वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-22
ततस्तमक्षोभ्यबलं लङ्कायां नृपतेश्चरः ।
सुवेले राघवं शैले निविष्टं प्रत्यवेदयन् ॥१॥
सुवेले राघवं शैले निविष्टं प्रत्यवेदयन् ॥१॥
1. tatastamakṣobhyabalaṃ laṅkāyāṃ nṛpateścaraḥ ,
suvele rāghavaṃ śaile niviṣṭaṃ pratyavedayan.
suvele rāghavaṃ śaile niviṣṭaṃ pratyavedayan.
1.
tataḥ tam akṣobhyabalam laṅkāyām nṛpateḥ caraḥ
suvele rāghavam śaile niviṣṭam pratyavedayan
suvele rāghavam śaile niviṣṭam pratyavedayan
1.
Then, the spies of the king reported that Rāma, whose strength was unshakeable, had encamped on Mount Suvela in Laṅkā.
चाराणां रावणः श्रुत्वा प्राप्तं रामं महाबलम् ।
जातोद्वेगो ऽभवत् किं चित् सचिवांश्चेदमब्रवीत् ॥२॥
जातोद्वेगो ऽभवत् किं चित् सचिवांश्चेदमब्रवीत् ॥२॥
2. cārāṇāṃ rāvaṇaḥ śrutvā prāptaṃ rāmaṃ mahābalam ,
jātodvego'bhavat kiṃ cit sacivāṃścedamabravīt.
jātodvego'bhavat kiṃ cit sacivāṃścedamabravīt.
2.
cārāṇām rāvaṇaḥ śrutvā prāptam rāmam mahābalam
jātodvegaḥ abhavat kim cit sacivān ca idam abravīt
jātodvegaḥ abhavat kim cit sacivān ca idam abravīt
2.
Having heard from the spies that mighty Rāma had arrived, Rāvaṇa became somewhat agitated and spoke this to his ministers.
मन्त्रिणः शीघ्रमायान्तु सर्वे वै सुसमाहिताः ।
अयं नो मन्त्रकालो हि संप्राप्त इव राक्षसाः ॥३॥
अयं नो मन्त्रकालो हि संप्राप्त इव राक्षसाः ॥३॥
3. mantriṇaḥ śīghramāyāntu sarve vai susamāhitāḥ ,
ayaṃ no mantrakālo hi saṃprāpta iva rākṣasāḥ.
ayaṃ no mantrakālo hi saṃprāpta iva rākṣasāḥ.
3.
mantriṇaḥ śīghram āyāntu sarve vai susamāhitāḥ
ayam naḥ mantrakālaḥ hi samprāptaḥ iva rākṣasāḥ
ayam naḥ mantrakālaḥ hi samprāptaḥ iva rākṣasāḥ
3.
All ministers, come quickly and attentively! For it seems this is indeed our time for consultation, O rākṣasas.
तस्य तच्छासनं श्रुत्वा मन्त्रिणो ऽभ्यागमन्द्रुतम् ।
ततः संमन्त्रयामास सचिवै राक्षसैः सह ॥४॥
ततः संमन्त्रयामास सचिवै राक्षसैः सह ॥४॥
4. tasya tacchāsanaṃ śrutvā mantriṇo'bhyāgamandrutam ,
tataḥ saṃmantrayāmāsa sacivai rākṣasaiḥ saha.
tataḥ saṃmantrayāmāsa sacivai rākṣasaiḥ saha.
4.
tasya tat śāsanam śrutvā mantriṇaḥ abhyāgaman drutam
tataḥ saṃmantrayāmāsa sacivaiḥ rākṣasaiḥ saha
tataḥ saṃmantrayāmāsa sacivaiḥ rākṣasaiḥ saha
4.
Having heard his command, the ministers quickly approached. Thereupon, he consulted with the rākṣasa ministers.
मन्त्रयित्वा स दुर्धर्षः क्षमं यत् समनन्तरम् ।
विसर्जयित्वा सचिवान्प्रविवेश स्वमालयम् ॥५॥
विसर्जयित्वा सचिवान्प्रविवेश स्वमालयम् ॥५॥
5. mantrayitvā sa durdharṣaḥ kṣamaṃ yat samanantaram ,
visarjayitvā sacivānpraviveśa svamālayam.
visarjayitvā sacivānpraviveśa svamālayam.
5.
mantrayitvā saḥ durdharṣaḥ kṣamam yat samanantaram
visarjayitvā sacivān praviveśa svam ālayam
visarjayitvā sacivān praviveśa svam ālayam
5.
saḥ durdharṣaḥ yat kṣamam mantrayitvā samanantaram
sacivān visarjayitvā svam ālayam praviveśa
sacivān visarjayitvā svam ālayam praviveśa
5.
That formidable one, after deliberating on what was appropriate, immediately dismissed his ministers and then entered his own palace.
ततो राक्षसमाहूय विद्युज्जिह्वं महाबलम् ।
मायाविदं महामायः प्राविशद् यत्र मैथिली ॥६॥
मायाविदं महामायः प्राविशद् यत्र मैथिली ॥६॥
6. tato rākṣasamāhūya vidyujjihvaṃ mahābalam ,
māyāvidaṃ mahāmāyaḥ prāviśad yatra maithilī.
māyāvidaṃ mahāmāyaḥ prāviśad yatra maithilī.
6.
tataḥ rākṣasam āhūya vidyujjihvam mahābalam
māyāvidam mahāmāyaḥ prāviśat yatra maithilī
māyāvidam mahāmāyaḥ prāviśat yatra maithilī
6.
tataḥ mahāmāyaḥ mahābalam māyāvidam vidyujjihvam
rākṣasam āhūya yatra maithilī prāviśat
rākṣasam āhūya yatra maithilī prāviśat
6.
Then, the great illusionist (mahāmāya) summoned the mighty demon Vidyujjihva, who was skilled in illusion (māyā), and entered the place where Sītā was.
विद्युज्जिह्वं च मायाज्ञमब्रवीद् राक्षसाधिपः ।
मोहयिष्यामहे सीतां मायया जनकात्मजाम् ॥७॥
मोहयिष्यामहे सीतां मायया जनकात्मजाम् ॥७॥
7. vidyujjihvaṃ ca māyājñamabravīd rākṣasādhipaḥ ,
mohayiṣyāmahe sītāṃ māyayā janakātmajām.
mohayiṣyāmahe sītāṃ māyayā janakātmajām.
