योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-123
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इत्येते दृश्यरूपाया अविद्याया विचारणे ।
प्रवृत्ताः पादचारेण समुद्रद्वीपगामिनः ॥ १ ॥
इत्येते दृश्यरूपाया अविद्याया विचारणे ।
प्रवृत्ताः पादचारेण समुद्रद्वीपगामिनः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
ityete dṛśyarūpāyā avidyāyā vicāraṇe ,
pravṛttāḥ pādacāreṇa samudradvīpagāminaḥ 1
ityete dṛśyarūpāyā avidyāyā vicāraṇe ,
pravṛttāḥ pādacāreṇa samudradvīpagāminaḥ 1
1.
śrī vasiṣṭha uvāca iti ete dṛśyarūpāyāḥ avidyāyāḥ
vicāraṇe pravṛttāḥ pādacāreṇa samudradvīpagāminaḥ
vicāraṇe pravṛttāḥ pādacāreṇa samudradvīpagāminaḥ
1.
śrī vasiṣṭha uvāca iti ete dṛśyarūpāyāḥ avidyāyāḥ
vicāraṇe pādacāreṇa samudradvīpagāminaḥ pravṛttāḥ
vicāraṇe pādacāreṇa samudradvīpagāminaḥ pravṛttāḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Thus, these [sages] embarked upon the investigation of ignorance (avidyā), which manifests in visible forms, like travelers going on foot to an island in the ocean.
अब्धेर्द्वीपं पुनर्द्वीपादब्धिं द्वीपं गिरिं वनम् ।
लाघवाल्लङ्घयामासुश्छेदभेदविवर्जिताः ॥ २ ॥
लाघवाल्लङ्घयामासुश्छेदभेदविवर्जिताः ॥ २ ॥
abdherdvīpaṃ punardvīpādabdhiṃ dvīpaṃ giriṃ vanam ,
lāghavāllaṅghayāmāsuśchedabhedavivarjitāḥ 2
lāghavāllaṅghayāmāsuśchedabhedavivarjitāḥ 2
2.
abdheḥ dvīpam punar dvīpāt abdhim dvīpam girim
vanam lāghavāt laṅghayāmāsuḥ chedabhedavivarjitāḥ
vanam lāghavāt laṅghayāmāsuḥ chedabhedavivarjitāḥ
2.
chedabhedavivarjitāḥ lāghavāt abdheḥ dvīpam punar
dvīpāt abdhim dvīpam girim vanam laṅghayāmāsuḥ
dvīpāt abdhim dvīpam girim vanam laṅghayāmāsuḥ
2.
From the ocean to an island, and again from an island to the ocean, then islands, mountains, and forests - they crossed all these with lightness and ease, unimpeded by any obstacles or divisions.
पीतो विपश्चित्पाश्चात्यो मीनेनामरमानिना ।
विष्णुमीनकुलोत्थेन वितस्तावाहनौजसा ॥ ३ ॥
विष्णुमीनकुलोत्थेन वितस्तावाहनौजसा ॥ ३ ॥
pīto vipaścitpāścātyo mīnenāmaramāninā ,
viṣṇumīnakulotthena vitastāvāhanaujasā 3
viṣṇumīnakulotthena vitastāvāhanaujasā 3
3.
pītaḥ vipaścit pāścātyaḥ mīnena amaramāninā
viṣṇumīnakulotthena vitastāvāhanaujasā
viṣṇumīnakulotthena vitastāvāhanaujasā
3.
pāścātyaḥ vipaścit amaramāninā viṣṇumīnakulotthena
vitastāvāhanaujasā mīnena pītaḥ
vitastāvāhanaujasā mīnena pītaḥ
3.
A wise man from the West was swallowed by a fish that considered itself immortal. This fish originated from the lineage of the Viṣṇu-fish and possessed the strength to carry the Vitastā [river].
क्षीरोदं प्राप्य मत्स्येन तेनोद्गीर्णः सुदुर्जरः ।
तेन क्षीरोदमुल्लङ्घ्य गतो दूरं दिगन्तरम् ॥ ४ ॥
तेन क्षीरोदमुल्लङ्घ्य गतो दूरं दिगन्तरम् ॥ ४ ॥
kṣīrodaṃ prāpya matsyena tenodgīrṇaḥ sudurjaraḥ ,
tena kṣīrodamullaṅghya gato dūraṃ digantaram 4
tena kṣīrodamullaṅghya gato dūraṃ digantaram 4
4.
kṣīrodam prāpya matsyena tena udgīrṇaḥ sudurjaraḥ
tena kṣīrodam ullaṅghya gataḥ dūram digantaram
tena kṣīrodam ullaṅghya gataḥ dūram digantaram
4.
matsyena kṣīrodam prāpya udgīrṇaḥ sudurjaraḥ
tena kṣīrodam ullaṅghya dūram digantaram gataḥ
tena kṣīrodam ullaṅghya dūram digantaram gataḥ
4.
