutām
7. puṣkariṇībhiḥ ca nānāpuṣpopaśobhitām vṛtām ca
sadāmadaiḥ vihagaiḥ vicitrām paramādbhutām
7. [It was] surrounded by lotus ponds beautified with various flowers, and made wonderfully diverse and supremely amazing by birds always in rut.
ईहामृगैश्च विविधैश् वृतां दृष्टिमनोहरैः ।
वीथीः संप्रेक्षमाणश्च मणिकाञ्चनतोरणाः ॥८॥
8. īhāmṛgaiśca vividhaiś vṛtāṃ dṛṣṭimanoharaiḥ ,
vīthīḥ saṃprekṣamāṇaśca maṇikāñcanatoraṇāḥ.
8. īhāmṛgaiḥ ca vividhaiḥ vṛtām dṛṣṭimanoharaiḥ
vīthīḥ saṃprekṣamāṇaḥ ca maṇikāñcanatoraṇāḥ
8. ca vividhaiḥ dṛṣṭimanoharaiḥ īhāmṛgaiḥ vṛtām
ca saṃprekṣamāṇaḥ maṇikāñcanatoraṇāḥ vīthīḥ
8. [It was] also surrounded by various artificial deer (īhāmṛga) captivating to the eye. And he was observing the avenues with archways made of jewels and gold.
नानामृगगणाकीर्णां फलैः प्रपतितैर्वृताम् ।
अशोकवनिकामेव प्राविशत् संततद्रुमाम् ॥९॥
9. nānāmṛgagaṇākīrṇāṃ phalaiḥ prapatitairvṛtām ,
aśokavanikāmeva prāviśat saṃtatadrumām.
9. nānāmṛgagaṇākīrṇām phalaiḥ prapatitaiḥ vṛtām
aśokavanikām eva prāviśat saṃtatadrumām
9. eva nānāmṛgagaṇākīrṇām prapatitaiḥ phalaiḥ
vṛtām saṃtatadrumām aśokavanikām prāviśat
9. He then entered that Aśoka grove (aśokavanikā), densely populated with trees, crowded with herds of various animals, and covered with fallen fruits.
अङ्गनाशतमात्रं तु तं व्रजन्तमनुव्रजत् ।
महेन्द्रमिव पौलस्त्यं देवगन्धर्वयोषितः ॥१०॥
10. aṅganāśatamātraṃ tu taṃ vrajantamanuvrajat ,
mahendramiva paulastyaṃ devagandharvayoṣitaḥ.
10. aṅganāśatamātram tu tam vrajantam anuvrajat
mahendram iva paulastyam devagandharvayoṣitaḥ
10. tam vrajantam aṅganāśatamātram tu devagandharvayoṣitaḥ
mahendram iva paulastyam anuvrajat
10. As he departed, a mere hundred women followed him, just as the wives of gods and gandharvas follow Mahendra or (Ravana) the son of Pulastya.
दीपिकाः काञ्चनीः काश्चिज्जगृहुस्तत्र योषितः ।
बालव्यजनहस्ताश्च तालवृन्तानि चापराः ॥११॥
11. dīpikāḥ kāñcanīḥ kāścijjagṛhustatra yoṣitaḥ ,
bālavyajanahastāśca tālavṛntāni cāparāḥ.
11. dīpikāḥ kāñcanīḥ kāścit jagṛhuḥ tatra yoṣitaḥ
bālavyajanahastāḥ ca tālavṛntāni ca aparāḥ
11. tatra yoṣitaḥ kāścit kāñcanīḥ dīpikāḥ jagṛhuḥ
ca aparāḥ bālavyajanahastāḥ ca tālavṛntāni
11. Some women there held golden lamps; and others, with whisks in hand, held palm-leaf fans.
काञ्चनैरपि भृङ्गारैर्जह्रुः सलिलमग्रतः ।
मण्डलाग्रानसींश्चैव गृह्यान्याः पृष्ठतो ययुः ॥१२॥
12. kāñcanairapi bhṛṅgārairjahruḥ salilamagrataḥ ,
maṇḍalāgrānasīṃścaiva gṛhyānyāḥ pṛṣṭhato yayuḥ.
