योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-76
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथाभवदसौ सूची कर्कटीराक्षसी पुनः ।
सूक्ष्मैव स्थौल्यमायाता मेघलेखेव वार्षिकी ॥ १ ॥
अथाभवदसौ सूची कर्कटीराक्षसी पुनः ।
सूक्ष्मैव स्थौल्यमायाता मेघलेखेव वार्षिकी ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
athābhavadasau sūcī karkaṭīrākṣasī punaḥ ,
sūkṣmaiva sthaulyamāyātā meghalekheva vārṣikī 1
athābhavadasau sūcī karkaṭīrākṣasī punaḥ ,
sūkṣmaiva sthaulyamāyātā meghalekheva vārṣikī 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca atha abhavat asau sūcī karkaṭī rākṣasī
punaḥ sūkṣmā eva sthaulyam āyātā meghalekhā iva vārṣikī
punaḥ sūkṣmā eva sthaulyam āyātā meghalekhā iva vārṣikī
1.
śrīvasiṣṭha uvāca atha asau sūcī karkaṭī rākṣasī punaḥ
sūkṣmā eva vārṣikī meghalekhā iva sthaulyam āyātā abhavat
sūkṣmā eva vārṣikī meghalekhā iva sthaulyam āyātā abhavat
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, that very needle-like demoness Karkaṭī became gross once more, just as a subtle streak of clouds becomes a vast rain-cloud during the monsoon season.
निजमाकाशमासाद्य किंचित्प्रमुदिता सती ।
वृहद्राक्षसभावं तद्बोधात्कञ्चुकवज्जहौ ॥ २ ॥
वृहद्राक्षसभावं तद्बोधात्कञ्चुकवज्जहौ ॥ २ ॥
nijamākāśamāsādya kiṃcitpramuditā satī ,
vṛhadrākṣasabhāvaṃ tadbodhātkañcukavajjahau 2
vṛhadrākṣasabhāvaṃ tadbodhātkañcukavajjahau 2
2.
nijam ākāśam āsādya kiñcit pramuditā satī
bṛhadrākṣasabhāvam tat bodhāt kañcukavat jahau
bṛhadrākṣasabhāvam tat bodhāt kañcukavat jahau
2.
nijam ākāśam āsādya kiñcit pramuditā satī tat
bodhāt bṛhadrākṣasabhāvam kañcukavat jahau
bodhāt bṛhadrākṣasabhāvam kañcukavat jahau
2.
Having reached her own space (ākāśa), she became somewhat delighted. Through that awakening (bodha), she cast off her immense demoness nature just like a garment (kañcuka).
तत्रैव ध्यायती तस्थौ बद्धपद्मासनस्थितिः ।
व्यालम्ब्य संविदं शुद्धां संस्थिता गिरिकूटवत् ॥ ३ ॥
व्यालम्ब्य संविदं शुद्धां संस्थिता गिरिकूटवत् ॥ ३ ॥
tatraiva dhyāyatī tasthau baddhapadmāsanasthitiḥ ,
vyālambya saṃvidaṃ śuddhāṃ saṃsthitā girikūṭavat 3
vyālambya saṃvidaṃ śuddhāṃ saṃsthitā girikūṭavat 3
3.
tatra eva dhyāyatī tasthau baddhapadmāsanasthitiḥ
vyālambya saṃvidam śuddhām saṃsthitā girikūṭavat
vyālambya saṃvidam śuddhām saṃsthitā girikūṭavat
3.
tatra eva baddhapadmāsanasthitiḥ dhyāyatī tasthau
śuddhām saṃvidam vyālambya girikūṭavat saṃsthitā
śuddhām saṃvidam vyālambya girikūṭavat saṃsthitā
3.
There itself, she remained meditating, settled in the "padmāsana" (lotus posture). Having grasped pure consciousness (saṃvid), she stood firm like a mountain peak.