7.
vidyujjihvam ca māyājñam abravīt rākṣasādhipaḥ
mohayiṣyāmahe sītām māyayā janakātmajām
mohayiṣyāmahe sītām māyayā janakātmajām
7.
ca rākṣasādhipaḥ māyājñam vidyujjihvam abravīt
mohayiṣyāmahe sītām māyayā janakātmajām
mohayiṣyāmahe sītām māyayā janakātmajām
7.
And the lord of the Rākṣasas said to Vidyujjihva, the expert in illusion (māyā): 'We shall bewilder Sītā, Janaka's daughter, by means of illusion (māyā).'
शिरो मायामयं गृह्य राघवस्य निशाचर ।
मां त्वं समुपतिष्ठस्व महच्च सशरं धनुः ॥८॥
मां त्वं समुपतिष्ठस्व महच्च सशरं धनुः ॥८॥
8. śiro māyāmayaṃ gṛhya rāghavasya niśācara ,
māṃ tvaṃ samupatiṣṭhasva mahacca saśaraṃ dhanuḥ.
māṃ tvaṃ samupatiṣṭhasva mahacca saśaraṃ dhanuḥ.
8.
śiraḥ māyāmayam gṛhya rāghavasya niśācara mām
tvam samupatiṣṭhasva mahat ca saśaram dhanuḥ
tvam samupatiṣṭhasva mahat ca saśaram dhanuḥ
8.
niśācara tvam rāghavasya māyāmayam śiraḥ ca
mahat saśaram dhanuḥ gṛhya mām samupatiṣṭhasva
mahat saśaram dhanuḥ gṛhya mām samupatiṣṭhasva
8.
You, O night-roaming demon, take an illusory head of Rāghava and a great bow with arrows, and then present yourself before me.
एवमुक्तस्तथेत्याह विद्युज्जिह्वो निशाचरः ।
तस्य तुष्टो ऽभवद् राजा प्रददौ च विभूषणम् ॥९॥
तस्य तुष्टो ऽभवद् राजा प्रददौ च विभूषणम् ॥९॥
9. evamuktastathetyāha vidyujjihvo niśācaraḥ ,
tasya tuṣṭo'bhavad rājā pradadau ca vibhūṣaṇam.
tasya tuṣṭo'bhavad rājā pradadau ca vibhūṣaṇam.
9.
evam uktaḥ tathā iti āha vidyutjihvaḥ niśācaraḥ
tasya tuṣṭaḥ abhavat rājā pradadau ca vibhūṣaṇam
tasya tuṣṭaḥ abhavat rājā pradadau ca vibhūṣaṇam
9.
evam uktaḥ niśācaraḥ vidyutjihvaḥ tathā iti āha
rājā tasya tuṣṭaḥ abhavat ca vibhūṣaṇam pradadau
rājā tasya tuṣṭaḥ abhavat ca vibhūṣaṇam pradadau
9.
Thus addressed, Vidyutjihva, the demon, replied, 'So be it!' The king was pleased with him and gave him an ornament.
अशोकवनिकायां तु प्रविवेश महाबलः ।
ततो दीनामदैन्यार्हां ददर्श धनदानुजः ।
अधोमुखीं शोकपरामुपविष्टां महीतले ॥१०॥
ततो दीनामदैन्यार्हां ददर्श धनदानुजः ।
अधोमुखीं शोकपरामुपविष्टां महीतले ॥१०॥
10. aśokavanikāyāṃ tu praviveśa mahābalaḥ ,
tato dīnāmadainyārhāṃ dadarśa dhanadānujaḥ ,
adhomukhīṃ śokaparāmupaviṣṭāṃ mahītale.
tato dīnāmadainyārhāṃ dadarśa dhanadānujaḥ ,
adhomukhīṃ śokaparāmupaviṣṭāṃ mahītale.
10.
aśokavanikāyām tu praviveśa
mahābalaḥ tataḥ dīnām adainyārhām
dadarśa dhanadānujaḥ adhomukhīm
śokaparām upaviṣṭām mahītale
mahābalaḥ tataḥ dīnām adainyārhām
dadarśa dhanadānujaḥ adhomukhīm
śokaparām upaviṣṭām mahītale
10.
mahābalaḥ aśokavanikāyām tu
praviveśa tataḥ dhanadānujaḥ dīnām
adainyārhām adhomukhīm
śokaparām mahītale upaviṣṭām dadarśa
praviveśa tataḥ dhanadānujaḥ dīnām
adainyārhām adhomukhīm
śokaparām mahītale upaviṣṭām dadarśa
10.
The mighty Hanumān then entered the Aśoka grove. There, Rāvaṇa, the younger brother of Kubera, saw her - miserable, though undeserving of such misery - with her face downcast, overwhelmed by sorrow, and seated on the ground.
भर्तारमेव ध्यायन्तीमशोकवनिकां गताम् ।
उपास्यमानां घोराभी राक्षसीभिरदूरतः ॥११॥
उपास्यमानां घोराभी राक्षसीभिरदूरतः ॥११॥
11. bhartārameva dhyāyantīmaśokavanikāṃ gatām ,
upāsyamānāṃ ghorābhī rākṣasībhiradūrataḥ.
upāsyamānāṃ ghorābhī rākṣasībhiradūrataḥ.
11.
bhartāram eva dhyāyantīm aśokavanikām gatām
upāsyāmānām ghorābhiḥ rākṣasībhiḥ adūrataḥ
upāsyāmānām ghorābhiḥ rākṣasībhiḥ adūrataḥ
11.
bhartāram eva dhyāyantīm aśokavanikām gatām
ghorābhiḥ rākṣasībhiḥ adūrataḥ upāsyāmānām
ghorābhiḥ rākṣasībhiḥ adūrataḥ upāsyāmānām
11.
Meditating solely on her husband, she had come to the Aśoka grove, attended by dreadful demonesses not far away.
उपसृत्य ततः सीतां प्रहर्षन्नाम कीर्तयन् ।
इदं च वचनं धृष्टमुवाच जनकात्मजाम् ॥१२॥
इदं च वचनं धृष्टमुवाच जनकात्मजाम् ॥१२॥
12. upasṛtya tataḥ sītāṃ praharṣannāma kīrtayan ,
idaṃ ca vacanaṃ dhṛṣṭamuvāca janakātmajām.
idaṃ ca vacanaṃ dhṛṣṭamuvāca janakātmajām.
