वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-5, chapter-8
तत्र दिव्योपमं मुख्यं स्फाटिकं रत्नभूषितम् ।
अवेक्षमाणो हनुमान्ददर्श शयनासनम् ॥१॥
अवेक्षमाणो हनुमान्ददर्श शयनासनम् ॥१॥
1. tatra divyopamaṃ mukhyaṃ sphāṭikaṃ ratnabhūṣitam ,
avekṣamāṇo hanumāndadarśa śayanāsanam.
avekṣamāṇo hanumāndadarśa śayanāsanam.
1.
tatra divyopamam mukhyam sphāṭikam ratnabhūṣitam
avekṣamāṇaḥ hanumān dadarśa śayanāsanam
avekṣamāṇaḥ hanumān dadarśa śayanāsanam
1.
hanumān avekṣamāṇaḥ tatra divyopamam mukhyam
sphāṭikam ratnabhūṣitam śayanāsanam dadarśa
sphāṭikam ratnabhūṣitam śayanāsanam dadarśa
1.
There, Hanumān, while observing, saw an excellent crystal couch and seat, which resembled a divine object and was adorned with jewels.
तस्य चैकतमे देशे सो ऽग्र्यमाल्यविभूषितम् ।
ददर्श पाण्डुरं छत्रं ताराधिपतिसंनिभम् ॥२॥
ददर्श पाण्डुरं छत्रं ताराधिपतिसंनिभम् ॥२॥
2. tasya caikatame deśe so'gryamālyavibhūṣitam ,
dadarśa pāṇḍuraṃ chatraṃ tārādhipatisaṃnibham.
dadarśa pāṇḍuraṃ chatraṃ tārādhipatisaṃnibham.
2.
tasya ca ekatame deśe saḥ agryamālyavibhūṣitam
dadarśa pāṇḍuram chatram tārādhipatisannibham
dadarśa pāṇḍuram chatram tārādhipatisannibham
2.
ca tasya ekatame deśe saḥ agryamālyavibhūṣitam
pāṇḍuram tārādhipatisannibham chatram dadarśa
pāṇḍuram tārādhipatisannibham chatram dadarśa
2.
And in one particular section of it, he saw a white umbrella, adorned with excellent garlands and resembling the moon.
बालव्यजनहस्ताभिर्वीज्यमानं समन्ततः ।
गन्धैश्च विविधैर्जुष्टं वरधूपेन धूपितम् ॥३॥
गन्धैश्च विविधैर्जुष्टं वरधूपेन धूपितम् ॥३॥
3. bālavyajanahastābhirvījyamānaṃ samantataḥ ,
gandhaiśca vividhairjuṣṭaṃ varadhūpena dhūpitam.
gandhaiśca vividhairjuṣṭaṃ varadhūpena dhūpitam.
3.
bālavyajanahastābhiḥ vījyamānam samantataḥ
gandhaiḥ ca vividhaiḥ juṣṭam varadhūpena dhūpitam
gandhaiḥ ca vividhaiḥ juṣṭam varadhūpena dhūpitam
3.
samantataḥ bālavyajanahastābhiḥ vījyamānam ca
vividhaiḥ gandhaiḥ juṣṭam varadhūpena dhūpitam
vividhaiḥ gandhaiḥ juṣṭam varadhūpena dhūpitam
3.
It was being fanned from all sides by women holding delicate whisks, permeated with various fragrances, and fumigated with excellent incense.
परमास्तरणास्तीर्णमाविकाजिनसंवृतम् ।
दामभिर्वरमाल्यानां समन्तादुपशोभितम् ॥४॥
दामभिर्वरमाल्यानां समन्तादुपशोभितम् ॥४॥
4. paramāstaraṇāstīrṇamāvikājinasaṃvṛtam ,
dāmabhirvaramālyānāṃ samantādupaśobhitam.
dāmabhirvaramālyānāṃ samantādupaśobhitam.
4.
paramāstaraṇāstīrṇam āvikājinasaṃvṛtam
dāmabhiḥ varamālyānām samantāt upaśobhitam
dāmabhiḥ varamālyānām samantāt upaśobhitam
4.
paramāstaraṇāstīrṇam āvikājinasaṃvṛtam
varamālyānām dāmabhiḥ samantāt upaśobhitam
varamālyānām dāmabhiḥ samantāt upaśobhitam
4.
It was spread with supreme coverings, enveloped with sheepskins, and beautifully adorned all around with strings of excellent garlands.
तस्मिञ्जीमूतसंकाशं प्रदीप्तोत्तमकुण्डलम् ।
लोहिताक्षं महाबाहुं महारजतवाससं ॥५॥
लोहिताक्षं महाबाहुं महारजतवाससं ॥५॥
5. tasmiñjīmūtasaṃkāśaṃ pradīptottamakuṇḍalam ,
lohitākṣaṃ mahābāhuṃ mahārajatavāsasaṃ.
lohitākṣaṃ mahābāhuṃ mahārajatavāsasaṃ.
5.
tasmin jīmūta-saṃkāśam pradīpta-uttama-kuṇḍalam
lohita-akṣam mahā-bāhum mahā-rajata-vāsasam
lohita-akṣam mahā-bāhum mahā-rajata-vāsasam
5.
tasmin jīmūta-saṃkāśam pradīpta-uttama-kuṇḍalam
lohita-akṣam mahā-bāhum mahā-rajata-vāsasam
lohita-akṣam mahā-bāhum mahā-rajata-vāsasam
5.
He was cloud-colored, adorned with brilliant, excellent earrings, red-eyed, mighty-armed, and clothed in a magnificent silver garment.
लोहितेनानुलिप्ताङ्गं चन्दनेन सुगन्धिना ।
संध्यारक्तमिवाकाशे तोयदं सतडिद्गुणम् ॥६॥
संध्यारक्तमिवाकाशे तोयदं सतडिद्गुणम् ॥६॥
6. lohitenānuliptāṅgaṃ candanena sugandhinā ,
saṃdhyāraktamivākāśe toyadaṃ sataḍidguṇam.
saṃdhyāraktamivākāśe toyadaṃ sataḍidguṇam.
6.
lohitena anulipta-aṅgam candanena sugandhinā
sandhyā-raktam iva ākāśe toyadam sa-taḍit-guṇam
sandhyā-raktam iva ākāśe toyadam sa-taḍit-guṇam
6.
anulipta-aṅgam lohitena sugandhinā candanena
iva ākāśe sandhyā-raktam sa-taḍit-guṇam toyadam
iva ākāśe sandhyā-raktam sa-taḍit-guṇam toyadam
6.
His body was anointed with fragrant red sandalwood, resembling a cloud in the sky, reddened by twilight and accompanied by lightning.
वृतमाभरणैर्दिव्यैः सुरूपं कामरूपिणम् ।
सवृक्षवनगुल्माढ्यं प्रसुप्तमिव मन्दरम् ॥७॥
सवृक्षवनगुल्माढ्यं प्रसुप्तमिव मन्दरम् ॥७॥
7. vṛtamābharaṇairdivyaiḥ surūpaṃ kāmarūpiṇam ,
savṛkṣavanagulmāḍhyaṃ prasuptamiva mandaram.
savṛkṣavanagulmāḍhyaṃ prasuptamiva mandaram.
