वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-5
सुकेशं धार्मिकं दृष्ट्वा वरलब्धं च राक्षसं ।
ग्रामणीर्नाम गन्धर्वो विश्वावसुसमप्रभः ॥१॥
ग्रामणीर्नाम गन्धर्वो विश्वावसुसमप्रभः ॥१॥
1. sukeśaṃ dhārmikaṃ dṛṣṭvā varalabdhaṃ ca rākṣasaṃ ,
grāmaṇīrnāma gandharvo viśvāvasusamaprabhaḥ.
grāmaṇīrnāma gandharvo viśvāvasusamaprabhaḥ.
1.
sukeśam dhārmikam dṛṣṭvā varalabdham ca rākṣasam
grāmaṇīḥ nāma gandharvaḥ viśvāvasusamaprabhaḥ
grāmaṇīḥ nāma gandharvaḥ viśvāvasusamaprabhaḥ
1.
grāmaṇīḥ nāma gandharvaḥ viśvāvasusamaprabhaḥ
sukeśam dhārmikam varalabdham rākṣasam ca dṛṣṭvā
sukeśam dhārmikam varalabdham rākṣasam ca dṛṣṭvā
1.
Having seen Sukeśa, the righteous (dharma) demon who had obtained boons, a Gandharva named Grāmaṇī, resplendent like Viśvāvasu...
तस्य देववती नाम द्वितीया श्रीरिवात्मजा ।
तां सुकेशाय धर्मेण ददौ दक्षः श्रियं यथा ॥२॥
तां सुकेशाय धर्मेण ददौ दक्षः श्रियं यथा ॥२॥
2. tasya devavatī nāma dvitīyā śrīrivātmajā ,
tāṃ sukeśāya dharmeṇa dadau dakṣaḥ śriyaṃ yathā.
tāṃ sukeśāya dharmeṇa dadau dakṣaḥ śriyaṃ yathā.
2.
tasya devavatī nāma dvitīyā śrīḥ iva ātmajā
tām sukeśāya dharmeṇa dadau dakṣaḥ śriyam yathā
tām sukeśāya dharmeṇa dadau dakṣaḥ śriyam yathā
2.
tasya ātmajā devavatī nāma dvitīyā śrīḥ iva
tām sukeśāya dharmeṇa dadau dakṣaḥ śriyam yathā
tām sukeśāya dharmeṇa dadau dakṣaḥ śriyam yathā
2.
His daughter, named Devavatī, was like a second goddess of fortune (śrī). Grāmaṇī gave her to Sukeśa according to (dharma), just as (Prajāpati) Dakṣa gave the goddess of fortune (śrī).
वरदानकृतैश्वर्यं सा तं प्राप्य पतिं प्रियम् ।
आसीद्देववती तुष्टा धनं प्राप्येव निर्धनः ॥३॥
आसीद्देववती तुष्टा धनं प्राप्येव निर्धनः ॥३॥
3. varadānakṛtaiśvaryaṃ sā taṃ prāpya patiṃ priyam ,
āsīddevavatī tuṣṭā dhanaṃ prāpyeva nirdhanaḥ.
āsīddevavatī tuṣṭā dhanaṃ prāpyeva nirdhanaḥ.
3.
varadānakṛtaiśvaryam sā tam prāpya patim priyam
āsīt devavatī tuṣṭā dhanam prāpya iva nirdhanaḥ
āsīt devavatī tuṣṭā dhanam prāpya iva nirdhanaḥ
3.
sā devavatī varadānakṛtaiśvaryam priyam patim
tam prāpya nirdhanaḥ dhanam prāpya iva tuṣṭā āsīt
tam prāpya nirdhanaḥ dhanam prāpya iva tuṣṭā āsīt
3.
Having obtained that beloved husband, whose power (aiśvarya) was established by a boon, Devavatī became content, just like a poor person who obtains wealth.
स तया सह संयुक्तो रराज रजनीचरः ।
अञ्जनादभिनिष्क्रान्तः करेण्वेव महागजः ॥४॥
अञ्जनादभिनिष्क्रान्तः करेण्वेव महागजः ॥४॥
4. sa tayā saha saṃyukto rarāja rajanīcaraḥ ,
añjanādabhiniṣkrāntaḥ kareṇveva mahāgajaḥ.
añjanādabhiniṣkrāntaḥ kareṇveva mahāgajaḥ.
4.
saḥ tayā saha saṃyuktaḥ rarāja rajanīcaraḥ
añjanāt abhiniṣkrāntaḥ kareṇvā iva mahāgajaḥ
añjanāt abhiniṣkrāntaḥ kareṇvā iva mahāgajaḥ
4.
saḥ rajanīcaraḥ tayā saha saṃyuktaḥ rarāja
mahāgajaḥ kareṇvā iva añjanāt abhiniṣkrāntaḥ
mahāgajaḥ kareṇvā iva añjanāt abhiniṣkrāntaḥ
4.
United with her, that night-wandering demon (Sukeśa) shone brilliantly, just like a great elephant emerging from Mount Añjana with a female elephant.
देववत्यां सुकेशस्तु जनयामास राघव ।
त्रींस्त्रिनेत्रसमान्पुत्रान् राक्षसान् राक्षसाधिपः ।
माल्यवन्तं सुमालिं च मालिं च बलिनां वरम् ॥५॥
त्रींस्त्रिनेत्रसमान्पुत्रान् राक्षसान् राक्षसाधिपः ।
माल्यवन्तं सुमालिं च मालिं च बलिनां वरम् ॥५॥
5. devavatyāṃ sukeśastu janayāmāsa rāghava ,
trīṃstrinetrasamānputrān rākṣasān rākṣasādhipaḥ ,
mālyavantaṃ sumāliṃ ca māliṃ ca balināṃ varam.
trīṃstrinetrasamānputrān rākṣasān rākṣasādhipaḥ ,
mālyavantaṃ sumāliṃ ca māliṃ ca balināṃ varam.
5.
devavatyām sukeśaḥ tu janayāmāsa
rāghava trīn trinetrasamān putrān
rākṣasān rākṣasādhipaḥ mālyavantam
sumālim ca mālim ca balinām varam
rāghava trīn trinetrasamān putrān
rākṣasān rākṣasādhipaḥ mālyavantam
sumālim ca mālim ca balinām varam
5.
rāghava sukeśaḥ rākṣasādhipaḥ tu
devavatyām trīn rākṣasān trinetrasamān
putrān mālyavantam sumālim
ca mālim ca balinām varam janayāmāsa
devavatyām trīn rākṣasān trinetrasamān
putrān mālyavantam sumālim
ca mālim ca balinām varam janayāmāsa
5.
