Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-26

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
तेन शङ्खविमिश्रेण भेरीशब्देन राघवः ।
उपयतो महाबाहू रामः परपुरंजयः ॥१॥
1. tena śaṅkhavimiśreṇa bherīśabdena rāghavaḥ ,
upayato mahābāhū rāmaḥ parapuraṃjayaḥ.
1. tena śaṅkhavimiśreṇa bherīśabdena rāghavaḥ
upayataḥ mahābāhuḥ rāmaḥ parapurañjayaḥ
1. tena śaṅkhavimiśreṇa bherīśabdena mahābāhuḥ
parapurañjayaḥ rāghavaḥ rāmaḥ upayataḥ
1. With that sound of drums intermingled with conches, the mighty-armed Rāma, the conqueror of enemy cities, was drawing near.
तं निनादं निशम्याथ रावणो राक्षसेश्वरः ।
मुहूर्तं ध्यानमास्थाय सचिवानभ्युदैक्षत ॥२॥
2. taṃ ninādaṃ niśamyātha rāvaṇo rākṣaseśvaraḥ ,
muhūrtaṃ dhyānamāsthāya sacivānabhyudaikṣata.
2. tam ninādam niśamya atha rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ
muhūrtam dhyānam āsthāya sacivān abhyudaikṣata
2. atha tam ninādam niśamya rākṣaseśvaraḥ rāvaṇaḥ
muhūrtam dhyānam āsthāya sacivān abhyudaikṣata
2. Then, upon hearing that roar, Rāvaṇa, the lord of the rākṣasas, paused for a moment in deep thought (dhyāna) and then looked up at his counselors.
अथ तान् सचिवांस्तत्र सर्वानाभाष्य रावणः ।
सभां संनादयन् सर्वामित्युवाच महाबलः ॥३॥
3. atha tān sacivāṃstatra sarvānābhāṣya rāvaṇaḥ ,
sabhāṃ saṃnādayan sarvāmityuvāca mahābalaḥ.
3. atha tān sacivān tatra sarvān ābhāṣya rāvaṇaḥ
sabhām saṃnādayan sarvām iti uvāca mahābalaḥ
3. atha tatra tān sarvān sacivān ābhāṣya mahābalaḥ
rāvaṇaḥ sarvām sabhām saṃnādayan iti uvāca
3. Thereupon, having addressed all those ministers present, the mighty Rāvaṇa, causing the entire assembly to reverberate, spoke as follows.
तरणं सागरस्यापि विक्रमं बलसंचयम् ।
यदुक्तवन्तो रामस्य भवन्तस्तन्मया श्रुतम् ।
भवतश्चाप्यहं वेद्मि युद्धे सत्यपराक्रमान् ॥४॥
4. taraṇaṃ sāgarasyāpi vikramaṃ balasaṃcayam ,
yaduktavanto rāmasya bhavantastanmayā śrutam ,
bhavataścāpyahaṃ vedmi yuddhe satyaparākramān.
4. taraṇam sāgarasya api vikramam
balasaṃcayam yat uktavantaḥ rāmasya
bhavantaḥ tat mayā śrutam bhavataḥ ca
api aham vedmi yuddhe satyaparākramān
4. rāmasya sāgarasya taraṇam api vikramam
balasaṃcayam ca yat bhavantaḥ
uktavantaḥ tat mayā śrutam ca api aham
yuddhe bhavataḥ satyaparākramān vedmi
4. I have heard what you all spoke of concerning Rāma's crossing of the ocean, his valor, and the accumulation of his strength. And I also know your true prowess in battle.
ततस्तु सुमहाप्राज्ञो माल्यवान्नाम राक्षसः ।
रावणस्य वचः श्रुत्वा मातुः पैतामहो ऽब्रवीत् ॥५॥
5. tatastu sumahāprājño mālyavānnāma rākṣasaḥ ,
rāvaṇasya vacaḥ śrutvā mātuḥ paitāmaho'bravīt.
5. tataḥ tu sumahāprājñaḥ mālyavān nāma rākṣasaḥ
rāvaṇasya vacaḥ śrutvā mātuḥ paitāmahaḥ abravīt
5. tataḥ tu rāvaṇasya vacaḥ śrutvā sumahāprājñaḥ
mālyavān nāma rākṣasaḥ mātuḥ paitāmahaḥ abravīt
5. Then, the exceedingly wise Rākṣasa named Mālyavān, who was Rāvaṇa's maternal grandfather, spoke after hearing Rāvaṇa's words.
