योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-50
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इमे ये जीवसंघाता दृश्यन्ते दश दिग्गताः ।
नरनागसुरागेन्द्रगन्धर्वाद्यभिधानकाः ॥ १ ॥
इमे ये जीवसंघाता दृश्यन्ते दश दिग्गताः ।
नरनागसुरागेन्द्रगन्धर्वाद्यभिधानकाः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ime ye jīvasaṃghātā dṛśyante daśa diggatāḥ ,
naranāgasurāgendragandharvādyabhidhānakāḥ 1
ime ye jīvasaṃghātā dṛśyante daśa diggatāḥ ,
naranāgasurāgendragandharvādyabhidhānakāḥ 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca | ime ye jīvasaṃghātāḥ dṛśyante daśa
diggatāḥ | naranāgasurāgendragandharvādya-abhidhānakāḥ ||
diggatāḥ | naranāgasurāgendragandharvādya-abhidhānakāḥ ||
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca ime ye daśa diggatāḥ
naranāgasurāgendragandharvādya-abhidhānakāḥ jīvasaṃghātāḥ dṛśyante (te)
naranāgasurāgendragandharvādya-abhidhānakāḥ jīvasaṃghātāḥ dṛśyante (te)
1.
Śrī Vasiṣṭha said: These groups of living beings (jīva) that are seen in the ten directions, bearing names such as humans, Nāgas, gods, lordly mountains, and Gandharvas, etc.
ते स्वप्नजागराः केचित्केचित्संकल्पजागराः ।
केचित्केवलजाग्रत्स्थाश्चिराज्जाग्रत्स्थिताः परे ॥ २ ॥
केचित्केवलजाग्रत्स्थाश्चिराज्जाग्रत्स्थिताः परे ॥ २ ॥
te svapnajāgarāḥ kecitkecitsaṃkalpajāgarāḥ ,
kecitkevalajāgratsthāścirājjāgratsthitāḥ pare 2
kecitkevalajāgratsthāścirājjāgratsthitāḥ pare 2
2.
te svapnajāgarāḥ kecit kecit saṃkalpajāgarāḥ |
kecit kevalajāgratsthāḥ cirāt jāgratsthitāḥ pare ||
kecit kevalajāgratsthāḥ cirāt jāgratsthitāḥ pare ||
2.
te kecit svapnajāgarāḥ,
kecit saṃkalpajāgarāḥ kecit kevalajāgratsthāḥ ca,
pare cirāt jāgratsthitāḥ
kecit saṃkalpajāgarāḥ kecit kevalajāgratsthāḥ ca,
pare cirāt jāgratsthitāḥ
2.
Among them, some are in a dream-like waking state, some are in a waking state generated by thought-forms (saṃkalpa), some are simply in the waking state, while others have been in the waking state for a long time.
घनजाग्रत्स्थिताश्चान्ये जाग्रत्स्वप्नास्तथेतरे ।
क्षीणजागरकाः केचिज्जीवाः सप्तविधाः स्मृताः ॥ ३ ॥
क्षीणजागरकाः केचिज्जीवाः सप्तविधाः स्मृताः ॥ ३ ॥
ghanajāgratsthitāścānye jāgratsvapnāstathetare ,
kṣīṇajāgarakāḥ kecijjīvāḥ saptavidhāḥ smṛtāḥ 3
kṣīṇajāgarakāḥ kecijjīvāḥ saptavidhāḥ smṛtāḥ 3
3.
ghana-jāgrat-sthitāḥ ca anye jāgrat-svapnāḥ tathā
itare kṣīṇa-jāgarakāḥ kecit jīvāḥ saptavidhāḥ smṛtāḥ
itare kṣīṇa-jāgarakāḥ kecit jīvāḥ saptavidhāḥ smṛtāḥ
3.
jīvāḥ kecit ghana-jāgrat-sthitāḥ ca anye jāgrat-svapnāḥ
tathā itare kṣīṇa-jāgarakāḥ saptavidhāḥ smṛtāḥ
tathā itare kṣīṇa-jāgarakāḥ saptavidhāḥ smṛtāḥ
3.
Some living beings (jīva) are established in a dense waking state, others are in a waking-dream state, and still others have a diminished waking state. Thus, living beings (jīva) are remembered as being of seven kinds.