While inside the fish, the sage reached the Milk Ocean. There, being extremely difficult to digest, he was vomited out by that fish. Subsequently, that same fish, having crossed the Milk Ocean, traveled far away to another region.
दक्षिणो यक्षनगरे संप्रेक्ष्येक्षुरसार्णवे ।
शिक्षादक्षिणयाक्षिप्य यक्षिण्या कामुकीकृतः ॥ ५ ॥
शिक्षादक्षिणयाक्षिप्य यक्षिण्या कामुकीकृतः ॥ ५ ॥
dakṣiṇo yakṣanagare saṃprekṣyekṣurasārṇave ,
śikṣādakṣiṇayākṣipya yakṣiṇyā kāmukīkṛtaḥ 5
śikṣādakṣiṇayākṣipya yakṣiṇyā kāmukīkṛtaḥ 5
5.
dakṣiṇaḥ yakṣanagare samprekṣya ikṣurasārṇave
śikṣādakṣiṇayā ākṣipya yakṣiṇyā kāmukīkṛtaḥ
śikṣādakṣiṇayā ākṣipya yakṣiṇyā kāmukīkṛtaḥ
5.
dakṣiṇaḥ yakṣanagare ikṣurasārṇave samprekṣya
śikṣādakṣiṇayā ākṣipya yakṣiṇyā kāmukīkṛtaḥ
śikṣādakṣiṇayā ākṣipya yakṣiṇyā kāmukīkṛtaḥ
5.
Dakṣiṇa, in the city of the Yakṣas, which was like an ocean of sugarcane juice, having observed well, was made passionate by a Yakṣiṇī who captivated him with her skillful instruction.
पूर्वो मकरमाक्रम्य यदा गङ्गां निकृत्तवान् ।
गङ्गया स तदानीय कान्यकुब्जे समुज्झितः ॥ ६ ॥
गङ्गया स तदानीय कान्यकुब्जे समुज्झितः ॥ ६ ॥
pūrvo makaramākramya yadā gaṅgāṃ nikṛttavān ,
gaṅgayā sa tadānīya kānyakubje samujjhitaḥ 6
gaṅgayā sa tadānīya kānyakubje samujjhitaḥ 6
6.
pūrvaḥ makaram ākramya yadā gaṅgām nikṛttavān
gaṅgayā sa tad ānīya kānyakubje samujjitaḥ
gaṅgayā sa tad ānīya kānyakubje samujjitaḥ
6.
yadā pūrvaḥ makaram ākramya gaṅgām nikṛttavān,
tad sa gaṅgayā ānīya kānyakubje samujjitaḥ
tad sa gaṅgayā ānīya kānyakubje samujjitaḥ
6.
When Purva, having subdued the sea-monster (makara), diverted the Gaṅgā, he was then brought by the Gaṅgā herself and abandoned in Kānyakubja.
उत्तरस्तूत्तरकुरूनाराध्य प्राप्तवाञ्श्रियम् ।
तं तयैनं न बाधन्ते दिगन्ते मृतभीतयः ॥ ७ ॥
तं तयैनं न बाधन्ते दिगन्ते मृतभीतयः ॥ ७ ॥
uttarastūttarakurūnārādhya prāptavāñśriyam ,
taṃ tayainaṃ na bādhante digante mṛtabhītayaḥ 7
taṃ tayainaṃ na bādhante digante mṛtabhītayaḥ 7
7.
uttaraḥ tu uttarakurūn ārādhya prāptavān śriyam
tam tayā enam na bādhente digante mṛtabhītayaḥ
tam tayā enam na bādhente digante mṛtabhītayaḥ
7.
uttaraḥ tu uttarakurūn ārādhya śriyam prāptavān; digante mṛtabhītayaḥ tayā tam enam na bādhente.
7.
But Uttara, having propitiated the Uttarakurus, obtained prosperity (śrī). Consequently, the fears of death do not trouble him even at the ends of the quarters.
