Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-3, chapter-28

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीराम उवाच ।
वज्राङ्गसाराद्ब्रह्माण्डकुड्यान्निबिडमण्डलात् ।
कोटियोजनसंपुष्टात्कथं ते निर्गतेऽबले ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
vajrāṅgasārādbrahmāṇḍakuḍyānnibiḍamaṇḍalāt ,
koṭiyojanasaṃpuṣṭātkathaṃ te nirgate'bale 1
1. śrī-rāma uvāca vajrāṅgasārāt brahmāṇḍakuḍyāt
nibiḍamaṇḍalāt koṭiyojanasaṃpuṣṭāt katham te nirgate abale
1. śrī-rāma uvāca.
abale,
vajrāṅgasārāt brahmāṇḍakuḍyāt nibiḍamaṇḍalāt koṭiyojanasaṃpuṣṭāt katham te nirgate?
1. Śrī Rāma said: "O delicate ones, how did you two emerge from the wall of the cosmic egg (brahmāṇḍa), which is essentially like diamond-hard rock, a dense sphere, and fortified by millions of yojanas?"
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
क्व ब्रह्माण्डं क्व तद्भित्तिः क्वात्रासौ वज्रसारता ।
किलावश्यं स्थिते देव्यावन्तःपुरवराम्बरे ॥ २ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
kva brahmāṇḍaṃ kva tadbhittiḥ kvātrāsau vajrasāratā ,
kilāvaśyaṃ sthite devyāvantaḥpuravarāmbare 2
2. śrī-vasiṣṭha uvāca kva brahmāṇḍam kva tadbhittiḥ kva atra asau
vajrasāratā kila avaśyam sthite devyau antaḥpuravarāmbare
2. śrī-vasiṣṭha uvāca.
kva brahmāṇḍam? kva tadbhittiḥ? kva atra asau vajrasāratā? kila avaśyam devyau antaḥpuravarāmbare sthite.
2. Śrī Vasiṣṭha said: "Where is the cosmic egg (brahmāṇḍa)? Where is its wall? And where here is that diamond-like hardness? For indeed, the two goddesses certainly resided in the supreme inner space."
तस्मिन्नेव गिरिग्रामे तस्मिन्नेवालयाम्बरे ।
ब्राह्मणः स वसिष्ठाख्य आस्वादयति राजताम् ॥ ३ ॥
tasminneva girigrāme tasminnevālayāmbare ,
brāhmaṇaḥ sa vasiṣṭhākhya āsvādayati rājatām 3
3. tasmin eva girigrāme tasmin eva ālayāmbare
brāhmaṇaḥ sa vasiṣṭhākhyaḥ āsvādayati rājatām
3. sa vasiṣṭhākhyaḥ brāhmaṇaḥ tasmin eva girigrāme
tasmin eva ālayāmbare rājatām āsvādayati
3. In that very mountain village, within that very abode's expanse, that Brahmin named Vasiṣṭha savors kingship.
तमेव मण्डपाकाशकोणकं शून्यमात्रकम् ।
चतुःसमुद्रपर्यन्तं भूतलं सोऽनुभूतवान् ॥ ४ ॥
tameva maṇḍapākāśakoṇakaṃ śūnyamātrakam ,
catuḥsamudraparyantaṃ bhūtalaṃ so'nubhūtavān 4
4. tam eva maṇḍapākāśakoṇakam śūnyamātrakam
catuḥsamudraparyantam bhūtalam saḥ anubhūtavān
4. saḥ tam eva maṇḍapākāśakoṇakam śūnyamātrakam
catuḥsamudraparyantam bhūtalam anubhūtavān
4. He experienced that very corner of the pavilion's space, which was merely an empty void, as the entire surface of the earth extending to the four oceans.
आकाशात्मनि भूपीठं तस्मिंस्तद्राजपत्तनम् ।
राजसद्मानुभवति स च सा चाप्यरुन्धती ॥ ५ ॥
ākāśātmani bhūpīṭhaṃ tasmiṃstadrājapattanam ,
rājasadmānubhavati sa ca sā cāpyarundhatī 5
5. ākāśātmani bhūpīṭham tasmin tat rājapattanam
rājasadma anubhavati saḥ ca sā ca api Arundhatī
5. saḥ ca sā ca api Arundhatī ākāśātmani bhūpīṭham,
tasmin tat rājapattanam,
(tatra) rājasadma anubhavati.
5. Within that essence of space (ākāśa), they experienced the earth's surface (bhūpīṭha), and on that, the royal city, and within that, the royal palace. This was experienced by both him and her, Queen Arundhatī.
लीलाभिधाना सा जाता तया च ज्ञप्तिरर्चिता ।
ज्ञप्त्या सह समुल्लङ्घ्य खमाश्चर्यमनोहरम् ॥ ६ ॥
līlābhidhānā sā jātā tayā ca jñaptirarcitā ,
jñaptyā saha samullaṅghya khamāścaryamanoharam 6
6. Līlā-abhidhānā sā jātā tayā ca jñaptiḥ arcitā
jñaptyā saha samullaṅghya kham āścaryamanoharam
6. sā Līlā-abhidhānā jātā.
tayā ca jñaptiḥ arcitā.
jñaptyā saha āścaryamanoharam kham samullaṅghya (gatiḥ abhavat).
6. She became known as Līlā, and by her, consciousness (jñapti) was honored. With that consciousness (jñapti), having transcended the wondrously beautiful space (kham)...
प्रादेशमात्रे नभसि सा तत्रैवगृहोदरे ।
ब्रह्माण्डान्तरमासाद्य गिरिग्रामकमन्दिरे ॥ ७ ॥
prādeśamātre nabhasi sā tatraivagṛhodare ,
brahmāṇḍāntaramāsādya girigrāmakamandire 7
7. prādeśamātre nabhasi sā tatra eva gṛha-udare
brahmāṇḍa-antaram āsādya girigrāmakamandire
7. sā prādeśamātre nabhasi tatra eva gṛha-udare brahmāṇḍa-antaram āsādya girigrāmakamandire (prāptā).
7. ...she (Līlā), within that space (nabhas) the size of a span, right there inside the house, reached another universe (brahmāṇḍa) in a temple within a mountain village.
ब्रह्माण्डात्परिनिर्गत्य स्वगृहे स्थितिमाययौ ।
स्वप्नात्स्वप्नान्तरं प्राप्य यथा तल्पगतः पुमान् ॥ ८ ॥
brahmāṇḍātparinirgatya svagṛhe sthitimāyayau ,
svapnātsvapnāntaraṃ prāpya yathā talpagataḥ pumān 8
8. brahmāṇḍāt parinirgatya svagṛhe sthitim āyayau
svapnāt svapnāntaram prāpya yathā talpagataḥ pumān
8. yathā talpagataḥ pumān svapnāt svapnāntaram prāpya
brahmāṇḍāt parinirgatya svagṛhe sthitim āyayau
8. Just as a person lying on a bed moves from one dream to another, so too did [consciousness] fully emerge from the universe (brahmāṇḍa) and attain a state within its own essential nature.