12. kāñcanaiḥ api bhṛṅgāraiḥ jahruḥ salilam agrataḥ
maṇḍalāgrān asīn ca eva gṛhya anyāḥ pṛṣṭhataḥ yayuḥ
12. agrataḥ kāñcanaiḥ api bhṛṅgāraiḥ salilam jahruḥ ca
anyāḥ maṇḍalāgrān asīn eva gṛhya pṛṣṭhataḥ yayuḥ
12. They carried water in front with golden pitchers. And others, having taken up curved swords and other blades, went behind.
का चिद् रत्नमयीं पात्रीं पूर्णां पानस्य भामिनी ।
दक्षिणा दक्षिणेनैव तदा जग्राह पाणिना ॥१३॥
13. kā cid ratnamayīṃ pātrīṃ pūrṇāṃ pānasya bhāminī ,
dakṣiṇā dakṣiṇenaiva tadā jagrāha pāṇinā.
13. kā cit ratnamayīm pātrīm pūrṇām pānasya bhāminī
dakṣiṇā dakṣiṇena eva tadā jagrāha pāṇinā
13. tadā kācit bhāminī dakṣiṇā ratnamayīm pānasya
pūrṇām pātrīm dakṣiṇena eva pāṇinā jagrāha
13. A beautiful woman then skillfully took a jewel-studded cup, full of drink, with her very right hand.
राजहंसप्रतीकाशं छत्रं पूर्णशशिप्रभम् ।
सौवर्णदण्डमपरा गृहीत्वा पृष्ठतो ययौ ॥१४॥
14. rājahaṃsapratīkāśaṃ chatraṃ pūrṇaśaśiprabham ,
sauvarṇadaṇḍamaparā gṛhītvā pṛṣṭhato yayau.
14. rājahaḿsapratīkāśam chatram pūrṇaśaśiprabham
sauvarṇadaṇḍam aparā gṛhītvā pṛṣṭhataḥ yayau
14. aparā rājahaḿsapratīkāśam pūrṇaśaśiprabham
sauvarṇadaṇḍam chatram gṛhītvā pṛṣṭhataḥ yayau
14. Another woman followed behind, holding an umbrella that resembled a royal swan, was radiant like the full moon, and had a golden staff.
निद्रामदपरीताक्ष्यो रावणस्योत्तमस्त्रियः ।
अनुजग्मुः पतिं वीरं घनं विद्युल्लता इव ॥१५॥
15. nidrāmadaparītākṣyo rāvaṇasyottamastriyaḥ ,
anujagmuḥ patiṃ vīraṃ ghanaṃ vidyullatā iva.
15. nidrāmadaparītākṣyaḥ rāvaṇasya uttamastriyaḥ
anujagmuḥ patim vīram ghanam vidyullatāḥ iva
15. rāvaṇasya uttamastriyaḥ nidrāmadaparītākṣyaḥ
vīram patim anujagmuḥ ghanam vidyullatāḥ iva
15. Ravana's principal consorts, their eyes heavy with sleep and intoxication, followed their heroic husband (pati), just as streaks of lightning accompany a cloud.
ततः काञ्चीनिनादं च नूपुराणां च निःस्वनम् ।
शुश्राव परमस्त्रीणां स कपिर्मारुतात्मजः ॥१६॥
16. tataḥ kāñcīninādaṃ ca nūpurāṇāṃ ca niḥsvanam ,
śuśrāva paramastrīṇāṃ sa kapirmārutātmajaḥ.
16. tataḥ kāñcīninādam ca nūpurāṇām ca niḥsvanam
śuśrāva paramastrīṇām saḥ kapiḥ mārutātmajaḥ
16. tataḥ saḥ kapiḥ mārutātmajaḥ paramastrīṇām
kāñcīninādam ca nūpurāṇām ca niḥsvanam śuśrāva
16. Then, that monkey (kapi), Hanuman, the son of Vayu (Maruta), heard the sound of the principal women's waist-bells and anklets.
तं चाप्रतिमकर्माणमचिन्त्यबलपौरुषम् ।
द्वारदेशमनुप्राप्तं ददर्श हनुमान् कपिः ॥१७॥
17. taṃ cāpratimakarmāṇamacintyabalapauruṣam ,
dvāradeśamanuprāptaṃ dadarśa hanumān kapiḥ.
17. tam ca apratimakarmāṇam acintyabalapauruṣam
dvāradeśam anuprāptam dadarśa hanumān kapiḥ
17. hanumān kapiḥ dadarśa tam ca apratimakarmāṇam
acintyabalapauruṣam dvāradeśam anuprāptam
17. And the monkey (kapi), Hanuman, saw him, who had arrived at the doorway, and whose deeds were unequalled and whose strength and valor were inconceivable.