अथ सा मासषट्केन ध्यानाद्बोधमुपागता ।
महाजलदनादेन प्रावृषीव शिखण्डिनी ॥ ४ ॥
महाजलदनादेन प्रावृषीव शिखण्डिनी ॥ ४ ॥
atha sā māsaṣaṭkena dhyānādbodhamupāgatā ,
mahājaladanādena prāvṛṣīva śikhaṇḍinī 4
mahājaladanādena prāvṛṣīva śikhaṇḍinī 4
4.
atha sā māsaṣaṭkena dhyānāt bodham upāgatā
mahājaladanādena prāvṛṣī iva śikhaṇḍinī
mahājaladanādena prāvṛṣī iva śikhaṇḍinī
4.
atha sā māsaṣaṭkena dhyānāt bodham upāgatā
śikhaṇḍinī iva prāvṛṣī mahājaladanādena
śikhaṇḍinī iva prāvṛṣī mahājaladanādena
4.
Then, after six months, she attained awakening (bodha) from her meditation (dhyāna), just as a peahen in the rainy season is aroused by the sound of a great cloud.
प्रबुद्धा सा बहिर्वृत्तिर्बभूव क्षुत्परायणा ।
यावद्देहं स्वभावोऽस्य देहस्य न निवर्तते ॥ ५ ॥
यावद्देहं स्वभावोऽस्य देहस्य न निवर्तते ॥ ५ ॥
prabuddhā sā bahirvṛttirbabhūva kṣutparāyaṇā ,
yāvaddehaṃ svabhāvo'sya dehasya na nivartate 5
yāvaddehaṃ svabhāvo'sya dehasya na nivartate 5
5.
prabuddhā sā bahirvṛttiḥ babhūva kṣutparāyaṇā
yāvat deham svabhāvaḥ asya dehasya na nivartate
yāvat deham svabhāvaḥ asya dehasya na nivartate
5.
sā prabuddhā bahirvṛttiḥ kṣutparāyaṇā babhūva.
yāvat deham asya dehasya svabhāvaḥ na nivartate.
yāvat deham asya dehasya svabhāvaḥ na nivartate.
5.
After she awakened, her outward activities became focused on hunger. For as long as this body exists, its intrinsic nature (svabhāva) does not cease.
यदार्यगर्हितं यद्वा न्यायेन न समर्जितम् ।
तस्माद्ग्रासाद्वरं मन्ये मरणं देहिनामिदम् ॥ ७ ॥
तस्माद्ग्रासाद्वरं मन्ये मरणं देहिनामिदम् ॥ ७ ॥
yadāryagarhitaṃ yadvā nyāyena na samarjitam ,
tasmādgrāsādvaraṃ manye maraṇaṃ dehināmidam 7
tasmādgrāsādvaraṃ manye maraṇaṃ dehināmidam 7
7.
yat āryagarhitam yat vā nyāyena na samarjitām
tasmāt grāsāt varam manye maraṇam dehinām idam
tasmāt grāsāt varam manye maraṇam dehinām idam
7.
yat āryagarhitam vā yat nyāyena na samarjitām,
tasmāt grāsāt idam maraṇam dehinām varam manye.
tasmāt grāsāt idam maraṇam dehinām varam manye.
7.
I consider this death preferable for embodied beings than any morsel of food that is condemned by the noble (ārya) or not acquired righteously (nyāya).
यदि देहं त्यजामीदं तन्न्यायोपार्जितं विना ।
न किंचिदस्ति निर्न्यायं भुक्तोऽर्थो हि गरायते ॥ ८ ॥
न किंचिदस्ति निर्न्यायं भुक्तोऽर्थो हि गरायते ॥ ८ ॥
yadi dehaṃ tyajāmīdaṃ tannyāyopārjitaṃ vinā ,
na kiṃcidasti nirnyāyaṃ bhukto'rtho hi garāyate 8
na kiṃcidasti nirnyāyaṃ bhukto'rtho hi garāyate 8
8.
yadi deham tyajāmi idam tat nyāyopārjitam vinā na
kiñcit asti nirnyāyam bhuktaḥ arthaḥ hi garāyate
kiñcit asti nirnyāyam bhuktaḥ arthaḥ hi garāyate
8.
yadi idam deham tat nyāyopārjitam vinā tyajāmi,
(tarhi) kiñcit nirnyāyam na asti.
hi bhuktaḥ arthaḥ garāyate.