प्रतिभामात्रमेवैतत्सर्वमाकाशमात्रकम् ।
न ब्रह्माण्डं न संसारो न कुड्यादि न दूरता ॥ ९ ॥
pratibhāmātramevaitatsarvamākāśamātrakam ,
na brahmāṇḍaṃ na saṃsāro na kuḍyādi na dūratā 9
9. pratibhāmātram eva etat sarvam ākāśamātrakam
na brahmāṇḍam na saṃsāraḥ na kuḍyādi na dūratā
9. etat sarvam pratibhāmātram eva ākāśamātrakam
na brahmāṇḍam na saṃsāraḥ na kuḍyādi na dūratā
9. All of this is merely an appearance, nothing but space. There is no universe (brahmāṇḍa), no cycle of rebirth (saṃsāra), no walls or such things, and no distance.
स्वचित्तमेव कचति तयोस्तादृङ्मनोहरम् ।
वासनामात्रसोल्लेखं क्व ब्रह्माण्डं क्व संसृतिः ॥ १० ॥
svacittameva kacati tayostādṛṅmanoharam ,
vāsanāmātrasollekhaṃ kva brahmāṇḍaṃ kva saṃsṛtiḥ 10
10. svacittam eva kacati tayoḥ tādṛk manoharam
vāsanāmātrasollekham kva brahmāṇḍam kva saṃsṛtiḥ
10. svacittam eva kacati tayoḥ tādṛk manoharam
vāsanāmātrasollekham kva brahmāṇḍam kva saṃsṛtiḥ
10. Only one's own consciousness (svacitta) manifests, appearing so enchanting, purely as a reflection of latent impressions (vāsanā). Where then is the universe (brahmāṇḍa)? And where is the cycle of rebirth (saṃsṛti)?
निरावरणमेवेदं ज्ञप्त्याकाशमनन्तकम् ।
किंचित्स्वचित्तेनोन्नीतं स्पन्दयुक्त्येव मारुतः ॥ ११ ॥
nirāvaraṇamevedaṃ jñaptyākāśamanantakam ,
kiṃcitsvacittenonnītaṃ spandayuktyeva mārutaḥ 11
11. nirāvaraṇam eva idam jñaptyākāśam anantakam kiñcit
svacittena unnītam spandayuktyā iva mārutaḥ
11. idam nirāvaraṇam eva anantakam jñaptyākāśam kiñcit
svacittena spandayuktyā mārutaḥ iva unnītam
11. This infinite space of consciousness (jñaptyākāśa) is indeed unobstructed. It is merely brought forth by one's own consciousness (svacitta), just as wind (māruta) is produced by the principle of vibration.
चिदाकाशमजं शान्तं सर्वत्रैव हि सर्वदा ।
चित्त्वाज्जगदिवाभाति स्वयमेवात्मनात्मनि ॥ १२ ॥
cidākāśamajaṃ śāntaṃ sarvatraiva hi sarvadā ,
cittvājjagadivābhāti svayamevātmanātmani 12
12. cidākāśam ajam śāntam sarvatra eva hi sarvadā
cittvāt jagat iva ābhāti svayam eva ātmanā ātmani
12. cidākāśam ajam śāntam hi sarvatra eva sarvadā
cittvāt svayam eva ātmanā ātmani jagat iva ābhāti
12. The consciousness-space (cidākāśa) is unborn and peaceful, indeed always present everywhere. Due to its very nature as consciousness, the world appears as if spontaneously, within the Self (ātman) by means of the Self.
येन बुद्धं तु तस्यैतदाकाशादप शून्यकम् ।
न बुद्धं येन तस्यैतद्वज्रसाराचलोपमम् ॥ १३ ॥
yena buddhaṃ tu tasyaitadākāśādapa śūnyakam ,
na buddhaṃ yena tasyaitadvajrasārācalopamam 13
13. yena buddham tu tasya etat ākāśāt apa śūnyakam na
buddham yena tasya etat vajrasāra acala upamam
13. tu yena etat buddham tasya ākāśāt apa śūnyakam
yena na buddham tasya etat vajrasāra acala upamam
13. But for one who has understood (buddham) this (world), it is even emptier than space (ākāśa). For one who has not understood (buddham) it, this (world) is like an unmoving mountain, firm as the essence of a diamond (vajrasāra).
गृह एव यथा स्वप्ने नगरं भाति भासुरम् ।
तथैतदसदेवान्तश्चिद्धातौ भाति भास्वरम् ॥ १४ ॥
gṛha eva yathā svapne nagaraṃ bhāti bhāsuram ,
tathaitadasadevāntaściddhātau bhāti bhāsvaram 14
14. gṛhe eva yathā svapne nagaram bhāti bhāsuram tathā
etat asat eva antaḥ ciddhātāu bhāti bhāsvaram
14. yathā gṛhe eva svapne bhāsuram nagaram bhāti tathā
etat asat eva antaḥ ciddhātāu bhāti bhāsvaram
14. Just as a shining city appears in a dream, even within one's own house, similarly this (world), though indeed unreal (asat), appears brilliantly within the essence of consciousness (ciddhātu).
यथा मरौ जलं बुद्धं कटकत्वं च हेमनि ।
असत्सदिव भातीदं तथा दृश्यत्वमात्मनि ॥ १५ ॥
yathā marau jalaṃ buddhaṃ kaṭakatvaṃ ca hemani ,
asatsadiva bhātīdaṃ tathā dṛśyatvamātmani 15
15. yathā marau jalam buddham kaṭakatvam ca hemani
asat sat iva bhāti idam tathā dṛśyatvam ātmani
15. yathā marau jalam buddham ca hemani kaṭakatvam
tathā idam asat sat iva dṛśyatvam ātmani bhāti
15. Just as water is perceived (buddham) in a desert (as a mirage), and the nature of a bracelet (kaṭakatvam) is perceived in gold, similarly, this perceived (dṛśyatvam) world, though unreal (asat), appears as if real (sat) within the Self (ātman).
एवमाकथयन्त्यौ ते ललने ललिताकृती ।
गृहान्निर्ययतुर्बाह्यं चारुचक्रमणक्रमैः ॥ १६ ॥
evamākathayantyau te lalane lalitākṛtī ,
gṛhānniryayaturbāhyaṃ cārucakramaṇakramaiḥ 16
16. evam ākathayantī te lalane lalitākṛtī gṛhāt
niryayatuḥ bāhyam cārucrakramaṇakramaiḥ
16. te lalane lalitākṛtī evam ākathayantī gṛhāt
bāhyam cārucrakramaṇakramaiḥ niryayatuḥ
16. Thus conversing, those two charming ladies (lalanā) with their graceful forms exited the house, stepping outside with elegant gaits.
