योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-1, chapter-2
दिवि भूमौ तथाकाशे बहिरन्तश्च मे विभुः ।
यो विभात्यवभासात्मा तस्मै सर्वात्मने नमः ॥ १ ॥
यो विभात्यवभासात्मा तस्मै सर्वात्मने नमः ॥ १ ॥
divi bhūmau tathākāśe bahirantaśca me vibhuḥ ,
yo vibhātyavabhāsātmā tasmai sarvātmane namaḥ 1
yo vibhātyavabhāsātmā tasmai sarvātmane namaḥ 1
1.
divi bhūmau tathā ākāśe bahiḥ antaḥ ca me vibhuḥ
yaḥ vibhāti avabhāsātmā tasmai sarvātmane namaḥ
yaḥ vibhāti avabhāsātmā tasmai sarvātmane namaḥ
1.
My all-pervading Lord (vibhu) is in heaven, on earth, and in space, both outside and inside. To that Universal Self (ātman), whose very essence (ātman) is radiance and who manifests everywhere, salutations!
वाल्मीकिरुवाच ।
अहं बद्धो विमुक्तः स्यामिति यस्यास्ति निश्चयः ।
नात्यन्तमज्ञो नोत ज्ञः सोऽस्मिञ्छास्त्रेऽधिकारवान् ॥ २ ॥
अहं बद्धो विमुक्तः स्यामिति यस्यास्ति निश्चयः ।
नात्यन्तमज्ञो नोत ज्ञः सोऽस्मिञ्छास्त्रेऽधिकारवान् ॥ २ ॥
vālmīkiruvāca ,
ahaṃ baddho vimuktaḥ syāmiti yasyāsti niścayaḥ ,
nātyantamajño nota jñaḥ so'smiñchāstre'dhikāravān 2
ahaṃ baddho vimuktaḥ syāmiti yasyāsti niścayaḥ ,
nātyantamajño nota jñaḥ so'smiñchāstre'dhikāravān 2
2.
vālmīkiḥ uvāca aham baddhaḥ
vimuktaḥ syām iti yasya asti niścayaḥ
na atyantam ajñaḥ na uta jñaḥ
saḥ asmin śāstre adhikāravān
vimuktaḥ syām iti yasya asti niścayaḥ
na atyantam ajñaḥ na uta jñaḥ
saḥ asmin śāstre adhikāravān
2.
Valmiki said: 'He who has the firm conviction, "I am bound and I should achieve liberation (mokṣa)", is qualified for this scripture (śāstra). Such a person is neither completely ignorant nor entirely wise.'
कथोपायान्विचार्यादौ मोक्षोपायानिमानथ ।
यो विचारयति प्राज्ञो न स भूयोऽभिजायते ॥ ३ ॥
यो विचारयति प्राज्ञो न स भूयोऽभिजायते ॥ ३ ॥
kathopāyānvicāryādau mokṣopāyānimānatha ,
yo vicārayati prājño na sa bhūyo'bhijāyate 3
yo vicārayati prājño na sa bhūyo'bhijāyate 3
3.
kathōpāyān vicārya ādau mokṣopāyān imān atha
yaḥ vicārayati prājñaḥ na saḥ bhūyaḥ abhijāyate
yaḥ vicārayati prājñaḥ na saḥ bhūyaḥ abhijāyate
3.
The wise person who, having first considered these narrative approaches and then these paths to liberation (mokṣa), reflects upon them, is not born again.
अस्मिन्रामायणे रामकथोपायान्महाबलान् ।
एतांस्तु प्रथमं कृत्वा पुराहमरिमर्दन ॥ ४ ॥
एतांस्तु प्रथमं कृत्वा पुराहमरिमर्दन ॥ ४ ॥
asminrāmāyaṇe rāmakathopāyānmahābalān ,
etāṃstu prathamaṃ kṛtvā purāhamarimardana 4
etāṃstu prathamaṃ kṛtvā purāhamarimardana 4
4.
asmin rāmāyaṇe rāmakathōpāyān mahābalān
etān tu prathamam kṛtvā purā aham arimardana
etān tu prathamam kṛtvā purā aham arimardana
4.