विद्यास्वभिविनीतो यो राजा राजन्नयानुगः ।
स शास्ति चिरमैश्वर्यमरींश्च कुरुते वशे ॥६॥
6. vidyāsvabhivinīto yo rājā rājannayānugaḥ ,
sa śāsti ciramaiśvaryamarīṃśca kurute vaśe.
6. vidyāsu abhivinītaḥ yaḥ rājā rājannayānugaḥ
saḥ śāsti ciram aiśvaryam arīn ca kurute vaśe
6. yaḥ rājā vidyāsu abhivinītaḥ rājannayānugaḥ
saḥ ciram aiśvaryam śāsti ca arīn vaśe kurute
6. That king who is well-disciplined in the sciences and adheres to royal policy, he rules a long time with prosperity (aiśvarya) and brings his enemies under control.
संदधानो हि कालेन विगृह्णंश्चारिभिः सह ।
स्वपक्षवर्धनं कुर्वन्महदैश्वर्यमश्नुते ॥७॥
7. saṃdadhāno hi kālena vigṛhṇaṃścāribhiḥ saha ,
svapakṣavardhanaṃ kurvanmahadaiśvaryamaśnute.
7. saṃdadhānaḥ hi kālena vigṛhṇan ca aribhiḥ saha
svapakṣavardhanam kurvan mahat aiśvaryam aśnute
7. hi kālena saṃdadhānaḥ ca aribhiḥ saha vigṛhṇan
svapakṣavardhanam kurvan mahat aiśvaryam aśnute
7. Indeed, by making peace at the appropriate time and by fighting with enemies, while increasing his own side's strength, one attains great prosperity (aiśvarya).
हीयमानेन कर्तव्यो राज्ञा संधिः समेन च ।
न शत्रुमवमन्येत ज्यायान् कुर्वीत विग्रहम् ॥८॥
8. hīyamānena kartavyo rājñā saṃdhiḥ samena ca ,
na śatrumavamanyeta jyāyān kurvīta vigraham.
8. hīyamānena kartavyaḥ rājñā sandhiḥ samena ca
na śatrum avamanyeta jyāyān kurvīta vigraham
8. hīyamānena rājñā samena ca sandhiḥ kartavyaḥ.
śatrum na avamanyeta.
jyāyān vigraham kurvīta.
8. A king who is declining should form an alliance with an equal. One should not underestimate an enemy. A more powerful king, however, should wage war.
तन्मह्यं रोचते संधिः सह रामेण रावण ।
यदर्थमभियुक्ताः स्म सीता तस्मै प्रदीयताम् ॥९॥
9. tanmahyaṃ rocate saṃdhiḥ saha rāmeṇa rāvaṇa ,
yadarthamabhiyuktāḥ sma sītā tasmai pradīyatām.
9. tat mahyam rocate sandhiḥ saha rāmeṇa rāvaṇa
yat artham abhiyuktāḥ sma sīta tasmai pradīyatām
9. rāvaṇa,
tat sandhiḥ rāmeṇa saha mahyam rocate.
yat artham (vayam) abhiyuktāḥ sma,
tasmai sīta pradīyatām.
9. O Rāvaṇa, an alliance with Rāma seems appropriate to me. Sītā, for whom we are embroiled in conflict, should be returned to him.
तस्य देवर्षयः सर्वे गन्धर्वाश्च जयैषिणः ।
विरोधं मा गमस्तेन संधिस्ते तेन रोचताम् ॥१०॥
10. tasya devarṣayaḥ sarve gandharvāśca jayaiṣiṇaḥ ,
virodhaṃ mā gamastena saṃdhiste tena rocatām.
10. tasya devarṣayaḥ sarve gandharvāḥ ca jayeṣiṇaḥ
virodham mā gamaḥ tena sandhiḥ te tena rocatām
10. sarve devarṣayaḥ ca gandharvāḥ tasya jayeṣiṇaḥ.
mā tena virodham gamaḥ.
te tena sandhiḥ rocatām.
10. All the divine sages and Gandharvas desire his victory. Do not enter into conflict with him; rather, let an alliance with him be pleasing to you.
