Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-135

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
मत्तेन भूतवृन्देन किंचिच्छेषीकृते शवे ।
इदमूचुः पुनर्दिक्षु गिरौ देवाः सवासवाः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
mattena bhūtavṛndena kiṃciccheṣīkṛte śave ,
idamūcuḥ punardikṣu girau devāḥ savāsavāḥ 1
1. śrī vasiṣṭhaḥ uvāca | mattena bhūta vṛndena kiñcit śeṣīkṛte
śave | idam ūcuḥ punaḥ dikṣu girau devāḥ sa vāsavāḥ ||
1. śrī vasiṣṭhaḥ uvāca mattena bhūta vṛndena śave kiñcit
śeṣīkṛte (sati) sa vāsavāḥ devāḥ punaḥ girau dikṣu idam ūcuḥ
1. Śrī Vasiṣṭha said: When the intoxicated multitude of spirits (bhūta) had left only a little of the corpse, the gods, along with Indra (Vāsava), again spoke this (message) on the mountain, towards the cardinal directions.
विद्याधरामरविहारविमानभूमावप्यास्तृतान्यशिशिरीकरणाय भूतैः ।
मेदोमयानि पवनप्रसृतामलाभ्रखण्डाञ्चिताम्बरसमान्युरुजालकानि ॥ २ ॥
vidyādharāmaravihāravimānabhūmāvapyāstṛtānyaśiśirīkaraṇāya bhūtaiḥ ,
medomayāni pavanaprasṛtāmalābhrakhaṇḍāñcitāmbarasamānyurujālakāni 2
2. vidyādhara amara vihāra vimāna bhūmau api
āstṛtāni a śiśīrīkaraṇāya bhūtaiḥ |
medas mayāni pavana prasṛta amala abhra
khaṇḍa añcita ambara samāni uru jālakāni ||
2. vidyādhara amara vihāra vimāna bhūmau api
(tatra) a śiśīrīkaraṇāya bhūtaiḥ medas mayāni
pavana prasṛta amala abhra khaṇṇḍa añcita
ambara samāni uru jālakāni āstṛtāni (āsan)
2. Even on the ground, a pleasure-ground for the Vidyādharas and gods with their aerial vehicles (vimāna), huge, fatty coverings were spread by the spirits (bhūta) to ward off the cold. These coverings, made of fat, resembled clean cloud fragments scattered by the wind and appearing like portions of the sky.
द्वीपेषु सप्तस्वपि पश्य मेदोजलानि भूतैः प्रविसारितानि ।
भुक्तं च मांसं रुधिरं च पीतं किंचिद्गता संप्रति दृश्यतां भूः ॥ ३ ॥
dvīpeṣu saptasvapi paśya medojalāni bhūtaiḥ pravisāritāni ,
bhuktaṃ ca māṃsaṃ rudhiraṃ ca pītaṃ kiṃcidgatā saṃprati dṛśyatāṃ bhūḥ 3
3. dvīpeṣu saptasu api paśya medojalāni
bhūtaiḥ pravisāritāni bhuktam
ca māṃsam rudhiram ca pītam
kiñcidgatā samprati dṛśyatām bhūḥ
3. paśya saptasu dvīpeṣu api bhūtaiḥ
pravisāritāni medojalāni ca
māṃsam bhuktam ca rudhiram pītam
samprati bhūḥ kiñcidgatā dṛśyatām
3. Look, on all seven islands, the fatty waters have been spread out by beings. And flesh has been eaten, and blood drunk. Let the earth now be seen, diminished to some extent.