O destroyer of enemies (arimardana), having first presented these exceedingly powerful narrative approaches concerning Rama within this Ramayana, I formerly...
शिष्यायास्मि विनीताय भरद्वाजाय धीमते ।
एकाग्रो दत्तवांस्तस्मै मणिमब्धिरिवार्थिने ॥ ५ ॥
एकाग्रो दत्तवांस्तस्मै मणिमब्धिरिवार्थिने ॥ ५ ॥
śiṣyāyāsmi vinītāya bharadvājāya dhīmate ,
ekāgro dattavāṃstasmai maṇimabdhirivārthine 5
ekāgro dattavāṃstasmai maṇimabdhirivārthine 5
5.
śiṣyāya asmi vinītāya bharadvājāya dhīmate
ekāgraḥ dattavān tasmai maṇim abdhiḥ iva arthine
ekāgraḥ dattavān tasmai maṇim abdhiḥ iva arthine
5.
I, with a focused mind (ekāgra), gave this jewel (the teachings) to the humble and wise disciple Bharadvaja, just as the ocean gives a gem to one who seeks it.
तत एते कथोपाया भरद्वाजेन धीमता ।
कस्मिंश्चिन्मेरुगहने ब्रह्मणोऽग्र उदाहृताः ॥ ६ ॥
कस्मिंश्चिन्मेरुगहने ब्रह्मणोऽग्र उदाहृताः ॥ ६ ॥
tata ete kathopāyā bharadvājena dhīmatā ,
kasmiṃścinmerugahane brahmaṇo'gra udāhṛtāḥ 6
kasmiṃścinmerugahane brahmaṇo'gra udāhṛtāḥ 6
6.
tataḥ ete kathōpāyāḥ bharadvājena dhīmatā
kasmin cit merugahane brahmaṇaḥ agre udāhrtāḥ
kasmin cit merugahane brahmaṇaḥ agre udāhrtāḥ
6.
Then, these narrative approaches were expounded by the wise Bharadvaja in a secluded spot on Mount Meru, in the presence of Brahma.
अथास्य तुष्टो भगवान्ब्रह्मा लोकपितामहः ।
वरं पुत्र गृहाणेति तमुवाच महाशयः ॥ ७ ॥
वरं पुत्र गृहाणेति तमुवाच महाशयः ॥ ७ ॥
athāsya tuṣṭo bhagavānbrahmā lokapitāmahaḥ ,
varaṃ putra gṛhāṇeti tamuvāca mahāśayaḥ 7
varaṃ putra gṛhāṇeti tamuvāca mahāśayaḥ 7
7.
atha asya tuṣṭaḥ bhagavān brahmā lokapitāmahaḥ
varam putra gṛhāṇa iti tam uvāca mahāśayaḥ
varam putra gṛhāṇa iti tam uvāca mahāśayaḥ
7.
Then, the venerable (bhagavān) Brahmā, the magnanimous grandfather of the worlds (lokapitāmahaḥ), being pleased with him, said to him: 'O son, accept a boon!'
भरद्वाज उवाच ।
भगवन्भूतभव्येश वरोऽयं मेऽद्य रोचते ।
येनेयं जनता दुःखान्मुच्यते तदुदाहर ॥ ८ ॥
भगवन्भूतभव्येश वरोऽयं मेऽद्य रोचते ।
येनेयं जनता दुःखान्मुच्यते तदुदाहर ॥ ८ ॥
bharadvāja uvāca ,
bhagavanbhūtabhavyeśa varo'yaṃ me'dya rocate ,
yeneyaṃ janatā duḥkhānmucyate tadudāhara 8
bhagavanbhūtabhavyeśa varo'yaṃ me'dya rocate ,
yeneyaṃ janatā duḥkhānmucyate tadudāhara 8
8.
bharadvājaḥ uvāca bhagavan bhūtabhavyeśa varaḥ ayam me
adya rocate yena iyam janatā duḥkhāt mucyate tat udāhara
adya rocate yena iyam janatā duḥkhāt mucyate tat udāhara
8.