12.
upasṛtya tataḥ sītām praharṣan nāma kīrtayan
idam ca vacanam dhṛṣṭam uvāca janakātmajām
idam ca vacanam dhṛṣṭam uvāca janakātmajām
12.
tataḥ sītām upasṛtya nāma kīrtayan praharṣan
ca idam dhṛṣṭam vacanam janakātmajām uvāca
ca idam dhṛṣṭam vacanam janakātmajām uvāca
12.
Then, approaching Sītā, (Rāvaṇa), rejoicing and proclaiming his name/power, spoke these bold words to Janaka's daughter.
सान्त्व्यमाना मया भद्रे यमुपाश्रित्य वल्गसे ।
खर हन्ता स ते भर्ता राघवः समरे हतः ॥१३॥
खर हन्ता स ते भर्ता राघवः समरे हतः ॥१३॥
13. sāntvyamānā mayā bhadre yamupāśritya valgase ,
khara hantā sa te bhartā rāghavaḥ samare hataḥ.
khara hantā sa te bhartā rāghavaḥ samare hataḥ.
13.
sāntvyamānā mayā bhadre yam upāśritya valgase
khara hantā saḥ te bhartā rāghavaḥ samare hataḥ
khara hantā saḥ te bhartā rāghavaḥ samare hataḥ
13.
bhadre mayā sāntvyamānā yam upāśritya valgase
saḥ khara hantā te bhartā rāghavaḥ samare hataḥ
saḥ khara hantā te bhartā rāghavaḥ samare hataḥ
13.
Though I am consoling you, O auspicious lady, upon whom do you rely and boast so defiantly? That Rāghava, your husband, the slayer of Khara, has been killed in battle.
छिन्नं ते सर्वतो मूलं दर्पस्ते निहतो मया ।
व्यसनेनात्मनः सीते मम भार्या भविष्यसि ॥१४॥
व्यसनेनात्मनः सीते मम भार्या भविष्यसि ॥१४॥
14. chinnaṃ te sarvato mūlaṃ darpaste nihato mayā ,
vyasanenātmanaḥ sīte mama bhāryā bhaviṣyasi.
vyasanenātmanaḥ sīte mama bhāryā bhaviṣyasi.
14.
chinnam te sarvataḥ mūlam darpaḥ te nihataḥ mayā
vyasanena ātmanaḥ sīte mama bhāryā bhaviṣyasi
vyasanena ātmanaḥ sīte mama bhāryā bhaviṣyasi
14.
sīte te mūlam sarvataḥ chinnam te darpaḥ mayā
nihataḥ ātmanaḥ vyasanena mama bhāryā bhaviṣyasi
nihataḥ ātmanaḥ vyasanena mama bhāryā bhaviṣyasi
14.
Your foundation has been completely severed; your pride has been crushed by me. O Sītā, in your distress, you will become my wife.
अल्पपुण्ये निवृत्तार्थे मूढे पण्डितमानिनि ।
शृणु भर्तृबधं सीते घोरं वृत्रवधं यथा ॥१५॥
शृणु भर्तृबधं सीते घोरं वृत्रवधं यथा ॥१५॥
15. alpapuṇye nivṛttārthe mūḍhe paṇḍitamānini ,
śṛṇu bhartṛbadhaṃ sīte ghoraṃ vṛtravadhaṃ yathā.
śṛṇu bhartṛbadhaṃ sīte ghoraṃ vṛtravadhaṃ yathā.
15.
alpapuṇye nivṛttārthe mūḍhe paṇḍitamānini śṛṇu
bhartṛvadham sīte ghoram vṛtravadham yathā
bhartṛvadham sīte ghoram vṛtravadham yathā
15.
alpapuṇye nivṛttārthe mūḍhe paṇḍitamānini sīte
ghoram bhartṛvadham vṛtravadham yathā śṛṇu
ghoram bhartṛvadham vṛtravadham yathā śṛṇu
15.
O you of meager merit, whose purpose has come to an end, O foolish woman who considers herself wise! Listen, Sītā, to the terrible slaying of your husband, just like the killing of Vṛtra.
समायातः समुद्रान्तं मां हन्तुं किल राघवः ।
वानरेन्द्रप्रणीतेन बलेन महता वृतः ॥१६॥
वानरेन्द्रप्रणीतेन बलेन महता वृतः ॥१६॥
16. samāyātaḥ samudrāntaṃ māṃ hantuṃ kila rāghavaḥ ,
vānarendrapraṇītena balena mahatā vṛtaḥ.
vānarendrapraṇītena balena mahatā vṛtaḥ.
16.
samāyātaḥ samudrāntam mām hantum kila rāghavaḥ
vānarendrapraṇītena balena mahatā vṛtaḥ
vānarendrapraṇītena balena mahatā vṛtaḥ
16.
rāghavaḥ mām hantum kila samudrāntam samāyātaḥ
vānarendrapraṇītena mahatā balena vṛtaḥ
vānarendrapraṇītena mahatā balena vṛtaḥ
16.
Rāghava, it is said, arrived at the ocean's edge to kill me, accompanied by a vast army led by the king of monkeys.
संनिविष्टः समुद्रस्य तीरमासाद्य दक्षिणम् ।
बलेन महता रामो व्रजत्यस्तं दिवाकरे ॥१७॥
बलेन महता रामो व्रजत्यस्तं दिवाकरे ॥१७॥
17. saṃniviṣṭaḥ samudrasya tīramāsādya dakṣiṇam ,
balena mahatā rāmo vrajatyastaṃ divākare.
balena mahatā rāmo vrajatyastaṃ divākare.
17.
saṃniviṣṭaḥ samudrasya tīram āsādya dakṣiṇam
balena mahatā rāmaḥ vrajati astam divākare
balena mahatā rāmaḥ vrajati astam divākare
17.
rāmaḥ mahatā balena samudrasya dakṣiṇam tīram
āsādya divākare astam vrajati saṃniviṣṭaḥ
āsādya divākare astam vrajati saṃniviṣṭaḥ
17.
Having reached the southern shore of the ocean with a mighty army, Rāma was proceeding towards the west as the sun was setting.