असृजद्भगवान्पक्षौ द्वावेव हि पितामहः ।
सुराणामसुराणां च धर्माधर्मौ तदाश्रयौ ॥११॥
11. asṛjadbhagavānpakṣau dvāveva hi pitāmahaḥ ,
surāṇāmasurāṇāṃ ca dharmādharmau tadāśrayau.
11. asṛjat bhagavān pakṣau dvau eva hi pitāmahaḥ
surāṇām asurāṇām ca dharmaḥ adharmaḥ tat-āśrayau
11. bhagavān pitāmahaḥ hi dvau pakṣau eva asṛjat: surāṇām ca asurāṇām.
dharmaḥ adharmaḥ ca tat-āśrayau.
11. The divine Grandfather (Brahmā) indeed created just two factions: those of the gods and those of the asuras. Righteousness (dharma) and unrighteousness (adharma) are based upon them.
धर्मो हि श्रूयते पक्षः सुराणां च महात्मनाम् ।
अधर्मो रक्षसं पक्षो ह्यसुराणां च रावण ॥१२॥
12. dharmo hi śrūyate pakṣaḥ surāṇāṃ ca mahātmanām ,
adharmo rakṣasaṃ pakṣo hyasurāṇāṃ ca rāvaṇa.
12. dharmaḥ hi śrūyate pakṣaḥ surāṇām ca mahātmanām
adharmaḥ rakṣasām pakṣaḥ hi asurāṇām ca rāvaṇa
12. rāvaṇa,
hi,
dharmaḥ,
surāṇām,
ca,
mahātmanām,
pakṣaḥ,
śrūyate.
adharmaḥ,
pakṣaḥ,
rakṣasām,
ca,
asurāṇām,
hi.
12. Indeed, natural law (dharma) is considered the side of the noble gods. Unrighteousness (adharma) is the side of the Rākṣasas and of the Asuras, O Rāvaṇa.
धर्मो वै ग्रसते ऽधर्मं ततः कृतमभूद् युगम् ।
अधर्मो ग्रसते धर्मं ततस्तिष्यः प्रवर्तते ॥१३॥
13. dharmo vai grasate'dharmaṃ tataḥ kṛtamabhūd yugam ,
adharmo grasate dharmaṃ tatastiṣyaḥ pravartate.
13. dharmaḥ vai grasate adharmam tataḥ kṛtam abhūt yugam
adharmaḥ grasate dharmam tataḥ tiṣyaḥ pravartate
13. vai dharmaḥ adharmam grasate tataḥ kṛtam yugam abhūt.
adharmaḥ dharmam grasate tataḥ tiṣyaḥ pravartate.
13. Indeed, when natural law (dharma) overcomes unrighteousness (adharma), then the Kṛta age (Golden Age) comes into being. When unrighteousness (adharma) overcomes natural law (dharma), then the Tiṣya (Kali) age commences.
तत्त्वया चरता लोकान्धर्मो विनिहतो महान् ।
अधर्मः प्रगृहीतश्च तेनास्मद्बलिनः परे ॥१४॥
14. tattvayā caratā lokāndharmo vinihato mahān ,
adharmaḥ pragṛhītaśca tenāsmadbalinaḥ pare.
14. tat tvayā caratā lokān dharmaḥ vinihataḥ mahān
adharmaḥ pragṛhītaḥ ca tena asmat balinaḥ pare
14. tat,
lokān caratā tvayā mahān dharmaḥ vinihataḥ.
ca adharmaḥ pragṛhītaḥ.
tena pare asmat balinaḥ.
14. Therefore, by you who wander through the worlds, great natural law (dharma) has been utterly destroyed, and unrighteousness (adharma) has been embraced. Because of this, our enemies have become stronger.
स प्रमादाद्विवृद्धस्ते ऽधर्मो ऽहिर्ग्रसते हि नः ।
विवर्धयति पक्षं च सुराणां सुरभावनः ॥१५॥
15. sa pramādādvivṛddhaste'dharmo'hirgrasate hi naḥ ,
vivardhayati pakṣaṃ ca surāṇāṃ surabhāvanaḥ.
15. saḥ pramādāt vivṛddhaḥ te adharmaḥ ahiḥ grasate hi
naḥ vivardhayati pakṣam ca surāṇām surabhāvanaḥ
15. te saḥ adharmaḥ pramādāt vivṛddhaḥ ahiḥ hi naḥ grasate.
ca (sa adharmaḥ) surabhāvanaḥ surāṇām pakṣam vivardhayati.
