Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-1, chapter-8

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
तस्य त्वेवं प्रभावस्य धर्मज्ञस्य महात्मनः ।
सुतार्थं तप्यमानस्य नासीद्वंशकरः सुतः ॥१॥
1. tasya tvevaṃ prabhāvasya dharmajñasya mahātmanaḥ ,
sutārthaṃ tapyamānasya nāsīdvaṃśakaraḥ sutaḥ.
1. tasya tu evam prabhāvasya dharmajñasya mahātmanaḥ
sutārtham tapyamānasya na āsīt vaṃśakaraḥ sutaḥ
1. tasya tu evam prabhāvasya dharmajñasya mahātmanaḥ
sutārtham tapyamānasya vaṃśakaraḥ sutaḥ na āsīt
1. Yet, for that great-souled one (ātman), who was so mighty, knew righteousness (dharma), and was performing austerities (tapas) for a son, there was no son to continue his lineage.
चिन्तयानस्य तस्यैवं बुद्धिरासीन्महात्मनः ।
सुतार्थं वाजिमेधेन किमर्थं न यजाम्यहम् ॥२॥
2. cintayānasya tasyaivaṃ buddhirāsīnmahātmanaḥ ,
sutārthaṃ vājimedhena kimarthaṃ na yajāmyaham.
2. cintayānasya tasya evam buddhiḥ āsīt mahātmanaḥ
sutārtham vājimedhena kimartham na yajāmi aham
2. evam cintayānasya tasya mahātmanaḥ buddhiḥ āsīt
aham sutārtham vājimedhena kimartham na yajāmi
2. As that great-souled one (ātman) was thus contemplating, an idea came to him: "Why do I not perform the horse Vedic ritual (yajña) for the sake of a son?"
स निश्चितां मतिं कृत्वा यष्टव्यमिति बुद्धिमान् ।
मन्त्रिभिः सह धर्मात्मा सर्वैरेव कृतात्मभिः ॥३॥
3. sa niścitāṃ matiṃ kṛtvā yaṣṭavyamiti buddhimān ,
mantribhiḥ saha dharmātmā sarvaireva kṛtātmabhiḥ.
3. saḥ niścitām matim kṛtvā yaṣṭavyam iti buddhimān
mantribhiḥ saha dharmātmā sarvaiḥ eva kṛtātmabhiḥ
3. saḥ buddhimān dharmātmā 'yaṣṭavyam' iti niścitām
matim kṛtvā sarvaiḥ eva kṛtātmabhiḥ mantribhiḥ saha
3. That intelligent and righteous-souled one (dharma-ātman), having made the firm resolve, "A Vedic ritual (yajña) must be performed," then (consulted) with all his ministers, whose minds were disciplined.
ततो ऽब्रवीदिदं राजा सुमन्त्रं मन्त्रिसत्तमम् ।
शीघ्रमानय मे सर्वान् गुरूंस्तान् सपुरोहितान् ॥४॥
4. tato'bravīdidaṃ rājā sumantraṃ mantrisattamam ,
śīghramānaya me sarvān gurūṃstān sapurohitān.
4. tataḥ abravīt idam rājā sumantram mantrisattamam
śīghram ānaya me sarvān gurūn tān sapurohitān
4. tataḥ rājā mantrisattamam sumantram idam abravīt:
"me sarvān tān sapurohitān gurūn śīghram ānaya"
4. Then the King spoke this to Sumantra, the best of ministers: "Quickly bring to me all those preceptors, along with their priests."
एतच्छ्रुत्वा रहः सूतो राजानमिदमब्रवीत् ।
ऋत्विग्भिरुपदिष्टो ऽयं पुरावृत्तो मया श्रुतः ॥५॥
5. etacchrutvā rahaḥ sūto rājānamidamabravīt ,
ṛtvigbhirupadiṣṭo'yaṃ purāvṛtto mayā śrutaḥ.
