Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-83

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
आर्तानां राक्षसीनां तु लङ्कायां वै कुले कुले ।
रावणः करुणं शब्दं शुश्राव परिवेदितम् ॥१॥
1. ārtānāṃ rākṣasīnāṃ tu laṅkāyāṃ vai kule kule ,
rāvaṇaḥ karuṇaṃ śabdaṃ śuśrāva pariveditam.
1. ārtānām rākṣasīnām tu laṅkāyām vai kule kule
rāvaṇaḥ karuṇam śabdam śuśrāva pariveditam
1. rāvaṇaḥ laṅkāyām kule kule tu vai ārtānām
rākṣasīnām pariveditam karuṇam śabdam śuśrāva
1. Rāvaṇa heard a piteous sound, indeed a wailing lament, from the distressed female rākṣasas in every household throughout Laṅkā.
स तु दीर्घं विनिश्वस्य मुहूर्तं ध्यानमास्थितः ।
बभूव परमक्रुद्धो रावणो भीमदर्शनः ॥२॥
2. sa tu dīrghaṃ viniśvasya muhūrtaṃ dhyānamāsthitaḥ ,
babhūva paramakruddho rāvaṇo bhīmadarśanaḥ.
2. saḥ tu dīrgham viniśvasya muhūrtam dhyānam āsthitaḥ
babhūva paramakruddhaḥ rāvaṇaḥ bhīmadarśanaḥ
2. saḥ tu dīrgham viniśvasya muhūrtam dhyānam āsthitaḥ
bhīmadarśanaḥ rāvaṇaḥ paramakruddhaḥ babhūva
2. Having sighed deeply and remained in deep thought (dhyāna) for a moment, Rāvaṇa, dreadful in appearance, became exceedingly angry.
संदश्य दशनैरोष्ठं क्रोधसंरक्तलोचनः ।
राक्षसैरपि दुर्दर्शः कालाग्निरिव मूर्छितः ॥३॥
3. saṃdaśya daśanairoṣṭhaṃ krodhasaṃraktalocanaḥ ,
rākṣasairapi durdarśaḥ kālāgniriva mūrchitaḥ.
3. saṃdaśya daśanaiḥ oṣṭham krodhasaṃraktalocanaḥ
rākṣasaiḥ api durdarśaḥ kālāgniḥ iva mūrcchitaḥ
3. saṃdaśya daśanaiḥ oṣṭham krodhasaṃraktalocanaḥ
rākṣasaiḥ api durdarśaḥ mūrcchitaḥ kālāgniḥ iva
3. Biting his lip with his teeth, his eyes inflamed red with anger, he was difficult to behold even for other rākṣasas, like the intensified fire of universal destruction.
उवाच च समीपस्थान् राक्षसान् राक्षसेश्वरः ।
भयाव्यक्तकथांस्तत्र निर्दहन्निव चक्षुषा ॥४॥
4. uvāca ca samīpasthān rākṣasān rākṣaseśvaraḥ ,
bhayāvyaktakathāṃstatra nirdahanniva cakṣuṣā.
4. uvāca ca samīpasthān rākṣasān rākṣaseśvaraḥ
bhayāvyaktakathān tatra nirdahan iva cakṣuṣā
4. rākṣaseśvaraḥ ca tatra bhayāvyaktakathān
samīpasthān rākṣasān cakṣuṣā nirdahan iva uvāca
4. And the lord of rākṣasas spoke to the nearby rākṣasas, whose words were made indistinct by fear, as if scorching them with his eye.
महोदरं महापार्श्वं विरूपाक्षं च राक्षसं ।
शीघ्रं वदत सैन्यानि निर्यातेति ममाज्ञया ॥५॥
5. mahodaraṃ mahāpārśvaṃ virūpākṣaṃ ca rākṣasaṃ ,
śīghraṃ vadata sainyāni niryāteti mamājñayā.
5. mahodaram mahāpārśvam virūpākṣam ca rākṣasam
śīghram vadata sainyāni niryāta iti mama ājñayā
5. By my command, quickly instruct the armies that Mahodara, Mahāpārśva, and Virūpākṣa, the rākṣasas, should sally forth.
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा राक्षसास्ते भयार्दिताः ।
चोदयामासुरव्यग्रान् राक्षसांस्तान्नृपाज्ञया ॥६॥
6. tasya tadvacanaṃ śrutvā rākṣasāste bhayārditāḥ ,
codayāmāsuravyagrān rākṣasāṃstānnṛpājñayā.