अथाध्वनि परिश्रान्तमर्धरात्रे स्थितं बलम् ।
सुखसुप्तं समासाद्य चारितं प्रथमं चरैः ॥१८॥
सुखसुप्तं समासाद्य चारितं प्रथमं चरैः ॥१८॥
18. athādhvani pariśrāntamardharātre sthitaṃ balam ,
sukhasuptaṃ samāsādya cāritaṃ prathamaṃ caraiḥ.
sukhasuptaṃ samāsādya cāritaṃ prathamaṃ caraiḥ.
18.
atha adhvanī pariśrāntam ardharātre sthitam balam
sukhasuptam samāsādya cāritam prathamam caraiḥ
sukhasuptam samāsādya cāritam prathamam caraiḥ
18.
atha caraiḥ adhvanī pariśrāntam ardharātre sthitam
sukhasuptam balam samāsādya prathamam cāritam
sukhasuptam balam samāsādya prathamam cāritam
18.
Then, having approached the army, which was exhausted on the march, halted at midnight, and deeply asleep, it was first stirred up by the spies.
तत् प्रहस्तप्रणीतेन बलेन महता मम ।
बलमस्य हतं रात्रौ यत्र रामः सुलक्ष्मणः ॥१९॥
बलमस्य हतं रात्रौ यत्र रामः सुलक्ष्मणः ॥१९॥
19. tat prahastapraṇītena balena mahatā mama ,
balamasya hataṃ rātrau yatra rāmaḥ sulakṣmaṇaḥ.
balamasya hataṃ rātrau yatra rāmaḥ sulakṣmaṇaḥ.
19.
tat prahastapraṇītena balena mahatā mama balam
asya hatam rātrau yatra rāmaḥ sulakṣmaṇaḥ
asya hatam rātrau yatra rāmaḥ sulakṣmaṇaḥ
19.
mama prahastapraṇītena mahatā balena tat asya
balam rātrau hatam yatra rāmaḥ sulakṣmaṇaḥ
balam rātrau hatam yatra rāmaḥ sulakṣmaṇaḥ
19.
That army of his was destroyed at night by my mighty force, led by Prahasta, at the very spot where Rāma was with Lakshmana.
पट्टसान्परिघान् खड्गांश्चक्रान्दण्डान्महायसान् ।
बाणजालानि शूलानि भास्वरान् कूटमुद्गरान् ॥२०॥
बाणजालानि शूलानि भास्वरान् कूटमुद्गरान् ॥२०॥
20. paṭṭasānparighān khaḍgāṃścakrāndaṇḍānmahāyasān ,
bāṇajālāni śūlāni bhāsvarān kūṭamudgarān.
bāṇajālāni śūlāni bhāsvarān kūṭamudgarān.
20.
paṭṭasān parighān khaḍgān cakrān daṇḍān mahāyasān
bāṇajālāni śūlāni bhāsvārān kūṭamudgarān
bāṇajālāni śūlāni bhāsvārān kūṭamudgarān
20.
paṭṭasān parighān khaḍgān cakrān daṇḍān mahāyasān
bāṇajālāni śūlāni bhāsvārān kūṭamudgarān
bāṇajālāni śūlāni bhāsvārān kūṭamudgarān
20.
(They saw/wielded) pattiśas (a type of weapon), clubs, swords, chakras (discus-weapons), great iron maces, multitudes of arrows, spears, and shining spiked bludgeons.
यष्टीश्च तोमरान्प्रासंश्चक्राणि मुसलानि च ।
उद्यम्योद्यम्य रक्षोभिर्वानरेषु निपातिताः ॥२१॥
उद्यम्योद्यम्य रक्षोभिर्वानरेषु निपातिताः ॥२१॥
21. yaṣṭīśca tomarānprāsaṃścakrāṇi musalāni ca ,
udyamyodyamya rakṣobhirvānareṣu nipātitāḥ.
udyamyodyamya rakṣobhirvānareṣu nipātitāḥ.
21.
yaṣṭīḥ ca tomarān prāsān ca cakrāṇi musalāni ca
udyamya udyamya rakṣobhiḥ vānareṣu nipātitāḥ
udyamya udyamya rakṣobhiḥ vānareṣu nipātitāḥ
21.
rakṣobhiḥ yaṣṭīḥ ca tomarān prāsān ca cakrāṇi
musalāni ca udyamya udyamya vānareṣu nipātitāḥ
musalāni ca udyamya udyamya vānareṣu nipātitāḥ
21.
The Rākṣasas, repeatedly raising staves, javelins, spears, discs, and maces, hurled them down upon the Vānaras.
अथ सुप्तस्य रामस्य प्रहस्तेन प्रमाथिना ।
असक्तं कृतहस्तेन शिरश्छिन्नं महासिना ॥२२॥
असक्तं कृतहस्तेन शिरश्छिन्नं महासिना ॥२२॥
22. atha suptasya rāmasya prahastena pramāthinā ,
asaktaṃ kṛtahastena śiraśchinnaṃ mahāsinā.
asaktaṃ kṛtahastena śiraśchinnaṃ mahāsinā.
22.
atha suptasya rāmasya prahastena pramāthinā
asaktam kṛtahastena śiraḥ chinnam mahāsinā
asaktam kṛtahastena śiraḥ chinnam mahāsinā
22.
atha pramāthinā kṛtahastena prahastena mahāsinā
suptasya rāmasya śiraḥ asaktam chinnam
suptasya rāmasya śiraḥ asaktam chinnam
22.
Then, the destroyer Prahasta, with his skilled hand, unerringly cut off the head of the sleeping (Rāma) with a great sword.
विभीषणः समुत्पत्य निगृहीतो यदृच्छया ।
दिशः प्रव्राजितः सर्वैर्लक्ष्मणः प्लवगैः सह ॥२३॥
दिशः प्रव्राजितः सर्वैर्लक्ष्मणः प्लवगैः सह ॥२३॥
23. vibhīṣaṇaḥ samutpatya nigṛhīto yadṛcchayā ,
diśaḥ pravrājitaḥ sarvairlakṣmaṇaḥ plavagaiḥ saha.
diśaḥ pravrājitaḥ sarvairlakṣmaṇaḥ plavagaiḥ saha.