O Rāghava, Sukeśa, the lord of the rākṣasas, begot three sons with Devavatī. These three rākṣasa sons, comparable to the three-eyed (Śiva) and foremost among the mighty, were Mālyavān, Sumāli, and Māli.
त्रयो लोका इवाव्यग्राः स्थितास्त्रय इवाग्नयः ।
त्रयो मन्त्रा इवात्युग्रास्त्रयो घोरा इवामयाः ॥६॥
त्रयो मन्त्रा इवात्युग्रास्त्रयो घोरा इवामयाः ॥६॥
6. trayo lokā ivāvyagrāḥ sthitāstraya ivāgnayaḥ ,
trayo mantrā ivātyugrāstrayo ghorā ivāmayāḥ.
trayo mantrā ivātyugrāstrayo ghorā ivāmayāḥ.
6.
trayaḥ lokāḥ iva avyagrāḥ sthitāḥ trayaḥ iva agnayaḥ
trayaḥ mantrāḥ iva atyugrāḥ trayaḥ ghorāḥ iva āmayāḥ
trayaḥ mantrāḥ iva atyugrāḥ trayaḥ ghorāḥ iva āmayāḥ
6.
trayaḥ avyagrāḥ lokāḥ iva trayaḥ agnayaḥ iva sthitāḥ
trayaḥ atyugrāḥ mantrāḥ iva trayaḥ ghorāḥ āmayāḥ iva
trayaḥ atyugrāḥ mantrāḥ iva trayaḥ ghorāḥ āmayāḥ iva
6.
They stood undisturbed, like the three worlds, and like the three sacred fires. They were exceedingly fierce, like three powerful spells, and dreadful like three terrible diseases.
त्रयः सुकेशस्य सुतास्त्रेताग्निसमवर्चसः ।
विवृद्धिमगमंस्तत्र व्याधयोपेक्षिता इव ॥७॥
विवृद्धिमगमंस्तत्र व्याधयोपेक्षिता इव ॥७॥
7. trayaḥ sukeśasya sutāstretāgnisamavarcasaḥ ,
vivṛddhimagamaṃstatra vyādhayopekṣitā iva.
vivṛddhimagamaṃstatra vyādhayopekṣitā iva.
7.
trayaḥ sukeśasya sutāḥ tretāgnisamavarcasaḥ
vivṛddhim agaman tatra vyādhayaḥ upekṣitāḥ iva
vivṛddhim agaman tatra vyādhayaḥ upekṣitāḥ iva
7.
sukeśasya trayaḥ sutāḥ tretāgnisamavarcasaḥ
tatra vivṛddhim agaman vyādhayaḥ upekṣitāḥ iva
tatra vivṛddhim agaman vyādhayaḥ upekṣitāḥ iva
7.
The three sons of Sukeśa, whose brilliance was like that of the three sacred fires (tretāgni), attained immense growth there, just like diseases that are neglected.
वरप्राप्तिं पितुस्ते तु ज्ञात्वैश्वर्यं ततो महत् ।
तपस्तप्तुं गता मेरुं भ्रातरः कृतनिश्चयाः ॥८॥
तपस्तप्तुं गता मेरुं भ्रातरः कृतनिश्चयाः ॥८॥
8. varaprāptiṃ pituste tu jñātvaiśvaryaṃ tato mahat ,
tapastaptuṃ gatā meruṃ bhrātaraḥ kṛtaniścayāḥ.
tapastaptuṃ gatā meruṃ bhrātaraḥ kṛtaniścayāḥ.
8.
varaprāptim pituḥ te tu jñātvā aiśvaryam tataḥ mahat
tapaḥ taptum gatāḥ merum bhrātaraḥ kṛtaniścayāḥ
tapaḥ taptum gatāḥ merum bhrātaraḥ kṛtaniścayāḥ
8.
tu kṛtaniścayāḥ bhrātaraḥ te pituḥ varaprāptim mahat
aiśvaryam jñātvā tataḥ merum tapaḥ taptum gatāḥ
aiśvaryam jñātvā tataḥ merum tapaḥ taptum gatāḥ
8.
But after learning of the boons their father had received and his great sovereignty, those determined brothers went to Mount Meru to perform austerities (tapas).
प्रगृह्य नियमान् घोरान् राक्षसा नृपसत्तम ।
विचेरुस्ते तपो घोरं सर्वभूतभयावहम् ॥९॥
विचेरुस्ते तपो घोरं सर्वभूतभयावहम् ॥९॥
9. pragṛhya niyamān ghorān rākṣasā nṛpasattama ,
viceruste tapo ghoraṃ sarvabhūtabhayāvaham.
viceruste tapo ghoraṃ sarvabhūtabhayāvaham.
9.
pragṛhya niyamān ghorān rākṣasā nṛpasattama
viceruḥ te tapaḥ ghoram sarvabhūtabhayāvaham
viceruḥ te tapaḥ ghoram sarvabhūtabhayāvaham
9.
nṛpasattama rākṣasāḥ ghorān niyamān pragṛhya
te ghoram sarvabhūtabhayāvaham tapaḥ viceruḥ
te ghoram sarvabhūtabhayāvaham tapaḥ viceruḥ
9.
O best among kings, the Rākṣasas, having adopted severe vows, performed terrible austerities (tapas) that struck fear into all living beings.
सत्यार्जवदमोपेतैस्तपोभिर्भुवि दुष्करैः ।
संतापयन्तस्त्रींल् लोकान् सदेवासुरमानुषान् ॥१०॥
संतापयन्तस्त्रींल् लोकान् सदेवासुरमानुषान् ॥१०॥
10. satyārjavadamopetaistapobhirbhuvi duṣkaraiḥ ,
saṃtāpayantastrīṃl lokān sadevāsuramānuṣān.
saṃtāpayantastrīṃl lokān sadevāsuramānuṣān.
10.
satyārjavadamopetaiḥ tapobhiḥ bhuvi duṣkaraiḥ
saṃtāpayantaḥ trīn lokān sadevāsuramānuṣān
saṃtāpayantaḥ trīn lokān sadevāsuramānuṣān
10.
satyārjavadamopetaiḥ bhuvi duṣkaraiḥ tapobhiḥ trīn
sadevāsuramānuṣān lokān saṃtāpayantaḥ (rāksasāḥ āsan)
sadevāsuramānuṣān lokān saṃtāpayantaḥ (rāksasāḥ āsan)
10.
By means of austerities (tapas) characterized by truthfulness, honesty, and self-control, and which were difficult to perform on earth, they tormented the three worlds, including gods, asuras, and humans.
ततो विभुश्चतुर्वक्त्रो विमानवरमास्थितः ।
सुकेशपुत्रानामन्त्र्य वरदो ऽस्मीत्यभाषत ॥११॥
सुकेशपुत्रानामन्त्र्य वरदो ऽस्मीत्यभाषत ॥११॥
11. tato vibhuścaturvaktro vimānavaramāsthitaḥ ,
sukeśaputrānāmantrya varado'smītyabhāṣata.
sukeśaputrānāmantrya varado'smītyabhāṣata.
