Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-2, chapter-74

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अथ भूमिप्रदेशज्ञाः सूत्रकर्मविशारदाः ।
स्वकर्माभिरताः शूराः खनका यन्त्रकास्तथा ॥१॥
1. atha bhūmipradeśajñāḥ sūtrakarmaviśāradāḥ ,
svakarmābhiratāḥ śūrāḥ khanakā yantrakāstathā.
1. atha bhūmipradeśajñāḥ sūtrakarma viśāradāḥ
svakarmābhiratāḥ śūrāḥ khanakāḥ yantrakāḥ tathā
1. atha bhūmipradeśajñāḥ,
sūtrakarma viśāradāḥ,
svakarmābhiratāḥ,
śūrāḥ khanakāḥ,
tathā yantrakāḥ
1. Then, the experts in land regions, those skilled in surveying work, those devoted to their own tasks (karma), brave diggers, and engineers, were likewise (instructed).
कर्मान्तिकाः स्थपतयः पुरुषा यन्त्रकोविदाः ।
तथा वर्धकयश्चैव मार्गिणो वृक्षतक्षकाः ॥२॥
2. karmāntikāḥ sthapatayaḥ puruṣā yantrakovidāḥ ,
tathā vardhakayaścaiva mārgiṇo vṛkṣatakṣakāḥ.
2. karmāntikāḥ sthapatayaḥ puruṣāḥ yantrakovidāḥ
tathā vardhakayaḥ ca eva mārgiṇaḥ vṛkṣatakṣakāḥ
2. karmāntikāḥ sthapatayaḥ puruṣāḥ yantrakovidāḥ
tathā vardhakayaḥ ca eva mārgiṇaḥ vṛkṣatakṣakāḥ
2. Workmen, architects, engineers skilled in machines, and carpenters, along with scouts and tree-fellers.
कूपकाराः सुधाकारा वंशकर्मकृतस्तथा ।
समर्था ये च द्रष्टारः पुरतस्ते प्रतस्थिरे ॥३॥
3. kūpakārāḥ sudhākārā vaṃśakarmakṛtastathā ,
samarthā ye ca draṣṭāraḥ purataste pratasthire.
3. kūpakārāḥ sudhākārāḥ vaṃśakarmakṛtaḥ tathā
samarthāḥ ye ca draṣṭāraḥ purataḥ te pratastire
3. kūpakārāḥ sudhākārāḥ vaṃśakarmakṛtaḥ tathā ye ca samarthāḥ draṣṭāraḥ,
te purataḥ pratastire
3. Well-diggers, plasterers, bamboo workers, and also those who were capable overseers - they set out ahead.
स तु हर्षात्तमुद्देशं जनौघो विपुलः प्रयान् ।
अशोभत महावेगः सागरस्येव पर्वणि ॥४॥
4. sa tu harṣāttamuddeśaṃ janaugho vipulaḥ prayān ,
aśobhata mahāvegaḥ sāgarasyeva parvaṇi.
4. saḥ tu harṣāt tam uddeśam janaughaḥ vipulaḥ
prayān aśobhata mahāvegaḥ sāgarasya iva parvaṇi
4. saḥ tu harṣāt tam uddeśam prayān vipulaḥ janaughaḥ mahāvegaḥ,
parvaṇi sāgarasya iva aśobhata
4. But that vast multitude of people, moving with great speed, joyfully advancing towards that destination, shone forth like the ocean at the time of a full moon (or high tide).
ते स्ववारं समास्थाय वर्त्मकर्माणि कोविदाः ।
करणैर्विविधोपेतैः पुरस्तात् संप्रतस्थिरे ॥५॥
5. te svavāraṃ samāsthāya vartmakarmāṇi kovidāḥ ,
karaṇairvividhopetaiḥ purastāt saṃpratasthire.
5. te svavāram samāsthāya vartmakarmāṇi kovidāḥ
karaṇaiḥ vividhopetaiḥ purastāt sampratastire
5. vartmakarmāṇi kovidāḥ te svavāram samāsthāya
vividhopetaiḥ karaṇaiḥ purastāt sampratastire
5. Having taken up their respective turns (or duties), those skilled in road construction work, equipped with various tools, set out ahead.
लतावल्लीश्च गुल्मांश्च स्थाणूनश्मन एव च ।
जनास्ते चक्रिरे मार्गं छिन्दन्तो विविधान्द्रुमान् ॥६॥
6. latāvallīśca gulmāṃśca sthāṇūnaśmana eva ca ,
janāste cakrire mārgaṃ chindanto vividhāndrumān.