23.
vibhīṣaṇaḥ samutpatya nigṛhītaḥ yadṛcchayā diśaḥ
pravrājitaḥ sarvaiḥ lakṣmaṇaḥ plavagaiḥ saha
pravrājitaḥ sarvaiḥ lakṣmaṇaḥ plavagaiḥ saha
23.
vibhīṣaṇaḥ samutpatya yadṛcchayā nigṛhītaḥ
lakṣmaṇaḥ sarvaiḥ plavagaiḥ saha diśaḥ pravrājitaḥ
lakṣmaṇaḥ sarvaiḥ plavagaiḥ saha diśaḥ pravrājitaḥ
23.
Vibhīṣaṇa, having sprung up, was seized by force, and Lakṣmaṇa, along with all the (Vānaras), was driven away in all directions.
सुग्रीवो ग्रीवया शेते भग्नया प्लवगाधिपः ।
निरस्तहनुकः शेते हनूमान् राक्षसैर्हतः ॥२४॥
निरस्तहनुकः शेते हनूमान् राक्षसैर्हतः ॥२४॥
24. sugrīvo grīvayā śete bhagnayā plavagādhipaḥ ,
nirastahanukaḥ śete hanūmān rākṣasairhataḥ.
nirastahanukaḥ śete hanūmān rākṣasairhataḥ.
24.
sugrīvaḥ grīvayā śete bhagnayā plavagādhipaḥ
nirastahanukaḥ śete hanūmān rākṣasaiḥ hataḥ
nirastahanukaḥ śete hanūmān rākṣasaiḥ hataḥ
24.
plavagādhipaḥ sugrīvaḥ bhagnayā grīvayā śete
hanūmān nirastahanukaḥ rākṣasaiḥ hataḥ śete
hanūmān nirastahanukaḥ rākṣasaiḥ hataḥ śete
24.
Sugrīva, the lord of the (Vānaras), lies with his neck broken. Hanūmān, his jaw shattered, lies struck down by the Rākṣasas.
जाम्बवानथ जानुभ्यामुत्पतन्निहतो युधि ।
पट्टसैर्बहुभिश्छिन्नो निकृत्तः पादपो यथा ॥२५॥
पट्टसैर्बहुभिश्छिन्नो निकृत्तः पादपो यथा ॥२५॥
25. jāmbavānatha jānubhyāmutpatannihato yudhi ,
paṭṭasairbahubhiśchinno nikṛttaḥ pādapo yathā.
paṭṭasairbahubhiśchinno nikṛttaḥ pādapo yathā.
25.
jāmbavān atha jānubhyām utpatan nihataḥ yudhi
paṭṭasaiḥ bahubhiḥ chinnaḥ nikṛttaḥ pādapaḥ yathā
paṭṭasaiḥ bahubhiḥ chinnaḥ nikṛttaḥ pādapaḥ yathā
25.
atha jāmbavān jānubhyām utpatan yudhi nihataḥ
bahubhiḥ paṭṭasaiḥ chinnaḥ nikṛttaḥ pādapaḥ yathā
bahubhiḥ paṭṭasaiḥ chinnaḥ nikṛttaḥ pādapaḥ yathā
25.
Then Jāmbavān, springing up on his knees, was slain in battle, cut down by many sharp spears like a felled tree.
मैन्दश्च द्विविदश्चोभौ निहतौ वानरर्षभौ ।
निःश्वसन्तौ रुदन्तौ च रुधिरेण समुक्षितौ ॥२६॥
निःश्वसन्तौ रुदन्तौ च रुधिरेण समुक्षितौ ॥२६॥
26. maindaśca dvividaścobhau nihatau vānararṣabhau ,
niḥśvasantau rudantau ca rudhireṇa samukṣitau.
niḥśvasantau rudantau ca rudhireṇa samukṣitau.
26.
maindaḥ ca dvividaḥ ca ubhau nihatau vānararṣabhau
niḥśvasantau rudantau ca rudhireṇa samukṣitau
niḥśvasantau rudantau ca rudhireṇa samukṣitau
26.
maindaḥ ca dvividaḥ ca ubhau vānararṣabhau nihatau
niḥśvasantau ca rudantau rudhireṇa samukṣitau
niḥśvasantau ca rudantau rudhireṇa samukṣitau
26.
Both Mainda and Dvivida, the two mighty vānaras, were slain, lying there sighing and weeping, drenched in blood.
असिनाभ्याहतश्छिन्नो मध्ये रिपुनिषूदनः ।
अभिष्टनति मेदिन्यां पनसः पनसो यथा ॥२७॥
अभिष्टनति मेदिन्यां पनसः पनसो यथा ॥२७॥
27. asinābhyāhataśchinno madhye ripuniṣūdanaḥ ,
abhiṣṭanati medinyāṃ panasaḥ panaso yathā.
abhiṣṭanati medinyāṃ panasaḥ panaso yathā.
27.
asinā abhyāhataḥ chinnaḥ madhye ripunīṣūdanaḥ
abhiṣṭanati medinyām panasaḥ panasaḥ yathā
abhiṣṭanati medinyām panasaḥ panasaḥ yathā
27.
ripunīṣūdanaḥ panasaḥ asinā abhyāhataḥ madhye
chinnaḥ medinyām abhiṣṭanati panasaḥ yathā
chinnaḥ medinyām abhiṣṭanati panasaḥ yathā
27.
Panasa, the destroyer of foes, struck by the sword and cut in two, roared on the ground just like a jackfruit tree.
नाराचैर्बहुभिश्छिन्नः शेते दर्यां दरीमुखः ।
कुमुदस्तु महातेजा निष्कूजन् सायकैर्हतः ॥२८॥
कुमुदस्तु महातेजा निष्कूजन् सायकैर्हतः ॥२८॥
28. nārācairbahubhiśchinnaḥ śete daryāṃ darīmukhaḥ ,
kumudastu mahātejā niṣkūjan sāyakairhataḥ.
kumudastu mahātejā niṣkūjan sāyakairhataḥ.
28.
nārācaiḥ bahubhiḥ chinnaḥ śete daryām darīmukhaḥ
kumudaḥ tu mahātejā niṣkūjan sāyakaiḥ hataḥ
kumudaḥ tu mahātejā niṣkūjan sāyakaiḥ hataḥ
28.
darīmukhaḥ bahubhiḥ nārācaiḥ chinnaḥ daryām śete
tu mahātejā kumudaḥ sāyakaiḥ niṣkūjan hataḥ
tu mahātejā kumudaḥ sāyakaiḥ niṣkūjan hataḥ
28.