6. tasya tat vacanam śrutvā rākṣasāḥ te bhayārditāḥ
codayāmāsuḥ avyagrān rākṣasān tān nṛpājñayā
6. Those rākṣasas, distressed by fear, having heard his command, then, by the king's order, urged those other unagitated rākṣasas.
ते तु सर्वे तथेत्युक्त्वा राक्षसा घोरदर्शनाः ।
कृतस्वस्त्ययनाः सर्वे रावणाभिमुखा ययुः ॥७॥
7. te tu sarve tathetyuktvā rākṣasā ghoradarśanāḥ ,
kṛtasvastyayanāḥ sarve rāvaṇābhimukhā yayuḥ.
7. te tu sarve tathā iti uktvā rākṣasāḥ ghoradarśanāḥ
kṛtasvastyayanāḥ sarve rāvaṇābhimukhāḥ yayuḥ
7. Then all those rākṣasas of terrible appearance, having said 'So be it,' and having performed auspicious rites, all of them went, facing Rāvaṇa.
प्रतिपूज्य यथान्यायं रावणं ते महारथाः ।
तस्थुः प्राञ्जलयः सर्वे भर्तुर्विजयकाङ्क्षिणः ॥८॥
8. pratipūjya yathānyāyaṃ rāvaṇaṃ te mahārathāḥ ,
tasthuḥ prāñjalayaḥ sarve bharturvijayakāṅkṣiṇaḥ.
8. pratipūjya yathānyāyam rāvaṇam te mahārathāḥ
tasthuḥ prāñjalayaḥ sarve bhartuḥ vijayakāṅkṣiṇaḥ
8. Those great charioteers, having duly honored Rāvaṇa, all stood with folded hands, desiring victory for their master.
अथोवाच प्रहस्यैतान् रावणः क्रोधमूर्छितः ।
महोदरमहापार्श्वौ विरूपाक्षं च राक्षसं ॥९॥
9. athovāca prahasyaitān rāvaṇaḥ krodhamūrchitaḥ ,
mahodaramahāpārśvau virūpākṣaṃ ca rākṣasaṃ.
9. atha uvāca prahasya etān rāvaṇaḥ krodhamūrcitaḥ
mahodaramahāpārśvau virūpākṣam ca rākṣasam
9. rāvaṇaḥ krodhamūrcitaḥ prahasya atha etān
mahodaramahāpārśvau virūpākṣam ca rākṣasam uvāca
9. Then Rāvaṇa, overcome with rage, laughed and addressed these, namely Mahodara, Mahāpārśva, and the demon Virūpākṣa.
अद्य बाणैर्धनुर्मुक्तैर्युगान्तादित्यसंनिभैः ।
राघवं लक्ष्मणं चैव नेष्यामि यमसाधनम् ॥१०॥
10. adya bāṇairdhanurmuktairyugāntādityasaṃnibhaiḥ ,
rāghavaṃ lakṣmaṇaṃ caiva neṣyāmi yamasādhanam.
10. adya bāṇaiḥ dhanurmuktaiḥ yugāntādityasaṃnibhaiḥ
rāghavam lakṣmaṇam ca eva neṣyāmi yamasādhanam
10. aham adya dhanurmuktaiḥ yugāntādityasaṃnibhaiḥ bāṇaiḥ
rāghavam lakṣmaṇam ca eva yamasādhanam neṣyāmi
10. Today, with arrows released from my bow, resembling the sun at the end of an eon, I shall certainly send Rāghava and Lakṣmaṇa to the abode of Yama.
खरस्य कुम्भकर्णस्य प्रहस्तेन्द्रजितोस्तथा ।
करिष्यामि प्रतीकारमद्य शत्रुवधादहम् ॥११॥
11. kharasya kumbhakarṇasya prahastendrajitostathā ,
kariṣyāmi pratīkāramadya śatruvadhādaham.