दीपिकाभिरनेकाभिः समन्तादवभासितम् ।
गन्धतैलावसिक्ताभिर्ध्रियमाणाभिरग्रतः ॥१८॥
18. dīpikābhiranekābhiḥ samantādavabhāsitam ,
gandhatailāvasiktābhirdhriyamāṇābhiragrataḥ.
18. dīpikābhiḥ anekābhiḥ samantāt avabhāsitam
gandhatailāvasiktābhiḥ dhriyamāṇābhiḥ agrataḥ
18. avabhāsitam samantāt anekābhiḥ dīpikābhiḥ
gandhatailāvasiktābhiḥ dhriyamāṇābhiḥ agrataḥ
18. Illuminated from all sides by numerous lamps, which were saturated with fragrant oil and held in front.
कामदर्पमदैर्युक्तं जिह्मताम्रायतेक्षणम् ।
समक्षमिव कन्दर्पमपविद्ध शरासनम् ॥१९॥
19. kāmadarpamadairyuktaṃ jihmatāmrāyatekṣaṇam ,
samakṣamiva kandarpamapaviddha śarāsanam.
19. kāmadarpamadaiḥ yuktam jihmatāmrāyatekṣaṇam
samakṣam iva kandarpam apaviddha śarāsanam
19. yuktam kāmadarpamadaiḥ jihmatāmrāyatekṣaṇam
samakṣam iva kandarpam apaviddha śarāsanam
19. Endowed with the pride and intoxication of desire, with eyes that were crooked and reddish-long; he appeared as if Kandarpa himself, but with his bow cast aside.
मथितामृतफेनाभमरजो वस्त्रमुत्तमम् ।
सलीलमनुकर्षन्तं विमुक्तं सक्तमङ्गदे ॥२०॥
20. mathitāmṛtaphenābhamarajo vastramuttamam ,
salīlamanukarṣantaṃ vimuktaṃ saktamaṅgade.
20. mathitāmṛtaphenābham arajaḥ vastram uttamam
salīlam anukarṣantam vimuktam saktam aṅgade
20. anukarṣantam salīlam uttamam arajaḥ vastram
mathitāmṛtaphenābham vimuktam saktam aṅgade
20. He was playfully tugging at his excellent, dust-free garment, which resembled the foam of churned ambrosia. The garment, though loosened, was caught on his armlet.
तं पत्रविटपे लीनः पत्रपुष्पघनावृतः ।
समीपमुपसंक्रान्तं निध्यातुमुपचक्रमे ॥२१॥
21. taṃ patraviṭape līnaḥ patrapuṣpaghanāvṛtaḥ ,
samīpamupasaṃkrāntaṃ nidhyātumupacakrame.
21. tam patraviṭape līnaḥ patrapuṣpaghanāvṛtaḥ
samīpam upasaṅkrāntam nidhyātum upacakrame
21. līnaḥ patraviṭape patrapuṣpaghanāvṛtaḥ
upacakrame nidhyātum tam upasaṅkrāntam samīpam
21. He (the observer), hidden among the leafy branches and thickly covered by leaves and flowers, began to gaze intently at him (the subject of the previous verses) who had approached nearby.
अवेक्षमाणश्च ततो ददर्श कपिकुञ्जरः ।
रूपयौवनसंपन्ना रावणस्य वरस्त्रियः ॥२२॥
22. avekṣamāṇaśca tato dadarśa kapikuñjaraḥ ,
rūpayauvanasaṃpannā rāvaṇasya varastriyaḥ.
22. avekṣamāṇaḥ ca tataḥ dadarśa kapikuñjaraḥ
rūpayauvanasampannā rāvaṇasya varastriyaḥ
22. kapikuñjaraḥ avekṣamāṇaḥ ca tataḥ rāvaṇasya
rūpayauvanasampannā varastriyaḥ dadarśa
22. Observing from there, the best among monkeys (Hanuman) then saw Ravana's chief ladies, who were endowed with beauty and youth.
ताभिः परिवृतो राजा सुरूपाभिर्महायशाः ।
तन्मृगद्विजसंघुष्टं प्रविष्टः प्रमदावनम् ॥२३॥
23. tābhiḥ parivṛto rājā surūpābhirmahāyaśāḥ ,
tanmṛgadvijasaṃghuṣṭaṃ praviṣṭaḥ pramadāvanam.