श्रीराम उवाच ।
एतेषां भगवन्भेदो बोधाय मम कथ्यताम् ।
जीवानां सप्तरूपाणां जलानामर्णवेष्विव ॥ ४ ॥
एतेषां भगवन्भेदो बोधाय मम कथ्यताम् ।
जीवानां सप्तरूपाणां जलानामर्णवेष्विव ॥ ४ ॥
śrīrāma uvāca ,
eteṣāṃ bhagavanbhedo bodhāya mama kathyatām ,
jīvānāṃ saptarūpāṇāṃ jalānāmarṇaveṣviva 4
eteṣāṃ bhagavanbhedo bodhāya mama kathyatām ,
jīvānāṃ saptarūpāṇāṃ jalānāmarṇaveṣviva 4
4.
śrī-rāma uvāca eteṣām bhagavan bhedaḥ bodhāya mama
kathyatām jīvānām saptarūpāṇām jalānām arṇaveṣu iva
kathyatām jīvānām saptarūpāṇām jalānām arṇaveṣu iva
4.
bhagavan mama bodhāya eteṣām saptarūpāṇām
jīvānām bhedaḥ kathyatām jalānām arṇaveṣu iva
jīvānām bhedaḥ kathyatām jalānām arṇaveṣu iva
4.
Śrī Rāma said: O Lord, please explain to me the distinctions among these living beings (jīva) of seven forms, for my understanding, just as one distinguishes various waters within the oceans.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
कस्मिंश्चित्प्राक्तने कल्पे कस्मिंश्चिज्जगति क्वचित् ।
केचित्सुप्ताः स्थिता देहैर्जीवा जीवितधर्मिणः ॥ ५ ॥
कस्मिंश्चित्प्राक्तने कल्पे कस्मिंश्चिज्जगति क्वचित् ।
केचित्सुप्ताः स्थिता देहैर्जीवा जीवितधर्मिणः ॥ ५ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
kasmiṃścitprāktane kalpe kasmiṃścijjagati kvacit ,
kecitsuptāḥ sthitā dehairjīvā jīvitadharmiṇaḥ 5
kasmiṃścitprāktane kalpe kasmiṃścijjagati kvacit ,
kecitsuptāḥ sthitā dehairjīvā jīvitadharmiṇaḥ 5
5.
śrī-vasiṣṭha uvāca kasmincit prāktane kalpe kasmincit jagati
kvacit kecit suptāḥ sthitāḥ dehaiḥ jīvāḥ jīvita-dharmiṇaḥ
kvacit kecit suptāḥ sthitāḥ dehaiḥ jīvāḥ jīvita-dharmiṇaḥ
5.
śrī-vasiṣṭha uvāca: kasmincit prāktane kalpe,
kasmincit jagati kvacit,
jīvāḥ jīvita-dharmiṇaḥ kecit dehaiḥ suptāḥ sthitāḥ.
kasmincit jagati kvacit,
jīvāḥ jīvita-dharmiṇaḥ kecit dehaiḥ suptāḥ sthitāḥ.
5.
Śrī Vasiṣṭha said: In some ancient age (kalpa), in some world (jagat), somewhere, there were certain living beings (jīva) who, possessing the inherent nature (dharma) of life, remained as if asleep, embodied.
ये स्वप्नमभिपश्यन्ति तेषां स्वप्नमिदं जगत् ।
विद्धि ते हि खलूच्यन्ते जीविकाः स्वप्नजागराः ॥ ६ ॥
विद्धि ते हि खलूच्यन्ते जीविकाः स्वप्नजागराः ॥ ६ ॥
ye svapnamabhipaśyanti teṣāṃ svapnamidaṃ jagat ,
viddhi te hi khalūcyante jīvikāḥ svapnajāgarāḥ 6
viddhi te hi khalūcyante jīvikāḥ svapnajāgarāḥ 6
6.
ye svapnam abhipaśyanti teṣām svapnam idam jagat
viddhi te hi khalu ucyante jīvikāḥ svapna-jāgarāḥ
viddhi te hi khalu ucyante jīvikāḥ svapna-jāgarāḥ
6.
viddhi: ye svapnam abhipaśyanti,
teṣām idam jagat svapnam (asti).
hi khalu te svapna-jāgarāḥ jīvikāḥ ucyante.
teṣām idam jagat svapnam (asti).
hi khalu te svapna-jāgarāḥ jīvikāḥ ucyante.
6.
Know this: for those who perceive a dream, this world (jagat) itself is a dream. Indeed, such living beings (jīva) are called waking-dreamers.