Darīmukha, pierced by many iron arrows, lay in a cave. But Kumuda, the highly energetic one, was struck down by arrows, groaning.
अङ्गदो बहुभिश्छिन्नः शरैरासाद्य राक्षसैः ।
पातितो रुधिरोद्गारी क्षितौ निपतितो ऽङ्गदः ॥२९॥
पातितो रुधिरोद्गारी क्षितौ निपतितो ऽङ्गदः ॥२९॥
29. aṅgado bahubhiśchinnaḥ śarairāsādya rākṣasaiḥ ,
pātito rudhirodgārī kṣitau nipatito'ṅgadaḥ.
pātito rudhirodgārī kṣitau nipatito'ṅgadaḥ.
29.
aṅgadaḥ bahubhiḥ chinnaḥ śaraiḥ āsādya rākṣasaiḥ
pātitaḥ rudhirodgārī kṣitau nipatitaḥ aṅgadaḥ
pātitaḥ rudhirodgārī kṣitau nipatitaḥ aṅgadaḥ
29.
aṅgadaḥ rākṣasaiḥ bahubhiḥ śaraiḥ chinnaḥ (san),
(saḥ) rudhirodgārī (bhūtvā) pātitaḥ.
aṅgadaḥ kṣitau nipatitaḥ (ca).
(saḥ) rudhirodgārī (bhūtvā) pātitaḥ.
aṅgadaḥ kṣitau nipatitaḥ (ca).
29.
Angada, struck by many arrows from the rākṣasas, fell, vomiting blood. Angada lay fallen on the ground.
हरयो मथिता नागै रथजालैस्तथापरे ।
शायिता मृदितास्तत्र वायुवेगैरिवाम्बुदाः ॥३०॥
शायिता मृदितास्तत्र वायुवेगैरिवाम्बुदाः ॥३०॥
30. harayo mathitā nāgai rathajālaistathāpare ,
śāyitā mṛditāstatra vāyuvegairivāmbudāḥ.
śāyitā mṛditāstatra vāyuvegairivāmbudāḥ.
30.
harayaḥ mathitā nāgaiḥ rathajālais tathā apare
śāyitā mṛditāḥ tatra vāyuvegaiḥ iva ambudāḥ
śāyitā mṛditāḥ tatra vāyuvegaiḥ iva ambudāḥ
30.
harayaḥ nāgaiḥ mathitāḥ (āsan); tathā apare rathajālais (mathitāḥ/pātitāḥ); (te sarve) tatra śāyitāḥ mṛditāḥ (ca āsan),
vāyuvegaiḥ ambudāḥ iva.
vāyuvegaiḥ ambudāḥ iva.
30.
The monkeys were crushed by elephants, and likewise others by multitudes of chariots. They lay fallen and trampled there, like clouds by gusts of wind.
प्रद्रुताश्च परे त्रस्ता हन्यमाना जघन्यतः ।
अभिद्रुतास्तु रक्षोभिः सिंहैरिव महाद्विपाः ॥३१॥
अभिद्रुतास्तु रक्षोभिः सिंहैरिव महाद्विपाः ॥३१॥
31. pradrutāśca pare trastā hanyamānā jaghanyataḥ ,
abhidrutāstu rakṣobhiḥ siṃhairiva mahādvipāḥ.
abhidrutāstu rakṣobhiḥ siṃhairiva mahādvipāḥ.
31.
pradrutāḥ ca apare trastāḥ hanyamānāḥ jaghanyataḥ
abhidrutāḥ tu rakṣobhiḥ siṃhaiḥ iva mahādvipāḥ
abhidrutāḥ tu rakṣobhiḥ siṃhaiḥ iva mahādvipāḥ
31.
ca apare trastāḥ (santo) jaghanyataḥ hanyamānāḥ (ca) pradutāḥ (babhūvuḥ).
tu (te) rakṣobhiḥ abhidrutāḥ (āsan),
siṃhaiḥ mahādvipāḥ iva.
tu (te) rakṣobhiḥ abhidrutāḥ (āsan),
siṃhaiḥ mahādvipāḥ iva.
31.
And others, terrified and being struck from behind, fled. They were pursued by rākṣasas, just as great elephants are pursued by lions.
सागरे पतिताः के चित् के चिद्गगनमाश्रिताः ।
ऋक्षा वृक्षानुपारूढा वानरैस्तु विमिश्रिताः ॥३२॥
ऋक्षा वृक्षानुपारूढा वानरैस्तु विमिश्रिताः ॥३२॥
32. sāgare patitāḥ ke cit ke cidgaganamāśritāḥ ,
ṛkṣā vṛkṣānupārūḍhā vānaraistu vimiśritāḥ.
ṛkṣā vṛkṣānupārūḍhā vānaraistu vimiśritāḥ.
32.
sāgare patitāḥ ke cit ke cit gaganam āśritāḥ
ṛkṣāḥ vṛkṣān upārūḍhāḥ vānaraiḥ tu vimiśritāḥ
ṛkṣāḥ vṛkṣān upārūḍhāḥ vānaraiḥ tu vimiśritāḥ
32.
ke cit sāgare patitāḥ; ke cit gaganam āśritāḥ; ṛkṣāḥ vṛkṣān upārūḍhāḥ; tu (apare) vānaraiḥ vimiśritāḥ (ca āsan).
32.
Some fell into the ocean, and some took refuge in the sky. The bears climbed up trees, while (others) were mixed in with the monkeys.
सागरस्य च तीरेषु शैलेषु च वनेषु च ।
पिङ्गाक्षास्ते विरूपाक्षैर्बहुभिर्बहवो हताः ॥३३॥
पिङ्गाक्षास्ते विरूपाक्षैर्बहुभिर्बहवो हताः ॥३३॥
33. sāgarasya ca tīreṣu śaileṣu ca vaneṣu ca ,
piṅgākṣāste virūpākṣairbahubhirbahavo hatāḥ.
piṅgākṣāste virūpākṣairbahubhirbahavo hatāḥ.
33.
sāgarasya ca tīreṣu śaileṣu ca vaneṣu ca
piṅgākṣāḥ te virūpākṣaiḥ bahubhiḥ bahavaḥ hatāḥ
piṅgākṣāḥ te virūpākṣaiḥ bahubhiḥ bahavaḥ hatāḥ
33.
te piṅgākṣāḥ bahavaḥ sāgarasya tīreṣu ca
śaileṣu ca vaneṣu ca bahubhiḥ virūpākṣaiḥ hatāḥ
śaileṣu ca vaneṣu ca bahubhiḥ virūpākṣaiḥ hatāḥ
33.