Bharadvāja said: 'O venerable one (bhagavan), O Lord of past and future! This boon is pleasing to me now: please explain that by which these people can be liberated (mokṣa) from suffering (duḥkha).'
श्रीब्रह्मोवाच ।
गुरुं वाल्मीकिमत्राशु प्रार्थयस्व प्रयत्नतः ।
तेनेदं यत्समारब्धं रामायणमनिन्दितम् ॥ ९ ॥
गुरुं वाल्मीकिमत्राशु प्रार्थयस्व प्रयत्नतः ।
तेनेदं यत्समारब्धं रामायणमनिन्दितम् ॥ ९ ॥
śrībrahmovāca ,
guruṃ vālmīkimatrāśu prārthayasva prayatnataḥ ,
tenedaṃ yatsamārabdhaṃ rāmāyaṇamaninditam 9
guruṃ vālmīkimatrāśu prārthayasva prayatnataḥ ,
tenedaṃ yatsamārabdhaṃ rāmāyaṇamaninditam 9
9.
śrībrahmā uvāca gurum vālmīkim atra āśu prārthayasva
prayatnataḥ tena idam yat samārabhdham rāmāyaṇam aninditam
prayatnataḥ tena idam yat samārabhdham rāmāyaṇam aninditam
9.
Lord Brahmā said: 'Here, quickly and diligently implore your preceptor (guru) Vālmīki. For this blameless Rāmāyaṇa was commenced by him.'
तस्मिञ्छ्रुते नरो मोहात्समग्रात्संतरिष्यति ।
सेतुनेवाम्बुधेः पारमपारगुणशालिना ॥ १० ॥
सेतुनेवाम्बुधेः पारमपारगुणशालिना ॥ १० ॥
tasmiñchrute naro mohātsamagrātsaṃtariṣyati ,
setunevāmbudheḥ pāramapāraguṇaśālinā 10
setunevāmbudheḥ pāramapāraguṇaśālinā 10
10.
tasmin śrute naraḥ mohāt samagrāt saṃtariṣyati
setunā iva ambudheḥ pāram apāraguṇaśālinā
setunā iva ambudheḥ pāram apāraguṇaśālinā
10.
Upon hearing that (the Rāmāyaṇa), a person will completely overcome delusion (moha), just as one crosses to the other shore of an ocean by means of a bridge that possesses immeasurable (apāraguṇaśālin) qualities.
श्रीवाल्मीकिरुवाच ।
इत्युक्त्वा स भरद्वाजं परमेष्ठी मदाश्रमम् ।
अभ्यागच्छत्समं तेन भरद्वाजेन भूतकृत् ॥ ११ ॥
इत्युक्त्वा स भरद्वाजं परमेष्ठी मदाश्रमम् ।
अभ्यागच्छत्समं तेन भरद्वाजेन भूतकृत् ॥ ११ ॥
śrīvālmīkiruvāca ,
ityuktvā sa bharadvājaṃ parameṣṭhī madāśramam ,
abhyāgacchatsamaṃ tena bharadvājena bhūtakṛt 11
ityuktvā sa bharadvājaṃ parameṣṭhī madāśramam ,
abhyāgacchatsamaṃ tena bharadvājena bhūtakṛt 11
11.
śrīvālmīkiḥ uvāca iti uktvā saḥ bharadvājam parameṣṭhī
madāśramam abhyāgacchat samam tena bharadvājena bhūtakṛt
madāśramam abhyāgacchat samam tena bharadvājena bhūtakṛt
11.
Śrī Vālmīki said: Having thus spoken to Bharadvāja, Brahmā, the Supreme Lord (parameṣṭhī) and creator of beings (bhūtakṛt), came to my hermitage along with that Bharadvāja.