11.
tataḥ vibhuḥ caturvaktraḥ vimānavaram āsthitaḥ
sukeśaputrān āmantrya varadaḥ asmi iti abhāṣata
sukeśaputrān āmantrya varadaḥ asmi iti abhāṣata
11.
tataḥ vibhuḥ caturvaktraḥ vimānavaram āsthitaḥ
sukeśaputrān āmantrya "varadaḥ asmi" iti abhāṣata
sukeśaputrān āmantrya "varadaḥ asmi" iti abhāṣata
11.
Then the all-pervading, four-faced Brahmā, having ascended his excellent celestial chariot, summoned the sons of Sukeśa and spoke, 'I am the giver of boons.'
ब्रह्माणं वरदं ज्ञात्वा सेन्द्रैर्देवगणैर्वृतम् ।
ऊचुः प्राञ्जलयः सर्वे वेपमाना इव द्रुमाः ॥१२॥
ऊचुः प्राञ्जलयः सर्वे वेपमाना इव द्रुमाः ॥१२॥
12. brahmāṇaṃ varadaṃ jñātvā sendrairdevagaṇairvṛtam ,
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve vepamānā iva drumāḥ.
ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve vepamānā iva drumāḥ.
12.
brahmāṇam varadam jñātvā saindraiḥ devagaṇaiḥ
vṛtam ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve vepamānā iva drumāḥ
vṛtam ūcuḥ prāñjalayaḥ sarve vepamānā iva drumāḥ
12.
saindraiḥ devagaṇaiḥ vṛtam varadam brahmāṇam
jñātvā sarve vepamānāḥ drumāḥ iva prāñjalayaḥ ūcuḥ
jñātvā sarve vepamānāḥ drumāḥ iva prāñjalayaḥ ūcuḥ
12.
Recognizing Brahmā, the bestower of boons, who was surrounded by the hosts of gods led by Indra, all of them, with folded hands, spoke while trembling like trees.
तपसाराधितो देव यदि नो दिशसे वरम् ।
अजेयाः शत्रुहन्तारस्तथैव चिरजीविनः ।
प्रभविष्णवो भवामेति परस्परमनुव्रताः ॥१३॥
अजेयाः शत्रुहन्तारस्तथैव चिरजीविनः ।
प्रभविष्णवो भवामेति परस्परमनुव्रताः ॥१३॥
13. tapasārādhito deva yadi no diśase varam ,
ajeyāḥ śatruhantārastathaiva cirajīvinaḥ ,
prabhaviṣṇavo bhavāmeti parasparamanuvratāḥ.
ajeyāḥ śatruhantārastathaiva cirajīvinaḥ ,
prabhaviṣṇavo bhavāmeti parasparamanuvratāḥ.
13.
tapasā ārādhitaḥ deva yadi naḥ
diśase varam ajeyāḥ śatruhantāraḥ
tathā eva cirajīvinaḥ prabhaviṣṇavaḥ
bhavāma iti parasparam anuvratāḥ
diśase varam ajeyāḥ śatruhantāraḥ
tathā eva cirajīvinaḥ prabhaviṣṇavaḥ
bhavāma iti parasparam anuvratāḥ
13.
O deity, worshipped by our austerities (tapas), if you grant us a boon, then we wish to become unconquerable, destroyers of enemies, and also long-lived, powerful, and mutually devoted.
एवं भविष्यतीत्युक्त्वा सुकेशतनयान्प्रभुः ।
प्रययौ ब्रह्मलोकाय ब्रह्मा ब्राह्मणवत्सलः ॥१४॥
प्रययौ ब्रह्मलोकाय ब्रह्मा ब्राह्मणवत्सलः ॥१४॥
14. evaṃ bhaviṣyatītyuktvā sukeśatanayānprabhuḥ ,
prayayau brahmalokāya brahmā brāhmaṇavatsalaḥ.
prayayau brahmalokāya brahmā brāhmaṇavatsalaḥ.
14.
evam bhaviṣyati iti uktvā sukeśatanayān prabhuḥ
prayayau brahmalokāya brahmā brāhmaṇavatsalaḥ
prayayau brahmalokāya brahmā brāhmaṇavatsalaḥ
14.
The lord, Brahmā, who is affectionate to those devoted to the sacred, having said 'Thus it shall be' to the sons of Sukeśa, departed for Brahmaloka.
वरं लब्ध्वा ततः सर्वे राम रात्रिंचरास्तदा ।
सुरासुरान्प्रबाधन्ते वरदानात् सुनिर्भयाः ॥१५॥
सुरासुरान्प्रबाधन्ते वरदानात् सुनिर्भयाः ॥१५॥
15. varaṃ labdhvā tataḥ sarve rāma rātriṃcarāstadā ,
surāsurānprabādhante varadānāt sunirbhayāḥ.
surāsurānprabādhante varadānāt sunirbhayāḥ.
15.
varam labdhvā tataḥ sarve rāma rātriñcarāḥ tadā
surāsurān prabādhante varadānāt sunirbhayāḥ
surāsurān prabādhante varadānāt sunirbhayāḥ
15.
O Rāma, having obtained the boon, all those night-wanderers (Rakshasas) then, being very fearless due to the boon's grant, began to oppress both gods and demons.
तैर्वध्यमानास्त्रिदशाः सर्षिसंघाः सचारणाः ।
त्रातारं नाधिगच्छन्ति निरयस्था यथा नराः ॥१६॥
त्रातारं नाधिगच्छन्ति निरयस्था यथा नराः ॥१६॥
16. tairvadhyamānāstridaśāḥ sarṣisaṃghāḥ sacāraṇāḥ ,
trātāraṃ nādhigacchanti nirayasthā yathā narāḥ.
trātāraṃ nādhigacchanti nirayasthā yathā narāḥ.
16.
taiḥ vadhyamānāḥ tridaśāḥ sarṣisaṃghāḥ sacāraṇāḥ
trātāram na adhigacchanti nirayasthāḥ yathā narāḥ
trātāram na adhigacchanti nirayasthāḥ yathā narāḥ
16.
The gods, being slain by them (the Rakshasas), along with the groups of sages and the Cāraṇas, do not find a protector, just like men who are in hell.
अथ ते विश्वकर्माणं शिल्पिनां वरमव्ययम् ।
ऊचुः समेत्य संहृष्टा राक्षसा रघुसत्तम ॥१७॥
ऊचुः समेत्य संहृष्टा राक्षसा रघुसत्तम ॥१७॥
17. atha te viśvakarmāṇaṃ śilpināṃ varamavyayam ,
ūcuḥ sametya saṃhṛṣṭā rākṣasā raghusattama.