6. latāvalliḥ ca gulmān ca sthāṇūn aśmanaḥ eva ca
janāḥ te cakrire mārgam chindantaḥ vividhān drumān
6. te janāḥ vividhān drumān latāvalliḥ ca gulmān ca
sthāṇūn aśmanaḥ eva ca chindantaḥ mārgam cakrire
6. Those people made a path by cutting down various trees, creepers, vines, bushes, stumps, and even rocks.
अवृक्षेषु च देशेषु के चिद्वृक्षानरोपयन् ।
के चित् कुठारैष् टङ्कैश्च दात्रैश्छिन्दन् क्व चित् क्व चित् ॥७॥
7. avṛkṣeṣu ca deśeṣu ke cidvṛkṣānaropayan ,
ke cit kuṭhāraiṣ ṭaṅkaiśca dātraiśchindan kva cit kva cit.
7. avṛkṣeṣu ca deśeṣu ke cit vṛkṣān aropayan ke cit
kuṭhāraiḥ ṭaṅkaiḥ ca dātraiḥ chindan kva cit kva cit
7. ca avṛkṣeṣu deśeṣu ke cit vṛkṣān aropayan ke cit kva
cit kva cit kuṭhāraiḥ ca ṭaṅkaiḥ ca dātraiḥ chindan
7. In treeless regions, some planted trees. Others, here and there, cut down (vegetation) with axes, chisels, and sickles.
अपरे वीरणस्तम्बान्बलिनो बलवत्तराः ।
विधमन्ति स्म दुर्गाणि स्थलानि च ततस्ततः ॥८॥
8. apare vīraṇastambānbalino balavattarāḥ ,
vidhamanti sma durgāṇi sthalāni ca tatastataḥ.
8. apare vīraṇastambān balinaḥ balavattarāḥ
vidhamanti sma durgāṇi sthalāni ca tataḥ tataḥ
8. balinaḥ balavattarāḥ apare vīraṇastambān
durgāṇi ca sthalāni tataḥ tataḥ vidhamanti sma
8. Others, both strong and very strong, cleared away dense clumps of Vīraṇa grass. They also demolished rugged terrains and leveled elevated grounds everywhere.
अपरे ऽपूरयन् कूपान्पांसुभिः श्वभ्रमायतम् ।
निम्नभागांस्तथा के चित् समांश्चक्रुः समन्ततः ॥९॥
9. apare'pūrayan kūpānpāṃsubhiḥ śvabhramāyatam ,
nimnabhāgāṃstathā ke cit samāṃścakruḥ samantataḥ.
9. apare apūrayan kūpān pāṃsubhiḥ śvabhram āyatam
nimnabhāgān tathā ke cit samān cakruḥ samantataḥ
9. apare kūpān āyatam śvabhram ca pāṃsubhiḥ apūrayan
tathā ke cit nimnabhāgān samantataḥ samān cakruḥ
9. Others filled wells and large pits with earth. Similarly, some leveled the low-lying areas all around.
बबन्धुर्बन्धनीयांश्च क्षोद्यान् संचुक्षुदुस्तदा ।
बिभिदुर्भेदनीयांश्च तांस्तान्देशान्नरास्तदा ॥१०॥
10. babandhurbandhanīyāṃśca kṣodyān saṃcukṣudustadā ,
bibhidurbhedanīyāṃśca tāṃstāndeśānnarāstadā.
10. babandhuḥ bandhanīyān ca kṣodyān saṃcukṣuduḥ tadā
bibhiduḥ bhedanīyān ca tān tān deśān narāḥ tadā
10. tadā narāḥ bandhanīyān babandhuḥ ca kṣodyān
saṃcukṣuduḥ ca bhedanīyān tān tān deśān bibhiduḥ tadā
10. The men then bound those who needed to be restrained, thoroughly crushed those who needed to be pulverized, and broke through those various regions that needed to be breached.
अचिरेणैव कालेन परिवाहान्बहूदकान् ।
चक्रुर्बहुविधाकारान् सागरप्रतिमान्बहून् ।
उदपानान्बहुविधान् वेदिका परिमण्डितान् ॥११॥
11. acireṇaiva kālena parivāhānbahūdakān ,
cakrurbahuvidhākārān sāgarapratimānbahūn ,
udapānānbahuvidhān vedikā parimaṇḍitān.
