वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-63
यामेव रात्रिं ते दूताः प्रविशन्ति स्म तां पुरीम् ।
भरतेनापि तां रात्रिं स्वप्नो दृष्टो ऽयमप्रियः ॥१॥
भरतेनापि तां रात्रिं स्वप्नो दृष्टो ऽयमप्रियः ॥१॥
1. yāmeva rātriṃ te dūtāḥ praviśanti sma tāṃ purīm ,
bharatenāpi tāṃ rātriṃ svapno dṛṣṭo'yamapriyaḥ.
bharatenāpi tāṃ rātriṃ svapno dṛṣṭo'yamapriyaḥ.
1.
yām eva rātrim te dūtāḥ praviśanti sma tām purīm |
bharatena api tām rātrim svapnaḥ dṛṣṭaḥ ayam apriyaḥ
bharatena api tām rātrim svapnaḥ dṛṣṭaḥ ayam apriyaḥ
1.
te dūtāḥ yām eva rātrim tām purīm praviśanti sma
bharatena api tām rātrim ayam apriyaḥ svapnaḥ dṛṣṭaḥ
bharatena api tām rātrim ayam apriyaḥ svapnaḥ dṛṣṭaḥ
1.
The very night those messengers entered that city, Bharata, too, saw this inauspicious dream that same night.
व्युष्टामेव तु तां रात्रिं दृष्ट्वा तं स्वप्नमप्रियम् ।
पुत्रो राजाधिराजस्य सुभृशं पर्यतप्यत ॥२॥
पुत्रो राजाधिराजस्य सुभृशं पर्यतप्यत ॥२॥
2. vyuṣṭāmeva tu tāṃ rātriṃ dṛṣṭvā taṃ svapnamapriyam ,
putro rājādhirājasya subhṛśaṃ paryatapyata.
putro rājādhirājasya subhṛśaṃ paryatapyata.
2.
vyuṣṭām eva tu tām rātrim dṛṣṭvā tam svapnam apriyam
| putraḥ rājādhirājasya subhṛśam paryatapyata
| putraḥ rājādhirājasya subhṛśam paryatapyata
2.
vyuṣṭām eva tām rātrim tam apriyam svapnam dṛṣṭvā
tu rājādhirājasya putraḥ subhṛśam paryatapyata
tu rājādhirājasya putraḥ subhṛśam paryatapyata
2.
Indeed, having seen that inauspicious dream just as that night had passed, the son of the king of kings was exceedingly distressed.
तप्यमानं समाज्ञाय वयस्याः प्रियवादिनः ।
आयासं हि विनेष्यन्तः सभायां चक्रिरे कथाः ॥३॥
आयासं हि विनेष्यन्तः सभायां चक्रिरे कथाः ॥३॥
3. tapyamānaṃ samājñāya vayasyāḥ priyavādinaḥ ,
āyāsaṃ hi vineṣyantaḥ sabhāyāṃ cakrire kathāḥ.
āyāsaṃ hi vineṣyantaḥ sabhāyāṃ cakrire kathāḥ.
3.
tapyamānam samājñāya vayasyāḥ priyavādinaḥ |
āyāsam hi vineṣyantaḥ sabhāyām cakrire kathāḥ
āyāsam hi vineṣyantaḥ sabhāyām cakrire kathāḥ
3.
tapyamānam samājñāya priyavādinaḥ vayasyāḥ hi
āyāsam vineṣyantaḥ sabhāyām kathāḥ cakrire
āyāsam vineṣyantaḥ sabhāyām kathāḥ cakrire
3.
His affectionate, well-wishing friends, having understood his suffering, indeed, intending to alleviate his distress, started conversations in the assembly.
वादयन्ति तथा शान्तिं लासयन्त्यपि चापरे ।
नाटकान्यपरे प्राहुर्हास्यानि विविधानि च ॥४॥
नाटकान्यपरे प्राहुर्हास्यानि विविधानि च ॥४॥
4. vādayanti tathā śāntiṃ lāsayantyapi cāpare ,
nāṭakānyapare prāhurhāsyāni vividhāni ca.
nāṭakānyapare prāhurhāsyāni vividhāni ca.
4.
vādayanti tathā śāntim lāsayanti api ca apare
| nāṭakāni apare prāhuḥ hāsyāni vividhāni ca
| nāṭakāni apare prāhuḥ hāsyāni vividhāni ca
4.
tathā (eke) śāntim vādayanti,
apare ca api lāsayanti apare ca vividhāni hāsyāni nāṭakāni prāhuḥ
apare ca api lāsayanti apare ca vividhāni hāsyāni nāṭakāni prāhuḥ
4.