ūcuḥ sametya saṃhṛṣṭā rākṣasā raghusattama.
17.
atha te viśvakarmāṇam śilpinām varam avyayam
ūcuḥ sametya saṃhṛṣṭāḥ rākṣasāḥ raghusattama
ūcuḥ sametya saṃhṛṣṭāḥ rākṣasāḥ raghusattama
17.
atha raghusattama te saṃhṛṣṭāḥ rākṣasāḥ sametya
śilpinām avyayam varam viśvakarmāṇam ūcuḥ
śilpinām avyayam varam viśvakarmāṇam ūcuḥ
17.
Then, O best of Raghus, those delighted rākṣasas, having assembled, spoke to Viśvakarman, the imperishable best of artisans.
गृहकर्ता भवानेव देवानां हृदयेप्सितम् ।
अस्माकमपि तावत्त्वं गृहं कुरु महामते ॥१८॥
अस्माकमपि तावत्त्वं गृहं कुरु महामते ॥१८॥
18. gṛhakartā bhavāneva devānāṃ hṛdayepsitam ,
asmākamapi tāvattvaṃ gṛhaṃ kuru mahāmate.
asmākamapi tāvattvaṃ gṛhaṃ kuru mahāmate.
18.
gṛhakartā bhavān eva devānām hṛdayepsitam
asmākam api tāvat tvam gṛham kuru mahāmate
asmākam api tāvat tvam gṛham kuru mahāmate
18.
bhavān eva devānām hṛdayepsitam gṛhakartā
mahāmate tvam tāvat asmākam api gṛham kuru
mahāmate tvam tāvat asmākam api gṛham kuru
18.
You are indeed the creator of homes, desired by the hearts of the gods. Now, O great-minded one, please also build a house for us.
हिमवन्तं समाश्रित्य मेरुं मन्दरमेव वा ।
महेश्वरगृहप्रख्यं गृहं नः क्रियतां महत् ॥१९॥
महेश्वरगृहप्रख्यं गृहं नः क्रियतां महत् ॥१९॥
19. himavantaṃ samāśritya meruṃ mandarameva vā ,
maheśvaragṛhaprakhyaṃ gṛhaṃ naḥ kriyatāṃ mahat.
maheśvaragṛhaprakhyaṃ gṛhaṃ naḥ kriyatāṃ mahat.
19.
himavantam samāśritya merum mandaram eva vā
maheśvaragṛhaprakhyam gṛham naḥ kriyatām mahat
maheśvaragṛhaprakhyam gṛham naḥ kriyatām mahat
19.
himavantam merum mandaram eva vā samāśritya
naḥ maheśvaragṛhaprakhyam mahat gṛham kriyatām
naḥ maheśvaragṛhaprakhyam mahat gṛham kriyatām
19.
Having taken refuge in the Himalayas, or Meru, or even Mandara, let a great house resembling the abode of Maheśvara be built for us.
विश्वकर्मा ततस्तेषां राक्षसानां महाभुजः ।
निवासं कथयामास शक्रस्येवामरावतीम् ॥२०॥
निवासं कथयामास शक्रस्येवामरावतीम् ॥२०॥
20. viśvakarmā tatasteṣāṃ rākṣasānāṃ mahābhujaḥ ,
nivāsaṃ kathayāmāsa śakrasyevāmarāvatīm.
nivāsaṃ kathayāmāsa śakrasyevāmarāvatīm.
20.
viśvakarmā tataḥ teṣām rākṣasānām mahābhujaḥ
nivāsam kathayām āsa śakrasya iva amarāvatīm
nivāsam kathayām āsa śakrasya iva amarāvatīm
20.
tataḥ mahābhujaḥ viśvakarmā teṣām rākṣasānām
śakrasya amarāvatīm iva nivāsam kathayām āsa
śakrasya amarāvatīm iva nivāsam kathayām āsa
20.
Then, Viśvakarman, the mighty-armed, described to those rākṣasas an abode like Amarāvatī (the city) of Śakra.
दक्षिणस्योदधेस्तीरे त्रिकूटो नाम पर्वतः ।
शिखरे तस्य शैलस्य मध्यमे ऽम्बुदसंनिभे ।
शकुनैरपि दुष्प्रापे टङ्कच्छिन्नचतुर्दिशि ॥२१॥
शिखरे तस्य शैलस्य मध्यमे ऽम्बुदसंनिभे ।
शकुनैरपि दुष्प्रापे टङ्कच्छिन्नचतुर्दिशि ॥२१॥
21. dakṣiṇasyodadhestīre trikūṭo nāma parvataḥ ,
śikhare tasya śailasya madhyame'mbudasaṃnibhe ,
śakunairapi duṣprāpe ṭaṅkacchinnacaturdiśi.
śikhare tasya śailasya madhyame'mbudasaṃnibhe ,
śakunairapi duṣprāpe ṭaṅkacchinnacaturdiśi.
21.
dakṣiṇasya udadheḥ tīre trikūṭaḥ
nāma parvataḥ śikhare tasya śailasya
madhyame ambudasaṃnibhe śakunaiḥ
api duṣprāpe ṭaṅkacchinnacaturdiśi
nāma parvataḥ śikhare tasya śailasya
madhyame ambudasaṃnibhe śakunaiḥ
api duṣprāpe ṭaṅkacchinnacaturdiśi
21.
dakṣiṇasya udadheḥ tīre trikūṭaḥ nāma
parvataḥ asti tasya śailasya madhyame
ambudasaṃnibhe śakunaiḥ api duṣprāpe
ṭaṅkacchinnacaturdiśi śikhare (sthitaṃ nagaram)
parvataḥ asti tasya śailasya madhyame
ambudasaṃnibhe śakunaiḥ api duṣprāpe
ṭaṅkacchinnacaturdiśi śikhare (sthitaṃ nagaram)
21.
On the shore of the southern ocean, there is a mountain named Trikūṭa. On the middle peak of that mountain, which resembles a cloud, is a place difficult to reach even for birds, appearing as if it were carved on all four sides by a chisel.
त्रिंशद्योजनविस्तीर्णा स्वर्णप्राकारतोरणा ।
मया लङ्केति नगरी शक्राज्ञप्तेन निर्मिता ॥२२॥
मया लङ्केति नगरी शक्राज्ञप्तेन निर्मिता ॥२२॥
22. triṃśadyojanavistīrṇā svarṇaprākāratoraṇā ,
mayā laṅketi nagarī śakrājñaptena nirmitā.
mayā laṅketi nagarī śakrājñaptena nirmitā.