तया मकरमातङ्गनिगीर्णोद्गीर्णमूर्तिमान् ।
अतिचक्राम सुबहून्द्वीपान्तरकुलाचलान् ॥ ८ ॥
अतिचक्राम सुबहून्द्वीपान्तरकुलाचलान् ॥ ८ ॥
tayā makaramātaṅganigīrṇodgīrṇamūrtimān ,
aticakrāma subahūndvīpāntarakulācalān 8
aticakrāma subahūndvīpāntarakulācalān 8
8.
tayā makaramātaṅganigīrṇodgīrṇamūrtimān
aticakrāma subahūn dvīpāntarakulācalān
aticakrāma subahūn dvīpāntarakulācalān
8.
tayā makaramātaṅganigīrṇodgīrṇamūrtimān
subahūn dvīpāntarakulācalān aticakrāma
subahūn dvīpāntarakulācalān aticakrāma
8.
By her (the Gaṅgā), he whose body had been swallowed and then vomited by a sea-elephant (makaramātaṅga), traversed many vast island-mountains.
पश्चिमः पृष्ठमारोप्य हेमचूडेन पक्षिणा ।
कुशद्वीपे कुशाङ्गश्रीस्तरसा तारतोऽर्णवान् ॥ ९ ॥
कुशद्वीपे कुशाङ्गश्रीस्तरसा तारतोऽर्णवान् ॥ ९ ॥
paścimaḥ pṛṣṭhamāropya hemacūḍena pakṣiṇā ,
kuśadvīpe kuśāṅgaśrīstarasā tārato'rṇavān 9
kuśadvīpe kuśāṅgaśrīstarasā tārato'rṇavān 9
9.
paścimaḥ pṛṣṭham āropya hemacūḍena pakṣiṇā |
kuśadvīpe kuśāṅgaśrīḥ tarasā tārataḥ arṇavān ||
kuśadvīpe kuśāṅgaśrīḥ tarasā tārataḥ arṇavān ||
9.
paścimaḥ kuśāṅgaśrīḥ hemacūḍena pakṣiṇā
pṛṣṭham āropya tarasā kuśadvīpe arṇavān tārataḥ
pṛṣṭham āropya tarasā kuśadvīpe arṇavān tārataḥ
9.
The western prince, Kuśāṅgaśrī, having mounted the back of the bird Hemacūḍa, swiftly crossed the oceans to Kuśadvīpa.
क्रौञ्चद्वीपाचले पूर्वो निगीर्णो रक्षसा वने ।
तद्रक्षः पाटितं तेन हृदयेऽन्त्रविकर्तनैः ॥ १० ॥
तद्रक्षः पाटितं तेन हृदयेऽन्त्रविकर्तनैः ॥ १० ॥
krauñcadvīpācale pūrvo nigīrṇo rakṣasā vane ,
tadrakṣaḥ pāṭitaṃ tena hṛdaye'ntravikartanaiḥ 10
tadrakṣaḥ pāṭitaṃ tena hṛdaye'ntravikartanaiḥ 10
10.
krauñcadvīpācale pūrvaḥ nigīrṇaḥ rakṣasā vane |
tat rakṣaḥ pāṭitam tena hṛdaye antravikartanaiḥ ||
tat rakṣaḥ pāṭitam tena hṛdaye antravikartanaiḥ ||
10.
pūrvaḥ krauñcadvīpācale vane rakṣasā nigīrṇaḥ
tena tat rakṣaḥ hṛdaye antravikartanaiḥ pāṭitam
tena tat rakṣaḥ hṛdaye antravikartanaiḥ pāṭitam
10.
The eastern prince was swallowed by a rākṣasa (demon) in the forest of Krauñcadvīpa's mountain. That rākṣasa was then torn open in the heart by him through disembowelling.
दक्षिणो दक्षशापेन यक्षतामागतः क्षणात् ।
शाकद्वीपे शतेनासौ वर्षाणां मोक्षमागतः ॥ ११ ॥
शाकद्वीपे शतेनासौ वर्षाणां मोक्षमागतः ॥ ११ ॥
dakṣiṇo dakṣaśāpena yakṣatāmāgataḥ kṣaṇāt ,
śākadvīpe śatenāsau varṣāṇāṃ mokṣamāgataḥ 11
śākadvīpe śatenāsau varṣāṇāṃ mokṣamāgataḥ 11
11.
dakṣiṇaḥ dakṣaśāpena yakṣatām āgataḥ kṣaṇāt |
śākadvīpe śatena asau varṣāṇām mokṣam āgataḥ ||
śākadvīpe śatena asau varṣāṇām mokṣam āgataḥ ||
11.
dakṣiṇaḥ dakṣaśāpena kṣaṇāt yakṣatām āgataḥ
asau śākadvīpe varṣāṇām śatena mokṣam āgataḥ
asau śākadvīpe varṣāṇām śatena mokṣam āgataḥ
11.