Similarly, some played music for soothing, others also performed dances. And still others presented various humorous plays.
स तैर्महात्मा भरतः सखिभिः प्रिय वादिभिः ।
गोष्ठीहास्यानि कुर्वद्भिर्न प्राहृष्यत राघवः ॥५॥
गोष्ठीहास्यानि कुर्वद्भिर्न प्राहृष्यत राघवः ॥५॥
5. sa tairmahātmā bharataḥ sakhibhiḥ priya vādibhiḥ ,
goṣṭhīhāsyāni kurvadbhirna prāhṛṣyata rāghavaḥ.
goṣṭhīhāsyāni kurvadbhirna prāhṛṣyata rāghavaḥ.
5.
saḥ taiḥ mahātmā bharataḥ sakhibhiḥ priya vādibhiḥ
goṣṭhīhāsyāni kurvadbhiḥ na prāhṛṣyata rāghavaḥ
goṣṭhīhāsyāni kurvadbhiḥ na prāhṛṣyata rāghavaḥ
5.
saḥ mahātmā bharataḥ rāghavaḥ taiḥ priya vādibhiḥ
sakhibhiḥ goṣṭhīhāsyāni kurvadbhiḥ na prāhṛṣyata
sakhibhiḥ goṣṭhīhāsyāni kurvadbhiḥ na prāhṛṣyata
5.
Even though surrounded by his pleasingly-speaking friends, who were making jokes in the assembly, the great-souled Bharata, the descendant of Raghu, did not rejoice.
तमब्रवीत् प्रियसखो भरतं सखिभिर्वृतम् ।
सुहृद्भिः पर्युपासीनः किं सखे नानुमोदसे ॥६॥
सुहृद्भिः पर्युपासीनः किं सखे नानुमोदसे ॥६॥
6. tamabravīt priyasakho bharataṃ sakhibhirvṛtam ,
suhṛdbhiḥ paryupāsīnaḥ kiṃ sakhe nānumodase.
suhṛdbhiḥ paryupāsīnaḥ kiṃ sakhe nānumodase.
6.
tam abravīt priyasakhaḥ bharatam sakhibhiḥ vṛtam
suhṛdbhiḥ paryupāsīnaḥ kim sakhe na anumodase
suhṛdbhiḥ paryupāsīnaḥ kim sakhe na anumodase
6.
priyasakhaḥ suhṛdbhiḥ sakhibhiḥ vṛtam bharatam
paryupāsīnaḥ tam abravīt sakhe kim na anumodase
paryupāsīnaḥ tam abravīt sakhe kim na anumodase
6.
His dear friend, sitting among the well-wishers who surrounded Bharata, asked him: "O friend, why do you not rejoice?"
एवं ब्रुवाणं सुहृदं भरतः प्रत्युवाच ह ।
शृणु त्वं यन्निमित्तंमे दैन्यमेतदुपागतम् ॥७॥
शृणु त्वं यन्निमित्तंमे दैन्यमेतदुपागतम् ॥७॥
7. evaṃ bruvāṇaṃ suhṛdaṃ bharataḥ pratyuvāca ha ,
śṛṇu tvaṃ yannimittaṃme dainyametadupāgatam.
śṛṇu tvaṃ yannimittaṃme dainyametadupāgatam.
7.
evam bruvāṇam suhṛdam bharataḥ pratyuvāca ha
śṛṇu tvam yat nimittam me dainyam etat upāgatam
śṛṇu tvam yat nimittam me dainyam etat upāgatam
7.
bharataḥ evam bruvāṇam suhṛdam ha pratyuvāca
tvam śṛṇu yat nimittam me etat dainyam upāgatam
tvam śṛṇu yat nimittam me etat dainyam upāgatam
7.
Bharata replied to his friend who spoke thus: "Listen, you, to the reason why this wretchedness has come upon me."
स्वप्ने पितरमद्राक्षं मलिनं मुक्तमूर्धजम् ।
पतन्तमद्रिशिखरात् कलुषे गोमये ह्रदे ॥८॥
पतन्तमद्रिशिखरात् कलुषे गोमये ह्रदे ॥८॥
8. svapne pitaramadrākṣaṃ malinaṃ muktamūrdhajam ,
patantamadriśikharāt kaluṣe gomaye hrade.
patantamadriśikharāt kaluṣe gomaye hrade.