23. tābhiḥ parivṛtaḥ rājā surūpābhiḥ mahāyaśāḥ
tat mṛgadvijasaṅghuṣṭam praviṣṭaḥ pramadāvanam
23. mahāyaśāḥ rājā tābhiḥ surūpābhiḥ parivṛtaḥ
tat mṛgadvijasaṅghuṣṭam pramadāvanam praviṣṭaḥ
23. The highly renowned king (Ravana), surrounded by those beautiful women, entered that pleasure grove which resounded with deer and birds.
क्षीबो विचित्राभरणः शङ्कुकर्णो महाबलः ।
तेन विश्रवसः पुत्रः स दृष्टो राक्षसाधिपः ॥२४॥
24. kṣībo vicitrābharaṇaḥ śaṅkukarṇo mahābalaḥ ,
tena viśravasaḥ putraḥ sa dṛṣṭo rākṣasādhipaḥ.
24. kṣībaḥ vicitrābharaṇaḥ śaṅkukarṇaḥ mahābalaḥ
tena viśravasaḥ putraḥ saḥ dṛṣṭaḥ rākṣasādhipaḥ
24. tena viśravasaḥ putraḥ rākṣasādhipaḥ saḥ kṣībaḥ
vicitrābharaṇaḥ śaṅkukarṇaḥ mahābalaḥ dṛṣṭaḥ
24. The son of Viśravas, the king of "rakṣasas" (rākṣasas) – intoxicated, adorned with various ornaments, sharp-eared, and exceedingly powerful – was seen by him (Hanuman).
वृतः परमनारीभिस्ताराभिरिव चन्द्रमाः ।
तं ददर्श महातेजास्तेजोवन्तं महाकपिः ॥२५॥
25. vṛtaḥ paramanārībhistārābhiriva candramāḥ ,
taṃ dadarśa mahātejāstejovantaṃ mahākapiḥ.
25. vṛtaḥ paramanārībhiḥ tārābhiḥ iva candramāḥ
tam dadarśa mahātejāḥ tejovantam mahākapiḥ
25. mahākapiḥ mahātejāḥ tam vṛtaḥ paramanārībhiḥ
tārābhiḥ iva candramāḥ tejovantam dadarśa
25. The great monkey (Hanuman), who was greatly effulgent, saw him (Ravana), who was surrounded by excellent women like the moon by stars, and who was himself resplendent.
रावणो ऽयं महाबाहुरिति संचिन्त्य वानरः ।
अवप्लुतो महातेजा हनूमान्मारुतात्मजः ॥२६॥
26. rāvaṇo'yaṃ mahābāhuriti saṃcintya vānaraḥ ,
avapluto mahātejā hanūmānmārutātmajaḥ.
26. rāvaṇaḥ ayam mahābāhuḥ iti saṃcintya vānaraḥ
avaplutaḥ mahātejāḥ hanūmān mārutātmajaḥ
26. Having thus concluded, "This powerful-armed one is Rāvaṇa," the greatly energetic monkey Hanuman, son of Maruta, jumped down.
स तथाप्युग्रतेजाः सन्निर्धूतस्तस्य तेजसा ।
पत्रगुह्यान्तरे सक्तो हनूमान् संवृतो ऽभवत् ॥२७॥
27. sa tathāpyugratejāḥ sannirdhūtastasya tejasā ,
patraguhyāntare sakto hanūmān saṃvṛto'bhavat.
27. saḥ tathā api ugratejāḥ san nirdhūtaḥ tasya tejasā
patraguhyāntare saktaḥ hanūmān saṃvṛtaḥ abhavat
27. Though he (Hanuman) was himself of fierce energy, he was nonetheless overwhelmed by Rāvaṇa's power (tejas). Hanuman remained concealed, clinging within the dense foliage.
स तामसितकेशान्तां सुश्रोणीं संहतस्तनीम् ।
दिदृक्षुरसितापाङ्गीमुपावर्तत रावणः ॥२८॥
28. sa tāmasitakeśāntāṃ suśroṇīṃ saṃhatastanīm ,
didṛkṣurasitāpāṅgīmupāvartata rāvaṇaḥ.
28. saḥ tām asitakeśāntām suśroṇīm saṃhatastanīm
didṛkṣuḥ asitāpāṅgīm upāvartata rāvaṇaḥ
28. Rāvaṇa, wishing to behold her - with her dark hair ends, beautiful hips, close-set breasts, and dark-cornered eyes - approached.