योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-43
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
एवं जीवाश्चितो भावा भवभावनयोहिताः ।
ब्रह्मणः कल्पिताकाराल्लक्षशोऽप्यथ कोटिशः ॥ १ ॥
एवं जीवाश्चितो भावा भवभावनयोहिताः ।
ब्रह्मणः कल्पिताकाराल्लक्षशोऽप्यथ कोटिशः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
evaṃ jīvāścito bhāvā bhavabhāvanayohitāḥ ,
brahmaṇaḥ kalpitākārāllakṣaśo'pyatha koṭiśaḥ 1
evaṃ jīvāścito bhāvā bhavabhāvanayohitāḥ ,
brahmaṇaḥ kalpitākārāllakṣaśo'pyatha koṭiśaḥ 1
1.
evam jīvāḥ citaḥ bhāvāḥ bhavabhāvanayā ūhitāḥ
brahmaṇaḥ kalpitākārāt lakṣaśaḥ api atha koṭiśaḥ
brahmaṇaḥ kalpitākārāt lakṣaśaḥ api atha koṭiśaḥ
1.
(śrīvasiṣṭha uvāca) evam jīvāḥ citaḥ bhāvāḥ,
bhavabhāvanayā ūhitāḥ,
brahmaṇaḥ kalpitākārāt lakṣaśaḥ atha api koṭiśaḥ (jāyante)
bhavabhāvanayā ūhitāḥ,
brahmaṇaḥ kalpitākārāt lakṣaśaḥ atha api koṭiśaḥ (jāyante)
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Thus, the conscious entities, the individual souls (jīvas), which are states of being and are conceived by the very idea of existence, arise in hundreds of thousands and even millions from the imagined forms of Brahman.
असंख्याताः पुरा जाता जायन्ते चापि वाद्य भोः ।
उत्पतिष्यन्ति चैवाम्बुकणौघा इव निर्झरात् ॥ २ ॥
उत्पतिष्यन्ति चैवाम्बुकणौघा इव निर्झरात् ॥ २ ॥
asaṃkhyātāḥ purā jātā jāyante cāpi vādya bhoḥ ,
utpatiṣyanti caivāmbukaṇaughā iva nirjharāt 2
utpatiṣyanti caivāmbukaṇaughā iva nirjharāt 2
2.
asaṅkhyātāḥ purā jātāḥ jāyante ca api vā adya bhoḥ
utpatiṣyanti ca eva ambukaṇaughāḥ iva nirjharāt
utpatiṣyanti ca eva ambukaṇaughāḥ iva nirjharāt
2.
bhoḥ (te jīvāḥ) asaṅkhyātāḥ purā jātāḥ (āsīt),
ca vā adya jāyante,
ca eva ambukaṇaughāḥ iva nirjharāt utpatiṣyanti
ca vā adya jāyante,
ca eva ambukaṇaughāḥ iva nirjharāt utpatiṣyanti
2.
O, they were innumerable in the past, are being born even now, and will indeed arise (jīvas) in the future, just like countless streams of water droplets from a waterfall.
स्ववासनादशावेशादाशाविवशतां गता ।
दशास्वतिविचित्रासु स्वयं निगडिताशयाः ॥ ३ ॥
दशास्वतिविचित्रासु स्वयं निगडिताशयाः ॥ ३ ॥
svavāsanādaśāveśādāśāvivaśatāṃ gatā ,
daśāsvativicitrāsu svayaṃ nigaḍitāśayāḥ 3
daśāsvativicitrāsu svayaṃ nigaḍitāśayāḥ 3
3.
svavāsanādaśāveśāt āśāvivashatām gatāḥ
daśāsu ativicitrāsu svayam nigaḍitāśayāḥ
daśāsu ativicitrāsu svayam nigaḍitāśayāḥ
3.
svavāsanādaśāveśāt āśāvivashatām gatāḥ
svayam nigaḍitāśayāḥ ativicitrāsu daśāsu
svayam nigaḍitāśayāḥ ativicitrāsu daśāsu
3.
Fettered by the powerful grip of their own latent tendencies (vāsanā) and the sway of various conditions, their minds become helpless due to desire, moving through extremely diverse states.
अनारतं प्रतिदिशं देशे देशे जले स्थले ।
जायन्ते वा म्रियन्ते वा बुद्बुदा इव वारिणि ॥ ४ ॥
जायन्ते वा म्रियन्ते वा बुद्बुदा इव वारिणि ॥ ४ ॥
anārataṃ pratidiśaṃ deśe deśe jale sthale ,
jāyante vā mriyante vā budbudā iva vāriṇi 4
jāyante vā mriyante vā budbudā iva vāriṇi 4
4.
anāratam pratidiśam dese dese jale sthale
jāyante vā mriyante vā budbudāḥ iva vāriṇi
jāyante vā mriyante vā budbudāḥ iva vāriṇi
4.
anāratam pratidiśam dese dese jale sthale
budbudāḥ iva vāriṇi jāyante vā mriyante vā
budbudāḥ iva vāriṇi jāyante vā mriyante vā
4.
Constantly, in every direction, in every place, be it in water or on land, they are born or die, just like bubbles in water.
केचित्प्रथमजन्मानः केचिज्जन्मशताधिकाः ।
केचिद्वाऽजन्मसंख्याकाः केचिद्धित्रिभवान्तराः ॥ ५ ॥
केचिद्वाऽजन्मसंख्याकाः केचिद्धित्रिभवान्तराः ॥ ५ ॥
kecitprathamajanmānaḥ kecijjanmaśatādhikāḥ ,
kecidvā'janmasaṃkhyākāḥ keciddhitribhavāntarāḥ 5
kecidvā'janmasaṃkhyākāḥ keciddhitribhavāntarāḥ 5
5.
kecit prathamajanmānaḥ kecit janmaśatādhikāḥ
kecit vā ajanamasaṃkhyākāḥ kecit dvitribhavāntarāḥ
kecit vā ajanamasaṃkhyākāḥ kecit dvitribhavāntarāḥ
5.
kecit prathamajanmānaḥ kecit janmaśatādhikāḥ
kecit vā ajanamasaṃkhyākāḥ kecit dvitribhavāntarāḥ
kecit vā ajanamasaṃkhyākāḥ kecit dvitribhavāntarāḥ
5.
Some are experiencing their first birth, while others have endured hundreds of births. Still others have had an uncountable number of births, and some are currently between two or three existences.