11. kharasya kumbhakarṇasya prahasteṃdrajitoḥ tathā
kariṣyāmi pratīkāram adya śatruvadhāt aham
11. aham adya kharasya kumbhakarṇasya prahasteṃdrajitoḥ
tathā śatruvadhāt pratīkāram kariṣyāmi
11. Today, I shall take revenge for Khara, Kumbhakarṇa, Prahasta, and Indrajit by slaying the enemy.
नैवान्तरिक्षं न दिशो न नद्यो नापि सागरः ।
प्रकाशत्वं गमिष्यन्ति मद्बाणजलदावृताः ॥१२॥
12. naivāntarikṣaṃ na diśo na nadyo nāpi sāgaraḥ ,
prakāśatvaṃ gamiṣyanti madbāṇajaladāvṛtāḥ.
12. na eva antarikṣam na diśaḥ na nadyaḥ na api
sāgaraḥ prakāśatvam gamiṣyanti madbāṇajaladāvṛtāḥ
12. madbāṇajaladāvṛtāḥ antarikṣam eva diśaḥ
nadyaḥ api sāgaraḥ prakāśatvam na gamiṣyanti
12. Neither the sky, nor the directions, nor the rivers, nor even the ocean, covered by my cloud-like arrows, will become visible.
अद्य वानरयूथानां तानि यूथानि भागशः ।
धनुःसमुद्रादुद्भूतैर्मथिष्यामि शरोर्मिभिः ॥१३॥
13. adya vānarayūthānāṃ tāni yūthāni bhāgaśaḥ ,
dhanuḥsamudrādudbhūtairmathiṣyāmi śarormibhiḥ.
13. adya vānara-yūthānām tāni yūthāni bhāgaśaḥ
dhanuḥ-samudrāt udbhūtaiḥ mathiṣyāmi śara-ūrmibhiḥ
13. adya dhanuḥ-samudrāt udbhūtaiḥ śara-ūrmibhiḥ
tāni vānara-yūthānām yūthāni bhāgaśaḥ mathiṣyāmi
13. Today, with the waves of arrows that will emerge from the ocean of bows, I will thoroughly agitate those monkey troops, section by section.
व्याकोशपद्मचक्राणि पद्मकेसरवर्चसाम् ।
अद्य यूथतटाकानि गजवत् प्रमथाम्यहम् ॥१४॥
14. vyākośapadmacakrāṇi padmakesaravarcasām ,
adya yūthataṭākāni gajavat pramathāmyaham.
14. vyākośa-padma-cakrāṇi padma-kesara-varcasām
adya yūtha-taṭākāni gaja-vat pra-mathāmi aham
14. aham adya vyākośa-padma-cakrāṇi padma-kesara-varcasām
yūtha-taṭākāni gaja-vat pra-mathāmi
14. Today, I will thoroughly agitate these troop-ponds, which possess open lotuses and cakras and whose splendor is like lotus filaments, just like an elephant (agitates a pond).
सशरैरद्य वदनैः संख्ये वानरयूथपाः ।
मण्डयिष्यन्ति वसुधां सनालैरिव पङ्कलैः ॥१५॥
15. saśarairadya vadanaiḥ saṃkhye vānarayūthapāḥ ,
maṇḍayiṣyanti vasudhāṃ sanālairiva paṅkalaiḥ.
15. sa-śaraiḥ adya vadanaiḥ saṅkhye vānara-yūtha-pāḥ
maṇḍayiṣyanti vasudhām sa-nālaiḥ iva paṅkajaiḥ
15. adya saṅkhye vānara-yūtha-pāḥ sa-śaraiḥ vadanaiḥ
vasudhām sa-nālaiḥ paṅkajaiḥ iva maṇḍayiṣyanti
15. Today, in battle, the leaders of the monkey troops, with their faces pierced by arrows, will decorate the earth as if with lotuses still attached to their stalks.
अद्य युद्धप्रचण्डानां हरीणां द्रुमयोधिनाम् ।
मुक्तेनैकेषुणा युद्धे भेत्स्यामि च शतंशतम् ॥१६॥
16. adya yuddhapracaṇḍānāṃ harīṇāṃ drumayodhinām ,
muktenaikeṣuṇā yuddhe bhetsyāmi ca śataṃśatam.
16. adya yuddha-pracaṇḍānām harīṇām druma-yodhinām
muktena eka-iṣuṇā yuddhe bhetsyāmi ca śatam-śatam
16. aham adya yuddhe muktena eka-iṣuṇā yuddha-pracaṇḍānām
druma-yodhinām harīṇām śatam-śatam ca bhetsyāmi
16. Today, in battle, with a single arrow released by me, I will pierce hundreds upon hundreds of those monkeys who are fierce in combat and fight with trees.