5. etat śrutvā rahaḥ sūtaḥ rājānam idam abravīt |
ṛtvigbhiḥ upadiṣṭaḥ ayam purāvṛttaḥ mayā śrutaḥ
5. sūtaḥ etat śrutvā rahaḥ idam rājānam abravīt
ṛtvigbhiḥ upadiṣṭaḥ ayam purāvṛttaḥ mayā śrutaḥ
5. Having heard this, the charioteer (Sūta) privately said this to the king: "This ancient tale, which was taught by the priests, was heard by me."
सनत्कुमारो भगवान्पूर्वं कथितवान् कथाम् ।
ऋषीणां संनिधौ राजंस्तव पुत्रागमं प्रति ॥६॥
6. sanatkumāro bhagavānpūrvaṃ kathitavān kathām ,
ṛṣīṇāṃ saṃnidhau rājaṃstava putrāgamaṃ prati.
6. sanatkumāraḥ bhagavān pūrvam kathitavān kathām
| ṛṣīṇām saṃnidhau rājan tava putra āgamam prati
6. rājan,
bhagavān sanatkumāraḥ pūrvam ṛṣīṇām saṃnidhau tava putra āgamam prati kathām kathitavān
6. O King, the revered Sanatkumāra formerly told a story in the presence of the sages concerning the arrival of your son.
काश्यपस्य तु पुत्रो ऽस्ति विभाण्डक इति श्रुतः ।
ऋश्यशृङ्ग इति ख्यातस्तस्य पुत्रो भविष्यति ॥७॥
7. kāśyapasya tu putro'sti vibhāṇḍaka iti śrutaḥ ,
ṛśyaśṛṅga iti khyātastasya putro bhaviṣyati.
7. kāśyapasya tu putraḥ asti vibhāṇḍakaḥ iti śrutaḥ
| ṛṣyaśṛṅgaḥ iti khyātaḥ tasya putraḥ bhaviṣyati
7. tu kāśyapasya putraḥ vibhāṇḍakaḥ iti śrutaḥ asti
tasya putraḥ ṛṣyaśṛṅgaḥ iti khyātaḥ bhaviṣyati
7. Indeed, Kaśyapa has a son known as Vibhāṇḍaka. His son will be famous as Ṛṣyaśṛṅga.
स वने नित्यसंवृद्धो मुनिर्वनचरः सदा ।
नान्यं जानाति विप्रेन्द्रो नित्यं पित्रनुवर्तनात् ॥८॥
8. sa vane nityasaṃvṛddho munirvanacaraḥ sadā ,
nānyaṃ jānāti viprendro nityaṃ pitranuvartanāt.
8. saḥ vane nityasaṃvṛddhaḥ muniḥ vanacaraḥ sadā | na
anyam jānāti viprendraḥ nityam pitṛ anuvartanāt
8. saḥ nityasaṃvṛddhaḥ muniḥ sadā vane vanacaraḥ (asti)
viprendraḥ nityam pitṛ anuvartanāt anyam na jānāti
8. He, always grown up in the forest, is ever a forest-dwelling sage. This chief of Brahmins (viprendra) knows no one else, constantly due to his obedience (anuvartana) to his father.
द्वैविध्यं ब्रह्मचर्यस्य भविष्यति महात्मनः ।
लोकेषु प्रथितं राजन् विप्रैश्च कथितं सदा ॥९॥
9. dvaividhyaṃ brahmacaryasya bhaviṣyati mahātmanaḥ ,
lokeṣu prathitaṃ rājan vipraiśca kathitaṃ sadā.
9. dvaividhyam brahmacaryasya bhaviṣyati mahātmanaḥ
lokeṣu prathitam rājan vipraiḥ ca kathitam sadā
9. rājan mahātmanaḥ brahmacaryasya dvaividhyam
bhaviṣyati lokeṣu prathitam ca vipraiḥ sadā kathitam
9. O King, the celibacy (brahmacarya) practiced by a great soul (mahātman) will be of two kinds. This has been renowned among people and always articulated by Brahmins.