भविष्यज्जातयः केचित्केचिद्भूतभवोद्भवाः ।
वर्तमानभवाः केचित्केचित्त्वभवता गताः ॥ ६ ॥
वर्तमानभवाः केचित्केचित्त्वभवता गताः ॥ ६ ॥
bhaviṣyajjātayaḥ kecitkecidbhūtabhavodbhavāḥ ,
vartamānabhavāḥ kecitkecittvabhavatā gatāḥ 6
vartamānabhavāḥ kecitkecittvabhavatā gatāḥ 6
6.
bhaviṣyajjātayaḥ kecit kecit bhūtabhavodbhavāḥ
vartamānabhavāḥ kecit kecit tu abhavatā gatāḥ
vartamānabhavāḥ kecit kecit tu abhavatā gatāḥ
6.
kecit bhaviṣyajjātayaḥ kecit bhūtabhavodbhavāḥ
kecit vartamānabhavāḥ kecit tu abhavatā gatāḥ
kecit vartamānabhavāḥ kecit tu abhavatā gatāḥ
6.
Some are destined for future births, while others have arisen from past existences. Some are currently in their present state of being, but still others have attained non-existence (nirvāṇa).
केचित्कल्पसहस्राणि जायमानाः पुनः पुनः ।
एकामेवास्थिता योनिं केचिद्योन्यन्तरं श्रिताः ॥ ७ ॥
एकामेवास्थिता योनिं केचिद्योन्यन्तरं श्रिताः ॥ ७ ॥
kecitkalpasahasrāṇi jāyamānāḥ punaḥ punaḥ ,
ekāmevāsthitā yoniṃ kecidyonyantaraṃ śritāḥ 7
ekāmevāsthitā yoniṃ kecidyonyantaraṃ śritāḥ 7
7.
kecit kalpasahasrāṇi jāyamānāḥ punaḥ punaḥ ekām
eva āsthitāḥ yonim kecit yonyantaram śritāḥ
eva āsthitāḥ yonim kecit yonyantaram śritāḥ
7.
kecit kalpasahasrāṇi punaḥ punaḥ jāyamānāḥ ekām
eva yonim āsthitāḥ kecit yonyantaram śritāḥ
eva yonim āsthitāḥ kecit yonyantaram śritāḥ
7.
Some individuals, being born repeatedly for thousands of aeons (kalpa), remain confined to a single species (yoni), while others resort to a different species (yoni).
केचिन्महादुःखसहाः केचिदल्पोदयाः स्थिताः ।
केचिदत्यन्तमुदिताः केचिदर्कादिवोदिताः ॥ ८ ॥
केचिदत्यन्तमुदिताः केचिदर्कादिवोदिताः ॥ ८ ॥
kecinmahāduḥkhasahāḥ kecidalpodayāḥ sthitāḥ ,
kecidatyantamuditāḥ kecidarkādivoditāḥ 8
kecidatyantamuditāḥ kecidarkādivoditāḥ 8
8.
kecit mahāduḥkhasahāḥ kecit alpodayāḥ sthitāḥ
kecit atyantam uditāḥ kecit arkāt iva uditāḥ
kecit atyantam uditāḥ kecit arkāt iva uditāḥ
8.
kecit mahāduḥkhasahāḥ sthitāḥ kecit alpodayāḥ
kecit atyantam uditāḥ kecit arkāt iva uditāḥ
kecit atyantam uditāḥ kecit arkāt iva uditāḥ
8.
Some endure great suffering, while others exist with meager beginnings. Some are extremely joyful, and some shine forth as if risen from the sun.
केचित्किंनरगन्धर्वविद्याधरमहोरगाः ।
केचिदर्केन्द्रवरुणास्त्र्यक्षाधोक्षजपद्मजाः ॥ ९ ॥
केचिदर्केन्द्रवरुणास्त्र्यक्षाधोक्षजपद्मजाः ॥ ९ ॥
kecitkiṃnaragandharvavidyādharamahoragāḥ ,
kecidarkendravaruṇāstryakṣādhokṣajapadmajāḥ 9
kecidarkendravaruṇāstryakṣādhokṣajapadmajāḥ 9
9.
kecit kiṃnaragandharvavidyādharamahoragāḥ
kecit arkendravaruṇāḥ tryakṣādhokṣajapadmajāḥ
kecit arkendravaruṇāḥ tryakṣādhokṣajapadmajāḥ
9.
kecit kiṃnaragandharvavidyādharamahoragāḥ
kecit arkendravaruṇāḥ tryakṣādhokṣajapadmajāḥ
kecit arkendravaruṇāḥ tryakṣādhokṣajapadmajāḥ
9.
Some individuals manifest as Kinnaras, Gandharvas, Vidyadharas, or great serpents (mahoragas). Others take birth as deities such as the Sun, Indra, Varuna, the three-eyed Shiva (tryakṣa), Vishnu (adhokṣaja), or Brahma (padmaja).
केचित्कूश्माण्डवेतालयक्षरक्षःपिशाचकाः ।
केचिद्ब्राह्मणभूपाला वैश्यशूद्रगणाः स्थिताः ॥ १० ॥
केचिद्ब्राह्मणभूपाला वैश्यशूद्रगणाः स्थिताः ॥ १० ॥
kecitkūśmāṇḍavetālayakṣarakṣaḥpiśācakāḥ ,
kecidbrāhmaṇabhūpālā vaiśyaśūdragaṇāḥ sthitāḥ 10
kecidbrāhmaṇabhūpālā vaiśyaśūdragaṇāḥ sthitāḥ 10
10.
kecit kūśmāṇḍavetālayakṣarakṣaḥpiśācakāḥ kecit
brāhmaṇabhūpālāḥ vaiśyaśūdragaṇāḥ sthitāḥ
brāhmaṇabhūpālāḥ vaiśyaśūdragaṇāḥ sthitāḥ
10.
kecit kūśmāṇḍavetālayakṣarakṣaḥpiśācakāḥ kecit
brāhmaṇabhūpālāḥ vaiśyaśūdragaṇāḥ sthitāḥ
brāhmaṇabhūpālāḥ vaiśyaśūdragaṇāḥ sthitāḥ
10.
Some individuals manifest as Kushmandas, Vetālas, Yakṣas, Rakṣasas, or Piśācas, while others exist as Brahmins, kings, or members of the Vaishya and Shudra classes.
केचिच्छ्रपचचाण्डालकिरातावेशपुष्कसाः ।
केचित्तृणौषधी केचित्फलमूलपतङ्गकाः ॥ ११ ॥
केचित्तृणौषधी केचित्फलमूलपतङ्गकाः ॥ ११ ॥
kecicchrapacacāṇḍālakirātāveśapuṣkasāḥ ,
kecittṛṇauṣadhī kecitphalamūlapataṅgakāḥ 11
kecittṛṇauṣadhī kecitphalamūlapataṅgakāḥ 11
11.
kecit śrapacacāṇḍālakirātāveśapuṣkasāḥ
kecit tṛṇauṣadhī kecit phalamūlapatangakāḥ
kecit tṛṇauṣadhī kecit phalamūlapatangakāḥ
11.
kecit śrapacacāṇḍālakirātāveśapuṣkasāḥ
kecit tṛṇauṣadhī kecit phalamūlapatangakāḥ
kecit tṛṇauṣadhī kecit phalamūlapatangakāḥ
11.