22.
triṃśat yojanavistīrṇā svarṇaprākāratoraṇā
mayā laṅkā iti nagarī śakrājñāptena nirmitā
mayā laṅkā iti nagarī śakrājñāptena nirmitā
22.
mayā śakrājñāptena (satyā) triṃśat yojanavistīrṇā
svarṇaprākāratoraṇā laṅkā iti nagarī nirmitā
svarṇaprākāratoraṇā laṅkā iti nagarī nirmitā
22.
This city, named Laṅkā, with its golden walls and arches, spanning thirty yojanas, was built by me (Viśvakarmā) at the command of Indra.
तस्यां वसत दुर्धर्षाः पुर्यां राक्षससत्तमाः ।
अमरावतीं समासाद्य सेन्द्रा इव दिवौकसः ॥२३॥
अमरावतीं समासाद्य सेन्द्रा इव दिवौकसः ॥२३॥
23. tasyāṃ vasata durdharṣāḥ puryāṃ rākṣasasattamāḥ ,
amarāvatīṃ samāsādya sendrā iva divaukasaḥ.
amarāvatīṃ samāsādya sendrā iva divaukasaḥ.
23.
tasyām vasata durdharṣāḥ puryām rākṣasasattamāḥ
amarāvatīm samāsādya sa-indrāḥ iva divaukasaḥ
amarāvatīm samāsādya sa-indrāḥ iva divaukasaḥ
23.
durdharṣāḥ rākṣasasattamāḥ (yūyam) tasyām puryām vasata,
sa-indrāḥ divaukasaḥ amarāvatīm samāsādya iva
sa-indrāḥ divaukasaḥ amarāvatīm samāsādya iva
23.
O unconquerable best of rākṣasas, dwell in that city, just like the celestials with Indra inhabit Amarāvatī.
लङ्कादुर्गं समासाद्य राक्षसैर्बहुभिर्वृताः ।
भविष्यथ दुराधर्षाः शत्रूणां शत्रुसूदनाः ॥२४॥
भविष्यथ दुराधर्षाः शत्रूणां शत्रुसूदनाः ॥२४॥
24. laṅkādurgaṃ samāsādya rākṣasairbahubhirvṛtāḥ ,
bhaviṣyatha durādharṣāḥ śatrūṇāṃ śatrusūdanāḥ.
bhaviṣyatha durādharṣāḥ śatrūṇāṃ śatrusūdanāḥ.
24.
laṅkādurgaṃ samāsādya rākṣasaiḥ bahubhiḥ vṛtāḥ
bhaviṣyatha durādharṣāḥ śatrūṇām śatrusūdanāḥ
bhaviṣyatha durādharṣāḥ śatrūṇām śatrusūdanāḥ
24.
(he) śatrusūdanāḥ,
laṅkādurgaṃ samāsādya bahubhiḥ rākṣasaiḥ vṛtāḥ (yūyam) śatrūṇām durādharṣāḥ bhaviṣyatha
laṅkādurgaṃ samāsādya bahubhiḥ rākṣasaiḥ vṛtāḥ (yūyam) śatrūṇām durādharṣāḥ bhaviṣyatha
24.
By entering the fortress of Laṅkā and being surrounded by many rākṣasas, you, O destroyers of foes, will become invincible to your enemies.
विश्वकर्मवचः श्रुत्वा ततस्ते राम राक्षसाः ।
सहस्रानुचरा गत्वा लङ्कां तामवसन्पुरीम् ॥२५॥
सहस्रानुचरा गत्वा लङ्कां तामवसन्पुरीम् ॥२५॥
25. viśvakarmavacaḥ śrutvā tataste rāma rākṣasāḥ ,
sahasrānucarā gatvā laṅkāṃ tāmavasanpurīm.
sahasrānucarā gatvā laṅkāṃ tāmavasanpurīm.
25.
viśvakarmavacaḥ śrutvā tataḥ te rāma rākṣasāḥ
sahasrānucarāḥ gatvā laṅkām tām avasan purīm
sahasrānucarāḥ gatvā laṅkām tām avasan purīm
25.
rāma viśvakarmavacaḥ śrutvā tataḥ te sahasrānucarāḥ
rākṣasāḥ tām laṅkām purīm gatvā avasan
rākṣasāḥ tām laṅkām purīm gatvā avasan
25.
Having heard Viśvakarmā's words, O Rāma, those rākṣasas, accompanied by thousands of followers, then went to that city of Laṅkā and resided there.
दृढप्राकारपरिखां हैमैर्गृहशतैर्वृताम् ।
लङ्कामवाप्य ते हृष्टा विहरन्ति निशाचराः ॥२६॥
लङ्कामवाप्य ते हृष्टा विहरन्ति निशाचराः ॥२६॥
26. dṛḍhaprākāraparikhāṃ haimairgṛhaśatairvṛtām ,
laṅkāmavāpya te hṛṣṭā viharanti niśācarāḥ.
laṅkāmavāpya te hṛṣṭā viharanti niśācarāḥ.
26.
dṛḍhaprākāraparikhām haimaiḥ gṛhaśataiḥ vṛtām
laṅkām avāpya te hṛṣṭāḥ viharanti niśācarāḥ
laṅkām avāpya te hṛṣṭāḥ viharanti niśācarāḥ
26.
te hṛṣṭāḥ niśācarāḥ dṛḍhaprākāraparikhām
haimaiḥ gṛhaśataiḥ vṛtām laṅkām avāpya viharanti
haimaiḥ gṛhaśataiḥ vṛtām laṅkām avāpya viharanti
26.
Having reached Laṅkā, which had strong ramparts and moats and was surrounded by hundreds of golden houses, those joyful night-wanderers (niśācaras) revel there.
नर्मदा नाम गन्धर्वी नानाधर्मसमेधिता ।
तस्याः कन्यात्रयं ह्यासीद्धीश्रीकीर्तिसमद्युति ॥२७॥
तस्याः कन्यात्रयं ह्यासीद्धीश्रीकीर्तिसमद्युति ॥२७॥
27. narmadā nāma gandharvī nānādharmasamedhitā ,
tasyāḥ kanyātrayaṃ hyāsīddhīśrīkīrtisamadyuti.
tasyāḥ kanyātrayaṃ hyāsīddhīśrīkīrtisamadyuti.
27.
narmadā nāma gandharvī nānādharmasamedhitā
tasyāḥ kanyātrayam hi āsīt dhīśrīkīrtisamadyuti
tasyāḥ kanyātrayam hi āsīt dhīśrīkīrtisamadyuti
27.
nāma narmadā gandharvī nānādharmasamedhitā āsīt
hi tasyāḥ dhīśrīkīrtisamadyuti kanyātrayam āsīt
hi tasyāḥ dhīśrīkīrtisamadyuti kanyātrayam āsīt
27.