8.
svapne pitaram adrākṣam malinam muktamūrdhajam
patantam adriśikharāt kaluṣe gomaye hrade
patantam adriśikharāt kaluṣe gomaye hrade
8.
svapne aham malinam muktamūrdhajam pitaram
adriśikharāt kaluṣe gomaye hrade patantam adrākṣam
adriśikharāt kaluṣe gomaye hrade patantam adrākṣam
8.
In a dream, I saw my father, who was soiled and had dishevelled hair, falling from a mountain peak into a murky pool filled with cow dung.
प्लवमानश्च मे दृष्टः स तस्मिन् गोमयह्रदे ।
पिबन्नञ्जलिना तैलं हसन्निव मुहुर्मुहुः ॥९॥
पिबन्नञ्जलिना तैलं हसन्निव मुहुर्मुहुः ॥९॥
9. plavamānaśca me dṛṣṭaḥ sa tasmin gomayahrade ,
pibannañjalinā tailaṃ hasanniva muhurmuhuḥ.
pibannañjalinā tailaṃ hasanniva muhurmuhuḥ.
9.
plavamānaḥ ca me dṛṣṭaḥ saḥ tasmin gomayahṛde
piban añjalinā tailaṃ hasan iva muhurmuhuḥ
piban añjalinā tailaṃ hasan iva muhurmuhuḥ
9.
me saḥ plavamānaḥ tasmin gomayahṛde añjalinā
tailaṃ piban muhurmuhuḥ hasan iva dṛṣṭaḥ ca
tailaṃ piban muhurmuhuḥ hasan iva dṛṣṭaḥ ca
9.
I saw him floating in that cow-dung pond, repeatedly drinking oil with cupped hands as if laughing.
ततस्तिलोदनं भुक्त्वा पुनः पुनरधःशिराः ।
तैलेनाभ्यक्तसर्वाङ्गस्तैलमेवावगाहत ॥१०॥
तैलेनाभ्यक्तसर्वाङ्गस्तैलमेवावगाहत ॥१०॥
10. tatastilodanaṃ bhuktvā punaḥ punaradhaḥśirāḥ ,
tailenābhyaktasarvāṅgastailamevāvagāhata.
tailenābhyaktasarvāṅgastailamevāvagāhata.
10.
tataḥ tilodanaṃ bhuktvā punaḥ punaḥ adhaḥśirāḥ
tailena abhyaktasarvāṅgaḥ tailam eva avagāhata
tailena abhyaktasarvāṅgaḥ tailam eva avagāhata
10.
tataḥ tilodanaṃ bhuktvā punaḥ punaḥ adhaḥśirāḥ
tailena abhyaktasarvāṅgaḥ tailam eva avagāhata
tailena abhyaktasarvāṅgaḥ tailam eva avagāhata
10.
Then, after eating sesame rice, he repeatedly immersed himself in oil, head down, with all his limbs smeared with it.
स्वप्ने ऽपि सागरं शुष्कं चन्द्रं च पतितं भुवि ।
सहसा चापि संशन्तं ज्वलितं जातवेदसं ॥११॥
सहसा चापि संशन्तं ज्वलितं जातवेदसं ॥११॥
11. svapne'pi sāgaraṃ śuṣkaṃ candraṃ ca patitaṃ bhuvi ,
sahasā cāpi saṃśantaṃ jvalitaṃ jātavedasaṃ.
sahasā cāpi saṃśantaṃ jvalitaṃ jātavedasaṃ.
11.
svapne api sāgaraṃ śuṣkaṃ candraṃ ca patitaṃ
bhuvi sahasā ca api saṃśāntaṃ jvalitaṃ jātavedasaṃ
bhuvi sahasā ca api saṃśāntaṃ jvalitaṃ jātavedasaṃ
11.
svapne api śuṣkaṃ sāgaraṃ ca bhuvi patitaṃ candraṃ
ca sahasā api jvalitaṃ saṃśāntaṃ jātavedasaṃ
ca sahasā api jvalitaṃ saṃśāntaṃ jātavedasaṃ
11.
Even in a dream, I saw a dried-up ocean, the moon fallen to the earth, and a blazing fire suddenly extinguished.
अवदीर्णां च पृथिवीं शुष्कांश्च विविधान्द्रुमान् ।
अहं पश्यामि विध्वस्तान् सधूमांश्चैव पार्वतान् ॥१२॥
अहं पश्यामि विध्वस्तान् सधूमांश्चैव पार्वतान् ॥१२॥
12. avadīrṇāṃ ca pṛthivīṃ śuṣkāṃśca vividhāndrumān ,
ahaṃ paśyāmi vidhvastān sadhūmāṃścaiva pārvatān.
ahaṃ paśyāmi vidhvastān sadhūmāṃścaiva pārvatān.