क्वचिदेव प्रसुप्तानां यः स्वप्नः स्वयमुत्थितः ।
विषयः सोऽयमस्माकं तेषां स्वप्ननरा वयम् ॥ ७ ॥
विषयः सोऽयमस्माकं तेषां स्वप्ननरा वयम् ॥ ७ ॥
kvacideva prasuptānāṃ yaḥ svapnaḥ svayamutthitaḥ ,
viṣayaḥ so'yamasmākaṃ teṣāṃ svapnanarā vayam 7
viṣayaḥ so'yamasmākaṃ teṣāṃ svapnanarā vayam 7
7.
kvacit eva prasuptānām yaḥ svapnaḥ svayam utthitaḥ
viṣayaḥ saḥ ayam asmākam teṣām svapnanarāḥ vayam
viṣayaḥ saḥ ayam asmākam teṣām svapnanarāḥ vayam
7.
yaḥ svapnaḥ prasuptānām kvacit eva svayam utthitaḥ
saḥ ayam asmākam viṣayaḥ teṣām vayam svapnanarāḥ
saḥ ayam asmākam viṣayaḥ teṣām vayam svapnanarāḥ
7.
For those who are deeply asleep, that dream which has arisen spontaneously - this is our present reality (viṣaya). We are the dream-persons of those very beings.
तेषां चिरतया स्वप्नः स जाग्रत्त्वमुपागतः ।
स्वप्नजागरकास्ते तु जीवास्ते तद्गताः स्थिताः ॥ ८ ॥
स्वप्नजागरकास्ते तु जीवास्ते तद्गताः स्थिताः ॥ ८ ॥
teṣāṃ ciratayā svapnaḥ sa jāgrattvamupāgataḥ ,
svapnajāgarakāste tu jīvāste tadgatāḥ sthitāḥ 8
svapnajāgarakāste tu jīvāste tadgatāḥ sthitāḥ 8
8.
teṣām ciratayā svapnaḥ saḥ jāgrattvam upāgataḥ
svapnajāgarakāḥ te tu jīvāḥ te tadgatāḥ sthitāḥ
svapnajāgarakāḥ te tu jīvāḥ te tadgatāḥ sthitāḥ
8.
teṣām svapnaḥ ciratayā saḥ jāgrattvam upāgataḥ
tu te svapnajāgarakāḥ te jīvāḥ tadgatāḥ sthitāḥ
tu te svapnajāgarakāḥ te jīvāḥ tadgatāḥ sthitāḥ
8.
Due to its long duration, that dream of theirs has transformed into a state of wakefulness. Those dream-wakers, however, are individual souls (jīvāḥ) who remain fixed in that [state].
सर्वज्ञत्वात्सर्वगस्य सर्वं सर्वत्र विद्यते ।
येन स्वप्नवतां तेषां वयं स्वप्रनराः स्थिताः ॥ ९ ॥
येन स्वप्नवतां तेषां वयं स्वप्रनराः स्थिताः ॥ ९ ॥
sarvajñatvātsarvagasya sarvaṃ sarvatra vidyate ,
yena svapnavatāṃ teṣāṃ vayaṃ svapranarāḥ sthitāḥ 9
yena svapnavatāṃ teṣāṃ vayaṃ svapranarāḥ sthitāḥ 9
9.
sarvajñatvāt sarvagasya sarvam sarvatra vidyate
yena svapnavatām teṣām vayam svapnanarāḥ sthitāḥ
yena svapnavatām teṣām vayam svapnanarāḥ sthitāḥ
9.
sarvajñatvāt sarvagasya sarvam sarvatra vidyate
yena teṣām svapnavatām vayam svapnanarāḥ sthitāḥ
yena teṣām svapnavatām vayam svapnanarāḥ sthitāḥ
9.
Because of the omniscience and omnipresence of the all-pervading [reality], everything exists everywhere. It is by this principle that we exist as dream-persons for those who have dreams.
श्रीराम उवाच ।
येषु कल्पेषु ते जाताः क्षीयन्ते कल्पकल्पनाः ।
यदि तास्तत्कथं तेषां प्रबुद्धानामवस्थितिः ॥ १० ॥
येषु कल्पेषु ते जाताः क्षीयन्ते कल्पकल्पनाः ।
यदि तास्तत्कथं तेषां प्रबुद्धानामवस्थितिः ॥ १० ॥
śrīrāma uvāca ,
yeṣu kalpeṣu te jātāḥ kṣīyante kalpakalpanāḥ ,
yadi tāstatkathaṃ teṣāṃ prabuddhānāmavasthitiḥ 10
yeṣu kalpeṣu te jātāḥ kṣīyante kalpakalpanāḥ ,
yadi tāstatkathaṃ teṣāṃ prabuddhānāmavasthitiḥ 10
10.