तूर्णं संपूजितो देवः सोऽर्घ्यपाद्यादिना मया ।
अवोचन्मां महासत्त्वः सर्वभूतहिते रतः ॥ १२ ॥
अवोचन्मां महासत्त्वः सर्वभूतहिते रतः ॥ १२ ॥
tūrṇaṃ saṃpūjito devaḥ so'rghyapādyādinā mayā ,
avocanmāṃ mahāsattvaḥ sarvabhūtahite rataḥ 12
avocanmāṃ mahāsattvaḥ sarvabhūtahite rataḥ 12
12.
tūrṇam sampūjitaḥ devaḥ saḥ arghyapādyādinā mayā
avocat mām mahāsattvaḥ sarvabhūtahite rataḥ
avocat mām mahāsattvaḥ sarvabhūtahite rataḥ
12.
Quickly, after being worshipped by me with "arghya" (water for respectful offering), "pādya" (water for washing feet), and other such offerings, that divine being (deva), the great being (mahāsattva) devoted to the welfare of all creatures, spoke to me.
रामस्वभावकथनादस्माद्वरमुने त्वया ।
नोद्वेगात्स परित्याज्य आसमाप्तेरनिन्दितात् ॥ १३ ॥
नोद्वेगात्स परित्याज्य आसमाप्तेरनिन्दितात् ॥ १३ ॥
rāmasvabhāvakathanādasmādvaramune tvayā ,
nodvegātsa parityājya āsamāpteraninditāt 13
nodvegātsa parityājya āsamāpteraninditāt 13
13.
rāmasvabhāvakathanāt asmāt varamune tvayā na
udvegāt saḥ parityājyaḥ āsamāpteḥ aninditāt
udvegāt saḥ parityājyaḥ āsamāpteḥ aninditāt
13.
O best of sages (varamune), you must not abandon this narration of Rama's intrinsic nature (svabhāva) out of agitation; rather, it must be continued until its blameless completion.
ग्रन्थेनानेन लोकोऽयमस्मात्संसारसंकटात् ।
समुत्तरिष्यति क्षिप्रं पोतेनेवाशु सागरात् ॥ १४ ॥
समुत्तरिष्यति क्षिप्रं पोतेनेवाशु सागरात् ॥ १४ ॥
granthenānena loko'yamasmātsaṃsārasaṃkaṭāt ,
samuttariṣyati kṣipraṃ potenevāśu sāgarāt 14
samuttariṣyati kṣipraṃ potenevāśu sāgarāt 14
14.
granthena anena lokaḥ ayam asmāt saṃsārasaṅkaṭāt
samuttariṣyati kṣipram potena iva āśu sāgarāt
samuttariṣyati kṣipram potena iva āśu sāgarāt
14.
Through this text, this world (loka) will quickly overcome the distress of worldly existence (saṃsāra), just as one swiftly crosses an ocean by means of a ship.
वक्तुं तदेवमेवार्थमहमागतवानयम् ।
कुरु लोकहितार्थं त्वं शास्त्रमित्युक्तवानजः ॥ १५ ॥
कुरु लोकहितार्थं त्वं शास्त्रमित्युक्तवानजः ॥ १५ ॥
vaktuṃ tadevamevārthamahamāgatavānayam ,
kuru lokahitārthaṃ tvaṃ śāstramityuktavānajaḥ 15
kuru lokahitārthaṃ tvaṃ śāstramityuktavānajaḥ 15
15.
vaktum tathā evam eva artham aham āgatavān ayam
kuru lokahitārtham tvam śāstram iti uktavān ajaḥ
kuru lokahitārtham tvam śāstram iti uktavān ajaḥ
15.
I have come here to speak precisely this matter. 'You should create this scripture (śāstra) for the welfare of the world,' thus spoke the unborn (aja).