हतो भर्ता हतो भ्राता यासां च तनया हताः ।
वधेनाद्य रिपोस्तासां कर्मोम्यस्रप्रमार्जनम् ॥१७॥
17. hato bhartā hato bhrātā yāsāṃ ca tanayā hatāḥ ,
vadhenādya ripostāsāṃ karmomyasrapramārjanam.
17. hataḥ bhartā hataḥ bhrātā yāsām ca tanayāḥ hatāḥ
vadhena adya ripoḥ tāsām karomi asrapramārjanam
17. yāsām bhartā hataḥ bhrātā hataḥ ca tanayāḥ hatāḥ
adya ripoḥ vadhena tāsām asrapramārjanam karomi
17. For those whose husbands have been slain, whose brothers have been slain, and whose sons have been slain, by killing the enemy today, I shall perform the act of wiping away their tears.
अद्य मद्बाणनिर्भिन्नैः प्रकीर्णैर्गतचेतनैः ।
करोमि वानरैर्युद्धे यत्नावेक्ष्यतलां महीम् ॥१८॥
18. adya madbāṇanirbhinnaiḥ prakīrṇairgatacetanaiḥ ,
karomi vānarairyuddhe yatnāvekṣyatalāṃ mahīm.
18. adya madbāṇanirbhinnaiḥ prakīrṇaiḥ gatacetanaiḥ
karomi vānaraiḥ yuddhe yatnāvekṣyatalām mahīm
18. adya matbāṇanirbhinnaiḥ prakīrṇaiḥ gatacetanaiḥ
vānaraiḥ yuddhe mahīm yatnāvekṣyatalām karomi
18. Today, by means of monkeys pierced by my arrows, scattered and lifeless, I will render the earth's surface in battle one that must be traversed with effort (due to the corpses).
अद्य गोमायवो गृध्रा ये च मांसाशिनो ऽपरे ।
सर्वांस्तांस्तर्पयिष्यामि शत्रुमांसैः शरार्दितैः ॥१९॥
19. adya gomāyavo gṛdhrā ye ca māṃsāśino'pare ,
sarvāṃstāṃstarpayiṣyāmi śatrumāṃsaiḥ śarārditaiḥ.
19. adya gomāyavaḥ gṛdhrāḥ ye ca māṃsāśinaḥ apare
sarvān tān tarpayiṣyāmi śatrumāṃsaiḥ śarārditaiḥ
19. adya ye gomāyavaḥ gṛdhrāḥ ca apare māṃsāśinaḥ
tān sarvān śarārditaiḥ śatrumāṃsaiḥ tarpayiṣyāmi
19. Today, I will satiate all the jackals, vultures, and other flesh-eaters with the flesh of my enemies, those afflicted by arrows.
कल्प्यतां मे रथशीघ्रं क्षिप्रमानीयतां धनुः ।
अनुप्रयान्तु मां युद्धे ये ऽवशिष्टा निशाचराः ॥२०॥
20. kalpyatāṃ me rathaśīghraṃ kṣipramānīyatāṃ dhanuḥ ,
anuprayāntu māṃ yuddhe ye'vaśiṣṭā niśācarāḥ.
20. kalpyatām me ratha śīghram kṣipram ānīyatām dhanuḥ
anuprayāntu mām yuddhe ye avaśiṣṭāḥ niśācarāḥ
20. me ratha śīghram kalpyatām dhanuḥ kṣipram ānīyatām
ye avaśiṣṭāḥ niśācarāḥ mām yuddhe anuprayāntu
20. Let my chariot be quickly prepared, and let my bow be swiftly brought. Let the remaining night-wanderers (demons) follow me into battle.
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा महापार्श्वो ऽब्रवीद्वचः ।
बलाध्यक्षान् स्थितांस्तत्र बलं संत्वर्यतामिति ॥२१॥
21. tasya tadvacanaṃ śrutvā mahāpārśvo'bravīdvacaḥ ,
balādhyakṣān sthitāṃstatra balaṃ saṃtvaryatāmiti.
21. tasya tat vacanam śrutvā mahāpārśvaḥ abravīt vacaḥ
balādhyakṣān sthitān tatra balam saṁtvarayatām iti
21. tasya tat vacanam śrutvā mahāpārśvaḥ tatra sthitān
balādhyakṣān vacaḥ abravīt balam saṁtvarayatām iti
21. Having heard his words, Mahāpārśva spoke to the commanders of the army who were standing there, saying, 'Let the army be swiftly mobilized!'