आदृश्ये ग्रामलोकेन प्रेक्षमाणे पुरोगिरिम् ।
चुम्बिताकाशकुहरं संस्पृष्टादित्यमण्डलम् ॥ १७ ॥
ādṛśye grāmalokena prekṣamāṇe purogirim ,
cumbitākāśakuharaṃ saṃspṛṣṭādityamaṇḍalam 17
17. ādṛśye grāmalokena prekṣamāṇe puragirim
cumbitākāśakuharam saṃspṛṣṭādityamaṇḍalam
17. (te lalane) grāmalokena ādṛśye puragirim
cumbitākāśakuharam saṃspṛṣṭādityamaṇḍalam prekṣamāṇe
17. The two (ladies), seen by the village folk, gazed at the mountain ahead, which seemed to kiss the hollow of the sky and touch the disc of the sun.
नानावर्णाखिलोत्फुल्लविचित्रवननिर्मलम् ।
नानानिर्झरनिर्ह्रादकूजद्वनविहंगमम् ॥ १८ ॥
nānāvarṇākhilotphullavicitravananirmalam ,
nānānirjharanirhrādakūjadvanavihaṃgamam 18
18. nānāvarṇākhilotphullavicitravananirmalam
nānānirjharanirhrādakūjadvanavihaṅgamam
18. (saḥ giriḥ) nānāvarṇākhilotphullavicitravananirmalam
(āsīt) nānānirjharanirhrādakūjadvanavihaṅgamam (ca āsīt)
18. (The mountain was) pristine with forests that were variegated, fully bloomed, and of diverse colors. It resonated with the murmuring sounds of many waterfalls and the chirping of forest birds.
विचित्रमञ्जरीपुञ्जपिञ्जराम्बुदमण्डलम् ।
स्वभ्रमच्छगुलुच्छाग्रविश्रान्तखगसारसम् ॥ १९ ॥
vicitramañjarīpuñjapiñjarāmbudamaṇḍalam ,
svabhramacchagulucchāgraviśrāntakhagasārasam 19
19. vicitramañjarīpuñjapiñjarāmbudamaṇḍalam
svabhramacchagulucchāgraviśrāntakhagasārasam
19. (saḥ giriḥ) vicitramañjarīpuñjapiñjarāmbudamaṇḍalam (āsīt)
svabhramacchagulucchāgraviśrāntakhagasārasam (ca āsīt)
19. (The mountain was) adorned with masses of vibrant flower clusters, which made the surrounding cloud formations appear tawny. It was a place where birds and cranes rested upon the peaks of its own swaying, dark, cloud-like patches.
सारवञ्जुलविस्तारगुप्ताखिलसरित्तटम् ।
असमाप्तशिलाश्वभ्रलतावर्तनमारुतम् ॥ २० ॥
sāravañjulavistāraguptākhilasarittaṭam ,
asamāptaśilāśvabhralatāvartanamārutam 20
20. sāravañjulavistāraguptākhilasarittaṭam
asamāptaśilāśvabhralatāvartanamārutam
20. sāravañjulavistāraguptākhilasarittaṭam
asamāptaśilāśvabhralatāvartanamārutam
20. Whose entire riverbanks are concealed by the widespread growth of robust vanjula trees, and where the wind constantly swirls the vines within the vast rock-caverns.
पुष्पाग्रपिहिताकाशकोशकुड्यकवारिदम् ।
पतद्दीर्घसरित्स्रोतः स्फुरन्मुक्ताकलापकम् ॥ २१ ॥
puṣpāgrapihitākāśakośakuḍyakavāridam ,
pataddīrghasaritsrotaḥ sphuranmuktākalāpakam 21
21. puṣpāgrapīhitākāśakośakuḍyīkavāridam
pataddīrghasaritsrotaḥ sphuranmuktākalāpakam
21. puṣpāgrapīhitākāśakośakuḍyīkavāridam
pataddīrghasaritsrotaḥ sphuranmuktākalāpakam
21. Where the vault of the sky is veiled by the tips of flowers, and its clouds are like small walls; where the long, falling river streams resemble glittering pearl necklaces.
चलद्वृक्षवनव्यूहवातवेल्लिसरित्तटम् ।
नानावनाकुलोपान्तच्छायासततशीतलम् ॥ २२ ॥
caladvṛkṣavanavyūhavātavellisarittaṭam ,
nānāvanākulopāntacchāyāsatataśītalam 22
22. caladvṛkṣavanavyūhavātavellisarittaṭam
nānāvanākulopāntacchāyāsatataśītalam
22. caladvṛkṣavanavyūhavātavellisarittaṭam
nānāvanākulopāntacchāyāsatataśītalam
22. Where the riverbanks sway as the wind moves through the formations of forest trees, and whose vicinity, crowded with diverse forests, is constantly cool due to their shade.
अथ ते ललने तत्र तदा ददृशतुः स्वयम् ।
तं गिरिग्रामकं व्योम्नः स्वर्गखण्डमिव च्युतम् ॥ २३ ॥
atha te lalane tatra tadā dadṛśatuḥ svayam ,
taṃ girigrāmakaṃ vyomnaḥ svargakhaṇḍamiva cyutam 23
23. atha te lalane tatra tadā dadṛśatuḥ svayam tam
girigrāmakam vyomnaḥ svargakhaṇḍam iva cyutam
23. atha tadā te lalane tatra svayam tam girigrāmakam
vyomnaḥ cyutam svargakhaṇḍam iva dadṛśatuḥ
23. Then, at that moment, those two women themselves saw that mountain village there, as if it were a piece of heaven fallen from the sky.
रटत्प्रणालीपटलं पूर्णपुष्करिणीगणम् ।
द्विजैः कुचकुचैः कूजत्स्वलीलाश्वभ्रकच्छकम् ॥ २४ ॥
raṭatpraṇālīpaṭalaṃ pūrṇapuṣkariṇīgaṇam ,
dvijaiḥ kucakucaiḥ kūjatsvalīlāśvabhrakacchakam 24
24. raṭat praṇālī paṭalam pūrṇa-puṣkariṇī-gaṇam
dvijaiḥ kucakucaiḥ kūjat sva-līlā-śvabhra-kacchakam
24. raṭat praṇālī paṭalam pūrṇa-puṣkariṇī-gaṇam
dvijaiḥ kucakucaiḥ kūjat sva-līlā-śvabhra-kacchakam
24. With its multitude of channels resounding, its collections of lotus ponds full, and its banks of playful hollows filled with birds chirping "kucu kucu."
गच्छद्गोवृन्दहुंकारकरालाखिलकुञ्जकम् ।
कुञ्जगुल्मकखण्डाढ्यं सच्छायघनशाद्वलम् ॥ २५ ॥
gacchadgovṛndahuṃkārakarālākhilakuñjakam ,
kuñjagulmakakhaṇḍāḍhyaṃ sacchāyaghanaśādvalam 25
25. gacchat go-vṛnda-huṃkāra-karāla-akhila-kuñjakam
kuñja-gulmaka-khaṇḍa-āḍhyam sacchāya-ghana-śādvalam
25. gacchat go-vṛnda-huṃkāra-karāla-akhila-kuñjakam
kuñja-gulmaka-khaṇḍa-āḍhyam sacchāya-ghana-śādvalam
25. With all its groves made formidable (filled) by the lowing of moving cow herds, and rich with clusters of thickets and bushes, possessing dense, shady green meadows.