15. That unrighteousness (adharma) of yours, grown due to negligence, indeed devours us like a serpent. And that same unrighteousness, fostering the welfare of the gods (surabhāvanaḥ), strengthens the side of the gods.
विषयेषु प्रसक्तेन यत्किंचित्कारिणा त्वया ।
ऋषीणामग्निकल्पानामुद्वेगो जनितो महान् ।
तेषां प्रभावो दुर्धर्षः प्रदीप्त इव पावकः ॥१६॥
16. viṣayeṣu prasaktena yatkiṃcitkāriṇā tvayā ,
ṛṣīṇāmagnikalpānāmudvego janito mahān ,
teṣāṃ prabhāvo durdharṣaḥ pradīpta iva pāvakaḥ.
16. viṣayeṣu prasaktena yatkiṃcitkāriṇā
tvayā ṛṣīṇām agnikalpānām udvegaḥ
janitaḥ mahān teṣām prabhāvaḥ
durdharṣaḥ pradīptaḥ iva pāvakaḥ
16. tvayā viṣayeṣu prasaktena
yatkiṃcitkāriṇā agnikalpānām ṛṣīṇām mahān
udvegaḥ janitaḥ teṣām prabhāvaḥ
pradīptaḥ pāvakaḥ iva durdharṣaḥ
16. By you, who are excessively attached to sense objects and act indiscriminately, a great agitation has been caused among the fire-like sages. Their power is irresistible, like a blazing fire.
तपसा भावितात्मानो धर्मस्यानुग्रहे रताः ।
मुख्यैर्यज्ञैर्यजन्त्येते नित्यं तैस्तैर्द्विजातयः ॥१७॥
17. tapasā bhāvitātmāno dharmasyānugrahe ratāḥ ,
mukhyairyajñairyajantyete nityaṃ taistairdvijātayaḥ.
17. tapasā bhāvitātmānaḥ dharmasya anugrahe ratāḥ mukhyaiḥ
yajñaiḥ yajanti ete nityam taiḥ taiḥ dvijātayaḥ
17. ete dvijātayaḥ tapasā bhāvitātmānaḥ dharmasya anugrahe
ratāḥ nityam taiḥ taiḥ mukhyaiḥ yajñaiḥ yajanti
17. Those whose inner self (ātman) has been purified by asceticism (tapas), and who are devoted to upholding natural law (dharma), these twice-born constantly perform various principal Vedic rituals.
जुह्वत्यग्नींश्च विधिवद्वेदांश्चोच्चैरधीयते ।
अभिभूय च रक्षांसि ब्रह्मघोषानुदैरयन् ।
दिशो विप्रद्रुताः सर्वे स्तनयित्नुरिवोष्णगे ॥१८॥
18. juhvatyagnīṃśca vidhivadvedāṃścoccairadhīyate ,
abhibhūya ca rakṣāṃsi brahmaghoṣānudairayan ,
diśo vipradrutāḥ sarve stanayitnurivoṣṇage.
18. juhvati agnīn ca vidhivat vedān ca
uccaiḥ adhīyate abhibhūya ca rakṣāṃsi
brahmaghoṣān udairayan diśaḥ
vipradrutāḥ sarve stanayitnuḥ iva uṣṇage
18. ete (implied subject) vidhivat agnīn
juhvati ca uccaiḥ vedān adhīyate ca rakṣāṃsi
abhibhūya brahmaghoṣān udairayan sarve
diśaḥ vipradrutāḥ uṣṇage stanayitnuḥ iva
18. They methodically offer oblations into the sacred fires and loudly recite the Vedas. And having overcome the rākṣasas, they raise the sounds of Vedic chanting (brahmaghoṣa). All (enemies from) the directions flee, just like (they would from) a thunderclap in the hot season.
ऋषीणामग्निकल्पानामग्निहोत्रसमुत्थितः ।
आदत्ते रक्षसां तेजो धूमो व्याप्य दिशो दश ॥१९॥
19. ṛṣīṇāmagnikalpānāmagnihotrasamutthitaḥ ,
ādatte rakṣasāṃ tejo dhūmo vyāpya diśo daśa.
19. ṛṣīṇām agnikalpānām agnihotrasamutthitaḥ
ādatte rakṣasām tejaḥ dhūmaḥ vyāpya diśaḥ daśa
19. agnikalpānām ṛṣīṇām agnihotrasamutthitaḥ
dhūmaḥ diśaḥ daśa vyāpya rakṣasām tejaḥ ādatte
19. The smoke, which has arisen from the Vedic fire rituals (agnihotra) performed by the fire-like sages, pervades the ten directions and deprives the rākṣasas of their power.