बलाध्यक्षास्तु संरब्धा राक्षसांस्तान् गृहाद्गृहात् ।
चोदयन्तः परिययुर्लङ्कां लघुपराक्रमाः ॥२२॥
22. balādhyakṣāstu saṃrabdhā rākṣasāṃstān gṛhādgṛhāt ,
codayantaḥ pariyayurlaṅkāṃ laghuparākramāḥ.
22. balādhyakṣāḥ tu saṁrabdhāḥ rākṣasān tān gṛhāt
gṛhāt codayantaḥ pariyayuḥ laṅkām laghuparākramāḥ
22. tu saṁrabdhāḥ laghuparākramāḥ balādhyakṣāḥ tān
rākṣasān codayantaḥ gṛhāt gṛhāt laṅkām pariyayuḥ
22. Indeed, those enraged army commanders, swift in their valor, went from house to house, urging on those Rākṣasas throughout Laṅkā.
ततो मुहूर्तान्निष्पेतू राक्षसा भीमविक्रमाः ।
नर्दन्तो भीमवदना नानाप्रहरणैर्भुजैः ॥२३॥
23. tato muhūrtānniṣpetū rākṣasā bhīmavikramāḥ ,
nardanto bhīmavadanā nānāpraharaṇairbhujaiḥ.
23. tataḥ muhūrtāt niṣpetuḥ rākṣasāḥ bhīmavikramāḥ
nardantaḥ bhīmavadanāḥ nānāpraharaṇaiḥ bhujaiḥ
23. tataḥ muhūrtāt bhīmavikramāḥ nardantaḥ bhīmavadanāḥ
nānāpraharaṇaiḥ bhujaiḥ rākṣasāḥ niṣpetuḥ
23. Then, within a moment, the Rākṣasas, terrifying in their valor and with fearsome faces, rushed out roaring, wielding various weapons in their arms.
असिभिः पट्टसैः शूलैर्गलाभिर्मुसलैर्हलैः ।
शक्तिभिस्तीक्ष्णधाराभिर्महद्भिः कूटमुद्गरैः ॥२४॥
24. asibhiḥ paṭṭasaiḥ śūlairgalābhirmusalairhalaiḥ ,
śaktibhistīkṣṇadhārābhirmahadbhiḥ kūṭamudgaraiḥ.
24. asibhiḥ paṭṭasaiḥ śūlaiḥ galābhiḥ musalaiḥ halaiḥ
śaktibhiḥ tīkṣṇadhārābhiḥ mahadbhiḥ kūṭamudgaraiḥ
24. asibhiḥ paṭṭasaiḥ śūlaiḥ galābhiḥ musalaiḥ halaiḥ
śaktibhiḥ tīkṣṇadhārābhiḥ mahadbhiḥ kūṭamudgaraiḥ
24. Equipped with swords, long knives, spears, clubs, pestles, ploughs, sharp-edged lances, and massive hammer-mallets.
यष्टिभिर्विमलैश्चक्रैर्निशितैश्च परश्वधैः ।
भिण्डिपालैः शतघ्नीभिरन्यैश्चापि वरायुधैः ॥२५॥
25. yaṣṭibhirvimalaiścakrairniśitaiśca paraśvadhaiḥ ,
bhiṇḍipālaiḥ śataghnībhiranyaiścāpi varāyudhaiḥ.
25. yaṣṭibhiḥ vimalaiḥ ca cakraiḥ niśitaiḥ ca paraśvadaiḥ
bhiṇḍipālaiḥ śataghnībhiḥ anyaiḥ ca api varāyudhaiḥ
25. With staffs, with bright discuses, and with sharpened axes; with javelins, with *śataghnī* weapons, and also with other excellent weapons.
अथानयन्बलाध्यक्षाश्चत्वारो रावणाज्ञया ।
द्रुतं सूतसमायुक्तं युक्ताष्टतुरगं रथम् ॥२६॥
26. athānayanbalādhyakṣāścatvāro rāvaṇājñayā ,
drutaṃ sūtasamāyuktaṃ yuktāṣṭaturagaṃ ratham.
26. atha ānayan balādhyakṣāḥ catvāraḥ rāvaṇājñayā
drutam sūtasamāyuktam yuktāṣṭaturagam ratham
26. Then, by Rāvaṇa's command, four commanders quickly brought the chariot, equipped with a charioteer and yoked with eight horses.