śrīrāmaḥ uvāca yeṣu kalpeṣu te jātāḥ kṣīyante kalpakalpanāḥ
yadi tāḥ tat katham teṣām prabuddhānām avasthitiḥ
yadi tāḥ tat katham teṣām prabuddhānām avasthitiḥ
10.
śrīrāmaḥ uvāca yadi yeṣu kalpeṣu te jātāḥ tāḥ kalpakalpanāḥ
kṣīyante tat teṣām prabuddhānām avasthitiḥ katham
kṣīyante tat teṣām prabuddhānām avasthitiḥ katham
10.
Śrī Rāma said: 'If the creations associated with the cosmic ages (kalpa-kalpanāḥ) in which those [beings] came into existence are annihilated, then how can the awakened ones (prabuddhānām) maintain their existence?'
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इह स्वप्नभ्रमान्ते ते मुच्यन्ते वा विनिद्रताम् ।
प्राप्य संकल्पतो देहांस्तथैवान्यान्श्रयन्त्यलम् ॥ ११ ॥
इह स्वप्नभ्रमान्ते ते मुच्यन्ते वा विनिद्रताम् ।
प्राप्य संकल्पतो देहांस्तथैवान्यान्श्रयन्त्यलम् ॥ ११ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iha svapnabhramānte te mucyante vā vinidratām ,
prāpya saṃkalpato dehāṃstathaivānyānśrayantyalam 11
iha svapnabhramānte te mucyante vā vinidratām ,
prāpya saṃkalpato dehāṃstathaivānyānśrayantyalam 11
11.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iha svapnabhramānte te mucyante vā vinidratām
prāpya saṃkalpataḥ dehān tathā eva anyān śrayanti alam
prāpya saṃkalpataḥ dehān tathā eva anyān śrayanti alam
11.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iha svapnabhramānte te mucyante vā vinidratām
prāpya saṃkalpataḥ dehān tathā eva anyān alam śrayanti
prāpya saṃkalpataḥ dehān tathā eva anyān alam śrayanti
11.
Śrī Vasiṣṭha said: Here, at the cessation of the dream-like delusion, these beings are either liberated, or, having attained an awakened state, they obtain bodies through their own volition (saṃkalpa). Similarly, they indeed take on other forms.
तथैवान्यं प्रपश्यन्ति जगत्कल्पं च कल्पितम् ।
कल्पनाभासनभसो न हि संकटता भवेत् ॥ १२ ॥
कल्पनाभासनभसो न हि संकटता भवेत् ॥ १२ ॥
tathaivānyaṃ prapaśyanti jagatkalpaṃ ca kalpitam ,
kalpanābhāsanabhaso na hi saṃkaṭatā bhavet 12
kalpanābhāsanabhaso na hi saṃkaṭatā bhavet 12
12.
tathā eva anyam prapaśyanti jagatkalpam ca kalpitam
kalpanābhāsanabhasaḥ na hi saṃkaṭatā bhavet
kalpanābhāsanabhasaḥ na hi saṃkaṭatā bhavet
12.
tathā eva te anyam jagatkalpam ca kalpitam prapaśyanti
kalpanābhāsanabhasaḥ saṃkaṭatā na hi bhavet
kalpanābhāsanabhasaḥ saṃkaṭatā na hi bhavet
12.
Similarly, they perceive another world-age (kalpa) that is also merely imagined. Indeed, there is no confinement within the space of manifested imagination.
संकल्पनात्मकजगज्जीर्णोदुम्बरकीटकाः ।
स्वप्नजागरकाः प्रोक्ताः श्रृणु संकल्पजागरान् ॥ १३ ॥
स्वप्नजागरकाः प्रोक्ताः श्रृणु संकल्पजागरान् ॥ १३ ॥
saṃkalpanātmakajagajjīrṇodumbarakīṭakāḥ ,
svapnajāgarakāḥ proktāḥ śrṛṇu saṃkalpajāgarān 13
svapnajāgarakāḥ proktāḥ śrṛṇu saṃkalpajāgarān 13
13.
saṃkalpanātmakajagajjīrṇodumbrakīṭakāḥ
svapnajāgarakāḥ proktāḥ śṛṇu saṃkalpajāgarān
svapnajāgarakāḥ proktāḥ śṛṇu saṃkalpajāgarān
13.
saṃkalpanātmakajagajjīrṇodumbrakīṭakāḥ svapnajāgarakāḥ proktāḥ,
saṃkalpajāgarān śṛṇu
saṃkalpajāgarān śṛṇu
13.