मम पुण्याश्रमात्तस्मात्क्षणादन्तर्द्धिमागतः ।
मुहूर्ताभ्युत्थितः प्रोच्चैस्तरङ्ग इव वारिणः ॥ १६ ॥
मुहूर्ताभ्युत्थितः प्रोच्चैस्तरङ्ग इव वारिणः ॥ १६ ॥
mama puṇyāśramāttasmātkṣaṇādantarddhimāgataḥ ,
muhūrtābhyutthitaḥ proccaistaraṅga iva vāriṇaḥ 16
muhūrtābhyutthitaḥ proccaistaraṅga iva vāriṇaḥ 16
16.
mama puṇyāśramāt tasmāt kṣaṇāt antarddhim āgataḥ
muhūrtābhyutthitaḥ proccaiḥ taraṅgaḥ iva vāriṇaḥ
muhūrtābhyutthitaḥ proccaiḥ taraṅgaḥ iva vāriṇaḥ
16.
From that sacred hermitage (āśrama), he instantly vanished, rising high like a wave from the water, which appears in a moment.
तस्मिन्प्रयाते भगवत्यहं विस्मयमागतः ।
पुनस्तत्र भरद्वाजमपृच्छं स्वस्थया धिया ॥ १७ ॥
पुनस्तत्र भरद्वाजमपृच्छं स्वस्थया धिया ॥ १७ ॥
tasminprayāte bhagavatyahaṃ vismayamāgataḥ ,
punastatra bharadvājamapṛcchaṃ svasthayā dhiyā 17
punastatra bharadvājamapṛcchaṃ svasthayā dhiyā 17
17.
tasmin prayāte bhagavati aham vismayam āgataḥ
punaḥ tatra bharadvājam apṛccham svasthayā dhiyā
punaḥ tatra bharadvājam apṛccham svasthayā dhiyā
17.
Once that revered (bhagavat) one had departed, I was filled with astonishment. Then, with a calm mind, I again questioned Bharadvāja there.
किमेतद्ब्रह्मणा प्रोक्तं भरद्वाज वदाशु मे ।
इत्युक्तेन पुनः प्रोक्तं भरद्वाजेन तेन मे ॥ १८ ॥
इत्युक्तेन पुनः प्रोक्तं भरद्वाजेन तेन मे ॥ १८ ॥
kimetadbrahmaṇā proktaṃ bharadvāja vadāśu me ,
ityuktena punaḥ proktaṃ bharadvājena tena me 18
ityuktena punaḥ proktaṃ bharadvājena tena me 18
18.
kim etat brahmaṇā proktam bharadvāja vada āśu me
iti uktena punaḥ proktam bharadvājena tena me
iti uktena punaḥ proktam bharadvājena tena me
18.
'O Bharadvāja, what is this that was spoken by Brahma (brahman)? Tell me quickly!' Thus, he, Bharadvāja, being spoken to, again spoke to me.
भरद्वाज उवाच ।
एतदुक्तं भगवता यथा रामायणं कुरु ।
सर्वलोकहितार्थाय संसारार्णवतारकम् ॥ १९ ॥
एतदुक्तं भगवता यथा रामायणं कुरु ।
सर्वलोकहितार्थाय संसारार्णवतारकम् ॥ १९ ॥
bharadvāja uvāca ,
etaduktaṃ bhagavatā yathā rāmāyaṇaṃ kuru ,
sarvalokahitārthāya saṃsārārṇavatārakam 19
etaduktaṃ bhagavatā yathā rāmāyaṇaṃ kuru ,
sarvalokahitārthāya saṃsārārṇavatārakam 19
19.
bharadvāja uvāca etat uktam bhagavatā yathā rāmāyaṇam
kuru sarvalokahitārthāya saṃsāra arṇava tārakam
kuru sarvalokahitārthāya saṃsāra arṇava tārakam
19.
Bharadvaja said: "This has been declared by the venerable one, 'Compose the Ramayana for the welfare of all beings, for it is that which enables one to cross the ocean of transmigration (saṃsāra).'