दुष्प्रवेशार्ककिरणं दृशन्नीहारधूसरम् ।
उदग्रमञ्जरीपुञ्जजटालं विशिखान्तरम् ॥ २६ ॥
duṣpraveśārkakiraṇaṃ dṛśannīhāradhūsaram ,
udagramañjarīpuñjajaṭālaṃ viśikhāntaram 26
26. duṣpraveśa-arka-kiraṇam dṛśat nīhāra-dhūsaram
udagra-mañjarī-puñja-jaṭālam viśikha-antaram
26. duṣpraveśa-arka-kiraṇam dṛśat nīhāra-dhūsaram
udagra-mañjarī-puñja-jaṭālam viśikha-antaram
26. Where the sun's rays are difficult to penetrate, appearing dusky with mist, and whose inner paths are covered densely with masses of lofty flower-clusters.
शिलाकुहरवाःस्फालप्रोच्चलन्मुक्तनिर्झरैः ।
स्मारिताचलनिर्धूत्क्षीरोदकजलश्रियम् ॥ २७ ॥
śilākuharavāḥsphālaproccalanmuktanirjharaiḥ ,
smāritācalanirdhūtkṣīrodakajalaśriyam 27
27. śilā-kuhara-vāḥ-sphāla-proccalat-mukta-nirjharaiḥ
smārita-acala-nirdhūt-kṣīra-odaka-jala-śriyam
27. śilā-kuhara-vāḥ-sphāla-proccalat-mukta-nirjharaiḥ
smārita-acala-nirdhūt-kṣīra-odaka-jala-śriyam
27. Whose splendor, resembling the water of the milk-ocean churned by mountains, is brought to mind by the gushing, free-flowing waterfalls splashing from rock crevices.
फलमाल्यमहाभारभासुरैरजिरद्रुमैः ।
आनीय पुष्पसंभारं तिष्ठद्भिरिव संकुलम् ॥ २८ ॥
phalamālyamahābhārabhāsurairajiradrumaiḥ ,
ānīya puṣpasaṃbhāraṃ tiṣṭhadbhiriva saṃkulam 28
28. phalamālyamahābhārabhāsuraiḥ ajiradrumaiḥ
ānīya puṣpasaṃbhāram tiṣṭhadbhiḥ iva saṃkulam
28. (tat ajiradrumaiḥ) phalamālyamahābhārabhāsuraiḥ ānīya
puṣpasaṃbhāram tiṣṭhadbhiḥ iva saṃkulam (abhavat)
28. It was crowded, as if, with courtyard trees shining with the great burden of fruit garlands, which seemed to have brought a profusion of flowers.
तरत्तरङ्गझांकारकारिमारुतकम्पितैः ।
कीर्णपुष्पसमावृष्टं द्रुमैरपि रसाकुलैः ॥ २९ ॥
tarattaraṅgajhāṃkārakārimārutakampitaiḥ ,
kīrṇapuṣpasamāvṛṣṭaṃ drumairapi rasākulaiḥ 29
29. tarattaraṅgajhāṃkārakārimārutakampitaiḥ
kīrṇapuṣpasamāvṛṣṭam drumaiḥ api rasākulaiḥ
29. (tat) tarattaraṅgajhāṃkārakārimārutakampitaiḥ
rasākulaiḥ drumaiḥ api kīrṇapuṣpasamāvṛṣṭam (abhavat)
29. It was also showered with scattered flowers by trees, which, brimming with sap, were swayed by the wind that produced a humming sound from the rippling waves.
अशङ्कितशिलाकूटस्रवदब्बिन्दुटंकृतैः ।
किंचित्कृतरवं गुप्तैरशङ्कैः शङ्कितैः खगैः ॥ ३० ॥
aśaṅkitaśilākūṭasravadabbinduṭaṃkṛtaiḥ ,
kiṃcitkṛtaravaṃ guptairaśaṅkaiḥ śaṅkitaiḥ khagaiḥ 30
30. aśaṅkitaśilākūṭasravadabbinduṭaṅkṛtaiḥ
kiñcitkṛtaravam guptaiḥ aśaṅkaiḥ śaṅkitaiḥ khagaiḥ
30. (tat) aśaṅkitaśilākūṭasravadabbinduṭaṅkṛtaiḥ guptaiḥ
aśaṅkaiḥ śaṅkitaiḥ khagaiḥ kiñcitkṛtaravam (abhavat)
30. The place resonated faintly, with the tinkling sounds of water drops dripping from unforeseen rock formations, and with hidden, fearless, yet also timid birds.
उत्फाललहरीश्रान्तसीकरास्वादनाकुलैः ।
नद्यामुडुपरावर्तवृत्तिभिर्विहगैर्वृतम् ॥ ३१ ॥
utphālalaharīśrāntasīkarāsvādanākulaiḥ ,
nadyāmuḍuparāvartavṛttibhirvihagairvṛtam 31
31. utphālalaharīśrāntasīkarāsvādanākulaiḥ nadyām
uḍupaparāvartavṛttibhiḥ vihagaiḥ vṛtam
31. (tat) nadyām utphālalaharīśrāntasīkarāsvādanākulaiḥ
uḍupaparāvartavṛttibhiḥ vihagaiḥ vṛtam (abhavat)
31. It was encompassed by birds in the river, which were restless from tasting the spent spray from vigorous, leaping waves, and which moved with the manner of turning boats.
उत्तालतालविश्रान्तकाकालोकनशङ्कितैः ।
बालैः प्रगोपितामिक्षाखण्डं जीर्णस्वभुक्तकैः ॥ ३२ ॥
uttālatālaviśrāntakākālokanaśaṅkitaiḥ ,
bālaiḥ pragopitāmikṣākhaṇḍaṃ jīrṇasvabhuktakaiḥ 32
32. uttālatālaviśrāntakākālokanaśaṅkitaiḥ bālaiḥ
pragopitām ikṣākhaṇḍam jīrṇasvabhuktakaiḥ
32. ikṣākhaṇḍam pragopitām uttālatālaviśrāntakākālokanaśaṅkitaiḥ
bālaiḥ jīrṇasvabhuktakaiḥ
32. A piece of sugarcane, well-hidden by children - who were apprehensive upon seeing crows resting on tall palm trees, and whose own eaten portions (of sugarcane) had become old (leftovers).
पुष्पशेखरसंभारवसनग्रामबालकम् ।
खर्जूरनिम्बजम्बीरगहनोपान्तशीतलम् ॥ ३३ ॥
puṣpaśekharasaṃbhāravasanagrāmabālakam ,
kharjūranimbajambīragahanopāntaśītalam 33
33. puṣpasekharasaṃbhāravasanagrāmabālakam
kharjūranimbajambīragahanopāntaśītalam
33. puṣpasekharasaṃbhāravasanagrāmabālakam
kharjūranimbajambīragahanopāntaśītalam
33. A village boy whose clothes were adorned with a multitude of flower crowns, and who was cool due to being near a dense thicket of date palms, neem trees, and lime trees.