The southern prince instantly became a Yakṣa by the curse of Dakṣa. That one attained final liberation (mokṣa) in Śākadvīpa after a hundred years.
उत्तरस्तरसोत्तीर्णतारावरतरङ्गिणः ।
महार्णवसुवर्णोर्व्यां सिद्धशापाच्छिलां गतः ॥ १२ ॥
महार्णवसुवर्णोर्व्यां सिद्धशापाच्छिलां गतः ॥ १२ ॥
uttarastarasottīrṇatārāvarataraṅgiṇaḥ ,
mahārṇavasuvarṇorvyāṃ siddhaśāpācchilāṃ gataḥ 12
mahārṇavasuvarṇorvyāṃ siddhaśāpācchilāṃ gataḥ 12
12.
uttaraḥ tarasaḥ uttīrṇatārāvarataraṅgiṇaḥ |
mahārṇavasuvarṇorvyām siddhaśāpāt śilām gataḥ ||
mahārṇavasuvarṇorvyām siddhaśāpāt śilām gataḥ ||
12.
uttaraḥ tarasaḥ uttīrṇatārāvarataraṅgiṇaḥ
mahārṇavasuvarṇorvyām siddhaśāpāt śilām gataḥ
mahārṇavasuvarṇorvyām siddhaśāpāt śilām gataḥ
12.
The northern prince, having swiftly crossed, (came) from the great ocean, which has difficult waves for crossing. On the golden land of that great ocean, he became a stone due to the curse of a Siddha.
ततो वर्षशतेनासौ प्रसादाज्जातवेदसः ।
तेनैवोन्मोचितस्तत्र सिद्धेन रतिमाप्तवान् ॥ १३ ॥
तेनैवोन्मोचितस्तत्र सिद्धेन रतिमाप्तवान् ॥ १३ ॥
tato varṣaśatenāsau prasādājjātavedasaḥ ,
tenaivonmocitastatra siddhena ratimāptavān 13
tenaivonmocitastatra siddhena ratimāptavān 13
13.
tataḥ varṣaśatena asau prasādāt jātavedasaḥ
tena eva unmocitaḥ tatra siddhena ratim āptavān
tena eva unmocitaḥ tatra siddhena ratim āptavān
13.
tataḥ asau varṣaśatena jātavedasaḥ prasādāt
unmocitaḥ tatra tena eva siddhena ratim āptavān
unmocitaḥ tatra tena eva siddhena ratim āptavān
13.
Then, after a hundred years, he was released by the grace of Agni (जातवेदस्). There, by that very perfected being (सिद्ध), he achieved satisfaction (रति).
वर्षाण्यष्टावभूद्राजा नालिकेरनिवासिनाम् ।
पूर्वः परमधर्मिष्ठः प्राप्तवान्प्राक्स्मृतिं ततः ॥ १४ ॥
पूर्वः परमधर्मिष्ठः प्राप्तवान्प्राक्स्मृतिं ततः ॥ १४ ॥
varṣāṇyaṣṭāvabhūdrājā nālikeranivāsinām ,
pūrvaḥ paramadharmiṣṭhaḥ prāptavānprāksmṛtiṃ tataḥ 14
pūrvaḥ paramadharmiṣṭhaḥ prāptavānprāksmṛtiṃ tataḥ 14
14.
varṣāṇi aṣṭau abhūt rājā nālikeranivāsinām pūrvaḥ
paramadharmisthaḥ prāptavān prāk-smṛtim tataḥ
paramadharmisthaḥ prāptavān prāk-smṛtim tataḥ
14.
(saḥ) nālikeranivāsinām rājā varṣāṇi aṣṭau abhūt
tataḥ pūrvaḥ paramadharmisthaḥ prāk-smṛtim prāptavān
tataḥ pūrvaḥ paramadharmisthaḥ prāk-smṛtim prāptavān
14.
He was king of the Nalikera (coconut) inhabitants for eight years. Then, being supremely righteous in his intrinsic nature (dharma), he attained recollection of past lives (prāk-smṛti).
कल्पवृक्षवने मेरोरुत्तरेऽप्सरसा सह ।
उवास दशवर्षाणि नालिकेरफलाशनः ॥ १५ ॥
उवास दशवर्षाणि नालिकेरफलाशनः ॥ १५ ॥
kalpavṛkṣavane meroruttare'psarasā saha ,
uvāsa daśavarṣāṇi nālikeraphalāśanaḥ 15
uvāsa daśavarṣāṇi nālikeraphalāśanaḥ 15
15.
kalpavṛkṣavane meroḥ uttare apsarasā saha
uvāsa daśavarṣāṇi nālikeraphalāśanaḥ
uvāsa daśavarṣāṇi nālikeraphalāśanaḥ
15.