Beings inhabiting a world formed by (saṃkalpa) imagination, like worms in a rotten fig, are called 'dream-wakers'. Now, listen to me about the 'saṃkalpa-wakers' (those who are awakened by their own volition).
कस्मिंश्चित्प्राक्तने कल्पे कस्मिंश्चिज्जगति क्वचित् ।
अनिद्रालव एवान्तः संकल्पैकपराः स्थिताः ॥ १४ ॥
अनिद्रालव एवान्तः संकल्पैकपराः स्थिताः ॥ १४ ॥
kasmiṃścitprāktane kalpe kasmiṃścijjagati kvacit ,
anidrālava evāntaḥ saṃkalpaikaparāḥ sthitāḥ 14
anidrālava evāntaḥ saṃkalpaikaparāḥ sthitāḥ 14
14.
kasmin cit prāktane kalpe kasmin cit jagati kvacit
anidrālavaḥ eva antaḥ saṃkalpaikaparāḥ sthitāḥ
anidrālavaḥ eva antaḥ saṃkalpaikaparāḥ sthitāḥ
14.
kasmin cit prāktane kalpe kasmin cit jagati kvacit
anidrālavaḥ eva antaḥ saṃkalpaikaparāḥ sthitāḥ
anidrālavaḥ eva antaḥ saṃkalpaikaparāḥ sthitāḥ
14.
In a certain past cosmic age (kalpa), somewhere in some world, there existed beings who, though awake, were inwardly solely devoted to their own volitional creations (saṃkalpa).
ध्यानाद्विलुठिता वाथ मनोराज्यवशानुगाः ।
संकल्पदार्ढ्यमापन्ना गलिताग्रानुभूतयः ॥ १५ ॥
संकल्पदार्ढ्यमापन्ना गलिताग्रानुभूतयः ॥ १५ ॥
dhyānādviluṭhitā vātha manorājyavaśānugāḥ ,
saṃkalpadārḍhyamāpannā galitāgrānubhūtayaḥ 15
saṃkalpadārḍhyamāpannā galitāgrānubhūtayaḥ 15
15.
dhyānāt viluṭhitāḥ vā atha manorājyavaśānugāḥ
saṅkalpadārḍhyam āpannāḥ galitāgrānubhūtayaḥ
saṅkalpadārḍhyam āpannāḥ galitāgrānubhūtayaḥ
15.
(ये) ध्यानात् विलुठिताः वा अथ मनोराज्यवशानुगाः (सन्ति),
(ते) संकल्पदार्ढ्यम् आपन्नाः (च) गलिताग्रानुभूतयः (सन्ति)।
(ते) संकल्पदार्ढ्यम् आपन्नाः (च) गलिताग्रानुभूतयः (सन्ति)।
15.
Those who are disturbed from their meditation (dhyāna), or who follow the sway of mental fancies, having attained a firmness of will (saṅkalpa), and whose foremost experiences have vanished.
संकल्प एव जाग्रत्त्वं येषां चिरतयांशतः ।
तत्रास्तमितचेष्टानां ते हि संकल्पजागराः ॥ १६ ॥
तत्रास्तमितचेष्टानां ते हि संकल्पजागराः ॥ १६ ॥
saṃkalpa eva jāgrattvaṃ yeṣāṃ ciratayāṃśataḥ ,
tatrāstamitaceṣṭānāṃ te hi saṃkalpajāgarāḥ 16
tatrāstamitaceṣṭānāṃ te hi saṃkalpajāgarāḥ 16
16.
saṅkalpaḥ eva jāgrattvaṃ yeṣām ciratayā aṃśataḥ
tatra astamitaceṣṭānām te hi saṅkalpajāgarāḥ
tatra astamitaceṣṭānām te hi saṅkalpajāgarāḥ
16.
येषाम् जाग्रत्त्वम् एव संकल्पः (भवति),
अंशतः चिरतया (ते),
तत्र अस्तमितचेष्टानाम्,
ते हि संकल्पजागराः (इति प्रोक्ताः)।
अंशतः चिरतया (ते),
तत्र अस्तमितचेष्टानाम्,
ते हि संकल्पजागराः (इति प्रोक्ताः)।
16.