11. acireṇa eva kālena parivāhān bahūdakān cakruḥ bahuvidhākārān
sāgarapratimān bahūn udapānān bahuvidhān vedikāparimaṇḍitān
11. acireṇa eva kālena bahūn bahūdakān
bahuvidhākārān sāgarapratimān
parivāhān ca bahuvidhān
vedikāparimaṇḍitān udapānān cakruḥ
11. In a very short time, they created many channels full of abundant water, diverse in form, resembling oceans, and numerous wells of various types, adorned with platforms.
ससुधाकुट्टिमतलः प्रपुष्पितमहीरुहः ।
मत्तोद्घुष्टद्विजगणः पताकाभिरलंकृतः ॥१२॥
12. sasudhākuṭṭimatalaḥ prapuṣpitamahīruhaḥ ,
mattodghuṣṭadvijagaṇaḥ patākābhiralaṃkṛtaḥ.
12. sasudhākuṭṭimatalaḥ prapuṣpitamahīruhaḥ
mattodghuṣṭadvijagaṇaḥ patākābhiḥ alaṃkṛtaḥ
12. (panthāḥ) sasudhākuṭṭimatalaḥ prapuṣpitamahīruhaḥ
mattodghuṣṭadvijagaṇaḥ patākābhiḥ alaṃkṛtaḥ
12. Its surfaces were plastered with lime, its trees were in full bloom, and it was filled with the loud chirping of joyful birds, adorned with banners.
चन्दनोदकसंसिक्तो नानाकुसुमभूषितः ।
बह्वशोभत सेनायाः पन्थाः स्वर्गपथोपमः ॥१३॥
13. candanodakasaṃsikto nānākusumabhūṣitaḥ ,
bahvaśobhata senāyāḥ panthāḥ svargapathopamaḥ.
13. candanodakasaṃsiktaḥ nānākusumabhūṣitaḥ bahu
aśobhata senāyāḥ panthāḥ svargapathopamaḥ
13. senāyāḥ panthāḥ candanodakasaṃsiktaḥ
nānākusumabhūṣitaḥ svargapathopamaḥ bahu aśobhata
13. The path of the army, sprinkled with sandalwood water and adorned with various flowers, shone greatly, resembling the path to heaven.
आज्ञाप्याथ यथाज्ञप्ति युक्तास्ते ऽधिकृता नराः ।
रमणीयेषु देशेषु बहुस्वादुफलेषु च ॥१४॥
14. ājñāpyātha yathājñapti yuktāste'dhikṛtā narāḥ ,
ramaṇīyeṣu deśeṣu bahusvāduphaleṣu ca.
14. ājñāpya atha yathājñapti yuktāḥ te adhikṛtāḥ
narāḥ ramaṇīyeṣu deśeṣu bahu-svādu-phaleṣu ca
14. atha ājñāpya,
te yuktāḥ adhikṛtāḥ narāḥ yathājñapti ramaṇīyeṣu ca bahu-svādu-phaleṣu deśeṣu (jagmuḥ)
14. Then, having been ordered, those appointed and authorized men, in accordance with the command, (proceeded) to delightful regions, which were also abundant in many sweet fruits.
यो निवेशस्त्वभिप्रेतो भरतस्य महात्मनः ।
भूयस्तं शोभयामासुर्भूषाभिर्भूषणोपमम् ॥१५॥
15. yo niveśastvabhipreto bharatasya mahātmanaḥ ,
bhūyastaṃ śobhayāmāsurbhūṣābhirbhūṣaṇopamam.
15. yaḥ niveśaḥ tu abhipretaḥ bharatasya mahā-ātmanaḥ
bhūyaḥ tam śobhayām āsuḥ bhūṣābhiḥ bhūṣaṇa-upamam
15. yaḥ mahā-ātmanaḥ bharatasya niveśaḥ abhipretaḥ,
tam (niveśam) tu bhūyaḥ bhūṣaṇa-upamam bhūṣābhiḥ śobhayām āsuḥ
15. That settlement, which was intended for the great-souled (ātman) Bharata, they further adorned with embellishments, making it resemble an ornament itself.
नक्षत्रेषु प्रशस्तेषु मुहूर्तेषु च तद्विदः ।
निवेशं स्थापयामासुर्भरतस्य महात्मनः ॥१६॥
16. nakṣatreṣu praśasteṣu muhūrteṣu ca tadvidaḥ ,
niveśaṃ sthāpayāmāsurbharatasya mahātmanaḥ.
16. nakṣatreṣu praśasteṣu muhūrteṣu ca tat-vidaḥ
niveśam sthāpayām āsuḥ bharatasya mahā-ātmanaḥ
16. tat-vidaḥ (janāḥ) praśasteṣu nakṣatreṣu ca muhūrteṣu
mahā-ātmanaḥ bharatasya niveśam sthāpayām āsuḥ
16. And those experts in astrology, at auspicious constellations and opportune moments, established the settlement for the great-souled (ātman) Bharata.