12.
avadīrṇāṃ ca pṛthivīṃ śuṣkān ca vividhān drumān
ahaṃ paśyāmi vidhvastān sadhūmān ca eva pārvatān
ahaṃ paśyāmi vidhvastān sadhūmān ca eva pārvatān
12.
ahaṃ avadīrṇāṃ pṛthivīṃ ca śuṣkān vividhān drumān
ca विध्वस्तान् sadhūmān pārvatān ca eva paśyāmi
ca विध्वस्तान् sadhūmān pārvatān ca eva paśyāmi
12.
I also see the earth rent asunder, various trees withered and destroyed, and smoky mountains.
पीठे कार्ष्णायसे चैनं निषण्णं कृष्णवाससं ।
प्रहसन्ति स्म राजानं प्रमदाः कृष्णपिङ्गलाः ॥१३॥
प्रहसन्ति स्म राजानं प्रमदाः कृष्णपिङ्गलाः ॥१३॥
13. pīṭhe kārṣṇāyase cainaṃ niṣaṇṇaṃ kṛṣṇavāsasaṃ ,
prahasanti sma rājānaṃ pramadāḥ kṛṣṇapiṅgalāḥ.
prahasanti sma rājānaṃ pramadāḥ kṛṣṇapiṅgalāḥ.
13.
pīṭhe kārṣṇāyase ca enam niṣaṇṇam kṛṣṇavāsasam
prahasanti sma rājānam pramadāḥ kṛṣṇapiṅgalāḥ
prahasanti sma rājānam pramadāḥ kṛṣṇapiṅgalāḥ
13.
pramadāḥ kṛṣṇapiṅgalāḥ enam rājānam niṣaṇṇam
kṛṣṇavāsasam kārṣṇāyase pīṭhe ca prahasanti sma
kṛṣṇavāsasam kārṣṇāyase pīṭhe ca prahasanti sma
13.
The dark-tawny women were laughing at the king, who was seated on a black iron stool and wearing black garments.
त्वरमाणश्च धर्मात्मा रक्तमाल्यानुलेपनः ।
रथेन खरयुक्तेन प्रयातो दक्षिणामुखः ॥१४॥
रथेन खरयुक्तेन प्रयातो दक्षिणामुखः ॥१४॥
14. tvaramāṇaśca dharmātmā raktamālyānulepanaḥ ,
rathena kharayuktena prayāto dakṣiṇāmukhaḥ.
rathena kharayuktena prayāto dakṣiṇāmukhaḥ.
14.
tvaramāṇaḥ ca dharmātmā raktamālyānulepanaḥ
rathena kharayuktena prayātaḥ dakṣiṇāmukhaḥ
rathena kharayuktena prayātaḥ dakṣiṇāmukhaḥ
14.
dharmātmā tvaramāṇaḥ ca raktamālyānulepanaḥ
kharayuktena rathena dakṣiṇāmukhaḥ prayātaḥ
kharayuktena rathena dakṣiṇāmukhaḥ prayātaḥ
14.
The righteous soul (dharmātmā), hurrying and adorned with red garlands and unguents, departed facing south in a chariot drawn by donkeys.
एवमेतन्मया दृष्टमिमां रात्रिं भयावहाम् ।
अहं रामो ऽथ वा राजा लक्ष्मणो वा मरिष्यति ॥१५॥
अहं रामो ऽथ वा राजा लक्ष्मणो वा मरिष्यति ॥१५॥
15. evametanmayā dṛṣṭamimāṃ rātriṃ bhayāvahām ,
ahaṃ rāmo'tha vā rājā lakṣmaṇo vā mariṣyati.
ahaṃ rāmo'tha vā rājā lakṣmaṇo vā mariṣyati.
15.
evam etat mayā dṛṣṭam imām rātrim bhayāvahām
aham rāmaḥ atha vā rājā lakṣmaṇaḥ vā mariṣyati
aham rāmaḥ atha vā rājā lakṣmaṇaḥ vā mariṣyati
15.
etat bhayāvahām imām rātrim evam mayā dṛṣṭam aham
vā rāmaḥ vā rājā vā lakṣmaṇaḥ atha mariṣyati
vā rāmaḥ vā rājā vā lakṣmaṇaḥ atha mariṣyati
15.
This is how this terrifying night appeared to me: either I, or Rama, or the king, or Lakshmana will die.