क्षौमाग्रहस्ताम्बरया मञ्जरीपूर्णकर्णया ।
क्षुत्क्षीणयाक्रान्तरथ्यं ग्रामकीटककान्तया ॥ ३४ ॥
kṣaumāgrahastāmbarayā mañjarīpūrṇakarṇayā ,
kṣutkṣīṇayākrāntarathyaṃ grāmakīṭakakāntayā 34
34. kṣaumāgrahastāmbarayā mañjarīpūrṇakarṇayā
kṣutkṣīṇayā ākrāntarathyam grāmakiṭakakāntayā
34. ākrāntarathyam kṣaumāgrahastāmbarayā
mañjarīpūrṇakarṇayā kṣutkṣīṇayā grāmakiṭakakāntayā
34. Traversing the roads, accompanied by a girl whose outstretched hand held a linen cloth, whose ears were adorned with abundant flower clusters, who was emaciated by hunger, and who was charming to village insects.
सरित्तरङ्गसंघट्टसंरावाश्रुतसंकथम् ।
कर्मजाड्यघनत्रासवाञ्छितैकान्तसंस्थितम् ॥ ३५ ॥
sarittaraṅgasaṃghaṭṭasaṃrāvāśrutasaṃkatham ,
karmajāḍyaghanatrāsavāñchitaikāntasaṃsthitam 35
35. sarittaraṅgasaṃghaṭṭasaṃrāvāśrutasaṃkatham
karmajāḍyaghanatrāsavāñchitaikāntasaṃsthitam
35. sarittaraṅgasaṃghaṭṭasaṃrāvāśrutasaṃkatham
karmajāḍyaghanatrāsavāñchitaikāntasaṃsthitam
35. One whose conversation was unheard due to the clamor of clashing river waves, and who desired a solitary place because of an intense fear of the dullness (or inertia) of worldly actions (karma).
दधिलिप्तास्यहस्तांसैः स्निग्धपुष्पलताधरैः ।
नग्नैर्गोमयपङ्काङ्कैर्बालैराकुलचत्वरम् ॥ ३६ ॥
dadhiliptāsyahastāṃsaiḥ snigdhapuṣpalatādharaiḥ ,
nagnairgomayapaṅkāṅkairbālairākulacatvaram 36
36. dadhiliptāsyahastāṃsaiḥ snigdhapuṣpalatādharaiḥ
nagnaiḥ gomayapaṅkāṅkaiḥ bālaiḥ ākulacattvaram
36. ākulacattvaram dadhiliptāsyahastāṃsaiḥ
snigdhapuṣpalatādharaiḥ nagnaiḥ gomayapaṅkāṅkaiḥ bālaiḥ
36. The courtyard was bustling with naked children whose faces, hands, and shoulders were smeared with curds, whose lips held fresh flower-creepers, and who were marked with cow-dung paste.
तीरशाद्वलवल्लीनां दोलान्दोलनकारिभिः ।
तरङ्गैर्वाह्यमानस्य लेखिकाङ्कितसैकतम् ॥ ३७ ॥
tīraśādvalavallīnāṃ dolāndolanakāribhiḥ ,
taraṅgairvāhyamānasya lekhikāṅkitasaikatam 37
37. tīraśādvalavallīnām dolāndolanakaribhiḥ
taraṅgaiḥ vāhyamānasya lekhikāṅkitasaikatam
37. lekhikāṅkitasaikatam vāhyamānasya
tīraśādvalavallīnām dolāndolanakaribhiḥ taraṅgaiḥ
37. A sandy bank marked with inscriptions, [a bank] belonging to the flowing [river], whose waves caused the swing-like swaying of the creepers on the green riverbanks.
दधिक्षीरघनामोदमत्तमन्थरमक्षिकम् ।
कामभुक्तार्थतोद्वाष्पजर्जराबलबालकम् ॥ ३८ ॥
dadhikṣīraghanāmodamattamantharamakṣikam ,
kāmabhuktārthatodvāṣpajarjarābalabālakam 38
38. dadhikṣīraghanāmodamattamatharamakṣikam
kāmabhuktārthatodbāṣpajarjarābalabālakam
38. dadhikṣīraghanāmodamattamatharamakṣikam
kāmabhuktārthatodbāṣpajarjarābalabālakam
38. A place where flies are intoxicated and slow due to the intense fragrance of curds and milk, and where children, having had their desires fulfilled to their heart's content, are weary and shedding tears.
गोमयासिक्तवलयकरनारीकृतक्रुधम् ।
धम्मिल्लवलनाव्यग्रत्रस्तस्त्रीविहसज्जनम् ॥ ३९ ॥
gomayāsiktavalayakaranārīkṛtakrudham ,
dhammillavalanāvyagratrastastrīvihasajjanam 39
39. gomayāsiktavalayakaranārīkṛtakrudham
dhammillavalanāvyagratrastastrīvihasajjanm
39. gomayāsiktavalayakaranārīkṛtakrudham
dhammillavalanāvyagratrastastrīvihasajjanm
39. A place where women with bracelet-adorned hands are angered by being sprinkled with cow-dung, and where people laugh at frightened women who are busy adjusting their disheveled braids.
दान्तपुष्पच्छदोत्सन्नपतत्ककुदवायसम् ।
गृहरथ्यागणद्वारकीर्णक्रूरकुरण्टकम् ॥ ४० ॥
dāntapuṣpacchadotsannapatatkakudavāyasam ,
gṛharathyāgaṇadvārakīrṇakrūrakuraṇṭakam 40
40. dāntapuṣpacchadotsannapatatkākudavāyasam
gṛharathyāgaṇadvārakīrṇakrūrakuraṇṭakam
40. dāntapuṣpacchadotsannapatatkākudavāyasam
gṛharathyāgaṇadvārakīrṇakrūrakuraṇṭakam
40. A place where crows are falling from peaks abundant with scattered petals of subdued flowers, and where the gates of houses, streets, and public squares are strewn with prickly "kuraṇṭaka" plants.
गृहपार्श्वस्थितश्वभ्रकुञ्जैः कुसुमितप्रभैः ।
प्रत्यहं प्रातरागुल्फमाकीर्णकुसुमाजिरम् ॥ ४१ ॥
gṛhapārśvasthitaśvabhrakuñjaiḥ kusumitaprabhaiḥ ,
pratyahaṃ prātarāgulphamākīrṇakusumājiram 41
41. gṛhapārśvasthitaśvabhrakuñjaiḥ kusumitaprabhaiḥ
pratyaham prātaḥ āgulpham ākīrṇakusumājiram
41. pratyaham prātaḥ āgulpham ākīrṇakusumājiram
gṛhapārśvasthitaśvabhrakuñjaiḥ kusumitaprabhaiḥ
41. Where, every day in the morning, the courtyard is strewn with flowers up to the ankle, from groves shining with flowers, situated in pits beside houses.