(saḥ) meroḥ uttare kalpavṛkṣavane apsarasā
saha daśavarṣāṇi nālikeraphalāśanaḥ uvāsa
saha daśavarṣāṇi nālikeraphalāśanaḥ uvāsa
15.
He dwelt for ten years in the forest of wish-fulfilling trees (kalpavṛkṣa) to the north of Meru, along with an Apsaras, eating coconut fruits.
विहगाश्वासतत्त्वज्ञः शाल्मलिद्वीपशाल्मलौ ।
पश्चिमः पक्षिणीनीडे क्रीडया न्यवसत्समाः ॥ १६ ॥
पश्चिमः पक्षिणीनीडे क्रीडया न्यवसत्समाः ॥ १६ ॥
vihagāśvāsatattvajñaḥ śālmalidvīpaśālmalau ,
paścimaḥ pakṣiṇīnīḍe krīḍayā nyavasatsamāḥ 16
paścimaḥ pakṣiṇīnīḍe krīḍayā nyavasatsamāḥ 16
16.
vihagāśvāsatattvajñaḥ śālmalīdvīpaśālmalau
paścimaḥ pakṣiṇīnīḍe krīḍayā nyavasat samāḥ
paścimaḥ pakṣiṇīnīḍe krīḍayā nyavasat samāḥ
16.
(saḥ) vihagāśvāsatattvajñaḥ paścimaḥ krīḍayā
śālmalīdvīpaśālmalau pakṣiṇīnīḍe samāḥ nyavasat
śālmalīdvīpaśālmalau pakṣiṇīnīḍe samāḥ nyavasat
16.
He, a knower of the true nature of bird comfort, in his last existence, resided playfully for years in a female bird's nest within a silk-cotton tree (śālmalī) on Śālmalī Island.
मन्दराद्रौ मृदुतले मन्दारतरुमन्दिरे ।
किन्नरी मन्दरीनाम्नी दिनमेकमसेवत ॥ १७ ॥
किन्नरी मन्दरीनाम्नी दिनमेकमसेवत ॥ १७ ॥
mandarādrau mṛdutale mandāratarumandire ,
kinnarī mandarīnāmnī dinamekamasevata 17
kinnarī mandarīnāmnī dinamekamasevata 17
17.
mandarādrau mṛdutale mandāratarumaṃdire
kinnarī mandarīnāmnī dinam ekam asevat
kinnarī mandarīnāmnī dinam ekam asevat
17.
kinnarī mandarīnāmnī mandarādrau mṛdutale
mandāratarumaṃdire ekam dinam asevat
mandāratarumaṃdire ekam dinam asevat
17.
A kinnarī named Mandarī served for a single day on the soft terrain of Mount Mandara, in a shrine adorned with Mandāra trees.
क्षीरोदवेलावनकल्पवृक्षवनावलीनन्दनदेवताभिः ।
सार्धं समाः सप्ततिमप्सरोभिर्निनाय कामाकुलितोऽथ पूर्वः ॥ १८ ॥
सार्धं समाः सप्ततिमप्सरोभिर्निनाय कामाकुलितोऽथ पूर्वः ॥ १८ ॥
kṣīrodavelāvanakalpavṛkṣavanāvalīnandanadevatābhiḥ ,
sārdhaṃ samāḥ saptatimapsarobhirnināya kāmākulito'tha pūrvaḥ 18
sārdhaṃ samāḥ saptatimapsarobhirnināya kāmākulito'tha pūrvaḥ 18
18.
kṣīrodavelāvanakalpavṛkṣavanāvalīnandanadevatābhiḥ sārdham
samāḥ saptatim apsarobhiḥ nināya kāmākulitaḥ atha pūrvaḥ
samāḥ saptatim apsarobhiḥ nināya kāmākulitaḥ atha pūrvaḥ
18.
atha pūrvaḥ kāmākulitaḥ kṣīrodavelāvanakalpavṛkṣavanāvalīnandanadevatābhiḥ
apsarobhiḥ sārdham saptatim samāḥ nināya
apsarobhiḥ sārdham saptatim samāḥ nināya
18.
And then, overcome by desire (kāma), that former individual spent seventy years with the Apsarases and the divine beings of the Nandana groves, which were rows of wish-fulfilling (kalpavṛkṣa) trees in the forests along the shore of the Milk Ocean.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123 (current chapter)
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216