तेषु तेषु च देशेषु पुण्येषु च दृढव्रतैः ।
चर्यमाणं तपस्तीव्रं संतापयति राक्षसान् ॥२०॥
20. teṣu teṣu ca deśeṣu puṇyeṣu ca dṛḍhavrataiḥ ,
caryamāṇaṃ tapastīvraṃ saṃtāpayati rākṣasān.
20. teṣu teṣu ca deśeṣu puṇyeṣu ca dṛḍhavrataiḥ
caryamāṇam tapas tīvram saṃtāpayati rākṣasān
20. dṛḍhavrataiḥ teṣu teṣu deśeṣu ca puṇyeṣu ca
tīvram tapas caryamāṇam rākṣasān saṃtāpayati
20. The intense asceticism (tapas) being performed by those with firm vows in those various regions and holy places torments the rākṣasas.
उत्पातान् विविधान्दृष्ट्वा घोरान्बहुविधांस्तथा ।
विनाशमनुपश्यामि सर्वेषां रक्षसामहम् ॥२१॥
21. utpātān vividhāndṛṣṭvā ghorānbahuvidhāṃstathā ,
vināśamanupaśyāmi sarveṣāṃ rakṣasāmaham.
21. utpātān vividhān dṛṣṭvā ghorān bahuvidhān
tathā vināśam anupaśyāmi sarveṣām rakṣasām aham
21. aham vividhān ghorān bahuvidhān tathā utpātān
dṛṣṭvā sarveṣām rakṣasām vināśam anupaśyāmi
21. Having observed various terrifying omens of many kinds, I foresee the destruction of all the rākṣasas.
खराभिस्तनिता घोरा मेघाः प्रतिभयंकरः ।
शोणितेनाभिवर्षन्ति लङ्कामुष्णेन सर्वतः ॥२२॥
22. kharābhistanitā ghorā meghāḥ pratibhayaṃkaraḥ ,
śoṇitenābhivarṣanti laṅkāmuṣṇena sarvataḥ.
22. kharābhiḥ stanitāḥ ghorāḥ meghāḥ pratibhayankaraḥ
śoṇitena abhivarṣanti laṅkām uṣṇena sarvataḥ
22. kharābhiḥ stanitāḥ ghorāḥ pratibhayankaraḥ meghāḥ
uṣṇena śoṇitena sarvataḥ laṅkām abhivarṣanti
22. Dreadful clouds, thundering with harsh roars and appearing utterly terrifying, shower Laṅkā everywhere with hot blood.
रुदतां वाहनानां च प्रपतन्त्यस्रबिन्दवः ।
ध्वजा ध्वस्ता विवर्णाश्च न प्रभान्ति यथापुरम् ॥२३॥
23. rudatāṃ vāhanānāṃ ca prapatantyasrabindavaḥ ,
dhvajā dhvastā vivarṇāśca na prabhānti yathāpuram.
23. rudatām vāhanānām ca prapatanti asrabindavaḥ
dhvajāḥ dhvastāḥ vivarṇāḥ ca na prabhānti yathāpuram
23. rudatām vāhanānām ca asrabindavaḥ prapatanti ca
dhvajāḥ dhvastāḥ vivarṇāḥ yathāpuram na prabhānti
23. From the weeping mounts (vāhana), drops of blood fall, and the banners, ruined and discolored, no longer shine as brightly as before.
व्याला गोमायवो गृध्रा वाशन्ति च सुभैरवम् ।
प्रविश्य लङ्कामनिशं समवायांश्च कुर्वते ॥२४॥
24. vyālā gomāyavo gṛdhrā vāśanti ca subhairavam ,
praviśya laṅkāmaniśaṃ samavāyāṃśca kurvate.
24. vyālāḥ gomāyavaḥ gṛdhrāḥ vāśanti ca subhairavam
praviśya laṅkām aniśam samavāyān ca kurvate
24. vyālāḥ gomāyavaḥ gṛdhrāḥ ca subhairavam vāśanti.
aniśam laṅkām praviśya ca samavāyān kurvate
24. Predatory animals, jackals, and vultures cry out very terrifyingly, constantly entering Lanka and forming unusual gatherings.