मह्यं च भगवन्ब्रूहि कथं संसारसंकटे ।
रामो व्यवहृतो ह्यस्मिन्भरतश्च महामनाः ॥ २० ॥
रामो व्यवहृतो ह्यस्मिन्भरतश्च महामनाः ॥ २० ॥
mahyaṃ ca bhagavanbrūhi kathaṃ saṃsārasaṃkaṭe ,
rāmo vyavahṛto hyasminbharataśca mahāmanāḥ 20
rāmo vyavahṛto hyasminbharataśca mahāmanāḥ 20
20.
mahyam ca bhagavan brūhi katham saṃsāra saṃkaṭe
rāmaḥ vyavahṛtaḥ hi asmin bharataḥ ca mahāmanāḥ
rāmaḥ vyavahṛtaḥ hi asmin bharataḥ ca mahāmanāḥ
20.
And O venerable one, please tell me how Rama and also the great-minded Bharata conducted themselves in this crisis of transmigration (saṃsāra).
शत्रुघ्नो लक्ष्मणश्चापि सीता चापि यशस्विनी ।
रामानुयायिनस्ते वा मन्त्रिपुत्रा महाधियः ॥ २१ ॥
रामानुयायिनस्ते वा मन्त्रिपुत्रा महाधियः ॥ २१ ॥
śatrughno lakṣmaṇaścāpi sītā cāpi yaśasvinī ,
rāmānuyāyinaste vā mantriputrā mahādhiyaḥ 21
rāmānuyāyinaste vā mantriputrā mahādhiyaḥ 21
21.
śatrughnaḥ lakṣmaṇaḥ ca api sītā ca api yaśasvinī
rāma anuyāyinaḥ te vā mantri putrāḥ mahā dhiyaḥ
rāma anuyāyinaḥ te vā mantri putrāḥ mahā dhiyaḥ
21.
And how did Shatrughna, Lakshmana, and the glorious Sita act? And what about those followers of Rama, the highly intelligent sons of the ministers?
निर्दुःखितां यथैते नु प्राप्तास्तद्ब्रूहि मे स्फुटम् ।
तथैवाहं भविष्यामि ततो जनतया सह ॥ २२ ॥
तथैवाहं भविष्यामि ततो जनतया सह ॥ २२ ॥
nirduḥkhitāṃ yathaite nu prāptāstadbrūhi me sphuṭam ,
tathaivāhaṃ bhaviṣyāmi tato janatayā saha 22
tathaivāhaṃ bhaviṣyāmi tato janatayā saha 22
22.
nirduḥkhitām yathā ete nu prāptāḥ tat brūhi me
sphuṭam tathā eva aham bhaviṣyāmi tataḥ janatayā saha
sphuṭam tathā eva aham bhaviṣyāmi tataḥ janatayā saha
22.
Please tell me clearly how they attained freedom from suffering, so that I, along with the people, may also become free from it.
भरद्वाजेन राजेन्द्र वदेत्युक्तोऽस्मि सादरम् ।
तदा कर्तुं विभोराज्ञामहं वक्तुं प्रवृत्तवान् ॥ २३ ॥
तदा कर्तुं विभोराज्ञामहं वक्तुं प्रवृत्तवान् ॥ २३ ॥
bharadvājena rājendra vadetyukto'smi sādaram ,
tadā kartuṃ vibhorājñāmahaṃ vaktuṃ pravṛttavān 23
tadā kartuṃ vibhorājñāmahaṃ vaktuṃ pravṛttavān 23
23.
bharadvājena rājendra vada iti uktaḥ asmi sādaram
tadā kartum vibhoḥ ājñām aham vaktum pravṛttavān
tadā kartum vibhoḥ ājñām aham vaktum pravṛttavān
23.
O King of kings, I have been respectfully requested by Bharadvaja to speak. Therefore, to carry out the Lord's command, I have undertaken to speak.