Some are cooks, outcasts (cāṇḍāla), hunters (kirāta), specific tribes or castes (āveśa), and *puṣkasa*s; others are the collective of grasses and herbs; and still others are fruits, roots, and insects.
केचित्चित्रलतागुल्मतृणोपलदृशोऽभितः ।
केचित्कदम्बजम्बीरशालतालतमालकाः ॥ १२ ॥
केचित्कदम्बजम्बीरशालतालतमालकाः ॥ १२ ॥
kecitcitralatāgulmatṛṇopaladṛśo'bhitaḥ ,
kecitkadambajambīraśālatālatamālakāḥ 12
kecitkadambajambīraśālatālatamālakāḥ 12
12.
kecit citralatāgulmatṛṇopaladṛśaḥ abhitaḥ
kecit kadambajambīraśālatālatamālakāḥ
kecit kadambajambīraśālatālatamālakāḥ
12.
kecit citralatāgulmatṛṇopaladṛśaḥ abhitaḥ
kecit kadambajambīraśālatālatamālakāḥ
kecit kadambajambīraśālatālatamālakāḥ
12.
Some manifest as colorful creepers, shrubs, grass, and stones, appearing all around; others are Kadamba, lime, Sal, palm, and Tamala trees.
केचिद्विभवसंसारमन्त्रिसामन्तभूमिपाः ।
केचिच्चीराम्बराच्छन्ना मुनिमौनमुपस्थिताः ॥ १३ ॥
केचिच्चीराम्बराच्छन्ना मुनिमौनमुपस्थिताः ॥ १३ ॥
kecidvibhavasaṃsāramantrisāmantabhūmipāḥ ,
keciccīrāmbarācchannā munimaunamupasthitāḥ 13
keciccīrāmbarācchannā munimaunamupasthitāḥ 13
13.
kecit vibhavasaṃsāramantrisāmantabhūmipāḥ
kecit cīrāmbarācchannāḥ munimaunam upasthitāḥ
kecit cīrāmbarācchannāḥ munimaunam upasthitāḥ
13.
kecit vibhavasaṃsāramantrisāmantabhūmipāḥ
kecit cīrāmbarācchannāḥ munimaunam upasthitāḥ
kecit cīrāmbarācchannāḥ munimaunam upasthitāḥ
13.
Some are wealthy and worldly, or serve as ministers, chieftains, and kings; others are clad in bark garments and observe the silence (mauna) of a sage (muni).
केचिद्भुजङ्गगोनासकृमिकीटपिपीलिकाः ।
केचिन्मृगेन्द्रमहिषमृगाजचमरैणकाः ॥ १४ ॥
केचिन्मृगेन्द्रमहिषमृगाजचमरैणकाः ॥ १४ ॥
kecidbhujaṅgagonāsakṛmikīṭapipīlikāḥ ,
kecinmṛgendramahiṣamṛgājacamaraiṇakāḥ 14
kecinmṛgendramahiṣamṛgājacamaraiṇakāḥ 14
14.
kecit bhujaṅgagonāsakṛmīkīṭapipīlikāḥ
kecit mṛgendramahiṣamṛgājacamaraiṇakāḥ
kecit mṛgendramahiṣamṛgājacamaraiṇakāḥ
14.
kecit bhujaṅgagonāsakṛmīkīṭapipīlikāḥ
kecit mṛgendramahiṣamṛgājacamaraiṇakāḥ
kecit mṛgendramahiṣamṛgājacamaraiṇakāḥ
14.
Some are snakes, pythons, worms, insects, and ants; others are lions, buffaloes, deer, goats, yaks, and antelopes.
केचित्सारसचक्राह्वबलाकाबककोकिलाः ।
केचित्कमलकह्वारकुमुदोत्पलतां गताः ॥ १५ ॥
केचित्कमलकह्वारकुमुदोत्पलतां गताः ॥ १५ ॥
kecitsārasacakrāhvabalākābakakokilāḥ ,
kecitkamalakahvārakumudotpalatāṃ gatāḥ 15
kecitkamalakahvārakumudotpalatāṃ gatāḥ 15
15.
kecit sārasacakrāhvabalākābakakokilāḥ
kecit kamalakahlārakumudotpalatām gatāḥ
kecit kamalakahlārakumudotpalatām gatāḥ
15.
kecit sārasacakrāhvabalākābakakokilāḥ
kecit kamalakahlārakumudotpalatām gatāḥ
kecit kamalakahlārakumudotpalatām gatāḥ
15.
Some (beings) became cranes, chakravaka birds, herons, storks, or cuckoos. Others attained the state of lotuses, kahlāra flowers, water lilies, or blue lotuses.
केचित्कलभमातङ्गवराहवृषगर्दभाः ।
केचिद्विरेफमशकाः पुत्तिकादंशवंशजाः ॥ १६ ॥
केचिद्विरेफमशकाः पुत्तिकादंशवंशजाः ॥ १६ ॥
kecitkalabhamātaṅgavarāhavṛṣagardabhāḥ ,
kecidvirephamaśakāḥ puttikādaṃśavaṃśajāḥ 16
kecidvirephamaśakāḥ puttikādaṃśavaṃśajāḥ 16
16.
kecit kalabhamātaṅgavārahāvṛṣagardabhāḥ
kecit virephamaśakāḥ puttikādaṃśavaṃśajāḥ
kecit virephamaśakāḥ puttikādaṃśavaṃśajāḥ
16.
kecit kalabhamātaṅgavārahāvṛṣagardabhāḥ
kecit virephamaśakāḥ puttikādaṃśavaṃśajāḥ
kecit virephamaśakāḥ puttikādaṃśavaṃśajāḥ
16.
Some (beings) became young elephants, large elephants, boars, bulls, or donkeys. Others were born into the lineage of bees, mosquitoes, flies, and gnats.
केचिदापद्वलाक्रान्ताः केचित्संपदमागताः ।
केचित्स्थिताः स्वर्गपुरे केचिन्नरकमास्थिताः ॥ १७ ॥
केचित्स्थिताः स्वर्गपुरे केचिन्नरकमास्थिताः ॥ १७ ॥
kecidāpadvalākrāntāḥ kecitsaṃpadamāgatāḥ ,
kecitsthitāḥ svargapure kecinnarakamāsthitāḥ 17
kecitsthitāḥ svargapure kecinnarakamāsthitāḥ 17
17.
kecit āpadvbalākrāntāḥ kecit sampadam āgatāḥ
kecit sthitāḥ svargapure kecit narakam āsthitāḥ
kecit sthitāḥ svargapure kecit narakam āsthitāḥ
17.
kecit āpadvbalākrāntāḥ kecit sampadam āgatāḥ
kecit svargapure sthitāḥ kecit narakam āsthitāḥ
kecit svargapure sthitāḥ kecit narakam āsthitāḥ
17.