For those whose waking state is truly (saṅkalpa) itself, partially due to its long duration, and whose (ordinary) activities have ceased in that state, they are indeed the "awake in (saṅkalpa)".
संकल्पोपशमे भूयस्तमन्यं वा श्रयन्ति ते ।
देहे तेषां वयमिमे संकल्पपुरुषाः स्थिताः ॥ १७ ॥
देहे तेषां वयमिमे संकल्पपुरुषाः स्थिताः ॥ १७ ॥
saṃkalpopaśame bhūyastamanyaṃ vā śrayanti te ,
dehe teṣāṃ vayamime saṃkalpapuruṣāḥ sthitāḥ 17
dehe teṣāṃ vayamime saṃkalpapuruṣāḥ sthitāḥ 17
17.
saṅkalpopaśame bhūyaḥ tam anyam vā śrayanti te
dehe teṣām vayam ime saṅkalpapuruṣāḥ sthitāḥ
dehe teṣām vayam ime saṅkalpapuruṣāḥ sthitāḥ
17.
(यदा) संकल्पोपशमे (भवति),
ते भूयः तम् वा अन्यम् (संकल्पम्) श्रयन्तिवयम् इमे संकल्पपुरुषाः तेषाम् देहे स्थिताः (स्मः)।
ते भूयः तम् वा अन्यम् (संकल्पम्) श्रयन्तिवयम् इमे संकल्पपुरुषाः तेषाम् देहे स्थिताः (स्मः)।
17.
When (saṅkalpa) subsides, they (the 'awake in saṅkalpa') again resort to that (same saṅkalpa) or to another. We, these mental persons (saṅkalpa-puruṣa), reside in their bodies.
संकल्पजागराः प्रोक्ता एते संकल्पशायिनः ।
जीवा जीवितगा लोकाः श्रृणु केवलजागरान् ॥ १८ ॥
जीवा जीवितगा लोकाः श्रृणु केवलजागरान् ॥ १८ ॥
saṃkalpajāgarāḥ proktā ete saṃkalpaśāyinaḥ ,
jīvā jīvitagā lokāḥ śrṛṇu kevalajāgarān 18
jīvā jīvitagā lokāḥ śrṛṇu kevalajāgarān 18
18.
saṅkalpajāgarāḥ proktāḥ ete saṅkalpaśāyinaḥ
jīvāḥ jīvitagāḥ lokāḥ śṛṇu kevalajāgarān
jīvāḥ jīvitagāḥ lokāḥ śṛṇu kevalajāgarān
18.
एते संकल्पजागराः (च) संकल्पशायिनः (इति) प्रोक्ताः (सन्ति)。 हे जीवाः,
हे जीवितगाः लोकाः,
केवलजागरान् शृणु।
हे जीवितगाः लोकाः,
केवलजागरान् शृणु।
18.
These (described earlier) are declared to be the "awake in (saṅkalpa)" and also the "asleep in (saṅkalpa)". O living beings (jīva), people who are pursuing life, listen now to (the description of) those who are merely (truly) awake.
प्राथम्येनावतीर्णास्ते ब्रह्मणो बृंहितात्मनः ।
प्रोक्ताः केवलजागर्याः प्रागुत्पत्त्यविकासिनः ॥ १९ ॥
प्रोक्ताः केवलजागर्याः प्रागुत्पत्त्यविकासिनः ॥ १९ ॥
prāthamyenāvatīrṇāste brahmaṇo bṛṃhitātmanaḥ ,
proktāḥ kevalajāgaryāḥ prāgutpattyavikāsinaḥ 19
proktāḥ kevalajāgaryāḥ prāgutpattyavikāsinaḥ 19
19.
prāthamyena avatīrṇāḥ te brahmaṇaḥ bṛṃhitātmanaḥ
proktāḥ kevalajāgaryāḥ prāk utpattyavikāsinaḥ
proktāḥ kevalajāgaryāḥ prāk utpattyavikāsinaḥ
19.
te prāthamyena bṛṃhitātmanaḥ brahmaṇaḥ avatīrṇāḥ
proktāḥ kevalajāgaryāḥ prāk utpattyavikāsinaḥ
proktāḥ kevalajāgaryāḥ prāk utpattyavikāsinaḥ
19.