कालिकाः पाण्डुरैर्दन्तैः प्रहसन्त्यग्रतः स्थिताः ।
स्त्रियः स्वप्नेषु मुष्णन्त्यो गृहाणि प्रतिभाष्य च ॥२५॥
25. kālikāḥ pāṇḍurairdantaiḥ prahasantyagrataḥ sthitāḥ ,
striyaḥ svapneṣu muṣṇantyo gṛhāṇi pratibhāṣya ca.
25. kālikāḥ pāṇḍuraiḥ dantaiḥ prahasanti agrataḥ sthitāḥ
striyaḥ svapneṣu muṣṇantyaḥ gṛhāṇi pratibhāṣya ca
25. agrataḥ sthitāḥ kālikāḥ pāṇḍuraiḥ dantaiḥ prahasanti.
striyaḥ svapneṣu gṛhāṇi muṣṇantyaḥ pratibhāṣya ca
25. Dark figures with pale teeth laugh aloud, standing in front. Women, in dreams, steal from homes and revile them.
गृहाणां बलिकर्माणि श्वानः पर्युपभुञ्जते ।
खरा गोषु प्रजायन्ते मूषिका नकुलैः सह ॥२६॥
26. gṛhāṇāṃ balikarmāṇi śvānaḥ paryupabhuñjate ,
kharā goṣu prajāyante mūṣikā nakulaiḥ saha.
26. gṛhāṇām balikarmāṇi śvānaḥ paryupabhuñjate
kharāḥ goṣu prajāyante mūṣikāḥ nakulaiḥ saha
26. śvānaḥ gṛhāṇām balikarmāṇi paryupabhuñjate.
kharāḥ goṣu prajāyante.
mūṣikāḥ nakulaiḥ saha
26. Dogs consume the ritual offerings (balikarman) of homes. Donkeys are born among cows. Mice and mongooses are seen together.
मार्जारा द्वीपिभिः सार्धं सूकराः शुनकैः सह ।
किंनरा राक्षसैश्चापि समेयुर्मानुषैः सह ॥२७॥
27. mārjārā dvīpibhiḥ sārdhaṃ sūkarāḥ śunakaiḥ saha ,
kiṃnarā rākṣasaiścāpi sameyurmānuṣaiḥ saha.
27. mārjārāḥ dvīpibhiḥ sārdham sūkarāḥ śunakaiḥ saha
kiṃnarāḥ rākṣasaiḥ ca api sameyuḥ mānuṣaiḥ saha
27. mārjārāḥ dvīpibhiḥ sārdham,
sūkarāḥ śunakaiḥ saha,
kiṃnarāḥ ca api rākṣasaiḥ mānuṣaiḥ saha sameyuḥ
27. Cats unite with leopards, boars with dogs, and kinnaras even with rākṣasas and humans.
पाण्डुरा रक्तपादाश्च विहगाः कालचोदिताः ।
राक्षसानां विनाशाय कपोता विचरन्ति च ॥२८॥
28. pāṇḍurā raktapādāśca vihagāḥ kālacoditāḥ ,
rākṣasānāṃ vināśāya kapotā vicaranti ca.
28. pāṇḍurā raktapādāḥ ca vihagāḥ kālacoditāḥ
rākṣasānām vināśāya kapotāḥ vicaranti ca
28. pāṇḍurā raktapādāḥ ca vihagāḥ kapotāḥ
kālacoditāḥ rākṣasānām vināśāya vicaranti ca
28. Pale-white and red-footed birds, specifically pigeons, impelled by the decree of time, are roaming about for the annihilation of the rākṣasas.
चीकी कूचीति वाशन्त्यः शारिका वेश्मसु स्थिताः ।
पतन्ति ग्रथिताश्चापि निर्जिताः कलहैषिणः ॥२९॥
29. cīkī kūcīti vāśantyaḥ śārikā veśmasu sthitāḥ ,
patanti grathitāścāpi nirjitāḥ kalahaiṣiṇaḥ.
29. cīkī kūcī iti vāśantyaḥ śārikāḥ veśmasu sthitāḥ
patanti grathitāḥ ca api nirjitāḥ kalahaiṣiṇaḥ
29. veśmasu sthitāḥ cīkī kūcī iti vāśantyaḥ śārikāḥ
grathitāḥ ca api nirjitāḥ kalahaiṣiṇaḥ patanti
29. Starlings, uttering 'cīkī kūcī' sounds while settled in houses, fall down; and these quarrelsome birds also fall, appearing defeated and entangled.