7.
vṛtam ābharaṇaiḥ divyaiḥ surūpam kāma-rūpiṇam
sa-vṛkṣa-vana-gulma-āḍhyam prasuptam iva mandaram
sa-vṛkṣa-vana-gulma-āḍhyam prasuptam iva mandaram
7.
vṛtam divyaiḥ ābharaṇaiḥ surūpam kāma-rūpiṇam
iva sa-vṛkṣa-vana-gulma-āḍhyam prasuptam mandaram
iva sa-vṛkṣa-vana-gulma-āḍhyam prasuptam mandaram
7.
He was covered with divine ornaments, of beautiful form, capable of assuming any shape at will, resembling Mount Mandara rich with trees, forests, and bushes, as if fast asleep.
क्रीडित्वोपरतं रात्रौ वराभरणभूषितम् ।
प्रियं राक्षसकन्यानां राक्षसानां सुखावहम् ॥८॥
प्रियं राक्षसकन्यानां राक्षसानां सुखावहम् ॥८॥
8. krīḍitvoparataṃ rātrau varābharaṇabhūṣitam ,
priyaṃ rākṣasakanyānāṃ rākṣasānāṃ sukhāvaham.
priyaṃ rākṣasakanyānāṃ rākṣasānāṃ sukhāvaham.
8.
krīḍitvā uparatam rātrau vara-ābharaṇa-bhūṣitam
priyam rākṣasa-kanyānām rākṣasānām sukha-āvaham
priyam rākṣasa-kanyānām rākṣasānām sukha-āvaham
8.
rātrau krīḍitvā uparatam vara-ābharaṇa-bhūṣitam
rākṣasa-kanyānām priyam rākṣasānām sukha-āvaham
rākṣasa-kanyānām priyam rākṣasānām sukha-āvaham
8.
Having played and then rested at night, he was adorned with excellent ornaments, beloved by the demon maidens, and a bringer of happiness to the demons.
पीत्वाप्युपरतं चापि ददर्श स महाकपिः ।
भास्करे शयने वीरं प्रसुप्तं राक्षसाधिपम् ॥९॥
भास्करे शयने वीरं प्रसुप्तं राक्षसाधिपम् ॥९॥
9. pītvāpyuparataṃ cāpi dadarśa sa mahākapiḥ ,
bhāskare śayane vīraṃ prasuptaṃ rākṣasādhipam.
bhāskare śayane vīraṃ prasuptaṃ rākṣasādhipam.
9.
pītvā api uparatam ca api dadarśa sa mahākapiḥ
bhāskare śayane vīram prasuptam rākṣasādhipam
bhāskare śayane vīram prasuptam rākṣasādhipam
9.
saḥ mahākapiḥ pītvā api uparatam ca api bhāskare
śayane prasuptam vīram rākṣasādhipam dadarśa
śayane prasuptam vīram rākṣasādhipam dadarśa
9.
The great monkey (Hanuman) saw the heroic lord of the demons (Rāvaṇa), who was deeply asleep on a brilliant couch, having ceased his revelries even after drinking.
निःश्वसन्तं यथा नागं रावणं वानरोत्तमः ।
आसाद्य परमोद्विग्नः सो ऽपासर्पत् सुभीतवत् ॥१०॥
आसाद्य परमोद्विग्नः सो ऽपासर्पत् सुभीतवत् ॥१०॥
10. niḥśvasantaṃ yathā nāgaṃ rāvaṇaṃ vānarottamaḥ ,
āsādya paramodvignaḥ so'pāsarpat subhītavat.
āsādya paramodvignaḥ so'pāsarpat subhītavat.
10.
niḥśvasantam yathā nāgam rāvaṇam vānarottamaḥ
āsādya parama udvignaḥ saḥ apāsārpat subhītavat
āsādya parama udvignaḥ saḥ apāsārpat subhītavat
10.
vānarottamaḥ niḥśvasantam yathā nāgam rāvaṇam
āsādya parama udvignaḥ saḥ subhītavat apāsārpat
āsādya parama udvignaḥ saḥ subhītavat apāsārpat
10.
Having approached Rāvaṇa, who was exhaling like a serpent, the best of monkeys (Hanuman) became exceedingly agitated and retreated as if greatly frightened.
अथारोहणमासाद्य वेदिकान्तरमाश्रितः ।
सुप्तं राक्षसशार्दूलं प्रेक्षते स्म महाकपिः ॥११॥
सुप्तं राक्षसशार्दूलं प्रेक्षते स्म महाकपिः ॥११॥
11. athārohaṇamāsādya vedikāntaramāśritaḥ ,
suptaṃ rākṣasaśārdūlaṃ prekṣate sma mahākapiḥ.
suptaṃ rākṣasaśārdūlaṃ prekṣate sma mahākapiḥ.
11.
atha ārohaṇam āsādya vedikāntaram āśritaḥ
suptam rākṣasaśārdūlam prekṣate sma mahākapiḥ
suptam rākṣasaśārdūlam prekṣate sma mahākapiḥ
11.
atha mahākapiḥ ārohaṇam āsādya vedikāntaram
āśritaḥ suptam rākṣasaśārdūlam prekṣate sma
āśritaḥ suptam rākṣasaśārdūlam prekṣate sma
11.
Then, having reached an elevated position and taken a spot within the platform, the great monkey (Hanuman) observed the sleeping tiger among the demons (Rāvaṇa).
शुशुभे राक्षसेन्द्रस्य स्वपतः शयनोत्तमम् ।
गन्धहस्तिनि संविष्टे यथाप्रस्रवणं महत् ॥१२॥
गन्धहस्तिनि संविष्टे यथाप्रस्रवणं महत् ॥१२॥
12. śuśubhe rākṣasendrasya svapataḥ śayanottamam ,
gandhahastini saṃviṣṭe yathāprasravaṇaṃ mahat.
gandhahastini saṃviṣṭe yathāprasravaṇaṃ mahat.
12.
śuśubhe rākṣasendrasya svapataḥ śayanottamam
gandhahastini saṃviṣṭe yathā prasravaṇam mahat
gandhahastini saṃviṣṭe yathā prasravaṇam mahat
12.
rākṣasendrasya svapataḥ śayanottamam śuśubhe
gandhahastini saṃviṣṭe yathā mahat prasravaṇam
gandhahastini saṃviṣṭe yathā mahat prasravaṇam
12.
The excellent bed of the sleeping lord of the demons (Rāvaṇa) shone splendidly, just like a great stream of ichor from a rutting elephant does when it has settled down.