तस्यैवं वर्तमानस्य कालः समभिवर्तत ।
अग्निं शुश्रूषमाणस्य पितरं च यशस्विनम् ॥१०॥
10. tasyaivaṃ vartamānasya kālaḥ samabhivartata ,
agniṃ śuśrūṣamāṇasya pitaraṃ ca yaśasvinam.
10. tasya evam vartamānasya kālaḥ samabhivartata
agnim śuśrūṣamāṇasya pitaram ca yaśasvinam
10. evam agnim ca yaśasvinam pitaram śuśrūṣamāṇasya
vartamānasya tasya kālaḥ samabhivartata
10. While he was living in this way, devoutly serving the sacred fire and his illustrious father, the appointed time arrived for him.
एतस्मिन्नेव काले तु लोमपादः प्रतापवान् ।
अङ्गेषु प्रथितो राजा भविष्यति महाबलः ॥११॥
11. etasminneva kāle tu lomapādaḥ pratāpavān ,
aṅgeṣu prathito rājā bhaviṣyati mahābalaḥ.
11. etasmin eva kāle tu lomapādaḥ pratāpavān
aṅgeṣu prathitaḥ rājā bhaviṣyati mahābalaḥ
11. tu etasmin eva kāle lomapādaḥ pratāpavān
mahābalaḥ rājā aṅgeṣu prathitaḥ bhaviṣyati
11. Indeed, at this very time, a greatly powerful and glorious king named Lomapada will rule, renowned throughout the Anga kingdom.
तस्य व्यतिक्रमाद् राज्ञो भविष्यति सुदारुणा ।
अनावृष्टिः सुघोरा वै सर्वभूतभयावहा ॥१२॥
12. tasya vyatikramād rājño bhaviṣyati sudāruṇā ,
anāvṛṣṭiḥ sughorā vai sarvabhūtabhayāvahā.
12. tasya vyatikramāt rājñaḥ bhaviṣyati sudāruṇā
anāvṛṣṭiḥ sughorā vai sarvabhūtabhayāvahā
12. tasya rājñaḥ vyatikramāt vai sudāruṇā sughorā
sarvabhūtabhayāvahā anāvṛṣṭiḥ bhaviṣyati
12. Due to that king's transgression, there will certainly be an extremely harsh and dreadful drought, which will cause fear to all beings.
अनावृष्ट्यां तु वृत्तायां राजा दुःखसमन्वितः ।
ब्राह्मणाञ् श्रुतवृद्धांश्च समानीय प्रवक्ष्यति ॥१३॥
13. anāvṛṣṭyāṃ tu vṛttāyāṃ rājā duḥkhasamanvitaḥ ,
brāhmaṇāñ śrutavṛddhāṃśca samānīya pravakṣyati.
13. anāvṛṣṭyām tu vṛttāyām rājā duḥkha-samanvitaḥ
brāhmaṇān śruta-vṛddhān ca samānīya pravakṣyati
13. anāvṛṣṭyām vṛttāyām tu rājā duḥkha-samanvitaḥ
śruta-vṛddhān brāhmaṇān ca samānīya pravakṣyati
13. When a drought has occurred, the king, filled with sorrow, will assemble the Brahmins who are learned and elderly, and will address them.
भवन्तः श्रुतधर्माणो लोकचारित्रवेदिनः ।
समादिशन्तु नियमं प्रायश्चित्तं यथा भवेत् ॥१४॥
14. bhavantaḥ śrutadharmāṇo lokacāritravedinaḥ ,
samādiśantu niyamaṃ prāyaścittaṃ yathā bhavet.
14. bhavantaḥ śruta-dharmāṇaḥ loka-cāritra-vedinaḥ
samādiśantu niyamam prāyaścittam yathā bhavet
14. bhavantaḥ śruta-dharmāṇaḥ loka-cāritra-vedinaḥ yathā
bhavet (iti) niyamam prāyaścittam (ca) samādiśantu
14. You, being learned in the sacred law (dharma) and knowledgeable of worldly customs, should prescribe a rule and an expiation (prāyaścitta) so that [the situation] may be resolved.