आरुरोह रथं दिव्यं दीप्यमानं स्वतेजसा ।
रावणः सत्त्वगाम्भीर्याद्दारयन्निव मेदिनीम् ॥२७॥
27. āruroha rathaṃ divyaṃ dīpyamānaṃ svatejasā ,
rāvaṇaḥ sattvagāmbhīryāddārayanniva medinīm.
27. ārūroha ratham divyam dīpyamānam svatejasā
rāvaṇaḥ sattvagāmbhīryāt dārayan iva medinīm
27. Rāvaṇa ascended the divine chariot, which shone with its own splendor, appearing as if he were splitting the earth with his profound power and gravity.
रावणेनाभ्यनुज्ञातौ महापार्श्वमहोदरौ ।
विरूपाक्षश्च दुर्धर्षो रथानारुरुहुस्तदा ॥२८॥
28. rāvaṇenābhyanujñātau mahāpārśvamahodarau ,
virūpākṣaśca durdharṣo rathānāruruhustadā.
28. rāvaṇena abhyanujñātau mahāpārśvamahodarau
virūpākṣaḥ ca durdharṣaḥ rathān āruruhuḥ tadā
28. Then, Mahāpārśva and Mahodara, having been permitted by Rāvaṇa, along with the formidable Virūpākṣa, ascended their chariots.
ते तु हृष्टा विनर्दन्तो भिन्दन्त इव मेदिनीम् ।
नादं घोरं विमुञ्चन्तो निर्ययुर्जयकाङ्क्षिणः ॥२९॥
29. te tu hṛṣṭā vinardanto bhindanta iva medinīm ,
nādaṃ ghoraṃ vimuñcanto niryayurjayakāṅkṣiṇaḥ.
29. te tu hṛṣṭā vinardantaḥ bhindantaḥ iva medinīm
nādam ghoram vimuñcantaḥ niryayuḥ jayakāṅkṣiṇaḥ
29. They, indeed, full of joy, roared as if splitting the earth, and, emitting a dreadful sound, marched forth, desirous of victory.
ततो युद्धाय तेजस्वी रक्षोगणबलैर्वृतः ।
निर्ययाव् उद्यतधनुः कालान्तकयमोमपः ॥३०॥
30. tato yuddhāya tejasvī rakṣogaṇabalairvṛtaḥ ,
niryayāv udyatadhanuḥ kālāntakayamomapaḥ.
30. tataḥ yuddhāya tejasvī rakṣogaṇabalaiḥ vṛtaḥ
niryayau udyatadhanuḥ kālāntakayamopamaḥ
30. Then, that radiant one, surrounded by the forces of the rākṣasa hordes, marched forth for battle, with his bow raised, resembling Yama, the terminator of time.
ततः प्रजवनाश्वेन रथेन स महारथः ।
द्वारेण निर्ययौ तेन यत्र तौ रामलक्ष्मणौ ॥३१॥
31. tataḥ prajavanāśvena rathena sa mahārathaḥ ,
dvāreṇa niryayau tena yatra tau rāmalakṣmaṇau.
31. tataḥ prajavanāśvena rathena saḥ mahārathaḥ
dvāreṇa niryayau tena yatra tau rāmalakṣmaṇau
31. Then, that great warrior, in a chariot drawn by swift horses, marched out through the very gate where Rāma and Lakṣmaṇa were.
ततो नष्टप्रभः सूर्यो दिशश्च तिमिरावृताः ।
द्विजाश्च नेदुर्घोराश्च संचचाल च मेदिनी ॥३२॥
32. tato naṣṭaprabhaḥ sūryo diśaśca timirāvṛtāḥ ,
dvijāśca nedurghorāśca saṃcacāla ca medinī.
32. tataḥ naṣṭaprabhaḥ sūryaḥ diśaḥ ca timirāvṛtāḥ
dvijāḥ ca neduḥ ghorāḥ ca saṃcacāla ca medinī
32. Then, the sun became lusterless, and the directions were covered in darkness. Also, dreadful birds shrieked, and the earth trembled.
ववर्ष रुधिरं देवश्चस्खलुश्च तुरंगमाः ।
ध्वजाग्रे न्यपतद्गृध्रो विनेदुश्चाशिवं शिवाः ॥३३॥
33. vavarṣa rudhiraṃ devaścaskhaluśca turaṃgamāḥ ,
dhvajāgre nyapatadgṛdhro vineduścāśivaṃ śivāḥ.