And on the shores of the ocean, on the mountains, and in the forests, many tawny-eyed ones (monkeys) were killed by numerous monstrous-eyed (demons).
एवं तव हतो भर्ता ससैन्यो मम सेनया ।
क्षतजार्द्रं रजोध्वस्तमिदं चास्याहृतं शिरः ॥३४॥
क्षतजार्द्रं रजोध्वस्तमिदं चास्याहृतं शिरः ॥३४॥
34. evaṃ tava hato bhartā sasainyo mama senayā ,
kṣatajārdraṃ rajodhvastamidaṃ cāsyāhṛtaṃ śiraḥ.
kṣatajārdraṃ rajodhvastamidaṃ cāsyāhṛtaṃ śiraḥ.
34.
evam tava hataḥ bhartā sasainyaḥ mama senayā
kṣatajārdram rajaḥdhvastam idam ca asya āhṛtam śiraḥ
kṣatajārdram rajaḥdhvastam idam ca asya āhṛtam śiraḥ
34.
evam tava sasainyaḥ bhartā mama senayā hataḥ asya
kṣatajārdram rajodhvastam idam śiraḥ ca āhṛtam
kṣatajārdram rajodhvastam idam śiraḥ ca āhṛtam
34.
Thus, your husband, with his army, was killed by my army. And this head of his, blood-soaked and soiled with dust, has been brought.
ततः परमदुर्धर्षो रावणो राक्षसेश्वरः ।
सीतायामुपशृण्वन्त्यां राक्षसीमिदमब्रवीत् ॥३५॥
सीतायामुपशृण्वन्त्यां राक्षसीमिदमब्रवीत् ॥३५॥
35. tataḥ paramadurdharṣo rāvaṇo rākṣaseśvaraḥ ,
sītāyāmupaśṛṇvantyāṃ rākṣasīmidamabravīt.
sītāyāmupaśṛṇvantyāṃ rākṣasīmidamabravīt.
35.
tataḥ paramadurgharṣaḥ rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ
sītāyām upaśṛṇvantyām rākṣasīm idam abravīt
sītāyām upaśṛṇvantyām rākṣasīm idam abravīt
35.
tataḥ paramadurgharṣaḥ rākṣaseśvaraḥ rāvaṇaḥ
sītāyām upaśṛṇvantyām idam rākṣasīm abravīt
sītāyām upaśṛṇvantyām idam rākṣasīm abravīt
35.
Then, the extremely formidable Rāvaṇa, the lord of (rākṣasas), while Sītā was listening, said this to the demoness.
राक्षसं क्रूरकर्माणं विद्युज्जिह्वं त्वमानय ।
येन तद् राघवशिरः संग्रामात् स्वयमाहृतम् ॥३६॥
येन तद् राघवशिरः संग्रामात् स्वयमाहृतम् ॥३६॥
36. rākṣasaṃ krūrakarmāṇaṃ vidyujjihvaṃ tvamānaya ,
yena tad rāghavaśiraḥ saṃgrāmāt svayamāhṛtam.
yena tad rāghavaśiraḥ saṃgrāmāt svayamāhṛtam.
36.
rākṣasam krūrakarmāṇam vidyujjihvam tvam ānaya
yena tat rāghavaśiraḥ saṅgrāmāt svayam āhṛtam
yena tat rāghavaśiraḥ saṅgrāmāt svayam āhṛtam
36.
tvam krūrakarmāṇam vidyujjihvam rākṣasam ānaya
yena tat rāghavaśiraḥ saṅgrāmāt svayam āhṛtam
yena tat rāghavaśiraḥ saṅgrāmāt svayam āhṛtam
36.
You bring that cruel-deeded demon, Vidyujjihva, by whom that head of Rāghava (Rāma) was personally brought from the battle.
विद्युज्जिह्वस्ततो गृह्य शिरस्तत् सशरासनम् ।
प्रणामं शिरसा कृत्वा रावणस्याग्रतः स्थितः ॥३७॥
प्रणामं शिरसा कृत्वा रावणस्याग्रतः स्थितः ॥३७॥
37. vidyujjihvastato gṛhya śirastat saśarāsanam ,
praṇāmaṃ śirasā kṛtvā rāvaṇasyāgrataḥ sthitaḥ.
praṇāmaṃ śirasā kṛtvā rāvaṇasyāgrataḥ sthitaḥ.
37.
vidyujjihvaḥ tataḥ gṛhya śiraḥ tat saśarāsanam
praṇāmam śirasā kṛtvā rāvaṇasya agrataḥ sthitaḥ
praṇāmam śirasā kṛtvā rāvaṇasya agrataḥ sthitaḥ
37.
tataḥ vidyujjihvaḥ tat saśarāsanam śiraḥ gṛhya
śirasā praṇāmam kṛtvā rāvaṇasya agrataḥ sthitaḥ
śirasā praṇāmam kṛtvā rāvaṇasya agrataḥ sthitaḥ
37.
Then Vidyujjihva, taking that head along with its bow, bowed with his head and stood before Rāvaṇa.
तमब्रवीत्ततो राजा रावणो राक्षसं स्थितम् ।
विद्युज्जिह्वं महाजिह्वं समीपपरिवर्तिनम् ॥३८॥
विद्युज्जिह्वं महाजिह्वं समीपपरिवर्तिनम् ॥३८॥
38. tamabravīttato rājā rāvaṇo rākṣasaṃ sthitam ,
vidyujjihvaṃ mahājihvaṃ samīpaparivartinam.
vidyujjihvaṃ mahājihvaṃ samīpaparivartinam.
38.
tam abravīt tataḥ rājā rāvaṇaḥ rākṣasam sthitam
vidyujjihvam mahājihvam samīpaparivartinam
vidyujjihvam mahājihvam samīpaparivartinam
38.
tataḥ rājā rāvaṇaḥ tam sthitam samīpaparivartinam
vidyujjihvam mahājihvam rākṣasam abravīt
vidyujjihvam mahājihvam rākṣasam abravīt
38.
King Rāvaṇa then spoke to that demon, Vidyujjihva, who was standing nearby, the one with the great tongue (mahājihva).