काञ्चनाङ्गदनद्धौ च ददर्श स महात्मनः ।
विक्षिप्तौ राक्षसेन्द्रस्य भुजाविन्द्रध्वजोपमौ ॥१३॥
विक्षिप्तौ राक्षसेन्द्रस्य भुजाविन्द्रध्वजोपमौ ॥१३॥
13. kāñcanāṅgadanaddhau ca dadarśa sa mahātmanaḥ ,
vikṣiptau rākṣasendrasya bhujāvindradhvajopamau.
vikṣiptau rākṣasendrasya bhujāvindradhvajopamau.
13.
kāñcanāṅgadanaddhau ca dadarśa sa mahātmanaḥ
vikṣiptau rākṣasendrasya bhujau indradhvajopamau
vikṣiptau rākṣasendrasya bhujau indradhvajopamau
13.
And he (Hanuman) saw the two arms of that mighty one, the king of rākṣasas, which were adorned with golden armlets and outstretched like the banners of Indra.
ऐरावतविषाणाग्रैरापीडितकृतव्रणौ ।
वज्रोल्लिखितपीनांसौ विष्णुचक्रपरिक्षितौ ॥१४॥
वज्रोल्लिखितपीनांसौ विष्णुचक्रपरिक्षितौ ॥१४॥
14. airāvataviṣāṇāgrairāpīḍitakṛtavraṇau ,
vajrollikhitapīnāṃsau viṣṇucakraparikṣitau.
vajrollikhitapīnāṃsau viṣṇucakraparikṣitau.
14.
airāvataviṣāṇāgraiḥ āpīḍitakṛtavraṇau
vajrollikhitapīnāṃsau viṣṇucakraparikṣitau
vajrollikhitapīnāṃsau viṣṇucakraparikṣitau
14.
He saw those arms that bore wounds inflicted by the tips of Airāvata's tusks, whose mighty shoulders were scratched by Indra's thunderbolt (vajra), and which were scarred by Viṣṇu's discus.
पीनौ समसुजातांसौ संगतौ बलसंयुतौ ।
सुलक्षण नखाङ्गुष्ठौ स्वङ्गुलीतललक्षितौ ॥१५॥
सुलक्षण नखाङ्गुष्ठौ स्वङ्गुलीतललक्षितौ ॥१५॥
15. pīnau samasujātāṃsau saṃgatau balasaṃyutau ,
sulakṣaṇa nakhāṅguṣṭhau svaṅgulītalalakṣitau.
sulakṣaṇa nakhāṅguṣṭhau svaṅgulītalalakṣitau.
15.
pīnau samasujātāṃsau saṃgatau balasaṃyutau
sulakṣaṇa nakhāṅguṣṭhau svaṅgulītalalakṣitau
sulakṣaṇa nakhāṅguṣṭhau svaṅgulītalalakṣitau
15.
They (the arms) were stout, with well-formed and even shoulders, well-proportioned, and endowed with great strength. They had auspiciously marked nails and thumbs, and were characterized by well-formed finger-pads.
संहतौ परिघाकारौ वृत्तौ करिकरोपमौ ।
विक्षिप्तौ शयने शुभ्रे पञ्चशीर्षाविवोरगौ ॥१६॥
विक्षिप्तौ शयने शुभ्रे पञ्चशीर्षाविवोरगौ ॥१६॥
16. saṃhatau parighākārau vṛttau karikaropamau ,
vikṣiptau śayane śubhre pañcaśīrṣāvivoragau.
vikṣiptau śayane śubhre pañcaśīrṣāvivoragau.
16.
saṃhatau parighākārau vṛttau karikaropamau
vikṣiptau śayane śubhre pañcaśīrṣau iva uragau
vikṣiptau śayane śubhre pañcaśīrṣau iva uragau
16.
They (the arms) were compact, shaped like iron maces, rounded, and resembled elephant trunks. They lay outstretched on the bright bed, like two five-headed snakes.
शशक्षतजकल्पेन सुशीतेन सुगन्धिना ।
चन्दनेन परार्ध्येन स्वनुलिप्तौ स्वलंकृतौ ॥१७॥
चन्दनेन परार्ध्येन स्वनुलिप्तौ स्वलंकृतौ ॥१७॥
17. śaśakṣatajakalpena suśītena sugandhinā ,
candanena parārdhyena svanuliptau svalaṃkṛtau.
candanena parārdhyena svanuliptau svalaṃkṛtau.
17.
śaśakṣatajakalpena suśītena sugandhinā
candanena parārdhyena svanuliptau svalaṅkṛtau
candanena parārdhyena svanuliptau svalaṅkṛtau
17.
svanuliptau svalaṅkṛtau śaśakṣatajakalpena
suśītena sugandhinā parārdhyena candanena
suśītena sugandhinā parārdhyena candanena
17.
[His two arms were] well-anointed and well-adorned with excellent sandal paste, which was cool, fragrant, and resembled the blood of a rabbit.
उत्तमस्त्रीविमृदितौ गन्धोत्तमनिषेवितौ ।
यक्षपन्नगगन्धर्वदेवदानवराविणौ ॥१८॥
यक्षपन्नगगन्धर्वदेवदानवराविणौ ॥१८॥
18. uttamastrīvimṛditau gandhottamaniṣevitau ,
yakṣapannagagandharvadevadānavarāviṇau.
yakṣapannagagandharvadevadānavarāviṇau.
18.
uttamastrīvimṛditau gandhottamanisevitau
yakṣapannagagandharvadevadanavarāviṇau
yakṣapannagagandharvadevadanavarāviṇau
18.
uttamastrīvimṛditau gandhottamanisevitau
yakṣapannagagandharvadevadanavarāviṇau
yakṣapannagagandharvadevadanavarāviṇau
18.
[Those arms were] massaged by excellent women and perfumed with the finest fragrances, resounding with the sounds of yakṣas, pannagas, gandharvas, devas, and dānavas.
ददर्श स कपिस्तस्य बाहू शयनसंस्थितौ ।
मन्दरस्यान्तरे सुप्तौ महार्ही रुषिताविव ॥१९॥
मन्दरस्यान्तरे सुप्तौ महार्ही रुषिताविव ॥१९॥
19. dadarśa sa kapistasya bāhū śayanasaṃsthitau ,
mandarasyāntare suptau mahārhī ruṣitāviva.
mandarasyāntare suptau mahārhī ruṣitāviva.
19.
dadarśa saḥ kapiḥ tasya bāhū śayanasaṃsthitau
mandarasya antare suptau mahārhī ruṣitau iva
mandarasya antare suptau mahārhī ruṣitau iva
19.
saḥ kapiḥ dadarśa tasya bāhū śayanasaṃsthitau
mandarasya antare suptau mahārhī ruṣitau iva
mandarasya antare suptau mahārhī ruṣitau iva
19.
That monkey (kapi) saw his two arms, resting on the bed, resembling two great and venerable (portions) of Mandara mountain, as if they were asleep within its expanse, and appeared enraged.