33. vavarṣa rudhiram devaḥ ca caskhaluḥ ca turaṅgamāḥ
dhvajāgre nyapatat gṛdhraḥ vineduḥ ca aśivam śivāḥ
33. devaḥ rudhiram vavarṣa ca turaṅgamāḥ caskhaluḥ ca
gṛdhraḥ dhvajāgre nyapatat ca śivāḥ aśivam vineduḥ
33. The sky rained blood, and the horses stumbled. A vulture fell on the top of the flagpole, and jackals howled inauspiciously.
नयनं चास्फुरद्वामं सव्यो बाहुरकम्पत ।
विवर्णवदनश्चासीत् किं चिदभ्रश्यत स्वरः ॥३४॥
34. nayanaṃ cāsphuradvāmaṃ savyo bāhurakampata ,
vivarṇavadanaścāsīt kiṃ cidabhraśyata svaraḥ.
34. nayanam ca asphurat vāmam savyaḥ bāhuḥ akampata
vivarṇavadanaḥ ca āsīt kim cit abhraśyata svaraḥ
34. vāmam nayanam ca asphurat savyaḥ bāhuḥ akampata ca
vivarṇavadanaḥ āsīt ca svaraḥ kim cit abhraśyata
34. His left eye twitched, and his right arm trembled. He became pale-faced, and his voice slightly faltered.
ततो निष्पततो युद्धे दशग्रीवस्य रक्षसः ।
रणे निधनशंसीनि रूपाण्येतानि जज्ञिरे ॥३५॥
35. tato niṣpatato yuddhe daśagrīvasya rakṣasaḥ ,
raṇe nidhanaśaṃsīni rūpāṇyetāni jajñire.
35. tataḥ niṣpatataḥ yuddhe daśagrīvasya rakṣasaḥ
raṇe nidhanaśaṃsīni rūpāṇi etāni jajñire
35. tataḥ yuddhe raṇe niṣpatataḥ daśagrīvasya
rakṣasaḥ etāni nidhanaśaṃsīni rūpāṇi jajñire
35. Then, as that demon Daśagrīva was setting forth for battle, these omens foretelling his death appeared in the combat.
अन्तरिक्षात् पपातोल्का निर्घातसमनिस्वना ।
विनेदुरशिवं गृध्रा वायसैरनुनादिताः ॥३६॥
36. antarikṣāt papātolkā nirghātasamanisvanā ,
vineduraśivaṃ gṛdhrā vāyasairanunāditāḥ.
36. antarikṣāt papāta ulkā nirghātasamanisvanā
vineduḥ aśivam gṛdhrāḥ vāyasaiḥ anunāditāḥ
36. ulkā antarikṣāt nirghātasamanisvanā papāta
gṛdhrāḥ aśivam vineduḥ vāyasaiḥ anunāditāḥ
36. A meteor fell from the sky with a sound like a thunderclap. Vultures shrieked inauspiciously, their cries echoed by crows.
एतानचिन्तयन् घोरानुत्पातान् समुपस्थितान् ।
निर्ययौ रावणो मोहाद्वधार्थी कालचोदितः ॥३७॥
37. etānacintayan ghorānutpātān samupasthitān ,
niryayau rāvaṇo mohādvadhārthī kālacoditaḥ.
37. etān acintayan ghorān utpātān samupasthitān
niryayau rāvaṇaḥ mohāt vadhārthī kālacoditaḥ
37. rāvaṇaḥ etān ghorān samupasthitān utpātān
acintayan mohāt vadhārthī kālacoditaḥ niryayau
37. Rāvaṇa, disregarding these dreadful omens that had appeared, departed out of delusion, desiring his own destruction, impelled by destiny.
तेषां तु रथघोषेण राक्षसानां महात्मनाम् ।
वानराणामपि चमूर्युद्धायैवाभ्यवर्तत ॥३८॥
38. teṣāṃ tu rathaghoṣeṇa rākṣasānāṃ mahātmanām ,
vānarāṇāmapi camūryuddhāyaivābhyavartata.