There was a gandharvī named Narmadā, who was endowed with various merits (dharma). She had three daughters, whose brilliance was equal to that of Dhī, Śrī, and Kīrti.
ज्येष्ठक्रमेण सा तेषां राक्षसानामराक्षसी ।
कन्यास्ताः प्रददौ हृष्टा पूर्णचन्द्रनिभाननाः ॥२८॥
कन्यास्ताः प्रददौ हृष्टा पूर्णचन्द्रनिभाननाः ॥२८॥
28. jyeṣṭhakrameṇa sā teṣāṃ rākṣasānāmarākṣasī ,
kanyāstāḥ pradadau hṛṣṭā pūrṇacandranibhānanāḥ.
kanyāstāḥ pradadau hṛṣṭā pūrṇacandranibhānanāḥ.
28.
jyeṣṭhakrameṇa sā teṣām rākṣasānām arākṣasī
kanyāḥ tāḥ pradadau hṛṣṭāḥ pūrṇacandranibhānanāḥ
kanyāḥ tāḥ pradadau hṛṣṭāḥ pūrṇacandranibhānanāḥ
28.
sā arākṣasī hṛṣṭā pūrṇacandranibhānanāḥ
jyeṣṭhakrameṇa tāḥ kanyāḥ teṣām rākṣasānām pradadau
jyeṣṭhakrameṇa tāḥ kanyāḥ teṣām rākṣasānām pradadau
28.
That non-rākṣasī (Narmadā), joyful and with faces like the full moon, gave those daughters to those rākṣasas in order of seniority.
त्रयाणां राक्षसेन्द्राणां तिस्रो गन्धर्वकन्यकाः ।
मात्रा दत्ता महाभागा नक्षत्रे भगदैवते ॥२९॥
मात्रा दत्ता महाभागा नक्षत्रे भगदैवते ॥२९॥
29. trayāṇāṃ rākṣasendrāṇāṃ tisro gandharvakanyakāḥ ,
mātrā dattā mahābhāgā nakṣatre bhagadaivate.
mātrā dattā mahābhāgā nakṣatre bhagadaivate.
29.
trayāṇām rākṣasendrāṇām tisraḥ gandharvakanyakāḥ
mātrā dattā mahābhāgā nakṣatre bhagadaivate
mātrā dattā mahābhāgā nakṣatre bhagadaivate
29.
mātrā trayāṇām rākṣasendrāṇām tisraḥ mahābhāgā
gandharvakanyakāḥ bhagadaivate nakṣatre dattā
gandharvakanyakāḥ bhagadaivate nakṣatre dattā
29.
Three illustrious Gandharva maidens were given by their mother to the three chiefs of the Rākṣasas under the constellation presided over by Bhaga.
कृतदारास्तु ते राम सुकेशतनयाः प्रभो ।
भार्याभिः सह चिक्रीडुरप्सरोभिरिवामराः ॥३०॥
भार्याभिः सह चिक्रीडुरप्सरोभिरिवामराः ॥३०॥
30. kṛtadārāstu te rāma sukeśatanayāḥ prabho ,
bhāryābhiḥ saha cikrīḍurapsarobhirivāmarāḥ.
bhāryābhiḥ saha cikrīḍurapsarobhirivāmarāḥ.
30.
kṛtadārāḥ tu te rāma sukeśatanayāḥ prabho
bhāryābhiḥ saha cikrīḍuḥ apsarobhiḥ iva amarāḥ
bhāryābhiḥ saha cikrīḍuḥ apsarobhiḥ iva amarāḥ
30.
rāma prabho tu te sukeśatanayāḥ kṛtadārāḥ
bhāryābhiḥ saha amarāḥ apsarobhiḥ iva cikrīḍuḥ
bhāryābhiḥ saha amarāḥ apsarobhiḥ iva cikrīḍuḥ
30.
O Rāma, O Lord, those sons of Sukeśa, having taken wives, sported with their spouses just as the gods (amarāḥ) do with Apsarases.
तत्र माल्यवतो भार्या सुन्दरी नाम सुन्दरी ।
स तस्यां जनयामास यदपत्यं निबोध तत् ॥३१॥
स तस्यां जनयामास यदपत्यं निबोध तत् ॥३१॥
31. tatra mālyavato bhāryā sundarī nāma sundarī ,
sa tasyāṃ janayāmāsa yadapatyaṃ nibodha tat.
sa tasyāṃ janayāmāsa yadapatyaṃ nibodha tat.
31.
tatra mālyavataḥ bhāryā sundarī nāma sundarī
saḥ tasyām janayāmāsa yat apatyam nibodha tat
saḥ tasyām janayāmāsa yat apatyam nibodha tat
31.
tatra mālyavataḥ sundarī sundarī nāma bhāryā
saḥ tasyām yat apatyam janayāmāsa tat nibodha
saḥ tasyām yat apatyam janayāmāsa tat nibodha
31.
Among those, Mālyavat had a beautiful wife named Sundarī. Listen now to the children he begot with her.
वज्रमुष्टिर्विरूपाक्षो दुर्मुखश्चैव राक्षसः ।
सुप्तघ्नो यज्ञकोपश्च मत्तोन्मत्तौ तथैव च ।
अनला चाभवत् कन्या सुन्दर्यां राम सुन्दरी ॥३२॥
सुप्तघ्नो यज्ञकोपश्च मत्तोन्मत्तौ तथैव च ।
अनला चाभवत् कन्या सुन्दर्यां राम सुन्दरी ॥३२॥
32. vajramuṣṭirvirūpākṣo durmukhaścaiva rākṣasaḥ ,
suptaghno yajñakopaśca mattonmattau tathaiva ca ,
analā cābhavat kanyā sundaryāṃ rāma sundarī.
suptaghno yajñakopaśca mattonmattau tathaiva ca ,
analā cābhavat kanyā sundaryāṃ rāma sundarī.
32.
vajramuṣṭiḥ virūpākṣaḥ durmukhaḥ ca
eva rākṣasaḥ suptaghnaḥ yajñakopaḥ ca
mattonmattau tathā eva ca analā ca
abhavat kanyā sundaryām rāma sundarī
eva rākṣasaḥ suptaghnaḥ yajñakopaḥ ca
mattonmattau tathā eva ca analā ca
abhavat kanyā sundaryām rāma sundarī
32.
rāma sundaryām vajramuṣṭiḥ virūpākṣaḥ
durmukhaḥ rākṣasaḥ ca eva suptaghnaḥ
ca yajñakopaḥ ca mattonmattau tathā
eva ca analā sundarī kanyā ca abhavat
durmukhaḥ rākṣasaḥ ca eva suptaghnaḥ
ca yajñakopaḥ ca mattonmattau tathā
eva ca analā sundarī kanyā ca abhavat
32.