Some (beings) were afflicted by the force of calamity, while others attained prosperity. Some resided in the city of heaven, and others took abode in hell.
ऋक्षचक्रगताः केचिहृक्षरन्ध्रगताः परे ।
वातभूताः स्थिताः केचित्केचिद्व्योमपदेस्थिताः ॥ १८ ॥
वातभूताः स्थिताः केचित्केचिद्व्योमपदेस्थिताः ॥ १८ ॥
ṛkṣacakragatāḥ kecihṛkṣarandhragatāḥ pare ,
vātabhūtāḥ sthitāḥ kecitkecidvyomapadesthitāḥ 18
vātabhūtāḥ sthitāḥ kecitkecidvyomapadesthitāḥ 18
18.
ṛkṣacakragatāḥ kecit ṛkṣarandhragatāḥ pare
vātabhūtāḥ sthitāḥ kecit kecit vyomapadestitāḥ
vātabhūtāḥ sthitāḥ kecit kecit vyomapadestitāḥ
18.
kecit ṛkṣacakragatāḥ pare ṛkṣarandhragatāḥ
kecit vātabhūtāḥ sthitāḥ kecit vyomapadestitāḥ
kecit vātabhūtāḥ sthitāḥ kecit vyomapadestitāḥ
18.
Some (beings) entered the circle of stars, while others entered the gaps between stars. Some became beings of air, and others resided in the realm of the sky.
सूर्यांशुषु स्थिताः केचित्केचिदिन्द्वंशुषु स्थिताः ।
केचित्तृणलतागुल्मरसस्वादुष्ववस्थिताः ॥ १९ ॥
केचित्तृणलतागुल्मरसस्वादुष्ववस्थिताः ॥ १९ ॥
sūryāṃśuṣu sthitāḥ kecitkecidindvaṃśuṣu sthitāḥ ,
kecittṛṇalatāgulmarasasvāduṣvavasthitāḥ 19
kecittṛṇalatāgulmarasasvāduṣvavasthitāḥ 19
19.
sūryāṃśuṣu sthitāḥ kecit kecit indu-aṃśuṣu
sthitāḥ kecit tṛṇalatāgulmarasasvāduṣu avasthitāḥ
sthitāḥ kecit tṛṇalatāgulmarasasvāduṣu avasthitāḥ
19.
kecit sūryāṃśuṣu sthitāḥ kecit indu-aṃśuṣu
sthitāḥ kecit tṛṇalatāgulmarasasvāduṣu avasthitāḥ
sthitāḥ kecit tṛṇalatāgulmarasasvāduṣu avasthitāḥ
19.
Some are found in the sun's rays, and some are situated in the moon's rays. Others are established in the sweet essences of grasses, vines, and bushes.
जीवन्मुक्ता भ्रमन्तीह केचित्कल्याणभाजनाः ।
चिरमुक्ताः स्थिताः केचिन्नूनं परिणताः परे ॥ २० ॥
चिरमुक्ताः स्थिताः केचिन्नूनं परिणताः परे ॥ २० ॥
jīvanmuktā bhramantīha kecitkalyāṇabhājanāḥ ,
ciramuktāḥ sthitāḥ kecinnūnaṃ pariṇatāḥ pare 20
ciramuktāḥ sthitāḥ kecinnūnaṃ pariṇatāḥ pare 20
20.
jīvanmuktāḥ bhramanti iha kecit kalyāṇabhājanāḥ
ciramuktāḥ sthitāḥ kecit nūnam pariṇatāḥ pare
ciramuktāḥ sthitāḥ kecit nūnam pariṇatāḥ pare
20.
kecit jīvanmuktāḥ kalyāṇabhājanāḥ iha bhramanti
pare ciramuktāḥ kecit nūnam pariṇatāḥ sthitāḥ
pare ciramuktāḥ kecit nūnam pariṇatāḥ sthitāḥ
20.
Some, who are liberated while living (jīvanmukta), wander here, being vessels of auspiciousness. Others, who are long-liberated, surely remain in a transformed state.
केचिच्चिरेण कालेन भविष्यन्मुक्तयः शिवाः ।
केचिद्द्विषन्ति चिद्भावाः केवलीभावमात्मनः ॥ २१ ॥
केचिद्द्विषन्ति चिद्भावाः केवलीभावमात्मनः ॥ २१ ॥
keciccireṇa kālena bhaviṣyanmuktayaḥ śivāḥ ,
keciddviṣanti cidbhāvāḥ kevalībhāvamātmanaḥ 21
keciddviṣanti cidbhāvāḥ kevalībhāvamātmanaḥ 21
21.
kecit ca cireṇa kālena bhaviṣyanmuktyaḥ śivāḥ
kecit dviṣanti cidbhāvāḥ kevalībhāvam ātmanaḥ
kecit dviṣanti cidbhāvāḥ kevalībhāvam ātmanaḥ
21.
kecit ca cireṇa kālena śivāḥ bhaviṣyanmuktyaḥ
kecit cidbhāvāḥ ātmanaḥ kevalībhāvam dviṣanti
kecit cidbhāvāḥ ātmanaḥ kevalībhāvam dviṣanti
21.
And some will eventually attain auspicious liberation (mokṣa) after a long time. Some sentient beings (cidbhāva), however, dislike the state of absolute oneness (kevalībhāva) for the self (ātman).
केचिद्विशालाः ककुभः केचिन्नद्यो महारयाः ।
केचित्स्त्रियः कान्तदृशः केचित्पण्डनपुंसकाः ॥ २२ ॥
केचित्स्त्रियः कान्तदृशः केचित्पण्डनपुंसकाः ॥ २२ ॥
kecidviśālāḥ kakubhaḥ kecinnadyo mahārayāḥ ,
kecitstriyaḥ kāntadṛśaḥ kecitpaṇḍanapuṃsakāḥ 22
kecitstriyaḥ kāntadṛśaḥ kecitpaṇḍanapuṃsakāḥ 22
22.
kecit viśālāḥ kakubhaḥ kecit nadyaḥ mahārayāḥ
kecit striyaḥ kāntadṛśaḥ kecit paṇḍanapuṃsakāḥ
kecit striyaḥ kāntadṛśaḥ kecit paṇḍanapuṃsakāḥ
22.
kecit viśālāḥ kakubhaḥ kecit mahārayāḥ nadyaḥ
kecit kāntadṛśaḥ striyaḥ kecit paṇḍanapuṃsakāḥ
kecit kāntadṛśaḥ striyaḥ kecit paṇḍanapuṃsakāḥ
22.
Some are vast directions, some are rivers with mighty currents. Some are women with beautiful eyes, and some are eunuchs (paṇḍanapuṃsaka).