ताभ्यां स परिपूर्णाभ्यां भुजाभ्यां राक्षसाधिपः ।
शुशुभे ऽचलसंकाशः शृङ्गाभ्यामिव मन्दरः ॥२०॥
शुशुभे ऽचलसंकाशः शृङ्गाभ्यामिव मन्दरः ॥२०॥
20. tābhyāṃ sa paripūrṇābhyāṃ bhujābhyāṃ rākṣasādhipaḥ ,
śuśubhe'calasaṃkāśaḥ śṛṅgābhyāmiva mandaraḥ.
śuśubhe'calasaṃkāśaḥ śṛṅgābhyāmiva mandaraḥ.
20.
tābhyām saḥ paripūrṇābhyām bhujābhyām rākṣasādhipaḥ
śuśubhe acalasankāśaḥ śṛṅgābhyām iva mandaraḥ
śuśubhe acalasankāśaḥ śṛṅgābhyām iva mandaraḥ
20.
saḥ rākṣasādhipaḥ tābhyām paripūrṇābhyām bhujābhyām
śuśubhe acalasankāśaḥ mandaraḥ iva śṛṅgābhyām
śuśubhe acalasankāśaḥ mandaraḥ iva śṛṅgābhyām
20.
With those two mighty arms, that lord of rākṣasas (Ravana) appeared splendid, resembling a mountain, just like Mount Mandara with its two peaks.
चूतपुंनागसुरभिर्बकुलोत्तमसंयुतः ।
मृष्टान्नरससंयुक्तः पानगन्धपुरःसरः ॥२१॥
मृष्टान्नरससंयुक्तः पानगन्धपुरःसरः ॥२१॥
21. cūtapuṃnāgasurabhirbakulottamasaṃyutaḥ ,
mṛṣṭānnarasasaṃyuktaḥ pānagandhapuraḥsaraḥ.
mṛṣṭānnarasasaṃyuktaḥ pānagandhapuraḥsaraḥ.
21.
cūtapunāgasurabhiḥ bakulottamasaṃyutaḥ
mṛṣṭānnarasasaṃyuktaḥ pānagandhapuraḥsaraḥ
mṛṣṭānnarasasaṃyuktaḥ pānagandhapuraḥsaraḥ
21.
cūtapunāgasurabhiḥ bakulottamasaṃyutaḥ
mṛṣṭānnarasasaṃyuktaḥ pānagandhapuraḥsaraḥ
mṛṣṭānnarasasaṃyuktaḥ pānagandhapuraḥsaraḥ
21.
It was fragrant with mango and punnāga flowers, accompanied by the finest bakula blossoms. It was imbued with the taste of delicious foods, and emitted the aroma of various drinks.
तस्य राक्षससिंहस्य निश्चक्राम मुखान्महान् ।
शयानस्य विनिःश्वासः पूरयन्निव तद्गृहम् ॥२२॥
शयानस्य विनिःश्वासः पूरयन्निव तद्गृहम् ॥२२॥
22. tasya rākṣasasiṃhasya niścakrāma mukhānmahān ,
śayānasya viniḥśvāsaḥ pūrayanniva tadgṛham.
śayānasya viniḥśvāsaḥ pūrayanniva tadgṛham.
22.
tasya rākṣasasiṃhasya niścakrāma mukhāt mahān
śayānasya viniḥśvāsaḥ pūrayan iva tat gṛham
śayānasya viniḥśvāsaḥ pūrayan iva tat gṛham
22.
mahān viniḥśvāsaḥ tasya rākṣasasiṃhasya
śayānasya mukhāt niścakrāma tat gṛham pūrayan iva
śayānasya mukhāt niścakrāma tat gṛham pūrayan iva
22.
From the mouth of that lion among rākṣasas, as he lay sleeping, a mighty exhalation emerged, as if filling that entire dwelling.
मुक्तामणिविचित्रेण काञ्चनेन विराजता ।
मुकुटेनापवृत्तेन कुण्डलोज्ज्वलिताननम् ॥२३॥
मुकुटेनापवृत्तेन कुण्डलोज्ज्वलिताननम् ॥२३॥
23. muktāmaṇivicitreṇa kāñcanena virājatā ,
mukuṭenāpavṛttena kuṇḍalojjvalitānanam.
mukuṭenāpavṛttena kuṇḍalojjvalitānanam.
23.
muktāmaṇivicitreṇa kāñcanena virājatā
mukuṭena apavṛttena kuṇḍalaujvalita-ānanam
mukuṭena apavṛttena kuṇḍalaujvalita-ānanam
23.
apavṛttena muktāmaṇivicitreṇa kāñcanena
virājatā mukuṭena kuṇḍalojjvalitānanam
virājatā mukuṭena kuṇḍalojjvalitānanam
23.
His face was radiant, brightened by his earrings, and (he appeared) with a dislodged crown, splendid with gold and variegated with pearls and jewels.
रक्तचन्दनदिग्धेन तथा हारेण शोभिता ।
पीनायतविशालेन वक्षसाभिविराजितम् ॥२४॥
पीनायतविशालेन वक्षसाभिविराजितम् ॥२४॥
24. raktacandanadigdhena tathā hāreṇa śobhitā ,
pīnāyataviśālena vakṣasābhivirājitam.
pīnāyataviśālena vakṣasābhivirājitam.
24.
raktacandanadigdhena tathā hāreṇa śobhitam
pīnāyataviśālena vakṣasā abhivirājitam
pīnāyataviśālena vakṣasā abhivirājitam
24.
raktacandanadigdhena hāreṇa tathā śobhitam
pīnāyataviśālena vakṣasā abhivirājitam
pīnāyataviśālena vakṣasā abhivirājitam
24.
And thus, he appeared adorned with a necklace smeared with red sandalwood, and was made exceedingly magnificent by his stout, broad, and expansive chest.
पाण्डुरेणापविद्धेन क्षौमेण क्षतजेक्षणम् ।
महार्हेण सुसंवीतं पीतेनोत्तमवाससा ॥२५॥
महार्हेण सुसंवीतं पीतेनोत्तमवाससा ॥२५॥
25. pāṇḍureṇāpaviddhena kṣaumeṇa kṣatajekṣaṇam ,
mahārheṇa susaṃvītaṃ pītenottamavāsasā.
mahārheṇa susaṃvītaṃ pītenottamavāsasā.
25.
pāṇḍureṇa apaviddhena kṣaumeṇa kṣatajekṣaṇam
mahārheṇa susaṃvītam pītena uttamavāsasā
mahārheṇa susaṃvītam pītena uttamavāsasā
25.
kṣatajekṣaṇam mahārheṇa pītena uttamavāsasā
susaṃvītam pāṇḍureṇa apaviddhena kṣaumeṇa
susaṃvītam pāṇḍureṇa apaviddhena kṣaumeṇa
25.
With blood-red eyes, (he was) well-covered by a very precious, excellent yellow garment, and also by a pale, discarded silk cloth.
माषराशिप्रतीकाशं निःश्वसन्तं भुजङ्गवत् ।
गाङ्गे महति तोयान्ते प्रसुतमिव कुञ्जरम् ॥२६॥
गाङ्गे महति तोयान्ते प्रसुतमिव कुञ्जरम् ॥२६॥
26. māṣarāśipratīkāśaṃ niḥśvasantaṃ bhujaṅgavat ,
gāṅge mahati toyānte prasutamiva kuñjaram.
gāṅge mahati toyānte prasutamiva kuñjaram.