बहुपांसुचयाश्चापि परिखापरिवारिताः ।
तत्रेन्द्रकीलप्रतिमाः प्रतोलीवरशोभिताः ॥१७॥
17. bahupāṃsucayāścāpi parikhāparivāritāḥ ,
tatrendrakīlapratimāḥ pratolīvaraśobhitāḥ.
17. bahu-pāṃsu-cayāḥ ca api parikhā-parivāritāḥ
tatra indra-kīla-pratimāḥ pratolī-vara-śobhitāḥ
17. ca api tatra (niveśe) bahu-pāṃsu-cayāḥ,
parikhā-parivāritāḥ,
indra-kīla-pratimāḥ (sthāvarāṇi) pratolī-vara-śobhitāḥ (āsan)
17. And there, (the settlement) had many earthen mounds, was surrounded by moats, featured structures resembling Indra's pillars (i.e., tall and strong), and was adorned with splendid main gateways.
प्रासादमालासंयुक्ताः सौधप्राकारसंवृताः ।
पताका शोभिताः सर्वे सुनिर्मितमहापथाः ॥१८॥
18. prāsādamālāsaṃyuktāḥ saudhaprākārasaṃvṛtāḥ ,
patākā śobhitāḥ sarve sunirmitamahāpathāḥ.
18. prāsādamālāsamyuktāḥ saudhaprākārasaṃvṛtāḥ
patākāśobhitāḥ sarve sunirmitamahāpathāḥ
18. sarve prāsādamālāsamyuktāḥ saudhaprākārasaṃvṛtāḥ
patākāśobhitāḥ sunirmitamahāpathāḥ
18. All were adorned with rows of palaces, encircled by mansion-like ramparts, decorated with banners, and featured well-constructed main roads.
विसर्पद्भिरिवाकाशे विटङ्काग्रविमानकैः ।
समुच्छ्रितैर्निवेशास्ते बभुः शक्रपुरोपमाः ॥१९॥
19. visarpadbhirivākāśe viṭaṅkāgravimānakaiḥ ,
samucchritairniveśāste babhuḥ śakrapuropamāḥ.
19. visarpadbhiḥ iva ākāśe viṭaṅkāgravimānakaiḥ
samucchritaiḥ niveśāḥ te babhuḥ śakrapuropamāḥ
19. te niveśāḥ samucchritaiḥ viṭaṅkāgravimānakaiḥ
ākāśe visarpadbhiḥ iva śakrapuropamāḥ babhuḥ
19. Those settlements, with their elevated, pinnacled palatial structures seemingly spreading into the sky, shone like the city of Indra.
जाह्नवीं तु समासाद्य विविधद्रुम काननाम् ।
शीतलामलपानीयां महामीनसमाकुलाम् ॥२०॥
20. jāhnavīṃ tu samāsādya vividhadruma kānanām ,
śītalāmalapānīyāṃ mahāmīnasamākulām.
20. jāhnavīm tu samāsādya vividhadrumakānanām
śītalāmalapānīyām mahāmīnasamākulām
20. tu jāhnavīm vividhadrumakānanām
śītalāmalapānīyām mahāmīnasamākulām samāsādya
20. Having reached the Gaṅgā (Jāhnavī), which was adorned with diverse groves of trees, possessed cool and clear waters, and teemed with large fish...
सचन्द्रतारागणमण्डितं यथा नभःक्षपायाममलं विराजते ।
नरेन्द्रमार्गः स तथा व्यराजत क्रमेण रम्यः शुभशिल्पिनिर्मितः ॥२१॥
21. sacandratārāgaṇamaṇḍitaṃ yathā nabhaḥkṣapāyāmamalaṃ virājate ,
narendramārgaḥ sa tathā vyarājata krameṇa ramyaḥ śubhaśilpinirmitaḥ.
21. sacandratārāgaṇamaṇḍitam yathā
nabhaḥ kṣapāyām amalam virājate
narendramārgaḥ sa tathā vyarājata
krameṇa ramyaḥ śubhaśilpinirmitaḥ
21. yathā kṣapāyām sacandratārāgaṇamaṇḍitam
amalam nabhaḥ virājate
tathā sa ramyaḥ śubhaśilpinirmitaḥ
narendramārgaḥ krameṇa vyarājata
21. Just as the clear sky shines brightly at night, adorned with the moon and hosts of stars, so also that charming royal road, meticulously constructed by skilled artisans, appeared magnificent.