केचित्प्रबुद्धमतयः केचिज्जडतराशयाः ।
केचिज्ज्ञानोपदेष्टारः केचिदात्तसमाधयः ॥ २३ ॥
केचिज्ज्ञानोपदेष्टारः केचिदात्तसमाधयः ॥ २३ ॥
kecitprabuddhamatayaḥ kecijjaḍatarāśayāḥ ,
kecijjñānopadeṣṭāraḥ kecidāttasamādhayaḥ 23
kecijjñānopadeṣṭāraḥ kecidāttasamādhayaḥ 23
23.
kecit prabuddhamatayaḥ kecit jaḍatarāśayāḥ
kecit jñānopadeṣṭāraḥ kecit āttasamādhayaḥ
kecit jñānopadeṣṭāraḥ kecit āttasamādhayaḥ
23.
kecit prabuddhamatayaḥ kecit jaḍatarāśayāḥ
kecit jñānopadeṣṭāraḥ kecit āttasamādhayaḥ
kecit jñānopadeṣṭāraḥ kecit āttasamādhayaḥ
23.
Some have awakened intellects, some have duller dispositions, some are instructors of knowledge, and some have attained profound meditation (samādhi).
जीवाः स्ववासनावेशविवशाशयतां गताः ।
एतास्वेतास्ववस्थासु संस्थिता बद्धभावनाः ॥ २४ ॥
एतास्वेतास्ववस्थासु संस्थिता बद्धभावनाः ॥ २४ ॥
jīvāḥ svavāsanāveśavivaśāśayatāṃ gatāḥ ,
etāsvetāsvavasthāsu saṃsthitā baddhabhāvanāḥ 24
etāsvetāsvavasthāsu saṃsthitā baddhabhāvanāḥ 24
24.
jīvāḥ svavāsanāveśavivaśāśayatām gatāḥ etāsu
etāsu avasthāsu saṃsthitāḥ baddhabhāvanāḥ
etāsu avasthāsu saṃsthitāḥ baddhabhāvanāḥ
24.
jīvāḥ svavāsanāveśavivaśāśayatām gatāḥ,
etāsu etāsu avasthāsu saṃsthitāḥ,
baddhabhāvanāḥ
etāsu etāsu avasthāsu saṃsthitāḥ,
baddhabhāvanāḥ
24.
Living beings (jīva), having reached a state where their minds are helpless under the sway of their own latent impressions (vāsanā), remain fixed in these very conditions, bound by their conceptions.
विहरन्ति जगत्केचिन्निपतन्त्युत्पतन्ति च ।
कन्दुका इव हस्तेन मृत्युनाऽविरतं हताः ॥ २५ ॥
कन्दुका इव हस्तेन मृत्युनाऽविरतं हताः ॥ २५ ॥
viharanti jagatkecinnipatantyutpatanti ca ,
kandukā iva hastena mṛtyunā'virataṃ hatāḥ 25
kandukā iva hastena mṛtyunā'virataṃ hatāḥ 25
25.
viharanti jagat kecit nipatanti utpatanti ca
kandukāḥ iva hastena mṛtyunā aviratam hatāḥ
kandukāḥ iva hastena mṛtyunā aviratam hatāḥ
25.
kecit jagat viharanti,
nipatanti ca utpatanti,
mṛtyunā hastena aviratam hatāḥ kandukāḥ iva
nipatanti ca utpatanti,
mṛtyunā hastena aviratam hatāḥ kandukāḥ iva
25.
Some wander through the world, falling down and rising up, just like balls constantly struck by the hand of death.
आशापाशशताबद्धा वासनाभावधारिणः ।
कायात्कायमुपायान्ति वृक्षात्वृक्षमिवाण्डजाः ॥ २६ ॥
कायात्कायमुपायान्ति वृक्षात्वृक्षमिवाण्डजाः ॥ २६ ॥
āśāpāśaśatābaddhā vāsanābhāvadhāriṇaḥ ,
kāyātkāyamupāyānti vṛkṣātvṛkṣamivāṇḍajāḥ 26
kāyātkāyamupāyānti vṛkṣātvṛkṣamivāṇḍajāḥ 26
26.
āśāpāśaśatābaddhāḥ vāsanābhāvadhāriṇaḥ kāyāt
kāyam upāyānti vṛkṣāt vṛkṣam iva aṇḍajāḥ
kāyam upāyānti vṛkṣāt vṛkṣam iva aṇḍajāḥ
26.
āśāpāśaśatābaddhāḥ vāsanābhāvadhāriṇaḥ
aṇḍajāḥ iva kāyāt kāyam vṛkṣāt vṛkṣam upāyānti
aṇḍajāḥ iva kāyāt kāyam vṛkṣāt vṛkṣam upāyānti
26.
Bound by hundreds of ropes of hope and clinging to the nature of their latent impressions (vāsanā), they pass from body to body, just as egg-born creatures (birds) go from tree to tree.
अनन्तानन्तसंकल्पकल्पनोत्पादमायया ।
इन्द्रजालं वितन्वाना जगन्मयमिदं महत् ॥ २७ ॥
इन्द्रजालं वितन्वाना जगन्मयमिदं महत् ॥ २७ ॥
anantānantasaṃkalpakalpanotpādamāyayā ,
indrajālaṃ vitanvānā jaganmayamidaṃ mahat 27
indrajālaṃ vitanvānā jaganmayamidaṃ mahat 27
27.
anantānanta-saṃkalpa-kalpanotpāda-māyayā
indrajālam vitanvānā jaganmayam idam mahat
indrajālam vitanvānā jaganmayam idam mahat
27.
anantānanta-saṃkalpa-kalpanotpāda-māyayā
idam mahat jaganmayam indrajālam vitanvānā
idam mahat jaganmayam indrajālam vitanvānā
27.
This great, world-pervading magic show (indrajālam) is spread by the illusory power (māyā) which gives rise to endless and infinite conceptions and imaginings.
तावद्भ्रमन्ति संसारे वारिण्यावर्तराशयः ।
यावन्मूढा न पश्यन्ति स्वमात्मानमनिन्दितम् ॥ २८ ॥
यावन्मूढा न पश्यन्ति स्वमात्मानमनिन्दितम् ॥ २८ ॥
tāvadbhramanti saṃsāre vāriṇyāvartarāśayaḥ ,
yāvanmūḍhā na paśyanti svamātmānamaninditam 28
yāvanmūḍhā na paśyanti svamātmānamaninditam 28
28.
tāvat bhramanti saṃsāre vāriṇi āvartarāśayaḥ
yāvat mūḍhāḥ na paśyanti svam ātmānam aninditam
yāvat mūḍhāḥ na paśyanti svam ātmānam aninditam
28.
yāvat mūḍhāḥ na paśyanti svam ātmānam aninditam
tāvat vāriṇi āvartarāśayaḥ saṃsāre bhramanti
tāvat vāriṇi āvartarāśayaḥ saṃsāre bhramanti
28.