38. teṣām tu rathaghoṣeṇa rākṣasānām mahātmanām
vānarāṇām api camūḥ yuddhāya eva abhyavartata
38. tu teṣām mahātmanām rākṣasānām rathaghoṣeṇa
vānarāṇām api camūḥ yuddhāya eva abhyavartata
38. Upon the roar of the chariots of those mighty Rākṣasas, even the army of the Vānaras advanced for battle.
तेषां सुतुमुलं युद्धं बभूव कपिरक्षसाम् ।
अन्योन्यमाह्वयानानां क्रुद्धानां जयमिच्छताम् ॥३९॥
39. teṣāṃ sutumulaṃ yuddhaṃ babhūva kapirakṣasām ,
anyonyamāhvayānānāṃ kruddhānāṃ jayamicchatām.
39. teṣām sutumulam yuddham babhūva kapirakṣasām
anyonyam āhvayānānām kruddhānām jayam icchatām
39. sutumulam yuddham teṣām kapirakṣasām kruddhānām
anyonyam āhvayānānām jayam icchatām babhūva
39. A very tumultuous battle ensued between those Vānaras and Rākṣasas, who were enraged, challenging each other, and desiring victory.
ततः क्रुद्धो दशग्रीवः शरैः काञ्चनभूषणैः ।
वानराणामनीकेषु चकार कदनं महत् ॥४०॥
40. tataḥ kruddho daśagrīvaḥ śaraiḥ kāñcanabhūṣaṇaiḥ ,
vānarāṇāmanīkeṣu cakāra kadanaṃ mahat.
40. tataḥ kruddhaḥ daśagrīvaḥ śaraiḥ kāñcanabhūṣaṇaiḥ
vānarāṇām anīkeṣu cakāra kadanam mahat
40. tataḥ kruddhaḥ daśagrīvaḥ kāñcanabhūṣaṇaiḥ
śaraiḥ vānarāṇām anīkeṣu mahat kadanam cakāra
40. Then, the enraged Daśagrīva (Rāvaṇa) wrought great destruction among the Vānara armies with his gold-ornamented arrows.
निकृत्तशिरसः के चिद् रावणेन वलीमुखाः ।
निरुच्छ्वासा हताः के चित् के चित् पार्श्वेषु दारिताः ।
के चिद्विभिन्नशिरसः के चिच्चक्षुर्विवर्जिताः ॥४१॥
41. nikṛttaśirasaḥ ke cid rāvaṇena valīmukhāḥ ,
nirucchvāsā hatāḥ ke cit ke cit pārśveṣu dāritāḥ ,
ke cidvibhinnaśirasaḥ ke ciccakṣurvivarjitāḥ.
41. nikṛttaśirasaḥ ke cit rāvaṇena
valīmukhāḥ nirucchvāsāḥ hatāḥ ke cit
ke cit pārśveṣu dāritāḥ ke cit
vibhinnaśirasaḥ ke cit cakṣurvivarjitāḥ
41. ke cit valīmukhāḥ rāvaṇena nikṛttaśirasaḥ
(āsan); ke cit nirucchvāsāḥ hatāḥ;
ke cit pārśveṣu dāritāḥ; ke cit
vibhinnaśirasaḥ; ke cit cakṣurvivarjitāḥ
41. Some monkeys had their heads severed by Rāvaṇa. Some were killed, deprived of breath. Others were torn open at their sides. Some had their heads shattered, and some were deprived of their eyes.
दशाननः क्रोधविवृत्तनेत्रो यतो यतो ऽभ्येति रथेन संख्ये ।
ततस्ततस्तस्य शरप्रवेगं सोढुं न शेकुर्हरियूथपास्ते ॥४२॥
42. daśānanaḥ krodhavivṛttanetro yato yato'bhyeti rathena saṃkhye ,
tatastatastasya śarapravegaṃ soḍhuṃ na śekurhariyūthapāste.
42. daśānanaḥ krodhavivṛttanetraḥ
yataḥ yataḥ abhyeti rathena saṃkhye
tataḥ tataḥ tasya śarapravegam
soḍhum na śekuḥ hariyūthapāḥ te
42. daśānanaḥ krodhavivṛttanetraḥ rathena yataḥ yataḥ saṃkhye abhyeti,
tataḥ tataḥ te hariyūthapāḥ tasya śarapravegam soḍhum na śekuḥ
42. Wherever Rāvaṇa, with eyes widened in rage, advanced in his chariot during the battle, the commanders of the monkeys were unable to withstand the intense barrage of his arrows.