Those (entities or states of consciousness) that initially manifested from Brahman (brahman), the expanded Self (ātman), are declared to be in a state of pure waking consciousness, undeveloped prior to the actualization of creation.
भूयो जन्मान्तरगतास्त एव चिरजागराः ।
कथ्यन्ते प्रौढिमायाताः कार्यकारणचारिणः ॥ २० ॥
कथ्यन्ते प्रौढिमायाताः कार्यकारणचारिणः ॥ २० ॥
bhūyo janmāntaragatāsta eva cirajāgarāḥ ,
kathyante prauḍhimāyātāḥ kāryakāraṇacāriṇaḥ 20
kathyante prauḍhimāyātāḥ kāryakāraṇacāriṇaḥ 20
20.
bhūyaḥ janmāntaragatāḥ te eva cirajāgarāḥ
kathyante prauḍhimāyātāḥ kāryakāraṇacāriṇaḥ
kathyante prauḍhimāyātāḥ kāryakāraṇacāriṇaḥ
20.
bhūyaḥ te eva janmāntaragatāḥ cirajāgarāḥ
kathyante prauḍhimāyātāḥ kāryakāraṇacāriṇaḥ
kathyante prauḍhimāyātāḥ kāryakāraṇacāriṇaḥ
20.
Furthermore, those very same (entities/states), having passed into other births, are then called 'long-awake.' They are considered to have attained maturity, operating within the realm of cause and effect.
त एव दुष्कृतावेशाज्जडस्थावरतां गताः ।
घनजाग्रत्तया प्रोक्ता जाग्रत्सु घनतां गताः ॥ २१ ॥
घनजाग्रत्तया प्रोक्ता जाग्रत्सु घनतां गताः ॥ २१ ॥
ta eva duṣkṛtāveśājjaḍasthāvaratāṃ gatāḥ ,
ghanajāgrattayā proktā jāgratsu ghanatāṃ gatāḥ 21
ghanajāgrattayā proktā jāgratsu ghanatāṃ gatāḥ 21
21.
te eva duṣkṛtāveśāt jaḍasthāvaratām gatāḥ
ghanajāgrattayā proktāḥ jāgratsu ghanatām gatāḥ
ghanajāgrattayā proktāḥ jāgratsu ghanatām gatāḥ
21.
te eva duṣkṛtāveśāt jaḍasthāvaratām gatāḥ
ghanajāgrattayā proktāḥ jāgratsu ghanatām gatāḥ
ghanajāgrattayā proktāḥ jāgratsu ghanatām gatāḥ
21.
Those very same (entities/states), due to the influence of demeritorious actions (karma), having attained the state of inertness and immobility, are then called 'dense waking' [states]. They have achieved a profound density within the waking states of existence.
ये तु शास्त्रार्थसत्सङ्गबोधिता बोधमागताः ।
पश्यन्ति स्वप्नवज्जाग्रज्जाग्रत्स्वप्ना भवन्ति ते ॥ २२ ॥
पश्यन्ति स्वप्नवज्जाग्रज्जाग्रत्स्वप्ना भवन्ति ते ॥ २२ ॥
ye tu śāstrārthasatsaṅgabodhitā bodhamāgatāḥ ,
paśyanti svapnavajjāgrajjāgratsvapnā bhavanti te 22
paśyanti svapnavajjāgrajjāgratsvapnā bhavanti te 22
22.
ye tu śāstrārthasatsaṅgabodhitāḥ bodham āgatāḥ
paśyanti svapnavat jāgrat jāgratsvapnāḥ bhavanti te
paśyanti svapnavat jāgrat jāgratsvapnāḥ bhavanti te
22.
tu ye śāstrārthasatsaṅgabodhitāḥ bodham āgatāḥ te jāgrat svapnavat paśyanti,
jāgratsvapnāḥ bhavanti
jāgratsvapnāḥ bhavanti
22.
However, those who, enlightened by the meaning of scriptures and the company of the virtuous, have attained true knowledge (bodha), perceive the waking state itself as dream-like. They become 'waking-dreams'.