Just as masses of whirlpools revolve in water, so too do the deluded wander in the cycle of rebirth (saṃsāra) as long as they do not perceive their own blameless self (ātman).
दृष्ट्वात्मानमसत्त्यक्त्वा सत्यामासाद्य संविदम् ।
कालेन पदमागत्य जायन्ते नेह ते पुनः ॥ २९ ॥
कालेन पदमागत्य जायन्ते नेह ते पुनः ॥ २९ ॥
dṛṣṭvātmānamasattyaktvā satyāmāsādya saṃvidam ,
kālena padamāgatya jāyante neha te punaḥ 29
kālena padamāgatya jāyante neha te punaḥ 29
29.
dṛṣṭvā ātmānam asat tyaktvā satyām āsādya saṃvidam
kālena padam āgatya jāyante na iha te punaḥ
kālena padam āgatya jāyante na iha te punaḥ
29.
ātmānam dṛṣṭvā asat tyaktvā satyām saṃvidam āsādya
te kālena padam āgatya iha punaḥ na jāyante
te kālena padam āgatya iha punaḥ na jāyante
29.
Having perceived the self (ātman), abandoned the unreal, and attained true consciousness, they do not take birth again in this world (iha) after eventually reaching the supreme state (padam).
भुक्त्वा जन्मसहस्राणि भूयः संसारसंकटे ।
पतन्ति केचिदबुधाः संप्राप्यापि विवेकिताम् ॥ ३० ॥
पतन्ति केचिदबुधाः संप्राप्यापि विवेकिताम् ॥ ३० ॥
bhuktvā janmasahasrāṇi bhūyaḥ saṃsārasaṃkaṭe ,
patanti kecidabudhāḥ saṃprāpyāpi vivekitām 30
patanti kecidabudhāḥ saṃprāpyāpi vivekitām 30
30.
bhuktvā janmasahasrāṇi bhūyaḥ saṃsārasaṃkaṭe
patanti kecit abudhāḥ samprāpya api vivekitām
patanti kecit abudhāḥ samprāpya api vivekitām
30.
kecit abudhāḥ janmasahasrāṇi bhuktvā vivekitām
samprāpya api bhūyaḥ saṃsārasaṃkaṭe patanti
samprāpya api bhūyaḥ saṃsārasaṃkaṭe patanti
30.
Even after undergoing thousands of births and having attained discernment, some ignorant (abudhāḥ) individuals still fall back again into the distress of the cycle of rebirth (saṃsāra).
केचिच्छक्तत्वमप्युच्चैः प्राप्य तुच्छतया धिया ।
पुनस्तिर्यक्त्वमायान्ति तिर्यक्त्वान्नरकानपि ॥ ३१ ॥
पुनस्तिर्यक्त्वमायान्ति तिर्यक्त्वान्नरकानपि ॥ ३१ ॥
kecicchaktatvamapyuccaiḥ prāpya tucchatayā dhiyā ,
punastiryaktvamāyānti tiryaktvānnarakānapi 31
punastiryaktvamāyānti tiryaktvānnarakānapi 31
31.
kecit śaktatvam api uccaiḥ prāpya tucchatayā dhiyā
punaḥ tiryaktvam āyānti tiryaktvāt narakan api
punaḥ tiryaktvam āyānti tiryaktvāt narakan api
31.
kecit uccaiḥ śaktatvam api prāpya dhiyā tucchatayā
punaḥ tiryaktvam āyānti tiryaktvāt narakan api
punaḥ tiryaktvam āyānti tiryaktvāt narakan api
31.
Some beings, even after attaining a high state of power, descend again to an animal existence due to the triviality of their understanding. From that animal state, they even fall into hellish realms.
केचिन्महाधियः सन्त उत्पद्य ब्रह्मणः पदात् ।
तदैव जन्मनैकेन तत्रैवाशु विशन्त्यलम् ॥ ३२ ॥
तदैव जन्मनैकेन तत्रैवाशु विशन्त्यलम् ॥ ३२ ॥
kecinmahādhiyaḥ santa utpadya brahmaṇaḥ padāt ,
tadaiva janmanaikena tatraivāśu viśantyalam 32
tadaiva janmanaikena tatraivāśu viśantyalam 32
32.
kecit mahādhiyaḥ santaḥ utpadya brahmaṇaḥ padāt
tadā eva janmanā ekena tatra eva āśu viśanti alam
tadā eva janmanā ekena tatra eva āśu viśanti alam
32.
kecit mahādhiyaḥ santaḥ brahmaṇaḥ padāt utpadya
tadā eva ekena janmanā tatra eva āśu alam viśanti
tadā eva ekena janmanā tatra eva āśu alam viśanti
32.
Some noble beings, possessing great intellect, upon originating from the realm of brahman, immediately and completely enter that very state of being in a single lifetime.
ब्रह्माण्डेष्वितरेष्वन्ये तेष्वन्ये जीवराशयः ।
प्रयान्तिपद्मोद्भवतामन्ये च हरतामपि ॥ ३३ ॥
प्रयान्तिपद्मोद्भवतामन्ये च हरतामपि ॥ ३३ ॥
brahmāṇḍeṣvitareṣvanye teṣvanye jīvarāśayaḥ ,
prayāntipadmodbhavatāmanye ca haratāmapi 33
prayāntipadmodbhavatāmanye ca haratāmapi 33
33.
brahmāṇḍeṣu itareṣu anye teṣu anye jīvarāśayaḥ
prayānti padmodbhavatām anye ca haratām api
prayānti padmodbhavatām anye ca haratām api
33.
itareṣu brahmāṇḍeṣu anye jīvarāśayaḥ padmodbhavatām
prayānti ca teṣu anye haratām api prayānti
prayānti ca teṣu anye haratām api prayānti
33.
In other universes, various living beings (jīvarāśayaḥ), some of them, attain the state of Brahmā (Padmodbhava), and others even the state of Hari.
अन्ये प्रयान्ति तिर्यक्त्वमन्ये च सुरतामपि ।
अन्येऽपि नागतां राम यथैवेह तथैव हि ॥ ३४ ॥
अन्येऽपि नागतां राम यथैवेह तथैव हि ॥ ३४ ॥
anye prayānti tiryaktvamanye ca suratāmapi ,
anye'pi nāgatāṃ rāma yathaiveha tathaiva hi 34
anye'pi nāgatāṃ rāma yathaiveha tathaiva hi 34
34.
anye prayānti tiryaktvam anye ca suratām api
anye api nāgatām rāma yathā eva iha tathā eva hi
anye api nāgatām rāma yathā eva iha tathā eva hi
34.
rāma,
anye tiryaktvam prayānti ca anye suratām api (prayānti) api anye nāgatām (prayānti) yathā eva iha tathā eva hi
anye tiryaktvam prayānti ca anye suratām api (prayānti) api anye nāgatām (prayānti) yathā eva iha tathā eva hi
34.