26.
māṣarāśipratīkāśam niḥśvasantam bhujaṅgavat
gāṅge mahati toyānte prasutam iva kuñjaram
gāṅge mahati toyānte prasutam iva kuñjaram
26.
māṣarāśipratīkāśam bhujaṅgavat niḥśvasantam
gāṅge mahati toyānte prasutam kuñjaram iva
gāṅge mahati toyānte prasutam kuñjaram iva
26.
Resembling a heap of black gram, sighing like a serpent, (he was lying there) like a great elephant asleep by the water's edge of the Ganga.
चतुर्भिः काञ्चनैर्दीपैर्दीप्यमानैश्चतुर्दिशम् ।
प्रकाशीकृतसर्वाङ्गं मेघं विद्युद्गणैरिव ॥२७॥
प्रकाशीकृतसर्वाङ्गं मेघं विद्युद्गणैरिव ॥२७॥
27. caturbhiḥ kāñcanairdīpairdīpyamānaiścaturdiśam ,
prakāśīkṛtasarvāṅgaṃ meghaṃ vidyudgaṇairiva.
prakāśīkṛtasarvāṅgaṃ meghaṃ vidyudgaṇairiva.
27.
caturbhiḥ kāñcanaiḥ dīpaiḥ dīpyamānaiḥ caturdiśam
prakāśīkṛtasarvāṅgam megham vidyudgaṇaiḥ iva
prakāśīkṛtasarvāṅgam megham vidyudgaṇaiḥ iva
27.
caturdiśam caturbhiḥ kāñcanaiḥ dīpyamānaiḥ dīpaiḥ
prakāśīkṛtasarvāṅgam vidyudgaṇaiḥ megham iva
prakāśīkṛtasarvāṅgam vidyudgaṇaiḥ megham iva
27.
(He was) having all his limbs illuminated by four shining golden lamps from the four directions, like a cloud (illuminated) by flashes of lightning.
पादमूलगताश्चापि ददर्श सुमहात्मनः ।
पत्नीः स प्रियभार्यस्य तस्य रक्षःपतेर्गृहे ॥२८॥
पत्नीः स प्रियभार्यस्य तस्य रक्षःपतेर्गृहे ॥२८॥
28. pādamūlagatāścāpi dadarśa sumahātmanaḥ ,
patnīḥ sa priyabhāryasya tasya rakṣaḥpatergṛhe.
patnīḥ sa priyabhāryasya tasya rakṣaḥpatergṛhe.
28.
pādamūlagatāḥ ca api dadarśa sumahātmanaḥ
patnīḥ sa priyabhāryasya tasya rakṣaḥpateḥ gṛhe
patnīḥ sa priyabhāryasya tasya rakṣaḥpateḥ gṛhe
28.
saḥ ca api tasya sumahātmanaḥ priyabhāryasya
rakṣaḥpateḥ gṛhe pādamūlagatāḥ patnīḥ dadarśa
rakṣaḥpateḥ gṛhe pādamūlagatāḥ patnīḥ dadarśa
28.
And he also saw, in the house of that lord of rākṣasas (rakṣaḥpati), the very noble-souled (ātman) one who was fond of his wives, his wives who were positioned at his feet.
शशिप्रकाशवदना वरकुण्डलभूषिताः ।
अम्लानमाल्याभरणा ददर्श हरियूथपः ॥२९॥
अम्लानमाल्याभरणा ददर्श हरियूथपः ॥२९॥
29. śaśiprakāśavadanā varakuṇḍalabhūṣitāḥ ,
amlānamālyābharaṇā dadarśa hariyūthapaḥ.
amlānamālyābharaṇā dadarśa hariyūthapaḥ.
29.
śaśiprakāśavadanāḥ varakuṇḍalabhūṣitāḥ
amlānamālyābharaṇāḥ dadarśa hariyūthapaḥ
amlānamālyābharaṇāḥ dadarśa hariyūthapaḥ
29.
hariyūthapaḥ śaśiprakāśavadanāḥ
varakuṇḍalabhūṣitāḥ amlānamālyābharaṇāḥ dadarśa
varakuṇḍalabhūṣitāḥ amlānamālyābharaṇāḥ dadarśa
29.
The monkey leader (Hanuman) observed women with faces radiant like the moon, adorned with splendid earrings, and wearing unblemished garlands and ornaments.
नृत्तवादित्रकुशला राक्षसेन्द्रभुजाङ्कगाः ।
वराभरणधारिण्यो निषन्ना ददृशे कपिः ॥३०॥
वराभरणधारिण्यो निषन्ना ददृशे कपिः ॥३०॥
30. nṛttavāditrakuśalā rākṣasendrabhujāṅkagāḥ ,
varābharaṇadhāriṇyo niṣannā dadṛśe kapiḥ.
varābharaṇadhāriṇyo niṣannā dadṛśe kapiḥ.
30.
nṛttavāditrakuśalāḥ rākṣasendrabhujāṅkagāḥ
varābharaṇadhāriṇyaḥ niṣaṇnāḥ dadṛśe kapiḥ
varābharaṇadhāriṇyaḥ niṣaṇnāḥ dadṛśe kapiḥ
30.
kapiḥ nṛttavāditrakuśalāḥ rākṣasendrabhujāṅkagāḥ
varābharaṇadhāriṇyaḥ niṣaṇnāḥ dadṛśe
varābharaṇadhāriṇyaḥ niṣaṇnāḥ dadṛśe
30.
The monkey (Hanuman) observed women skilled in dance and music, seated on the arm or lap of the lord of demons (Rāvaṇa), and adorned with splendid ornaments.
वज्रवैदूर्यगर्भाणि श्रवणान्तेषु योषिताम् ।
ददर्श तापनीयानि कुण्डलान्यङ्गदानि च ॥३१॥
ददर्श तापनीयानि कुण्डलान्यङ्गदानि च ॥३१॥
31. vajravaidūryagarbhāṇi śravaṇānteṣu yoṣitām ,
dadarśa tāpanīyāni kuṇḍalānyaṅgadāni ca.
dadarśa tāpanīyāni kuṇḍalānyaṅgadāni ca.
31.
vajravaidūryagarbhāṇi śravaṇānteṣu yoṣitām
dadarśa tāpanīyāni kuṇḍalāni aṅgadāni ca
dadarśa tāpanīyāni kuṇḍalāni aṅgadāni ca
31.
dadarśa yoṣitām śravaṇānteṣu vajravaidūryagarbhāṇi
tāpanīyāni kuṇḍalāni ca aṅgadāni
tāpanīyāni kuṇḍalāni ca aṅgadāni
31.
He observed the women's golden earrings, adorned with diamonds and cat's eye gems, at their ears, and also their armlets.