(tarhi) kiñcit nirnyāyam na asti.
hi bhuktaḥ arthaḥ garāyate.
8.
If I give up this body without anything acquired through righteous (nyāya) means, then there will be nothing unrighteously gained; for indeed, consumed wealth (artha) turns into poison.
यत्र लोकक्रमप्राप्तं तेन भुक्तेन किं भवेत् ।
न जीवितेन नो मृत्या किंचित्कारणमस्ति मे ॥ ९ ॥
न जीवितेन नो मृत्या किंचित्कारणमस्ति मे ॥ ९ ॥
yatra lokakramaprāptaṃ tena bhuktena kiṃ bhavet ,
na jīvitena no mṛtyā kiṃcitkāraṇamasti me 9
na jīvitena no mṛtyā kiṃcitkāraṇamasti me 9
9.
yatra lokakramaprāptam tena bhuktena kim bhavet
na jīvitena no mṛtyā kiñcit kāraṇam asti me
na jīvitena no mṛtyā kiñcit kāraṇam asti me
9.
yatra lokakramaprāptam tena bhuktena kim bhavet
me jīvitena no mṛtyā kiñcit kāraṇam na asti
me jīvitena no mṛtyā kiñcit kāraṇam na asti
9.
What is the use of that which is obtained and experienced in the ordinary course of the world? For me, there is no purpose in either life or death.
मनोमात्रमहं ह्यासं देहादिभ्रमभूषणम् ।
तच्छान्तं स्वावबोधेन देहादेहदृशौ कुतः ॥ १० ॥
तच्छान्तं स्वावबोधेन देहादेहदृशौ कुतः ॥ १० ॥
manomātramahaṃ hyāsaṃ dehādibhramabhūṣaṇam ,
tacchāntaṃ svāvabodhena dehādehadṛśau kutaḥ 10
tacchāntaṃ svāvabodhena dehādehadṛśau kutaḥ 10
10.
manaḥmātram aham hi āsam dehādibhramabhūṣaṇam
tat śāntam svāvabodhena dehaadehadṛśau kutaḥ
tat śāntam svāvabodhena dehaadehadṛśau kutaḥ
10.
aham hi dehādibhramabhūṣaṇam manaḥmātram āsam tat svāvabodhena
śāntam (abhūt) (tataḥ) dehaadehadṛśau kutaḥ (syātām)
śāntam (abhūt) (tataḥ) dehaadehadṛśau kutaḥ (syātām)
10.
Indeed, I was merely the mind, adorned with the delusion of the body and other things. That (mind) became peaceful through self-realization (svāvabodha). From where then can there be the perceptions of possessing a body or being bodiless?
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
एवं स्थिता मौनवती शुश्राव गगनाद्गिरम् ।
रक्षःस्वरूपसंत्यागतुष्टेनोक्तां नभस्वता ॥ ११ ॥
एवं स्थिता मौनवती शुश्राव गगनाद्गिरम् ।
रक्षःस्वरूपसंत्यागतुष्टेनोक्तां नभस्वता ॥ ११ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
evaṃ sthitā maunavatī śuśrāva gaganādgiram ,
rakṣaḥsvarūpasaṃtyāgatuṣṭenoktāṃ nabhasvatā 11
evaṃ sthitā maunavatī śuśrāva gaganādgiram ,
rakṣaḥsvarūpasaṃtyāgatuṣṭenoktāṃ nabhasvatā 11
11.