चरच्चमरसारङ्गजालजङ्गलखण्डकम् ।
गुञ्जानिकुञ्जसंजातशष्पसुप्तमृगार्भकम् ॥ ४२ ॥
caraccamarasāraṅgajālajaṅgalakhaṇḍakam ,
guñjānikuñjasaṃjātaśaṣpasuptamṛgārbhakam 42
42. caraccamarasāraṅgajālajaṅgalakhaṇḍakam
guñjānikuñjasaṃjātaśaṣpasuptamṛgārbhakam
42. caraccamarasāraṅgajālajaṅgalakhaṇḍakam
guñjānikuñjasaṃjātaśaṣpasuptamṛgārbhakam
42. A jungle region containing multitudes of roaming yaks and deer, where fawns are sleeping on fresh grass grown in "guñjā" thickets.
एकान्तसुप्तवत्सैककर्णस्पन्दास्तमक्षिकम् ।
गोपोच्छिष्टीकृतदधिखसृक्किस्पन्दिमक्षिकम् ॥ ४३ ॥
ekāntasuptavatsaikakarṇaspandāstamakṣikam ,
gopocchiṣṭīkṛtadadhikhasṛkkispandimakṣikam 43
43. ekāntasuptavatsaikakarṇaspandāstamakṣikam
gopocchhiṣṭīkṛtadadhikhasṛkkispandimakṣikam
43. ekāntasuptavatsaikakarṇaspandāstamakṣikam
gopocchhiṣṭīkṛtadadhikhasṛkkispandimakṣikam
43. A place where flies are driven away by the twitching of a single ear of a calf sleeping in seclusion, and where flies are hovering at the corners of cowherds' mouths, soiled with leftover curds.
समस्तसद्मसंक्षीणमक्षिकाक्षिप्तमाक्षिकम् ।
फुल्लाशोकद्रुमोद्यानकृतलाक्षिकमन्दिरम् ॥ ४४ ॥
samastasadmasaṃkṣīṇamakṣikākṣiptamākṣikam ,
phullāśokadrumodyānakṛtalākṣikamandiram 44
44. samastasadmasaṃkṣīṇamakṣikākṣiptamākṣikam
phullāśokadrumodyānakṛtalākṣikāmandiram
44. samastasadmasaṃkṣīṇamakṣikākṣiptamākṣikam
phullāśokadrumodyānakṛtalākṣikāmandiram
44. A place where the honey, once scattered by flies, has entirely diminished from all houses; and where mansions are made to appear lac-red (lākṣikā) amidst gardens of blooming Aśoka trees.
सीकरासारमरुता नित्यार्द्रविकचद्रुमम् ।
कदम्बमुकुलप्रोतसमस्तच्छादनतृणम् ॥ ४५ ॥
sīkarāsāramarutā nityārdravikacadrumam ,
kadambamukulaprotasamastacchādanatṛṇam 45
45. sīkarāsāramarutā nityārdravikacadrumam
kadambamukulaprotasamastacchādanatṛṇam
45. sīkarāsāramarutā nityārdravikacadrumam
kadambamukulaprotasamastacchādanatṛṇam
45. A place where the trees are perpetually moist and fully blooming due to winds laden with showers of spray; and where all the thatched roofs are interwoven with Kadamba (kadamba) buds.
प्रतिकृत्तलताफुल्लकेतकोत्करपाण्डुरम् ।
वहत्प्राणालपटलीरणद्गुरुगुरारवम् ॥ ४६ ॥
pratikṛttalatāphullaketakotkarapāṇḍuram ,
vahatprāṇālapaṭalīraṇadgurugurāravam 46
46. pratikṛttalatāphullaketakotkarapāṇḍuram
vahatprāṇālapaṭalīraṇadgurugurāravam
46. pratikṛttalatāphullaketakotkarapāṇḍuram
vahatprāṇālapaṭalīraṇadgurugurāravam
46. A place appearing pale-white from the abundant blooming Ketaka (ketaka) flowers amongst trimmed creepers; and reverberating with the deep, gurgling sound of numerous flowing water channels.
वातायनगुहानिर्यत्सोधविश्रान्तवारिदम् ।
पूर्णपुष्करिणीपङ्क्तिपूर्णराजपृथूत्तरम् ॥ ४७ ॥
vātāyanaguhāniryatsodhaviśrāntavāridam ,
pūrṇapuṣkariṇīpaṅktipūrṇarājapṛthūttaram 47
47. vātāyanaguhāniryatsodhaviśrāntavāridam
pūrṇapuṣkariṇīpaṅktipūrṇarājapṛthūttaram
47. vātāyanaguhāniryatsodhaviśrāntavāridam
pūrṇapuṣkariṇīpaṅktipūrṇarājapṛthūttaram
47. A place where clouds rest upon palaces appearing to emerge from window-like caverns; and whose vast, eminent royal grounds are completely filled with rows of teeming lotus ponds.
नीरन्ध्रविटपिच्छायाशीतलामलशाद्वलम् ।
सर्वशष्पाग्रवार्बिन्दुप्रतिबिम्बिततारकम् ॥ ४८ ॥
nīrandhraviṭapicchāyāśītalāmalaśādvalam ,
sarvaśaṣpāgravārbindupratibimbitatārakam 48
48. nīrandhraviṭapicchāyāśītalamalaśādvalam
sarvaśaspāgravārbindupratibimbitatārakam
48. nīrandhraviṭapicchāyāśītalamalaśādvalam
sarvaśaspāgravārbindupratibimbitatārakam
48. It featured cool, pristine green lawns, shaded by dense trees, where the stars were reflected in the dewdrops on the tips of every blade of grass.
अनारतपतत्फुल्लहिमवर्षसितालयम् ।
विचित्रमञ्जरीपुष्पपत्रसत्फलपादपम् ॥ ४९ ॥
anāratapatatphullahimavarṣasitālayam ,
vicitramañjarīpuṣpapatrasatphalapādapam 49
49. anāratapatatphullahimavarṣasitālayam
vicitramañjarīpuṣpapatrasatphalapādapam
49. anāratapatatphullahimavarṣasitālayam
vicitramañjarīpuṣpapatrasatphalapādapam
49. It contained dwellings whitened by incessant showers of falling, fluffy snow. It also featured trees adorned with diverse clusters of blossoms, flowers, leaves, and beautiful fruits.
गृहकक्षान्तरालीनमेघसुप्तचिरण्टिकम् ।
सौधस्थमेघविद्युद्भिरनादेयप्रदीपकम् ॥ ५० ॥
gṛhakakṣāntarālīnameghasuptaciraṇṭikam ,
saudhasthameghavidyudbhiranādeyapradīpakam 50
50. gṛhakakṣāntaralīnameghasuptaciraṇṭikam
saudhasthameghavidyudbhiḥ anādeyapradīpakam
50. gṛhakakṣāntaralīnameghasuptaciraṇṭikam
saudhasthameghavidyudbhiḥ anādeyapradīpakam
50. It was a place where old people slept nestled among the clouds within their house rooms. In its mansions, no lamps were needed, as they were illuminated by the lightning from the clouds.