करालो विकटो मुण्डः पुरुषः कृष्णपिङ्गलः ।
कालो गृहाणि सर्वेषां काले काले ऽन्ववेक्षते ।
एतान्यन्यानि दुष्टानि निमित्तान्युत्पतन्ति च ॥३०॥
30. karālo vikaṭo muṇḍaḥ puruṣaḥ kṛṣṇapiṅgalaḥ ,
kālo gṛhāṇi sarveṣāṃ kāle kāle'nvavekṣate ,
etānyanyāni duṣṭāni nimittānyutpatanti ca.
30. karālaḥ vikaṭaḥ muṇḍaḥ puruṣaḥ
kṛṣṇapiṅgalaḥ kālaḥ gṛhāṇi sarveṣām
kāle kāle anvavekṣate etāni anyāni
duṣṭāni nimittāni utpatanti ca
30. kālaḥ karālaḥ vikaṭaḥ muṇḍaḥ
kṛṣṇapiṅgalaḥ puruṣaḥ sarveṣām gṛhāṇi
kāle kāle anvavekṣate etāni anyāni
duṣṭāni nimittāni ca utpatanti
30. A formidable, frightful, bald, dark-yellowish person (puruṣa) - the cosmic force of time (kāla) - inspects the houses of all beings repeatedly. And these and other inauspicious omens also arise.
विष्णुं मन्यामहे रामं मानुषं देहमास्थितम् ।
न हि मानुषमात्रो ऽसौ राघवो दृढविक्रमः ॥३१॥
31. viṣṇuṃ manyāmahe rāmaṃ mānuṣaṃ dehamāsthitam ,
na hi mānuṣamātro'sau rāghavo dṛḍhavikramaḥ.
31. viṣṇum manyāmahe rāmam mānuṣam deham āsthitam
na hi mānuṣamātraḥ asau rāghavaḥ dṛḍhavikramaḥ
31. vayam (implied) rāmam mānuṣam deham āsthitam viṣṇum manyāmahe,
hi asau dṛḍhavikramaḥ rāghavaḥ na mānuṣamātraḥ
31. We consider Rāma to be Viṣṇu, who has assumed a human form. For this Rāghava, endowed with firm valor, is certainly not merely a human being.
येन बद्धः समुद्रस्य स सेतुः परमाद्भुतः ।
कुरुष्व नरराजेन संधिं रामेण रावण ॥३२॥
32. yena baddhaḥ samudrasya sa setuḥ paramādbhutaḥ ,
kuruṣva nararājena saṃdhiṃ rāmeṇa rāvaṇa.
32. yena baddhaḥ samudrasya saḥ setuḥ paramādbhutaḥ
kuruṣva nararājena sandhim rāmeṇa rāvaṇa
32. rāvaṇa yena saḥ paramādbhutaḥ setuḥ samudrasya
baddhaḥ nararājena rāmeṇa sandhim kuruṣva
32. O Rāvaṇa, by whom that exceedingly wondrous bridge across the ocean was constructed, make peace with Rāma, the king of men.
इदं वचस्तत्र निगद्य माल्यवन्परीक्ष्य रक्षोऽधिपतेर्मनः पुनः ।
अनुत्तमेषूत्तमपौरुषो बली बभूव तूष्णीं समवेक्ष्य रावणम् ॥३३॥
33. idaṃ vacastatra nigadya mālyavanparīkṣya rakṣo'dhipatermanaḥ punaḥ ,
anuttameṣūttamapauruṣo balī babhūva tūṣṇīṃ samavekṣya rāvaṇam.
33. idam vacaḥ tatra nigadya mālyavān
parīkṣya rakṣaḥ adhipateḥ manaḥ
punaḥ anuttameṣu uttamapauruṣaḥ balī
babhūva tūṣṇīm samavekṣya rāvaṇam
33. mālyavān balī anuttameṣu uttamapauruṣaḥ
tatra idam vacaḥ nigadya punaḥ
rakṣaḥ adhipateḥ manaḥ parīkṣya
rāvaṇam samavekṣya tūṣṇīm babhūva
33. Having spoken these words there, Mālyavān, who was mighty and possessed unsurpassed valor, again assessed the mind of the lord of rākṣasas. Then, upon observing Rāvaṇa, he became silent.