śrīvasiṣṭha uvāca evam sthitā maunavatī śuśrāva gaganāt
giram rakṣaḥsvarūpasaṃtyāgatuṣṭena uktām nabhasvatā
giram rakṣaḥsvarūpasaṃtyāgatuṣṭena uktām nabhasvatā
11.
śrīvasiṣṭha uvāca evam sthitā maunavatī
rakṣaḥsvarūpasaṃtyāgatuṣṭena nabhasvatā gaganāt uktām giram śuśrāva
rakṣaḥsvarūpasaṃtyāgatuṣṭena nabhasvatā gaganāt uktām giram śuśrāva
11.
Śrī Vasiṣṭha said: Remaining in that silent state, she heard a voice from the sky. It was spoken by the wind god (nabhasvat), who was pleased by her complete abandonment of the demon's form.
गच्छ कर्कटि मूढांस्त्वं ज्ञानेनाश्ववबोधय ।
मूढोत्तारणमेवेह स्वभावो महतामिति ॥ १२ ॥
मूढोत्तारणमेवेह स्वभावो महतामिति ॥ १२ ॥
gaccha karkaṭi mūḍhāṃstvaṃ jñānenāśvavabodhaya ,
mūḍhottāraṇameveha svabhāvo mahatāmiti 12
mūḍhottāraṇameveha svabhāvo mahatāmiti 12
12.
gaccha karkaṭi mūḍhān tvam jñānena āśu avabodhaya
mūḍhauttāraṇam eva iha svabhāvaḥ mahatām iti
mūḍhauttāraṇam eva iha svabhāvaḥ mahatām iti
12.
karkaṭi,
tvam gaccha jñānena āśu mūḍhān avabodhaya iha mūḍhauttāraṇam eva mahatām svabhāvaḥ iti
tvam gaccha jñānena āśu mūḍhān avabodhaya iha mūḍhauttāraṇam eva mahatām svabhāvaḥ iti
12.
Go, Karkaṭī! Swiftly enlighten the ignorant with knowledge (jñāna). For truly, guiding the deluded to liberation (uttāraṇa) is the intrinsic nature (svabhāva) of great beings, he said.
बोध्यमानो भवत्यापि यो न बोधमुपैष्यति ।
स्वनाशायैव जातोऽसौ न्याय्यो ग्रासो भवेत्तव ॥ १३ ॥
स्वनाशायैव जातोऽसौ न्याय्यो ग्रासो भवेत्तव ॥ १३ ॥
bodhyamāno bhavatyāpi yo na bodhamupaiṣyati ,
svanāśāyaiva jāto'sau nyāyyo grāso bhavettava 13
svanāśāyaiva jāto'sau nyāyyo grāso bhavettava 13
13.
bodhyamānaḥ bhavatyā api yaḥ na bodham upaiṣyati
svanāśāya eva jātaḥ asau nyāyyaḥ grāsaḥ bhavet tava
svanāśāya eva jātaḥ asau nyāyyaḥ grāsaḥ bhavet tava
13.
yaḥ bhavatyā api bodhyamānaḥ bodham na upaiṣyati
asau svanāśāya eva jātaḥ tava nyāyyaḥ grāsaḥ bhavet
asau svanāśāya eva jātaḥ tava nyāyyaḥ grāsaḥ bhavet
13.
Anyone who, even when being instructed by you, does not attain understanding, is born only for their own destruction. Such a one would be a rightful prey for you.
श्रुत्वेत्यनुगृऽहीतास्मि त्वयेत्युक्तवती शनैः ।
उत्तस्थौ शैलशिखरात्क्रमादवरुरोह च ॥ १४ ॥
उत्तस्थौ शैलशिखरात्क्रमादवरुरोह च ॥ १४ ॥
śrutvetyanugṛ'hītāsmi tvayetyuktavatī śanaiḥ ,
uttasthau śailaśikharātkramādavaruroha ca 14
uttasthau śailaśikharātkramādavaruroha ca 14
14.