कन्दरानिलभांकारघनघुंघुममण्डपम् ।
चरच्चकोरहारीतहरिणीहारिमन्दिरम् ॥ ५१ ॥
kandarānilabhāṃkāraghanaghuṃghumamaṇḍapam ,
caraccakorahārītahariṇīhārimandiram 51
51. kandarānilabhāṁkāraghanaghuṁghumamaṇḍapam
caraccakorahārītahariṇīhārimandiram
51. kandarānilabhāṁkāraghanaghuṁghumamaṇḍapam
caraccakorahārītahariṇīhārimandiram
51. It featured pavilions where the deep, murmuring hum of the cave winds resonated, and it was a charming dwelling place for roaming chakora birds, green pigeons, and does.
उन्निद्रकन्दलोद्वान्तमांसलामोदमन्थरैः ।
मरुद्भिर्मन्दमायातुमारब्धैर्लोलपल्लवम् ॥ ५२ ॥
unnidrakandalodvāntamāṃsalāmodamantharaiḥ ,
marudbhirmandamāyātumārabdhairlolapallavam 52
52. unnidrakandalodvāntamāṃsalāmodamantharaiḥ
marudbhiḥ mandam āyātum ārabdhaiḥ lolapallavam
52. marudbhiḥ unnidrakandalodvāntamāṃsalāmodamantharaiḥ
mandam āyātum ārabdhaiḥ lolapallavam
52. By winds, made languid by the rich fragrance emanating from blossoming sprouts, and which have gently begun to blow, causing the tender shoots to sway.
लावकालापलीलायामालीनललनागणम् ।
कोककोकिलकाकोलकोलाहलसमाकुलम् ॥ ५३ ॥
lāvakālāpalīlāyāmālīnalalanāgaṇam ,
kokakokilakākolakolāhalasamākulam 53
53. lāvakalāpalīlāyāmālīnalalanāgaṇam
kokakokilakākolakolāhalasamākulam
53. lāvakalāpalīlāyāmālīnalalanāgaṇam
kokakokilakākolakolāhalasamākulam
53. Where groups of women were engaged in graceful play amidst the calls of quails, and which was resounding with the clamor of ruddy geese, cuckoos, and crows.
शालतालतमालाब्जनीलतत्फलमालिनम् ।
वल्लीवलयविन्यासविलासवलितद्रुमम् ॥ ५४ ॥
śālatālatamālābjanīlatatphalamālinam ,
vallīvalayavinyāsavilāsavalitadrumam 54
54. śālatālatamālābjanīlatatphalamālinam
vallīvalayavinyāsavilāsavalitadrumam
54. śālatālatamālābjanīlatatphalamālinam
vallīvalayavinyāsavilāsavalitadrumam
54. Adorned with garlands of the blue fruits of sal, palm, and tamāla trees, and with blue lotuses; its trees gracefully entwined by networks of vines.
आलोलपल्लवलतावलितायनानामुत्फुल्लकन्दलशिलीन्ध्रसुगन्धितानाम् ।
तालीतमालदलताण्डवमण्डपानामारामफुल्लकुसुमद्रुमशीतलानाम् ॥ ५५ ॥
ālolapallavalatāvalitāyanānāmutphullakandalaśilīndhrasugandhitānām ,
tālītamāladalatāṇḍavamaṇḍapānāmārāmaphullakusumadrumaśītalānām 55
55. ālolapallavalatāvalitāyanānām
utphullakandalaśilīndhrasugandhitānām
tālītamāladalatāṇḍavamaṇḍapānām
ārāmaphullakusumadrumaśītalānām
55. ālolapallavalatāvalitāyanānām
utphullakandalaśilīndhrasugandhitānām
tālītamāladalatāṇḍavamaṇḍapānām
ārāmaphullakusumadrumaśītalānām
55. Of such gardens whose pathways are entwined with swaying foliage of creepers, which are made fragrant by blossoming sprouts and mushrooms, containing dancing pavilions formed from palm and tamāla leaves, and cooled by garden trees full of blooming flowers.
साराववारिचलनाकुलगोकुलानामानीलसस्यकुसुमस्थलशोभितानाम् ।
तीरद्रुमप्रकरगुप्तसरिद्रयाणां नीरन्ध्रपुष्पितलताग्रवितानकानाम् ॥ ५६ ॥
sārāvavāricalanākulagokulānāmānīlasasyakusumasthalaśobhitānām ,
tīradrumaprakaraguptasaridrayāṇāṃ nīrandhrapuṣpitalatāgravitānakānām 56
56. sārāvavāricālanākulagokulānām
ānīlasasyakusumasthalaśobhitānām
tīradrumaprakar गुप्तsaridrayāṇām
nīrandhrapuṣpitalatāgravitānakānām
56. sārāvavāricālanākulagokulānām
ānīlasasyakusumasthalaśobhitānām
tīradrumaprakar गुप्तsaridrayāṇām
nīrandhrapuṣpitalatāgravitānakānām
56. Of those regions where cowherd settlements were agitated by the movement of strong waters, adorned with areas of bluish crops and flowers, whose river currents were hidden by multitudes of bank-side trees, and which possessed dense canopies formed by the tops of flowering creepers.
उद्यानकुन्दमकरन्दसुगन्धितानां गन्धान्धषट्पदकुलान्तरिताम्बुजानाम् ।
सौन्दर्यतर्जितपुरन्दरमन्दिराणां राजीवराजिरजसारुणिताम्बराणाम् ॥ ५७ ॥
udyānakundamakarandasugandhitānāṃ gandhāndhaṣaṭpadakulāntaritāmbujānām ,
saundaryatarjitapurandaramandirāṇāṃ rājīvarājirajasāruṇitāmbarāṇām 57
57. udyānakundamakaranasugandhitānām
gandhāndhaṣaṭpadakulāntaritāmbujānām
saundaryatarjitapurandaramandirānām
rājīvarājirajasāruṇitāmbarāṇām
57. udyānakundamakaranasugandhitānām
gandhāndhaṣaṭpadakulāntaritāmbujānām
saundaryatarjitapurandaramandirānām
rājīvarājirajasāruṇitāmbarāṇām
57. Of those regions fragrant with the nectar of garden jasmine, where lotuses were obscured by swarms of bees intoxicated by the fragrance, whose beauty challenged (or surpassed) the palaces of Indra, and whose skies were crimsoned by the pollen of countless lotuses.