वक्ष्यन्ति ते महीपालं ब्राह्मणा वेदपारगाः ।
विभाण्डकसुतं राजन् सर्वोपायैरिहानय ॥१५॥
15. vakṣyanti te mahīpālaṃ brāhmaṇā vedapāragāḥ ,
vibhāṇḍakasutaṃ rājan sarvopāyairihānaya.
15. vakṣyanti te mahīpālam brāhmaṇāḥ veda-pārāgāḥ
vibhāṇḍaka-sutam rājan sarva-upāyaiḥ iha ānaya
15. te veda-pārāgāḥ brāhmaṇāḥ mahīpālam vakṣyanti rājan,
vibhāṇḍaka-sutam sarva-upāyaiḥ iha ānaya
15. Those Brahmins, who are masters of the Vedas, will say to the king: "O King, bring the son of Vibhāṇḍaka here by all possible means."
आनाय्य च महीपाल ऋश्यशृङ्गं सुसत्कृतम् ।
प्रयच्छ कन्यां शान्तां वै विधिना सुसमाहितः ॥१६॥
16. ānāyya ca mahīpāla ṛśyaśṛṅgaṃ susatkṛtam ,
prayaccha kanyāṃ śāntāṃ vai vidhinā susamāhitaḥ.
16. ānāyya ca mahīpāla ṛśyaśṛṅgam su-satkṛtam
prayaccha kanyām śāntām vai vidhinā su-samāhitaḥ
16. mahīpāla ca,
su-samāhitaḥ (san),
su-satkṛtam ṛśyaśṛṅgam ānāyya,
vai vidhinā śāntām kanyām prayaccha
16. And, O king, having properly honored and brought Ṛṣyaśṛṅga, you should give him the daughter Śāntā according to the prescribed ritual, being deeply focused.
तेषां तु वचनं श्रुत्वा राजा चिन्तां प्रपत्स्यते ।
केनोपायेन वै शक्यमिहानेतुं स वीर्यवान् ॥१७॥
17. teṣāṃ tu vacanaṃ śrutvā rājā cintāṃ prapatsyate ,
kenopāyena vai śakyamihānetuṃ sa vīryavān.
17. teṣām tu vacanam śrutvā rājā cintām prapattsyate
kena upāyena vai śakyam iha ānetum saḥ vīryavān
17. teṣām vacanam śrutvā rājā tu cintām prapattsyate
saḥ vīryavān kena upāyena vai iha ānetum śakyam
17. But having heard their words, the king will become anxious, wondering: 'By what means can that powerful one be brought here?'
ततो राजा विनिश्चित्य सह मन्त्रिभिरात्मवान् ।
पुरोहितममात्यांश्च प्रेषयिष्यति सत्कृतान् ॥१८॥
18. tato rājā viniścitya saha mantribhirātmavān ,
purohitamamātyāṃśca preṣayiṣyati satkṛtān.
18. tataḥ rājā viniścitya saha mantribhiḥ ātmavān
purohitam amātyān ca preṣayiṣyati satkṛtān
18. tataḥ ātmavān rājā mantribhiḥ saha viniścitya
satkṛtān purohitam ca amātyān preṣayiṣyati
18. Then, the wise (ātman) king, having made a decision with his ministers, will send forth the highly respected royal priest and his other counselors.
ते तु राज्ञो वचः श्रुत्वा व्यथिता वनताननाः ।
न गच्छेम ऋषेर्भीता अनुनेष्यन्ति तं नृपम् ॥१९॥
19. te tu rājño vacaḥ śrutvā vyathitā vanatānanāḥ ,
na gacchema ṛṣerbhītā anuneṣyanti taṃ nṛpam.