O Rama, others attain animal existence, and still others attain even the state of a god. And yet others become Nāgas (serpent deities), truly, just as it is in this world, so it is elsewhere.
यथेयं हि जगत्सारं तथान्यानि जगन्त्यपि ।
विद्यन्ते समतीतानि भविष्यन्ति च भूरिशः ॥ ३५ ॥
विद्यन्ते समतीतानि भविष्यन्ति च भूरिशः ॥ ३५ ॥
yatheyaṃ hi jagatsāraṃ tathānyāni jagantyapi ,
vidyante samatītāni bhaviṣyanti ca bhūriśaḥ 35
vidyante samatītāni bhaviṣyanti ca bhūriśaḥ 35
35.
yathā iyam hi jagatsāram tathā anyāni jaganti
api vidyante samatītāni bhaviṣyanti ca bhūriśaḥ
api vidyante samatītāni bhaviṣyanti ca bhūriśaḥ
35.
yathā iyam jagatsāram hi,
tathā anyāni jaganti api samatītāni ca bhaviṣyanti ca bhūriśaḥ vidyante.
tathā anyāni jaganti api samatītāni ca bhaviṣyanti ca bhūriśaḥ vidyante.
35.
Just as this world is indeed essential, similarly, many other worlds, both those that have passed and those that are yet to come, exist in abundance.
अन्येनान्येन चित्रेण क्रमेणान्येन हेतुना ।
विचित्राः सृष्टयस्तेषामापतन्ति पतन्ति च ॥ ३६ ॥
विचित्राः सृष्टयस्तेषामापतन्ति पतन्ति च ॥ ३६ ॥
anyenānyena citreṇa krameṇānyena hetunā ,
vicitrāḥ sṛṣṭayasteṣāmāpatanti patanti ca 36
vicitrāḥ sṛṣṭayasteṣāmāpatanti patanti ca 36
36.
anyena anyena citreṇa krameṇa anyena hetunā
vicitrāḥ sṛṣṭayaḥ teṣām āpatanti patanti ca
vicitrāḥ sṛṣṭayaḥ teṣām āpatanti patanti ca
36.
teṣām vicitrāḥ sṛṣṭayaḥ anyena anyena citreṇa
krameṇa anyena hetunā āpatanti ca patanti ca
krameṇa anyena hetunā āpatanti ca patanti ca
36.
For them, diverse creations arise and perish, each through a unique, varied process and a distinct cause.
कश्चिद्गन्धर्वतां याति कश्चिद्गच्छति यक्षताम् ।
कश्चित्प्रयाति सुरतां कश्चिदायाति दैत्यताम् ॥ ३७ ॥
कश्चित्प्रयाति सुरतां कश्चिदायाति दैत्यताम् ॥ ३७ ॥
kaścidgandharvatāṃ yāti kaścidgacchati yakṣatām ,
kaścitprayāti suratāṃ kaścidāyāti daityatām 37
kaścitprayāti suratāṃ kaścidāyāti daityatām 37
37.
kaścit gandharvatām yāti kaścit gacchati yakṣatām
kaścit prayāti suratām kaścit āyāti daityatām
kaścit prayāti suratām kaścit āyāti daityatām
37.
kaścit gandharvatām yāti,
kaścit yakṣatām gacchati,
kaścit suratām prayāti,
kaścit daityatām āyāti.
kaścit yakṣatām gacchati,
kaścit suratām prayāti,
kaścit daityatām āyāti.
37.
One becomes a gandharva, another becomes a yakṣa, another attains the state of a deva, and yet another becomes a daitya.
येनैव व्यवहारेण ब्रह्माण्डेऽस्मिन्जनाः स्थिताः ।
तेनैवान्येषु तिष्ठन्ति सन्निवेशविलक्षणाः ॥ ३८ ॥
तेनैवान्येषु तिष्ठन्ति सन्निवेशविलक्षणाः ॥ ३८ ॥
yenaiva vyavahāreṇa brahmāṇḍe'sminjanāḥ sthitāḥ ,
tenaivānyeṣu tiṣṭhanti sanniveśavilakṣaṇāḥ 38
tenaivānyeṣu tiṣṭhanti sanniveśavilakṣaṇāḥ 38
38.
yena eva vyavahāreṇa brahmāṇḍe asmin janāḥ sthitāḥ
tena eva anyeṣu tiṣṭhanti sanniveśavilakṣaṇāḥ
tena eva anyeṣu tiṣṭhanti sanniveśavilakṣaṇāḥ
38.
asmin brahmāṇḍe janāḥ yena eva vyavahāreṇa sthitāḥ,
tena eva anyeṣu sanniveśavilakṣaṇāḥ tiṣṭhanti.
tena eva anyeṣu sanniveśavilakṣaṇāḥ tiṣṭhanti.
38.
By the very same natural law (dharma) by which beings are established in this cosmic egg (brahmāṇḍa), they exist in other worlds as well, differing only in their arrangements.
स्वस्वभाववशावेशादन्योन्यपरिघट्टनैः ।
सृष्टयः परिवर्तन्ते तरङ्गिण्या इवोर्मयः ॥ ३९ ॥
सृष्टयः परिवर्तन्ते तरङ्गिण्या इवोर्मयः ॥ ३९ ॥
svasvabhāvavaśāveśādanyonyaparighaṭṭanaiḥ ,
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyā ivormayaḥ 39
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyā ivormayaḥ 39
39.
svasvabhāvavaśāveśāt anyonyaparighaṭṭanaiḥ
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyāḥ iva ūrmayaḥ
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyāḥ iva ūrmayaḥ
39.
sṛṣṭayaḥ svasvabhāvavaśāveśāt anyonyaparighaṭṭanaiḥ
taraṅgiṇyāḥ ūrmayaḥ iva parivartante
taraṅgiṇyāḥ ūrmayaḥ iva parivartante
39.
Creations, driven by the impulsion of their own intrinsic nature (svabhāva) and by mutual interactions, continuously transform, just like waves in a river.
आविर्भावतिरोभावैरुन्मज्जननिमज्जनैः ।
सृष्टयः परिवर्तन्ते तरङ्गिण्या इवोर्मयः ॥ ४० ॥
सृष्टयः परिवर्तन्ते तरङ्गिण्या इवोर्मयः ॥ ४० ॥
āvirbhāvatirobhāvairunmajjananimajjanaiḥ ,
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyā ivormayaḥ 40
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyā ivormayaḥ 40
40.
āvirbhāvatirobhāvaiḥ unmajjananimajjanaiḥ
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyāḥ iva ūrmayaḥ
sṛṣṭayaḥ parivartante taraṅgiṇyāḥ iva ūrmayaḥ
40.
sṛṣṭayaḥ āvirbhāvatirobhāvaiḥ unmajjananimajjanaiḥ
taraṅgiṇyāḥ ūrmayaḥ iva parivartante
taraṅgiṇyāḥ ūrmayaḥ iva parivartante
40.