रंहोवहद्गिरिनदीरवघर्घराणां कुन्दावदातजलदद्युतिभासुराणाम् ।
सौधस्थितोल्लसितफुल्ललतालयानां लीलावलोलकलकण्ठविहङ्गमानाम् ॥ ५८ ॥
raṃhovahadgirinadīravaghargharāṇāṃ kundāvadātajaladadyutibhāsurāṇām ,
saudhasthitollasitaphullalatālayānāṃ līlāvalolakalakaṇṭhavihaṅgamānām 58
58. raṃhovahadgirinadīravaghargharāṇām
kundāvadātajaladadyutibhāsurāṇām
saudhasthitollasitaphullalatālayānām
līlāvalolakalakaṇṭhavihaṅgamānām
58. raṃhovahadgirinadīravaghargharāṇām
kundāvadātajaladadyutibhāsurāṇām
saudhasthitollasitaphullalatālayānām
līlāvalolakalakaṇṭhavihaṅgamānām
58. Of those regions with the gurgling roar of swiftly flowing mountain rivers, radiant with the pure white splendor of jasmine-like clouds, where splendid blooming creepers adorned the mansions, and where sweet-voiced birds moved playfully.
उल्लासिकौसुमदलास्तरणस्थयूनामापादमावलितमाल्यविलासिनीनाम् ।
सर्वत्र सुन्दरनवाङ्कुरदन्तुराणां शोभोल्लसद्वरलताकुलमार्गणानाम् ॥ ५९ ॥
ullāsikausumadalāstaraṇasthayūnāmāpādamāvalitamālyavilāsinīnām ,
sarvatra sundaranavāṅkuradanturāṇāṃ śobhollasadvaralatākulamārgaṇānām 59
59. ullāsikausumadalāstaraṇasthayūnām
āpādamāvalitamālyavilāsinīnām
sarvatra sundaranavāṅkuradanturāṇām
śobhollasadvāralatākulamārgaṇānām
59. ullāsikausumadalāstaraṇasthayūnām
āpādamāvalitamālyavilāsinīnām
sarvatra sundaranavāṅkuradanturāṇām
śobhollasadvāralatākulamārgaṇānām
59. Of those regions where youths reclined on beds of delightful flower petals, where playful women were adorned with garlands from head to foot, which were everywhere variegated with beautiful new sprouts, and whose paths were teeming with splendid, excellent creepers.
संजातकोमललतोत्पलसंकुलानां ।
तिष्ठत्पयोदपटसंवलितालयानाम् ।
नीहारहारहरितस्थलविश्रुतानां सौधस्थमेघतडिदाकुलिताङ्गनानाम् ॥ ६० ॥
saṃjātakomalalatotpalasaṃkulānāṃ ,
tiṣṭhatpayodapaṭasaṃvalitālayānām ,
nīhārahāraharitasthalaviśrutānāṃ saudhasthameghataḍidākulitāṅganānām 60
60. saṃjātako malalatotpala saṅkulānām
tiṣṭhatpayoda paṭasaṃvalitālayānām
nīhārahāra haritasthalaviśrutānām
saudhasthamegha taḍidākulitāṅganānām
60. saṃjātako malalatotpala saṅkulānām
tiṣṭhatpayoda paṭasaṃvalitālayānām
nīhārahāra haritasthalaviśrutānām
saudhasthamegha taḍidākulitāṅganānām
60. Of those places that are densely filled with newly grown tender creepers and lotuses, where dwellings are enveloped by masses of stationary clouds, which are renowned for their green landscapes adorned with garlands of mist, and where women residing in palaces are agitated by the lightning amidst the clouds.
नीलोत्पलोल्लसितसौरभसुन्दराणां हुंकारहारिहीरतोन्मुखगोकुलानाम् ।
विश्रब्धमुग्धमृगसारगृहाजिराणामुन्नृत्यबर्हिघनसीकरनिर्झराणाम् ॥ ६१ ॥
nīlotpalollasitasaurabhasundarāṇāṃ huṃkārahārihīratonmukhagokulānām ,
viśrabdhamugdhamṛgasāragṛhājirāṇāmunnṛtyabarhighanasīkaranirjharāṇām 61
61. nīlotpalollasita saurabha sundarāṇām
huṃkāra hāri hīratonmukha gokulānām
viśrabdhamugdhamṛga sāragṛhājirāṇām
unnṛtyabarhi ghanasīkaranirjharāṇām
61. nīlotpalollasita saurabha sundarāṇām
huṃkāra hāri hīratonmukha gokulānām
viśrabdhamugdhamṛga sāragṛhājirāṇām
unnṛtyabarhi ghanasīkaranirjharāṇām
61. Of those places beautiful with the fragrance diffused from blue lotuses, where herds of cattle, charming with their lowing, are eagerly facing forward, whose house-courtyards are frequented by trusting and innocent deer, and where dancing peacocks and waterfalls with dense spray abound.
सौगन्ध्यमत्तपवनाहतविक्लवानां वप्रौषधिज्वलनविस्मृतदीपकानाम् ।
कोलाहलाकुलकुलायकुलाकुलानां कुल्याकुलाकलकलाश्रुतसंकथानाम् ॥ ६२ ॥
saugandhyamattapavanāhataviklavānāṃ vaprauṣadhijvalanavismṛtadīpakānām ,
kolāhalākulakulāyakulākulānāṃ kulyākulākalakalāśrutasaṃkathānām 62
62. saugandhyamatta pavanāhataviklavānām
vaprauṣadhijvalana vismṛtadīpakānām
kolāhalākula kulāyakulākulānām
kulyākula kalakalāśrutasaṃkathānām
62. saugandhyamatta pavanāhataviklavānām
vaprauṣadhijvalana vismṛtadīpakānām
kolāhalākula kulāyakulākulānām
kulyākula kalakalāśrutasaṃkathānām
62. Of those places where people are overcome by the intoxicating, fragrant wind, where lamps are forgotten due to the glowing medicinal herbs on the embankments, where bird families in their nests are agitated by the clamor, and where conversations are heard, mingled with the confused murmuring of streams.
मुक्ताफलप्रकरसुन्दरबिन्दुपातशीताखिलद्रुमलतातृणपल्लवानाम् ।
लक्ष्मीमनस्तमितपुष्पविकासभाजां शक्नोति कः कलयितुं गिरिमन्दिराणाम् ॥ ६३ ॥
muktāphalaprakarasundarabindupātaśītākhiladrumalatātṛṇapallavānām ,
lakṣmīmanastamitapuṣpavikāsabhājāṃ śaknoti kaḥ kalayituṃ girimandirāṇām 63
63. muktāphala prakara sundara bindupāta
śīta akhila druma latā tṛṇa pallavānām
lakṣmī manastamita puṣpa vikāsa bhājām
śaknoti kaḥ kalayitum giri mandirāṇām
63. kaḥ muktāphala prakara sundara bindupāta
śīta akhila druma latā tṛṇa pallavānām
lakṣmī manastamita puṣpa vikāsa
bhājām giri mandirāṇām kalayitum śaknoti
63. Of those places whose all trees, creepers, grass, and shoots are cooled by beautiful drops like a shower of pearls, possessing the splendor of flower-blossoms that soothe the mind - who is able to estimate these mountain-palaces?