तासां चन्द्रोपमैर्वक्त्रैः शुभैर्ललितकुण्डलैः ।
विरराज विमानं तन्नभस्तारागणैरिव ॥३२॥
विरराज विमानं तन्नभस्तारागणैरिव ॥३२॥
32. tāsāṃ candropamairvaktraiḥ śubhairlalitakuṇḍalaiḥ ,
virarāja vimānaṃ tannabhastārāgaṇairiva.
virarāja vimānaṃ tannabhastārāgaṇairiva.
32.
tāsām candropamaiḥ vaktraiḥ śubhaiḥ lalitakuṇḍalaiḥ
virarāja vimānam tat nabhaḥ tārāgaṇaiḥ iva
virarāja vimānam tat nabhaḥ tārāgaṇaiḥ iva
32.
tat vimānam tāsām candropamaiḥ śubhaiḥ vaktraiḥ
lalitakuṇḍalaiḥ virarāja nabhaḥ tārāgaṇaiḥ iva
lalitakuṇḍalaiḥ virarāja nabhaḥ tārāgaṇaiḥ iva
32.
That aerial palace gleamed brightly, adorned by their moon-like faces and beautiful, graceful earrings, just as the sky shines with constellations of stars.
मदव्यायामखिन्नास्ता राक्षसेन्द्रस्य योषितः ।
तेषु तेष्ववकाशेषु प्रसुप्तास्तनुमध्यमाः ॥३३॥
तेषु तेष्ववकाशेषु प्रसुप्तास्तनुमध्यमाः ॥३३॥
33. madavyāyāmakhinnāstā rākṣasendrasya yoṣitaḥ ,
teṣu teṣvavakāśeṣu prasuptāstanumadhyamāḥ.
teṣu teṣvavakāśeṣu prasuptāstanumadhyamāḥ.
33.
mada-vyāyāma-khinnāḥ tāḥ rākṣasendrasya yoṣitaḥ
teṣu teṣu avakāśeṣu prasuptāḥ tanumadhyamāḥ
teṣu teṣu avakāśeṣu prasuptāḥ tanumadhyamāḥ
33.
tāḥ tanumadhyamāḥ rākṣasendrasya yoṣitaḥ
mada-vyāyāma-khinnāḥ teṣu teṣu avakāśeṣu prasuptāḥ
mada-vyāyāma-khinnāḥ teṣu teṣu avakāśeṣu prasuptāḥ
33.
Those slender-waisted women of the king of rākṣasas, weary from their intoxication and exertion, were fast asleep in various spots.
का चिद्वीणां परिष्वज्य प्रसुप्ता संप्रकाशते ।
महानदीप्रकीर्णेव नलिनी पोतमाश्रिता ॥३४॥
महानदीप्रकीर्णेव नलिनी पोतमाश्रिता ॥३४॥
34. kā cidvīṇāṃ pariṣvajya prasuptā saṃprakāśate ,
mahānadīprakīrṇeva nalinī potamāśritā.
mahānadīprakīrṇeva nalinī potamāśritā.
34.
kā cit vīṇām pariṣvajya prasuptā samprakāśate
mahānadī-prakīrṇā iva nalinī potam āśritā
mahānadī-prakīrṇā iva nalinī potam āśritā
34.
kā cit prasuptā vīṇām pariṣvajya samprakāśate
mahānadī-prakīrṇā nalinī potam āśritā iva
mahānadī-prakīrṇā nalinī potam āśritā iva
34.
One woman, embracing a lute, lay deeply asleep and appeared like a lotus plant that, swept away by a great river, rests upon a boat.
अन्या कक्षगतेनैव मड्डुकेनासितेक्षणा ।
प्रसुप्ता भामिनी भाति बालपुत्रेव वत्सला ॥३५॥
प्रसुप्ता भामिनी भाति बालपुत्रेव वत्सला ॥३५॥
35. anyā kakṣagatenaiva maḍḍukenāsitekṣaṇā ,
prasuptā bhāminī bhāti bālaputreva vatsalā.
prasuptā bhāminī bhāti bālaputreva vatsalā.
35.
anyā kakṣagatena eva maḍḍukena asitekṣaṇā
prasuptā bhāminī bhāti bālaputrā iva vatsalā
prasuptā bhāminī bhāti bālaputrā iva vatsalā
35.
anyā asitekṣaṇā bhāminī kakṣagatena maḍḍukena
eva prasuptā bhāti vatsalā bālaputrā iva
eva prasuptā bhāti vatsalā bālaputrā iva
35.
Another black-eyed, passionate woman, fast asleep with a tambourine held in her armpit, appeared like an affectionate mother with her young child.
पटहं चारुसर्वाङ्गी पीड्य शेते शुभस्तनी ।
चिरस्य रमणं लब्ध्वा परिष्वज्येव कामिनी ॥३६॥
चिरस्य रमणं लब्ध्वा परिष्वज्येव कामिनी ॥३६॥
36. paṭahaṃ cārusarvāṅgī pīḍya śete śubhastanī ,
cirasya ramaṇaṃ labdhvā pariṣvajyeva kāminī.
cirasya ramaṇaṃ labdhvā pariṣvajyeva kāminī.
36.
paṭaham cāru-sarvāṅgī pīḍya śete śubha-stanī
cirasya ramaṇam labdhvā pariṣvajya iva kāminī
cirasya ramaṇam labdhvā pariṣvajya iva kāminī
36.
cāru-sarvāṅgī śubha-stanī kāminī paṭaham pīḍya
śete cirasya ramaṇam labdhvā pariṣvajya iva
śete cirasya ramaṇam labdhvā pariṣvajya iva
36.
A beautiful-limbed, beautiful-breasted woman lies asleep, pressing a drum, as if a passionate woman, having found her lover after a long time, were embracing him.
का चिदंशं परिष्वज्य सुप्ता कमललोचना ।
निद्रावशमनुप्राप्ता सहकान्तेव भामिनी ॥३७॥
निद्रावशमनुप्राप्ता सहकान्तेव भामिनी ॥३७॥
37. kā cidaṃśaṃ pariṣvajya suptā kamalalocanā ,
nidrāvaśamanuprāptā sahakānteva bhāminī.
nidrāvaśamanuprāptā sahakānteva bhāminī.
37.
kā cit aṃśam pariṣvajya suptā kamalalocanā
nidrāvaśam anuprāptā saha kāntā iva bhāminī
nidrāvaśam anuprāptā saha kāntā iva bhāminī
37.
kā cit kamalalocanā bhāminī aṃśam pariṣvajya,
saha kāntā iva,
nidrāvaśam anuprāptā suptā
saha kāntā iva,
nidrāvaśam anuprāptā suptā
37.
One lotus-eyed woman, embracing a part (of a companion), lay asleep. This beautiful lady had succumbed to the power of sleep as if she were with her beloved.