O Rāma, the Rākṣasas Vajramuṣṭi, Virūpākṣa, Durmukha, Suptaghna, and Yajñakopa (yajñakopa) were born; also Matta and Unmatta. Furthermore, a beautiful daughter, Analā, was born from Sundarī.
सुमालिनो ऽपि भार्यासीत् पूर्णचन्द्रनिभानना ।
नाम्ना केतुमती नाम प्राणेभ्यो ऽपि गरीयसी ॥३३॥
नाम्ना केतुमती नाम प्राणेभ्यो ऽपि गरीयसी ॥३३॥
33. sumālino'pi bhāryāsīt pūrṇacandranibhānanā ,
nāmnā ketumatī nāma prāṇebhyo'pi garīyasī.
nāmnā ketumatī nāma prāṇebhyo'pi garīyasī.
33.
sumālinaḥ api bhāryā āsīt pūrṇacandranibhānanā
nāmnā ketumatī nāma prāṇebhyaḥ api garīyasī
nāmnā ketumatī nāma prāṇebhyaḥ api garīyasī
33.
sumālinaḥ api pūrṇacandranibhānanā nāmnā ketumatī
nāma bhāryā āsīt; (sā) prāṇebhyaḥ api garīyasī
nāma bhāryā āsīt; (sā) prāṇebhyaḥ api garīyasī
33.
Even Sumālin had a wife, whose face resembled the full moon. Her name was Ketumatī, and she was dearer to him than his own life (prāṇa).
सुमाली जनयामास यदपत्यं निशाचरः ।
केतुमत्यां महाराज तन्निबोधानुपूर्वशः ॥३४॥
केतुमत्यां महाराज तन्निबोधानुपूर्वशः ॥३४॥
34. sumālī janayāmāsa yadapatyaṃ niśācaraḥ ,
ketumatyāṃ mahārāja tannibodhānupūrvaśaḥ.
ketumatyāṃ mahārāja tannibodhānupūrvaśaḥ.
34.
sumālī janayāmāsa yat apatyam niśācaraḥ
ketumatyām mahārāja tat nibodha anupūrvaśaḥ
ketumatyām mahārāja tat nibodha anupūrvaśaḥ
34.
mahārāja,
niśācaraḥ sumālī ketumatyām yat apatyam janayāmāsa,
tat anupūrvaśaḥ nibodha
niśācaraḥ sumālī ketumatyām yat apatyam janayāmāsa,
tat anupūrvaśaḥ nibodha
34.
O great king (mahārāja), listen in sequence to the offspring that Sumālī, the night-prowler (niśācara), begot from Ketumatī.
प्रहस्तो ऽकम्पनैश्चैव विकटः कालकार्मुकः ।
धूम्राक्शश्चाथ दण्डश्च सुपार्श्वश्च महाबलः ॥३५॥
धूम्राक्शश्चाथ दण्डश्च सुपार्श्वश्च महाबलः ॥३५॥
35. prahasto'kampanaiścaiva vikaṭaḥ kālakārmukaḥ ,
dhūmrākśaścātha daṇḍaśca supārśvaśca mahābalaḥ.
dhūmrākśaścātha daṇḍaśca supārśvaśca mahābalaḥ.
35.
prahastaḥ akampanaḥ ca eva vikaṭaḥ kālakārmukaḥ
dhūmrākṣaḥ ca atha daṇḍaḥ ca supārśvaḥ ca mahābalaḥ
dhūmrākṣaḥ ca atha daṇḍaḥ ca supārśvaḥ ca mahābalaḥ
35.
prahastaḥ,
akampanaḥ ca eva,
vikaṭaḥ,
kālakārmukaḥ,
dhūmrākṣaḥ ca atha,
daṇḍaḥ ca,
mahābalaḥ supārśvaḥ ca
akampanaḥ ca eva,
vikaṭaḥ,
kālakārmukaḥ,
dhūmrākṣaḥ ca atha,
daṇḍaḥ ca,
mahābalaḥ supārśvaḥ ca
35.
Prahasta, Akampana, Vikaṭa, Kālakārmuka, Dhūmrākṣa, Daṇḍa, and the mighty Supārśva (were his sons).
संह्रादिः प्रघसश्चैव भासकर्णश्च राक्षसः ।
राका पुष्पोत्कटा चैव कैकसी च शुचिस्मिता ।
कुम्भीनसी च इत्येते सुमालेः प्रसवाः स्मृताः ॥३६॥
राका पुष्पोत्कटा चैव कैकसी च शुचिस्मिता ।
कुम्भीनसी च इत्येते सुमालेः प्रसवाः स्मृताः ॥३६॥
36. saṃhrādiḥ praghasaścaiva bhāsakarṇaśca rākṣasaḥ ,
rākā puṣpotkaṭā caiva kaikasī ca śucismitā ,
kumbhīnasī ca ityete sumāleḥ prasavāḥ smṛtāḥ.
rākā puṣpotkaṭā caiva kaikasī ca śucismitā ,
kumbhīnasī ca ityete sumāleḥ prasavāḥ smṛtāḥ.
36.
saṃhrādiḥ praghasaḥ ca eva bhāsakarṇaḥ
ca rākṣasaḥ rākā puṣpotkaṭā ca
eva kaikasī ca śucismitā kumbhīnasī
ca iti ete sumāleḥ prasavāḥ smṛtāḥ
ca rākṣasaḥ rākā puṣpotkaṭā ca
eva kaikasī ca śucismitā kumbhīnasī
ca iti ete sumāleḥ prasavāḥ smṛtāḥ
36.
saṃhrādiḥ,
praghasaḥ ca eva,
bhāsakarṇaḥ ca rākṣasaḥ,
rākā,
puṣpotkaṭā ca eva,
śucismitā kaikasī ca,
kumbhīnasī ca – iti ete sumāleḥ prasavāḥ smṛtāḥ
praghasaḥ ca eva,
bhāsakarṇaḥ ca rākṣasaḥ,
rākā,
puṣpotkaṭā ca eva,
śucismitā kaikasī ca,
kumbhīnasī ca – iti ete sumāleḥ prasavāḥ smṛtāḥ
36.
Saṃhrādi, Praghasa, and Bhāsakarṇa, the (rākṣasa); Rākā, Puṣpotkaṭā, and Kaikasī of pure smile, and Kumbhīnasī – these are remembered as the offspring of Sumālin.
मालेस्तु वसुदा नाम गन्धर्वी रूपशालिनी ।
भार्यासीत् पद्मपत्राक्षी स्वक्षी यक्षीवरोपमा ॥३७॥
भार्यासीत् पद्मपत्राक्षी स्वक्षी यक्षीवरोपमा ॥३७॥
37. mālestu vasudā nāma gandharvī rūpaśālinī ,
bhāryāsīt padmapatrākṣī svakṣī yakṣīvaropamā.
bhāryāsīt padmapatrākṣī svakṣī yakṣīvaropamā.