शृणु वत्स भरद्वाज यथापृष्टं वदामि ते ।
श्रुतेन येन संमोहमलं दूरे करिष्यसि ॥ २४ ॥
श्रुतेन येन संमोहमलं दूरे करिष्यसि ॥ २४ ॥
śṛṇu vatsa bharadvāja yathāpṛṣṭaṃ vadāmi te ,
śrutena yena saṃmohamalaṃ dūre kariṣyasi 24
śrutena yena saṃmohamalaṃ dūre kariṣyasi 24
24.
śṛṇu vatsa bharadvāja yathā pṛṣṭam vadāmi te
śrutena yena sammoham alam dūre kariṣyasi
śrutena yena sammoham alam dūre kariṣyasi
24.
Listen, dear Bharadvaja, I shall tell you precisely what you asked. By hearing this, you will completely dispel your confusion.
तथा व्यवहर प्राज्ञ यथा व्यवहृतः सुखी ।
सर्वासंसक्तया बुद्ध्या रामो राजीवलोचनः ॥ २५ ॥
सर्वासंसक्तया बुद्ध्या रामो राजीवलोचनः ॥ २५ ॥
tathā vyavahara prājña yathā vyavahṛtaḥ sukhī ,
sarvāsaṃsaktayā buddhyā rāmo rājīvalocanaḥ 25
sarvāsaṃsaktayā buddhyā rāmo rājīvalocanaḥ 25
25.
tathā vyavahara prājña yathā vyavahṛtaḥ sukhī
sarvāsamsaktayā buddhyā rāmaḥ rājīvalocanaḥ
sarvāsamsaktayā buddhyā rāmaḥ rājīvalocanaḥ
25.
O wise one, you should conduct yourself in such a way as to remain content, just as the lotus-eyed Rama behaved with an intellect (buddhi) completely unattached to all things.
लक्ष्मणो भरतश्चैव शत्रुघ्नश्च महामनाः ।
कौसल्या च सुमित्रा च सीता दशरथस्तथा ॥ २६ ॥
कौसल्या च सुमित्रा च सीता दशरथस्तथा ॥ २६ ॥
lakṣmaṇo bharataścaiva śatrughnaśca mahāmanāḥ ,
kausalyā ca sumitrā ca sītā daśarathastathā 26
kausalyā ca sumitrā ca sītā daśarathastathā 26
26.
lakṣmaṇaḥ bharataḥ ca eva śatrughnaḥ ca mahāmanāḥ
kausalyā ca sumitrā ca sītā daśarathaḥ tathā
kausalyā ca sumitrā ca sītā daśarathaḥ tathā
26.
Lakshmana, Bharata, and also the great-minded Shatrughna; Kaushalya, Sumitra, Sita, and Dasharatha also.
कृतास्त्रश्चाऽविरोधश्च बोधपारमुपागताः ।
वसिष्ठो वामदेवश्च मन्त्रिणोऽष्टौ तथेतरे ॥ २७ ॥
वसिष्ठो वामदेवश्च मन्त्रिणोऽष्टौ तथेतरे ॥ २७ ॥
kṛtāstraścā'virodhaśca bodhapāramupāgatāḥ ,
vasiṣṭho vāmadevaśca mantriṇo'ṣṭau tathetare 27
vasiṣṭho vāmadevaśca mantriṇo'ṣṭau tathetare 27
27.
kṛtāstraḥ ca avirodhaḥ ca bodhapāram upāgatāḥ
vasiṣṭhaḥ vāmadevaḥ ca mantriṇaḥ aṣṭau tathā itare
vasiṣṭhaḥ vāmadevaḥ ca mantriṇaḥ aṣṭau tathā itare
27.
Vasishtha and Vamadeva, along with eight other ministers, were adept in warfare, harmonious, and had reached the ultimate understanding.