अन्या कनकसंकाशैर्मृदुपीनैर्मनोरमैः ।
मृदङ्गं परिपीड्याङ्गैः प्रसुप्ता मत्तलोचना ॥३८॥
मृदङ्गं परिपीड्याङ्गैः प्रसुप्ता मत्तलोचना ॥३८॥
38. anyā kanakasaṃkāśairmṛdupīnairmanoramaiḥ ,
mṛdaṅgaṃ paripīḍyāṅgaiḥ prasuptā mattalocanā.
mṛdaṅgaṃ paripīḍyāṅgaiḥ prasuptā mattalocanā.
38.
anyā kanakasaṃkāśaiḥ mṛdupīnaiḥ manoramaiḥ
mṛdaṅgam paripiḍya aṅgaiḥ prasuptā mattalocanā
mṛdaṅgam paripiḍya aṅgaiḥ prasuptā mattalocanā
38.
anyā mattalocanā kanakasaṃkāśaiḥ mṛdupīnaiḥ
manoramaiḥ aṅgaiḥ mṛdaṅgam paripiḍya prasuptā
manoramaiḥ aṅgaiḥ mṛdaṅgam paripiḍya prasuptā
38.
Another woman, with charming, soft, plump limbs that resembled gold, had pressed the mṛdaṅga (drum) against herself with her body and was deeply asleep, her eyes appearing intoxicated.
भुजपार्श्वान्तरस्थेन कक्षगेण कृशोदरी ।
पणवेन सहानिन्द्या सुप्ता मदकृतश्रमा ॥३९॥
पणवेन सहानिन्द्या सुप्ता मदकृतश्रमा ॥३९॥
39. bhujapārśvāntarasthena kakṣageṇa kṛśodarī ,
paṇavena sahānindyā suptā madakṛtaśramā.
paṇavena sahānindyā suptā madakṛtaśramā.
39.
bhujapārśvāntarasthena kakṣageṇa kṛśodarī
paṇavena saha anindyā suptā madakṛtaśramā
paṇavena saha anindyā suptā madakṛtaśramā
39.
kṛśodarī anindyā madakṛtaśramā
bhujapārśvāntarasthena kakṣageṇa paṇavena saha suptā
bhujapārśvāntarasthena kakṣageṇa paṇavena saha suptā
39.
Another slender-waisted, blameless woman, fatigued by her intoxication, lay asleep with a paṇava (drum) that was held between her arm and side, tucked under her armpit.
डिण्डिमं परिगृह्यान्या तथैवासक्तडिण्डिमा ।
प्रसुप्ता तरुणं वत्समुपगूह्येव भामिनी ॥४०॥
प्रसुप्ता तरुणं वत्समुपगूह्येव भामिनी ॥४०॥
40. ḍiṇḍimaṃ parigṛhyānyā tathaivāsaktaḍiṇḍimā ,
prasuptā taruṇaṃ vatsamupagūhyeva bhāminī.
prasuptā taruṇaṃ vatsamupagūhyeva bhāminī.
40.
ḍiṇḍimam parigṛhya anyā tathā eva āsaktaḍiṇḍimā
prasuptā taruṇam vatsam upagūhya iva bhāminī
prasuptā taruṇam vatsam upagūhya iva bhāminī
40.
anyā bhāminī ḍiṇḍimam parigṛhya tathā eva
āsaktaḍiṇḍimā taruṇam vatsam upagūhya iva prasuptā
āsaktaḍiṇḍimā taruṇam vatsam upagūhya iva prasuptā
40.
Another beautiful woman, having taken a ḍiṇḍima (small drum), lay deeply asleep, with the ḍiṇḍima held close to her, just as if she were embracing a young calf.
का चिदाडम्बरं नारी भुजसंभोगपीडितम् ।
कृत्वा कमलपत्राक्षी प्रसुप्ता मदमोहिता ॥४१॥
कृत्वा कमलपत्राक्षी प्रसुप्ता मदमोहिता ॥४१॥
41. kā cidāḍambaraṃ nārī bhujasaṃbhogapīḍitam ,
kṛtvā kamalapatrākṣī prasuptā madamohitā.
kṛtvā kamalapatrākṣī prasuptā madamohitā.
41.
kā cit āḍambaram nārī bhujasaṃbhogapīḍitam
kṛtvā kamalapatrākṣī prasuptā madamohitā
kṛtvā kamalapatrākṣī prasuptā madamohitā
41.
kā cit kamalapatrākṣī madamohitā nārī
bhujasaṃbhogapīḍitam āḍambaram kṛtvā prasuptā
bhujasaṃbhogapīḍitam āḍambaram kṛtvā prasuptā
41.
A certain lotus-petal-eyed woman, overcome by intoxication, lay fast asleep, having created an appearance of being tormented by an embrace.
कलशीमपविद्ध्यान्या प्रसुप्ता भाति भामिनी ।
वसन्ते पुष्पशबला मालेव परिमार्जिता ॥४२॥
वसन्ते पुष्पशबला मालेव परिमार्जिता ॥४२॥
42. kalaśīmapaviddhyānyā prasuptā bhāti bhāminī ,
vasante puṣpaśabalā māleva parimārjitā.
vasante puṣpaśabalā māleva parimārjitā.
42.
kalaśīm apavidhya anyā prasuptā bhāti bhāminī
vasante puṣpaśabalā mālā iva parimārjitā
vasante puṣpaśabalā mālā iva parimārjitā
42.
anyā bhāminī kalaśīm apavidhya prasuptā bhāti
vasante puṣpaśabalā parimārjitā mālā iva
vasante puṣpaśabalā parimārjitā mālā iva
42.
Another lovely woman, having thrown down her pitcher, lies asleep and shines like a beautifully cleaned garland, vibrant with flowers in the spring season.
पाणिभ्यां च कुचौ का चित् सुवर्णकलशोपमौ ।
उपगूह्याबला सुप्ता निद्राबलपराजिता ॥४३॥
उपगूह्याबला सुप्ता निद्राबलपराजिता ॥४३॥
43. pāṇibhyāṃ ca kucau kā cit suvarṇakalaśopamau ,
upagūhyābalā suptā nidrābalaparājitā.
upagūhyābalā suptā nidrābalaparājitā.
43.
pāṇibhyām ca kucau kā cit suvarṇakalaśopamau
upagūhya abalā suptā nidrābalapārājitā
upagūhya abalā suptā nidrābalapārājitā
43.
kā cit abalā nidrābalaparājitā suptā
suvarṇakalaśopamau kucau pāṇibhyām ca upagūhya
suvarṇakalaśopamau kucau pāṇibhyām ca upagūhya
43.
A certain delicate woman, conquered by the force of sleep, lay asleep, having embraced with both hands her two breasts, which resembled golden pitchers.
अन्या कमलपत्राक्षी पूर्णेन्दुसदृशानना ।
अन्यामालिङ्ग्य सुश्रोणी प्रसुप्ता मदविह्वला ॥४४॥
अन्यामालिङ्ग्य सुश्रोणी प्रसुप्ता मदविह्वला ॥४४॥
44. anyā kamalapatrākṣī pūrṇendusadṛśānanā ,
anyāmāliṅgya suśroṇī prasuptā madavihvalā.
anyāmāliṅgya suśroṇī prasuptā madavihvalā.