37.
māleḥ tu vasudā nāma gandharvī rūpaśālinī
bhāryā āsīt padmapatrākṣī svakṣī yakṣīvaropamā
bhāryā āsīt padmapatrākṣī svakṣī yakṣīvaropamā
37.
māleḥ tu vasudā nāma rūpaśālinī gandharvī
padmapatrākṣī svakṣī yakṣīvaropamā bhāryā āsīt
padmapatrākṣī svakṣī yakṣīvaropamā bhāryā āsīt
37.
Mali, however, had a beautiful gandharva woman named Vasuda as his wife, who had eyes like lotus petals, indeed beautiful eyes, resembling the finest of yakṣī women.
सुमालेरनुजस्तस्यां जनयामास यत् प्रभो ।
अपत्यं कथ्यमानं तन्मया त्वं शृणु राघव ॥३८॥
अपत्यं कथ्यमानं तन्मया त्वं शृणु राघव ॥३८॥
38. sumāleranujastasyāṃ janayāmāsa yat prabho ,
apatyaṃ kathyamānaṃ tanmayā tvaṃ śṛṇu rāghava.
apatyaṃ kathyamānaṃ tanmayā tvaṃ śṛṇu rāghava.
38.
sumāleḥ anujaḥ tasyām janayāmāsa yat prabho
apatyam kathyamanam tat mayā tvam śṛṇu rāghava
apatyam kathyamanam tat mayā tvam śṛṇu rāghava
38.
prabho rāghava,
tvam mayā kathyamanam yat apatyam sumāleḥ anujaḥ tasyām janayāmāsa tat śṛṇu
tvam mayā kathyamanam yat apatyam sumāleḥ anujaḥ tasyām janayāmāsa tat śṛṇu
38.
O Lord (prabho), O Rāghava, listen as I narrate the offspring that Sumali's younger brother begot through her.
अनलश्चानिलश्चैव हरः संपातिरेव च ।
एते विभीषणामात्या मालेयास्ते निशाचराः ॥३९॥
एते विभीषणामात्या मालेयास्ते निशाचराः ॥३९॥
39. analaścānilaścaiva haraḥ saṃpātireva ca ,
ete vibhīṣaṇāmātyā māleyāste niśācarāḥ.
ete vibhīṣaṇāmātyā māleyāste niśācarāḥ.
39.
analaḥ ca anilaḥ ca eva haraḥ sampātiḥ eva
ca ete vibhīṣaṇāmātyāḥ māleyāḥ te niśācarāḥ
ca ete vibhīṣaṇāmātyāḥ māleyāḥ te niśācarāḥ
39.
analaḥ ca anilaḥ ca eva haraḥ eva ca sampātiḥ,
ete te māleyāḥ niśācarāḥ vibhīṣaṇāmātyāḥ
ete te māleyāḥ niśācarāḥ vibhīṣaṇāmātyāḥ
39.
Anala, Anila, Hara, and Sampati – these were the sons of Mali, night-wanderers, and ministers of Vibhishaṇa.
ततस्तु ते राक्षसपुंगवास्त्रयो निशाचरैः पुत्रशतैश्च संवृताः ।
सुरान् सहेन्द्रानृषिनागदानवान्बबाधिरे ते बलवीर्यदर्पिताः ॥४०॥
सुरान् सहेन्द्रानृषिनागदानवान्बबाधिरे ते बलवीर्यदर्पिताः ॥४०॥
40. tatastu te rākṣasapuṃgavāstrayo niśācaraiḥ putraśataiśca saṃvṛtāḥ ,
surān sahendrānṛṣināgadānavānbabādhire te balavīryadarpitāḥ.
surān sahendrānṛṣināgadānavānbabādhire te balavīryadarpitāḥ.
40.
tataḥ tu te rākṣasapuṅgavāḥ trayaḥ
niśācaraiḥ putraśataiḥ ca
saṃvṛtāḥ surān sahendrān ṛṣināgadanavān
babādhire te balavīryadarpitāḥ
niśācaraiḥ putraśataiḥ ca
saṃvṛtāḥ surān sahendrān ṛṣināgadanavān
babādhire te balavīryadarpitāḥ
40.
tataḥ tu te trayaḥ rākṣasapuṅgavāḥ,
niśācaraiḥ putraśataiḥ ca saṃvṛtāḥ,
balavīryadarpitāḥ te,
sahendrān surān ṛṣināgadanavān babādhire
niśācaraiḥ putraśataiḥ ca saṃvṛtāḥ,
balavīryadarpitāḥ te,
sahendrān surān ṛṣināgadanavān babādhire
40.
Then, those three chief rākṣasas, accompanied by hundreds of their demon sons, became arrogant with their strength and valor, and harassed the gods along with Indra, the sages, serpents, and danavas.
जगद्भ्रमन्तो ऽनिलवद्दुरासदा रणे च मृत्युप्रतिमाः समाहिताः ।
वरप्रदानादभिगर्विता भृशं क्रतुक्रियाणां प्रशमंकराः सदा ॥४१॥
वरप्रदानादभिगर्विता भृशं क्रतुक्रियाणां प्रशमंकराः सदा ॥४१॥
41. jagadbhramanto'nilavaddurāsadā raṇe ca mṛtyupratimāḥ samāhitāḥ ,
varapradānādabhigarvitā bhṛśaṃ kratukriyāṇāṃ praśamaṃkarāḥ sadā.
varapradānādabhigarvitā bhṛśaṃ kratukriyāṇāṃ praśamaṃkarāḥ sadā.
41.
jagat bhramantaḥ anilavat durāsadāḥ
raṇe ca mṛtyupratimāḥ samāhitāḥ
varapradānāt abhigarvitāḥ bhṛśam
kratukriyāṇām praśamaṅkarāḥ sadā
raṇe ca mṛtyupratimāḥ samāhitāḥ
varapradānāt abhigarvitāḥ bhṛśam
kratukriyāṇām praśamaṅkarāḥ sadā
41.
jagat bhramantaḥ anilavat raṇe ca
mṛtyupratimāḥ durāsadāḥ samāhitāḥ
varapradānāt bhṛśam abhigarvitāḥ
sadā kratukriyāṇām praśamaṅkarāḥ
mṛtyupratimāḥ durāsadāḥ samāhitāḥ
varapradānāt bhṛśam abhigarvitāḥ
sadā kratukriyāṇām praśamaṅkarāḥ
41.
Wandering the world like the wind, they are formidable and well-prepared in battle, resembling death. Exceedingly arrogant due to a boon, they constantly cause the destruction of ritual actions (kratukriyā).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5 (current chapter)
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100