19. te tu rājñaḥ vacaḥ śrutvā vyathitāḥ vanatānanāḥ
na gacchema ṛṣeḥ bhītāḥ anuneṣyanti tam nṛpam
19. te tu rājñaḥ vacaḥ śrutvā vyathitāḥ vanatānanāḥ
ṛṣeḥ bhītāḥ na gacchema iti tam nṛpam anuneṣyanti
19. But they, having heard the king's command, became distressed and downcast. Afraid of the sage, they will entreat the king, saying, 'We should not go.'
वक्ष्यन्ति चिन्तयित्वा ते तस्योपायांश्च तान् क्षमान् ।
आनेष्यामो वयं विप्रं न च दोषो भविष्यति ॥२०॥
20. vakṣyanti cintayitvā te tasyopāyāṃśca tān kṣamān ,
āneṣyāmo vayaṃ vipraṃ na ca doṣo bhaviṣyati.
20. vakṣyanti cintayitvā te tasya upāyān ca tān kṣamān
āneṣyāmaḥ vayam vipram na ca doṣaḥ bhaviṣyati
20. te cintayitvā tasya tān ca kṣamān upāyān vakṣyanti
vayam vipram āneṣyāmaḥ ca doṣaḥ na bhaviṣyati
20. Having considered the matter, they will then propose suitable methods to the king and say: 'We ourselves will bring the sage, and there will be no harm done.'
एवमङ्गाधिपेनैव गणिकाभिरृषेः सुतः ।
आनीतो ऽवर्षयद्देवः शान्ता चास्मै प्रदीयते ॥२१॥
21. evamaṅgādhipenaiva gaṇikābhirṛṣeḥ sutaḥ ,
ānīto'varṣayaddevaḥ śāntā cāsmai pradīyate.
21. evam aṅgādhipena eva gaṇikābhiḥ ṛṣeḥ sutaḥ
ānītaḥ avarṣayat devaḥ śāntā ca asmai pradīyate
21. evam aṅgādhipena eva gaṇikābhiḥ ṛṣeḥ sutaḥ ānītaḥ.
devaḥ avarṣayat.
ca śāntā asmai pradīyate.
21. Thus, the son of the sage was brought by the king of Anga himself, accompanied by courtesans. The god (Indra) caused rain to fall, and Shanta was given to him.
ऋश्यशृङ्गस्तु जामाता पुत्रांस्तव विधास्यति ।
सनत्कुमारकथितमेतावद्व्याहृतं मया ॥२२॥
22. ṛśyaśṛṅgastu jāmātā putrāṃstava vidhāsyati ,
sanatkumārakathitametāvadvyāhṛtaṃ mayā.
22. ṛśyaśṛṅgaḥ tu jāmātā putrān tava vidhāsyati
sanatkumārakathitam etāvat vyāhṛtam mayā
22. ṛśyaśṛṅgaḥ tu,
tava jāmātā,
putrān vidhāsyati.
etāvat sanatkumārakathitam mayā vyāhṛtam.
22. Ṛṣyaśṛṅga, your son-in-law, will indeed beget sons for you. This much has been declared by me, as it was narrated by Sanatkumāra.
अथ हृष्टो दशरथः सुमन्त्रं प्रत्यभाषत ।
यथर्ष्यशृङ्गस्त्वानीतो विस्तरेण त्वयोच्यताम् ॥२३॥
23. atha hṛṣṭo daśarathaḥ sumantraṃ pratyabhāṣata ,
yatharṣyaśṛṅgastvānīto vistareṇa tvayocyatām.
23. atha hṛṣṭaḥ daśarathaḥ sumantram pratyabhāṣata
yathā ṛṣyaśṛṅgaḥ tu ānītaḥ vistareṇa tvayā ucyatām
23. atha hṛṣṭaḥ daśarathaḥ sumantram pratyabhāṣata: "yathā ṛṣyaśṛṅgaḥ tu ānītaḥ,
(tat) vistareṇa tvayā ucyatām.
"
23. Then, the delighted Dasharatha spoke to Sumantra, saying: 'Please describe in detail how Ṛṣyaśṛṅga was brought.'