अग्रतः कुरु सीतायाः शीघ्रं दाशरथेः शिरः ।
अवस्थां पश्चिमां भर्तुः कृपणा साधु पश्यतु ॥३९॥
अवस्थां पश्चिमां भर्तुः कृपणा साधु पश्यतु ॥३९॥
39. agrataḥ kuru sītāyāḥ śīghraṃ dāśaratheḥ śiraḥ ,
avasthāṃ paścimāṃ bhartuḥ kṛpaṇā sādhu paśyatu.
avasthāṃ paścimāṃ bhartuḥ kṛpaṇā sādhu paśyatu.
39.
agrataḥ kuru sītāyāḥ śīghram dāśaratheḥ śiraḥ
avasthām paścimām bhartuḥ kṛpaṇā sādhu paśyatu
avasthām paścimām bhartuḥ kṛpaṇā sādhu paśyatu
39.
sītāyāḥ agrataḥ dāśaratheḥ śiraḥ śīghram kuru
kṛpaṇā bhartuḥ paścimām avasthām sādhu paśyatu
kṛpaṇā bhartuḥ paścimām avasthām sādhu paśyatu
39.
Quickly place the head of Daśaratha's son (Rāma) before Sītā. Let the wretched woman clearly see the final state of her husband.
एवमुक्तं तु तद् रक्षः शिरस्तत् प्रियदर्शनम् ।
उपनिक्षिप्य सीतायाः क्षिप्रमन्तरधीयत ॥४०॥
उपनिक्षिप्य सीतायाः क्षिप्रमन्तरधीयत ॥४०॥
40. evamuktaṃ tu tad rakṣaḥ śirastat priyadarśanam ,
upanikṣipya sītāyāḥ kṣipramantaradhīyata.
upanikṣipya sītāyāḥ kṣipramantaradhīyata.
40.
evam uktam tu tat rakṣaḥ śiraḥ tat priyadarśanam
upanikṣipya sītāyāḥ kṣipram antaradhīyata
upanikṣipya sītāyāḥ kṣipram antaradhīyata
40.
evam uktam tu tat rakṣaḥ tat priyadarśanam
śiraḥ sītāyāḥ upanikṣipya kṣipram antaradhīyata
śiraḥ sītāyāḥ upanikṣipya kṣipram antaradhīyata
40.
Having thus been instructed, that demon, after placing that head - which was pleasant to behold - before Sītā, quickly disappeared.
रावणश्चापि चिक्षेप भास्वरं कार्मुकं महत् ।
त्रिषु लोकेषु विख्यातं सीतामिदमुवाच ह ॥४१॥
त्रिषु लोकेषु विख्यातं सीतामिदमुवाच ह ॥४१॥
41. rāvaṇaścāpi cikṣepa bhāsvaraṃ kārmukaṃ mahat ,
triṣu lokeṣu vikhyātaṃ sītāmidamuvāca ha.
triṣu lokeṣu vikhyātaṃ sītāmidamuvāca ha.
41.
Rāvaṇaḥ ca api cikṣepa bhāsvaram kārmukam mahat
triṣu lokeṣu vikhyātam Sītām idam uvāca ha
triṣu lokeṣu vikhyātam Sītām idam uvāca ha
41.
Rāvaṇaḥ ca api bhāsvaram mahat triṣu lokeṣu
vikhyātam kārmukam cikṣepa ha Sītām idam uvāca
vikhyātam kārmukam cikṣepa ha Sītām idam uvāca
41.
Rāvaṇa also threw down a great, shining bow, famous throughout the three worlds, and then said this to Sītā.
इदं तत्तव रामस्य कार्मुकं ज्यासमन्वितम् ।
इह प्रहस्तेनानीतं हत्वा तं निशि मानुषम् ॥४२॥
इह प्रहस्तेनानीतं हत्वा तं निशि मानुषम् ॥४२॥
42. idaṃ tattava rāmasya kārmukaṃ jyāsamanvitam ,
iha prahastenānītaṃ hatvā taṃ niśi mānuṣam.
iha prahastenānītaṃ hatvā taṃ niśi mānuṣam.
42.
idam tat tava Rāmasya kārmukam jyā-samanvitam
iha Prahastena ānītam hatvā tam niśi mānuṣam
iha Prahastena ānītam hatvā tam niśi mānuṣam
42.
idam tat tava Rāmasya jyā-samanvitam kārmukam (asti).
Prahastena tam mānuṣam niśi hatvā iha (tat) ānītam (asti).
Prahastena tam mānuṣam niśi hatvā iha (tat) ānītam (asti).
42.
“This is that bow of your Rāma, complete with its string, which Prahasta brought here after killing that man in the night.”
स विद्युज्जिह्वेन सहैव तच्छिरो धनुश्च भूमौ विनिकीर्य रावणः ।
विदेहराजस्य सुतां यशस्विनीं ततो ऽब्रवीत्तां भव मे वशानुगा ॥४३॥
विदेहराजस्य सुतां यशस्विनीं ततो ऽब्रवीत्तां भव मे वशानुगा ॥४३॥
43. sa vidyujjihvena sahaiva tacchiro dhanuśca bhūmau vinikīrya rāvaṇaḥ ,
videharājasya sutāṃ yaśasvinīṃ tato'bravīttāṃ bhava me vaśānugā.
videharājasya sutāṃ yaśasvinīṃ tato'bravīttāṃ bhava me vaśānugā.
43.
sa vidyut-jihvena saha eva tat śiraḥ
dhanuḥ ca bhūmau vinikīrya Rāvaṇaḥ
videha-rājasya sutām yaśasvinīm
tataḥ abravīt tām bhava me vaśa-anugā
dhanuḥ ca bhūmau vinikīrya Rāvaṇaḥ
videha-rājasya sutām yaśasvinīm
tataḥ abravīt tām bhava me vaśa-anugā
43.
sa Rāvaṇaḥ vidyut-jihvena saha eva tat śiraḥ dhanuḥ ca bhūmau vinikīrya,
tataḥ yaśasvinīm videha-rājasya sutām tām abravīt,
"me vaśa-anugā bhava!"
tataḥ yaśasvinīm videha-rājasya sutām tām abravīt,
"me vaśa-anugā bhava!"
43.
Rāvaṇa, having scattered that head and bow on the ground along with Vidyujjihva, then said to the glorious daughter of the Videha king (Sītā), "Be obedient to me!"
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22 (current chapter)
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100