ये तु संप्राप्तसंबोधा विश्रान्ताः परमे पदे ।
क्षीणजाग्रत्प्रभृतयस्ते तुर्यां भूमिकां गताः ॥ २३ ॥
क्षीणजाग्रत्प्रभृतयस्ते तुर्यां भूमिकां गताः ॥ २३ ॥
ye tu saṃprāptasaṃbodhā viśrāntāḥ parame pade ,
kṣīṇajāgratprabhṛtayaste turyāṃ bhūmikāṃ gatāḥ 23
kṣīṇajāgratprabhṛtayaste turyāṃ bhūmikāṃ gatāḥ 23
23.
ye tu samprāpta-sambodhāḥ viśrāntāḥ parame pade
kṣīṇa-jāgrat-prabhṛtayaḥ te turyām bhūmikām gatāḥ
kṣīṇa-jāgrat-prabhṛtayaḥ te turyām bhūmikām gatāḥ
23.
tu ye samprāpta-sambodhāḥ parame pade viśrāntāḥ
kṣīṇa-jāgrat-prabhṛtayaḥ te turyām bhūmikām gatāḥ
kṣīṇa-jāgrat-prabhṛtayaḥ te turyām bhūmikām gatāḥ
23.
But those who have attained complete understanding, who are established in the supreme state, and for whom the waking and other states have diminished, they have reached the fourth stage (turyā bhūmikā).
इति सप्तविधो भेदो जीवानां कथितस्तव ।
समुद्राणामिव मया बुद्ध्वा श्रेयःपरो भव ॥ २४ ॥
समुद्राणामिव मया बुद्ध्वा श्रेयःपरो भव ॥ २४ ॥
iti saptavidho bhedo jīvānāṃ kathitastava ,
samudrāṇāmiva mayā buddhvā śreyaḥparo bhava 24
samudrāṇāmiva mayā buddhvā śreyaḥparo bhava 24
24.
iti saptavidhaḥ bhedaḥ jīvānām kathitaḥ tava
samudrāṇām iva mayā buddhvā śreyaḥ-paraḥ bhava
samudrāṇām iva mayā buddhvā śreyaḥ-paraḥ bhava
24.
iti saptavidhaḥ jīvānām bhedaḥ mayā samudrāṇām
iva tava kathitaḥ buddhvā śreyaḥ-paraḥ bhava
iva tava kathitaḥ buddhvā śreyaḥ-paraḥ bhava
24.
Thus, these seven kinds of distinctions among individual souls (jīva) have been recounted to you by me, just like the distinctions among oceans. Understanding this, become dedicated to the ultimate good.
भ्रान्तिं परित्यज जगद्गणनात्मिकां त्वं बोधैकरूपघनतामलमागतोऽसि ।
शून्यत्ववर्जितमशून्यतया च मुक्तं तेन द्वयैक्यकविमुक्तवपुस्त्वमाद्यम् ॥ २५ ॥
शून्यत्ववर्जितमशून्यतया च मुक्तं तेन द्वयैक्यकविमुक्तवपुस्त्वमाद्यम् ॥ २५ ॥
bhrāntiṃ parityaja jagadgaṇanātmikāṃ tvaṃ bodhaikarūpaghanatāmalamāgato'si ,
śūnyatvavarjitamaśūnyatayā ca muktaṃ tena dvayaikyakavimuktavapustvamādyam 25
śūnyatvavarjitamaśūnyatayā ca muktaṃ tena dvayaikyakavimuktavapustvamādyam 25
25.
bhrāntim parityaja jagat-gaṇanā-ātmikām
tvam bodha-eka-rūpa-ghanatām alam āgataḥ
asi śūnyatva-varjitam aśūnyatayā ca muktam
tena dvaya-aikya-kavimukta-vapuḥ tvam ādyam
tvam bodha-eka-rūpa-ghanatām alam āgataḥ
asi śūnyatva-varjitam aśūnyatayā ca muktam
tena dvaya-aikya-kavimukta-vapuḥ tvam ādyam
25.
tvam jagat-gaṇanā-ātmikām bhrāntim parityaja.
tvam bodha-eka-rūpa-ghanatām alam āgataḥ asi.
(tvam) śūnyatva-varjitam ca aśūnyatayā muktam.
tena tvam dvaya-aikya-kavimukta-vapuḥ ādyam (asi).
tvam bodha-eka-rūpa-ghanatām alam āgataḥ asi.
(tvam) śūnyatva-varjitam ca aśūnyatayā muktam.
tena tvam dvaya-aikya-kavimukta-vapuḥ ādyam (asi).
25.
Abandon the illusion that the world is a mere calculation or enumeration. You have truly reached a state of dense, singular awareness (bodha). Free from any void, and liberated by non-emptiness, you are therefore the primordial being, whose form is released from the duality of unity and separation as conceived by the wise.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50 (current chapter)
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216