śrutvā iti anugṛhītā asmi tvayā iti uktavatī
śanaiḥ uttasthau śailaśikharāt kramāt avaruroha ca
śanaiḥ uttasthau śailaśikharāt kramāt avaruroha ca
14.
iti śrutvā tvayā anugṛhītā asmi iti śanaiḥ uktavatī
śailaśikharāt uttasthau ca kramāt avaruroha
śailaśikharāt uttasthau ca kramāt avaruroha
14.
Having heard this, she slowly said, 'I am favored by you,' and then she rose from the mountain peak and gradually descended.
अधित्यकामतीत्याशु गत्वा चोपत्यकातटान् ।
विवेश शैलपादस्थं किरातजनमण्डलम् ॥ १५ ॥
विवेश शैलपादस्थं किरातजनमण्डलम् ॥ १५ ॥
adhityakāmatītyāśu gatvā copatyakātaṭān ,
viveśa śailapādasthaṃ kirātajanamaṇḍalam 15
viveśa śailapādasthaṃ kirātajanamaṇḍalam 15
15.
adhityakām atītya āśu gatvā ca upatyakātaṭān
viveśa śailapādastham kirātajanamandalam
viveśa śailapādastham kirātajanamandalam
15.
āśu adhityakām atītya upatyakātaṭān gatvā
ca śailapādastham kirātajanamandalam viveśa
ca śailapādastham kirātajanamandalam viveśa
15.
Having quickly traversed the plateau and reached the valley slopes, she entered the region of the Kirāta people, which was situated at the foot of the mountain.
बह्वन्नपशुलोकौघद्रव्यशष्पौषधामिषम् ।
अनन्तमूलपानान्नमृगकीटखगादिकम् ॥ १६ ॥
अनन्तमूलपानान्नमृगकीटखगादिकम् ॥ १६ ॥
bahvannapaśulokaughadravyaśaṣpauṣadhāmiṣam ,
anantamūlapānānnamṛgakīṭakhagādikam 16
anantamūlapānānnamṛgakīṭakhagādikam 16
16.
bahvannapaśulokaughadravyaśaṣpauṣadhāmiṣam
anantamūlapānānnamṛgakīṭakhagādikam
anantamūlapānānnamṛgakīṭakhagādikam
16.
bahvannapaśulokaughadravyaśaṣpauṣadhāmiṣam
anantamūlapānānnamṛgakīṭakhagādikam
anantamūlapānānnamṛgakīṭakhagādikam
16.
It was rich in abundant food, livestock, wealth, fresh grass, medicinal herbs, and meat; and teeming with endless roots, drinks, provisions, wild animals, insects, birds, and other such things.
प्रचलितवलिताञ्जनाचलाभा हिमगिरिपादनिवेशितं सुदेशम् ।
तदनुगतवती निशाचरी सा निशि सुघनान्धतमिस्रमार्गभूमौ ॥ १७ ॥
तदनुगतवती निशाचरी सा निशि सुघनान्धतमिस्रमार्गभूमौ ॥ १७ ॥
pracalitavalitāñjanācalābhā himagiripādaniveśitaṃ sudeśam ,
tadanugatavatī niśācarī sā niśi sughanāndhatamisramārgabhūmau 17
tadanugatavatī niśācarī sā niśi sughanāndhatamisramārgabhūmau 17
17.
pracalitavalitāñjanācalābhā himagiripādaniveśitam sudeśam tat
anugatavatī niśācarī sā niśi sughanāndhatamisramārgabhūmau
anugatavatī niśācarī sā niśi sughanāndhatamisramārgabhūmau
17.
sā niśācarī pracalitavalitāñjanācalābhā niśi sughanāndhatamisramārgabhūmau
tat himagiripādaniveśitam sudeśam anugatavatī
tat himagiripādaniveśitam sudeśam anugatavatī
17.
That female demon, resembling a moving, curving black mountain, proceeded at night through a path of very dense, blinding darkness, arriving at a beautiful region situated at the foot of the Himalayas.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76 (current chapter)
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216