नरो यानेन यः स्वप्ने खरयुक्तेन याति हि ।
अचिरात्तस्य धूमाग्रं चितायां संप्रदृश्यते ।
एतन्निमित्तं दीनो ऽहं तन्न वः प्रतिपूजये ॥१६॥
अचिरात्तस्य धूमाग्रं चितायां संप्रदृश्यते ।
एतन्निमित्तं दीनो ऽहं तन्न वः प्रतिपूजये ॥१६॥
16. naro yānena yaḥ svapne kharayuktena yāti hi ,
acirāttasya dhūmāgraṃ citāyāṃ saṃpradṛśyate ,
etannimittaṃ dīno'haṃ tanna vaḥ pratipūjaye.
acirāttasya dhūmāgraṃ citāyāṃ saṃpradṛśyate ,
etannimittaṃ dīno'haṃ tanna vaḥ pratipūjaye.
16.
naraḥ yānena yaḥ svapne kharayuktena
yāti hi acirāt tasya dhūmāgram
citāyām saṃpradṛśyate etat nimittam
dīnaḥ aham tat na vaḥ pratipūjaye
yāti hi acirāt tasya dhūmāgram
citāyām saṃpradṛśyate etat nimittam
dīnaḥ aham tat na vaḥ pratipūjaye
16.
yaḥ naraḥ svapne kharayuktena yānena
yāti hi acirāt tasya citāyām
dhūmāgram saṃpradṛśyate etat nimittam
aham dīnaḥ tat vaḥ na pratipūjaye
yāti hi acirāt tasya citāyām
dhūmāgram saṃpradṛśyate etat nimittam
aham dīnaḥ tat vaḥ na pratipūjaye
16.
The man who, in a dream, rides in a donkey-drawn chariot, soon indeed the peak of smoke from his funeral pyre is seen. For this reason, I am miserable, and therefore I cannot honor you.
शुष्यतीव च मे कण्ठो न स्वस्थमिव मे मनः ।
जुगुप्सन्निव चात्मानं न च पश्यामि कारणम् ॥१७॥
जुगुप्सन्निव चात्मानं न च पश्यामि कारणम् ॥१७॥
17. śuṣyatīva ca me kaṇṭho na svasthamiva me manaḥ ,
jugupsanniva cātmānaṃ na ca paśyāmi kāraṇam.
jugupsanniva cātmānaṃ na ca paśyāmi kāraṇam.
17.
śuṣyati iva ca me kaṇṭhaḥ na svastham iva me manaḥ
jugupsan iva ca ātmānam na ca paśyāmi kāraṇam
jugupsan iva ca ātmānam na ca paśyāmi kāraṇam
17.
me kaṇṭhaḥ iva śuṣyati ca me manaḥ iva svastham na
ca jugupsan iva ātmānam ca na kāraṇam ca na paśyāmi
ca jugupsan iva ātmānam ca na kāraṇam ca na paśyāmi
17.
My throat feels as if it is drying up, and my mind is not at ease. I am, as it were, disgusted with myself (ātman), yet I see no particular cause for it.
इमां हि दुःस्वप्नगतिं निशाम्य तामनेकरूपामवितर्कितां पुरा ।
भयं महत्तद्धृदयान्न याति मे विचिन्त्य राजानमचिन्त्यदर्शनम् ॥१८॥
भयं महत्तद्धृदयान्न याति मे विचिन्त्य राजानमचिन्त्यदर्शनम् ॥१८॥
18. imāṃ hi duḥsvapnagatiṃ niśāmya tāmanekarūpāmavitarkitāṃ purā ,
bhayaṃ mahattaddhṛdayānna yāti me vicintya rājānamacintyadarśanam.
bhayaṃ mahattaddhṛdayānna yāti me vicintya rājānamacintyadarśanam.
18.
imām hi duḥsvapnagatim niśāmya
tām anekarūpām avitarkitām purā
bhayam mahat tat hṛdayāt na yāti
me vicintya rājānam acintyadarśanam
tām anekarūpām avitarkitām purā
bhayam mahat tat hṛdayāt na yāti
me vicintya rājānam acintyadarśanam
18.
purā hi imām tām anekarūpām
avitarkitām duḥsvapnagatim niśāmya
mahat tat bhayam me hṛdayāt na yāti
acintyadarśanam rājānam vicintya
avitarkitām duḥsvapnagatim niśāmya
mahat tat bhayam me hṛdayāt na yāti
acintyadarśanam rājānam vicintya
18.
Indeed, having seen this terrible dream occurrence (duḥsvapna) that happened before, which was manifold and unimaginable, a great fear from it does not leave my heart, even after reflecting on the king whose vision is incomprehensible.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63 (current chapter)
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100