Creations, through appearances and disappearances, by emerging and submerging, continuously transform, just like waves in a river.
निर्यान्त्यविरतं तस्मात्परस्माज्जीवराशयः ।
अनिर्देश्याः स्वसंवेद्यास्तत्रैवाशु स्फुरन्ति च ॥ ४१ ॥
अनिर्देश्याः स्वसंवेद्यास्तत्रैवाशु स्फुरन्ति च ॥ ४१ ॥
niryāntyavirataṃ tasmātparasmājjīvarāśayaḥ ,
anirdeśyāḥ svasaṃvedyāstatraivāśu sphuranti ca 41
anirdeśyāḥ svasaṃvedyāstatraivāśu sphuranti ca 41
41.
niryānti aviratam tasmāt parasmāt jīvarāśayaḥ
anirdeśyāḥ svasaṃvedyāḥ tatra eva āśu sphuranti ca
anirdeśyāḥ svasaṃvedyāḥ tatra eva āśu sphuranti ca
41.
anirdeśyāḥ svasaṃvedyāḥ ca jīvarāśayaḥ tasmāt parasmāt aviratam niryānti,
tatra eva āśu sphuranti
tatra eva āśu sphuranti
41.
Indescribable and self-knowable multitudes of living beings (jīvarāśayaḥ) ceaselessly issue forth from that Supreme, and indeed, they manifest quickly there.
दीपादिवालोकदृशः सूर्यादिव मरीचयः ।
कणास्तप्तायस इव स्फुलिङ्गा इव पावकात् ॥ ४२ ॥
कणास्तप्तायस इव स्फुलिङ्गा इव पावकात् ॥ ४२ ॥
dīpādivālokadṛśaḥ sūryādiva marīcayaḥ ,
kaṇāstaptāyasa iva sphuliṅgā iva pāvakāt 42
kaṇāstaptāyasa iva sphuliṅgā iva pāvakāt 42
42.
dīpāt iva ālokadṛśaḥ sūryāt iva marīcayaḥ
kaṇāḥ taptāyasaḥ iva sphuliṅgāḥ iva pāvakāt
kaṇāḥ taptāyasaḥ iva sphuliṅgāḥ iva pāvakāt
42.
ālokadṛśaḥ dīpāt iva,
marīcayaḥ sūryāt iva,
kaṇāḥ taptāyasaḥ iva,
sphuliṅgāḥ pāvakāt iva
marīcayaḥ sūryāt iva,
kaṇāḥ taptāyasaḥ iva,
sphuliṅgāḥ pāvakāt iva
42.
Like visible light (ālokadṛśaḥ) from a lamp, like rays (marīcayaḥ) from the sun, like particles (kaṇāḥ) from hot iron, and like sparks (sphuliṅgāḥ) from fire (they emerge and manifest).
कालादिवर्तवश्चित्रा आमोदाः कुसुमादिव ।
शीतला इव वर्षाणुपूरादब्धेरिवोर्मयः ॥ ४३ ॥
शीतला इव वर्षाणुपूरादब्धेरिवोर्मयः ॥ ४३ ॥
kālādivartavaścitrā āmodāḥ kusumādiva ,
śītalā iva varṣāṇupūrādabdherivormayaḥ 43
śītalā iva varṣāṇupūrādabdherivormayaḥ 43
43.
kālādi-vartavaḥ citrāḥ āmodāḥ kusumāt iva
śītalāḥ iva varṣāṇupūrāt abdheḥ iva ūrmayaḥ
śītalāḥ iva varṣāṇupūrāt abdheḥ iva ūrmayaḥ
43.
āmodāḥ citrāḥ kālādi-vartavaḥ iva kusumāt iva
śītalāḥ iva varṣāṇupūrāt abdheḥ ūrmayaḥ iva
śītalāḥ iva varṣāṇupūrāt abdheḥ ūrmayaḥ iva
43.
Pleasures (āmodāḥ) are as varied and diverse as the activities (vartavas) brought about by time (kāla) and other factors, or like the fragrances originating from flowers. They are ephemeral, like the cool sensations from abundant rain, or like waves from the ocean.
उत्पत्त्योत्पत्त्य कालेन भुक्त्वा देहपरम्पराम् ।
स्वत एव पदे यान्ति निलयं जीवराशयः ॥ ४४ ॥
स्वत एव पदे यान्ति निलयं जीवराशयः ॥ ४४ ॥
utpattyotpattya kālena bhuktvā dehaparamparām ,
svata eva pade yānti nilayaṃ jīvarāśayaḥ 44
svata eva pade yānti nilayaṃ jīvarāśayaḥ 44
44.
utpatya utpatya kālena bhuktvā deha-paramparām
svataḥ eva pade yānti nilayam jīva-rāśayaḥ
svataḥ eva pade yānti nilayam jīva-rāśayaḥ
44.
kālena utpatya utpatya deha-paramparām bhuktvā
jīva-rāśayaḥ svataḥ eva pade nilayam yānti
jīva-rāśayaḥ svataḥ eva pade nilayam yānti
44.
Repeatedly taking birth over time, and having experienced a succession of bodies, the multitudes of living beings (jīva-rāśayaḥ) naturally return to their ultimate abode (nilaya), their original state (pada).
अविरतमियमातता तथोच्चैर्भवति विनश्यति वर्धते मुधैव ।
त्रिभुवनरचनादिमोहमाया परमपदे लहरीव वारिराशौ ॥ ४५ ॥
त्रिभुवनरचनादिमोहमाया परमपदे लहरीव वारिराशौ ॥ ४५ ॥
aviratamiyamātatā tathoccairbhavati vinaśyati vardhate mudhaiva ,
tribhuvanaracanādimohamāyā paramapade laharīva vārirāśau 45
tribhuvanaracanādimohamāyā paramapade laharīva vārirāśau 45
45.
aviratam iyam ātatā tathā uccaiḥ
bhavati vinaśyati vardhate mudhā
eva tri-bhuvana-racanādi-moha-māyā
parama-pade laharī iva vārī-rāśau
bhavati vinaśyati vardhate mudhā
eva tri-bhuvana-racanādi-moha-māyā
parama-pade laharī iva vārī-rāśau
45.
iyam ātatā tathā tri-bhuvana-racanādi-moha-māyā
aviratam uccaiḥ
mudhā eva bhavati vinaśyati vardhate
parama-pade vārī-rāśau laharī iva
aviratam uccaiḥ
mudhā eva bhavati vinaśyati vardhate
parama-pade vārī-rāśau laharī iva
45.
This pervasive and mighty deluding illusion (māyā), which encompasses the creation of the three worlds (tri-bhuvana) and all else, incessantly, greatly, and in vain manifests, perishes, and grows. It is like a wave in the ocean (vārī-rāśi) of the supreme state (parama-pada).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43 (current chapter)
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216