धृष्टिर्जयन्तो भासश्च सत्यो विजय एव च ।
विभीषणः सुषेणश्च हनुमानिन्द्रजित्तथा ॥ २८ ॥
विभीषणः सुषेणश्च हनुमानिन्द्रजित्तथा ॥ २८ ॥
dhṛṣṭirjayanto bhāsaśca satyo vijaya eva ca ,
vibhīṣaṇaḥ suṣeṇaśca hanumānindrajittathā 28
vibhīṣaṇaḥ suṣeṇaśca hanumānindrajittathā 28
28.
dhṛṣṭiḥ jayantaḥ bhāsaḥ ca satyaḥ vijayaḥ eva
ca vibhīṣaṇaḥ suṣeṇaḥ ca hanumān indrajit tathā
ca vibhīṣaṇaḥ suṣeṇaḥ ca hanumān indrajit tathā
28.
Dhrishti, Jayanta, Bhasa, Satya, and Vijaya, as well as Vibhishana, Sushena, Hanuman, and also Indrajit.
एतेऽष्टौ मन्त्रिणः प्रोक्ताः समनीरागचेतसः ।
जीवन्मुक्ता महात्मानो यथाप्राप्तानुवर्तिनः ॥ २९ ॥
जीवन्मुक्ता महात्मानो यथाप्राप्तानुवर्तिनः ॥ २९ ॥
ete'ṣṭau mantriṇaḥ proktāḥ samanīrāgacetasaḥ ,
jīvanmuktā mahātmāno yathāprāptānuvartinaḥ 29
jīvanmuktā mahātmāno yathāprāptānuvartinaḥ 29
29.
ete aṣṭau mantriṇaḥ proktāḥ samanīrāgacetasaḥ
jīvanmuktāḥ mahātmānaḥ yathāprāptānuvartinaḥ
jīvanmuktāḥ mahātmānaḥ yathāprāptānuvartinaḥ
29.
These eight ministers are declared to be great souls (mahātman) with tranquil and desireless minds, living liberated (jīvanmukta) beings who conduct themselves according to whatever circumstances naturally arise.
एतैर्यथा हुतं दत्तं गृहीतमुषितं स्मृतम् ।
तथा चेद्वर्तसे पुत्र मुक्त एवासि संकटात् ॥ ३० ॥
तथा चेद्वर्तसे पुत्र मुक्त एवासि संकटात् ॥ ३० ॥
etairyathā hutaṃ dattaṃ gṛhītamuṣitaṃ smṛtam ,
tathā cedvartase putra mukta evāsi saṃkaṭāt 30
tathā cedvartase putra mukta evāsi saṃkaṭāt 30
30.
etaiḥ yathā hutam dattam gṛhītam uṣitam smṛtam
tathā cet vartase putra muktaḥ eva asi saṅkaṭāt
tathā cet vartase putra muktaḥ eva asi saṅkaṭāt
30.
My son, if you conduct yourself just as these (ministers) performed their sacred rites, gave gifts, accepted what came to them, lived their lives, and abided by tradition (smṛti), then you will certainly be liberated (mokṣa) from all distress.
अपारसंसारसमुद्रपाती लब्ध्वा परां युक्तिमुदारसत्त्वः ।
न शोकमायाति न दैन्यमेति गतज्वरस्तिष्ठति नित्यतृप्तः ॥ ३१ ॥
न शोकमायाति न दैन्यमेति गतज्वरस्तिष्ठति नित्यतृप्तः ॥ ३१ ॥
apārasaṃsārasamudrapātī labdhvā parāṃ yuktimudārasattvaḥ ,
na śokamāyāti na dainyameti gatajvarastiṣṭhati nityatṛptaḥ 31
na śokamāyāti na dainyameti gatajvarastiṣṭhati nityatṛptaḥ 31
31.
apārasaṃsārasamudrapātī labdhvā parām yuktim udārasattvaḥ na
śokam āyāti na dainyam eti gatajvaraḥ tiṣṭhati nityatṛptaḥ
śokam āyāti na dainyam eti gatajvaraḥ tiṣṭhati nityatṛptaḥ
31.
One who, having fallen into the boundless ocean of worldly existence (saṃsāra), and then having attained the supreme spiritual method (yukti) and possessing a noble disposition (sattva), neither experiences sorrow nor succumbs to misery. Free from distress (jvara), he remains eternally content.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2 (current chapter)
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216