44.
anyā kamalapatrākṣī pūrṇendusadṛśānanā
anyām āliṅgya suśroṇī prasuptā madavihvalā
anyām āliṅgya suśroṇī prasuptā madavihvalā
44.
anyā kamalapatrākṣī pūrṇendusadṛśānanā
madavihvalā prasuptā anyām suśroṇīm āliṅgya
madavihvalā prasuptā anyām suśroṇīm āliṅgya
44.
Another lotus-petal-eyed woman, whose face was like the full moon, lay fast asleep, bewildered by intoxication, embracing another beautiful-hipped woman.
आतोद्यानि विचित्राणि परिष्वज्य वरस्त्रियः ।
निपीड्य च कुचैः सुप्ताः कामिन्यः कामुकानिव ॥४५॥
निपीड्य च कुचैः सुप्ताः कामिन्यः कामुकानिव ॥४५॥
45. ātodyāni vicitrāṇi pariṣvajya varastriyaḥ ,
nipīḍya ca kucaiḥ suptāḥ kāminyaḥ kāmukāniva.
nipīḍya ca kucaiḥ suptāḥ kāminyaḥ kāmukāniva.
45.
ātodyāni vicitrāṇi pariṣvajya varastriyaḥ
nipīḍya ca kucaiḥ suptāḥ kāminyaḥ kāmukān iva
nipīḍya ca kucaiḥ suptāḥ kāminyaḥ kāmukān iva
45.
Beautiful women were sleeping, having embraced various musical instruments and pressing them with their breasts, as if they were embracing their lovers.
तासामेकान्तविन्यस्ते शयानां शयने शुभे ।
ददर्श रूपसंपन्नामपरां स कपिः स्त्रियम् ॥४६॥
ददर्श रूपसंपन्नामपरां स कपिः स्त्रियम् ॥४६॥
46. tāsāmekāntavinyaste śayānāṃ śayane śubhe ,
dadarśa rūpasaṃpannāmaparāṃ sa kapiḥ striyam.
dadarśa rūpasaṃpannāmaparāṃ sa kapiḥ striyam.
46.
tāsām ekāntavinyaste śayānām śayane śubhe
dadarśa rūpasaṃpannām aparām saḥ kapiḥ striyam
dadarśa rūpasaṃpannām aparām saḥ kapiḥ striyam
46.
Among those women, that monkey (kapi) saw another beautiful woman lying on an elegant bed placed in a secluded area.
मुक्तामणिसमायुक्तैर्भूषणैः सुविभूषिताम् ।
विभूषयन्तीमिव च स्वश्रिया भवनोत्तमम् ॥४७॥
विभूषयन्तीमिव च स्वश्रिया भवनोत्तमम् ॥४७॥
47. muktāmaṇisamāyuktairbhūṣaṇaiḥ suvibhūṣitām ,
vibhūṣayantīmiva ca svaśriyā bhavanottamam.
vibhūṣayantīmiva ca svaśriyā bhavanottamam.
47.
muktāmaṇisamāyuktaiḥ bhūṣaṇaiḥ suvibhūṣitām
vibhūṣayantīm iva ca svaśriyā bhavanottamam
vibhūṣayantīm iva ca svaśriyā bhavanottamam
47.
(He saw her) well-adorned with ornaments set with pearls and jewels, as if she were decorating the magnificent palace with her own splendor.
गौरीं कनकवर्णाभामिष्टामन्तःपुरेश्वरीम् ।
कपिर्मन्दोदरीं तत्र शयानां चारुरूपिणीम् ॥४८॥
कपिर्मन्दोदरीं तत्र शयानां चारुरूपिणीम् ॥४८॥
48. gaurīṃ kanakavarṇābhāmiṣṭāmantaḥpureśvarīm ,
kapirmandodarīṃ tatra śayānāṃ cārurūpiṇīm.
kapirmandodarīṃ tatra śayānāṃ cārurūpiṇīm.
48.
gaurīm kanakavarṇābhām iṣṭām antaḥpureśvarīm
kapiḥ mandodarīm tatra śayānām cārurūpiṇīm
kapiḥ mandodarīm tatra śayānām cārurūpiṇīm
48.
There the monkey (kapi) saw Mandodari, fair-complexioned and radiant like gold, his beloved and the chief queen of the inner chambers, lying there in her beautiful form.
स तां दृष्ट्वा महाबाहुर्भूषितां मारुतात्मजः ।
तर्कयामास सीतेति रूपयौवनसंपदा ।
हर्षेण महता युक्तो ननन्द हरियूथपः ॥४९॥
तर्कयामास सीतेति रूपयौवनसंपदा ।
हर्षेण महता युक्तो ननन्द हरियूथपः ॥४९॥
49. sa tāṃ dṛṣṭvā mahābāhurbhūṣitāṃ mārutātmajaḥ ,
tarkayāmāsa sīteti rūpayauvanasaṃpadā ,
harṣeṇa mahatā yukto nananda hariyūthapaḥ.
tarkayāmāsa sīteti rūpayauvanasaṃpadā ,
harṣeṇa mahatā yukto nananda hariyūthapaḥ.
49.
saḥ tām dṛṣṭvā mahābāhuḥ bhūṣitām
mārutātmajaḥ tarkayāmāsa sītā
iti rūpayauvanasaṃpadā harṣeṇa
mahatā yuktaḥ nananda hariyūthapaḥ
mārutātmajaḥ tarkayāmāsa sītā
iti rūpayauvanasaṃpadā harṣeṇa
mahatā yuktaḥ nananda hariyūthapaḥ
49.
The mighty-armed son of Vayu, seeing her adorned, concluded, "This is Sītā," based on her beauty and youthful endowment. Filled with great joy, the chief of the monkeys rejoiced.
आस्फोटयामास चुचुम्ब पुच्छं ननन्द चिक्रीड जगौ जगाम ।
स्तम्भानरोहन्निपपात भूमौ निदर्शयन् स्वां प्रकृतिं कपीनाम् ॥५०॥
स्तम्भानरोहन्निपपात भूमौ निदर्शयन् स्वां प्रकृतिं कपीनाम् ॥५०॥
50. āsphoṭayāmāsa cucumba pucchaṃ nananda cikrīḍa jagau jagāma ,
stambhānarohannipapāta bhūmau nidarśayan svāṃ prakṛtiṃ kapīnām.
stambhānarohannipapāta bhūmau nidarśayan svāṃ prakṛtiṃ kapīnām.
50.
āsphoṭayāmāsa cucumba puccham
nananda cikrīḍa jagau jagāma
stambhān ārohan nipapāta bhūmau
nidarśayan svām prakṛtim kapīnām
nananda cikrīḍa jagau jagāma
stambhān ārohan nipapāta bhūmau
nidarśayan svām prakṛtim kapīnām
50.
He clapped his shoulders, kissed his tail, rejoiced, played, sang, and roamed about. He climbed pillars and fell to the ground, thus displaying his inherent monkey nature (prakṛti).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8 (current chapter)
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100