मेदःपटैरावलिताखिलाङ्गी कष्टं स्थिता संप्रति मोदना भूः ।
मेदोमयैः शारदमेघजालैः सकम्बलानीव वनानि भान्ति ॥ ४ ॥
medaḥpaṭairāvalitākhilāṅgī kaṣṭaṃ sthitā saṃprati modanā bhūḥ ,
medomayaiḥ śāradameghajālaiḥ sakambalānīva vanāni bhānti 4
4. medaḥpaṭaiḥ āvalitākhilāṅgī
kaṣṭam sthitā samprati modanā bhūḥ
medomayaiḥ śāradameghajālaiḥ
sakambalāni iva vanāni bhānti
4. medaḥpaṭaiḥ āvalitākhilāṅgī
modanā bhūḥ samprati kaṣṭam sthitā
medomayaiḥ śāradameghajālaiḥ
iva vanāni sakambalāni bhānti
4. The earth, whose entire body is covered with layers of fat, now stands in distress, though it was once delightful. The forests appear, with networks of fatty autumnal clouds, as if wrapped in blankets.
पञ्चैतानि तदस्थीनि संपन्नानि महाद्रयः ।
हिमाद्रिशिखराणीव स्थितान्यावार्य दिक्तटम् ॥ ५ ॥
pañcaitāni tadasthīni saṃpannāni mahādrayaḥ ,
himādriśikharāṇīva sthitānyāvārya diktaṭam 5
5. pañca etāni tat asthīni sampannāni mahādrayaḥ
himādriśikharāṇi iva sthitāni āvārya diktaṭam
5. etāni pañca tat asthīni mahādrayaḥ sampannāni
diktaṭam āvārya himādriśikharāṇi iva sthitāni
5. These five bones have become great mountains, standing like the peaks of the Himalayas, covering the horizons.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
देवेषु कथयत्स्वेवं कृत्वेमां मेदिनीं धराम् ।
मेदोजालैः स भूतौघो मत्तो व्योम्नि ननर्त ह ॥ ६ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
deveṣu kathayatsvevaṃ kṛtvemāṃ medinīṃ dharām ,
medojālaiḥ sa bhūtaugho matto vyomni nanarta ha 6
6. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca deveṣu kathayatsu evam kṛtvā imām medinīm
dharām medojālaiḥ saḥ bhūtaughaḥ mattaḥ vyomni nanarta ha
6. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca deveṣu evam kathayatsu saḥ bhūtaughaḥ
medojālaiḥ imām medinīm dharām kṛtvā mattaḥ vyomni nanarta ha
6. Śrī Vasiṣṭha said: While the gods were speaking thus, that host of beings, intoxicated and adorned with networks of fat, danced in the sky, having made this earth their support.
नृत्यत्सु भूतवृन्देषु शिष्टं रक्तं सुरैर्भुवः ।
एकप्रवाहेणैकस्मिन्निक्षिप्तं मकरालये ॥ ७ ॥
nṛtyatsu bhūtavṛndeṣu śiṣṭaṃ raktaṃ surairbhuvaḥ ,
ekapravāheṇaikasminnikṣiptaṃ makarālaye 7
7. nṛtyatsu bhūtavṛndeṣu śiṣṭam raktam suraiḥ
bhuvaḥ ekapravāheṇa ekasmin nikṣiptam makarālaye
7. suraiḥ nṛtyatsu bhūtavṛndeṣu bhuvaḥ śiṣṭam
raktam ekapravāheṇa ekasmin makarālaye nikṣiptam
7. While the hosts of spirits were dancing, the remaining blood of the earth, collected by the gods, was cast into the ocean, the abode of crocodiles, in a single stream.
सुरार्णवं तमेवैनं संकल्पं विदधुः सुराः ।
ततःप्रभृति सोऽद्यापि संपन्नो मदिरार्णवः ॥ ८ ॥
surārṇavaṃ tamevainaṃ saṃkalpaṃ vidadhuḥ surāḥ ,
tataḥprabhṛti so'dyāpi saṃpanno madirārṇavaḥ 8
8. surārṇavam tam eva enam saṅkalpam vidadhuḥ surāḥ
tataḥprabhṛti saḥ adya api saṃpannaḥ madirārṇavaḥ
8. surāḥ tam eva enam surārṇavam saṅkalpam vidadhuḥ
tataḥprabhṛti saḥ adya api madirārṇavaḥ saṃpannaḥ
8. The gods designated that very ocean as "the ocean of gods." From that time onwards, even today, it has become known as "the ocean of wine."
भूतानि नृत्तमाकाशे तानि कृत्वा पिबन्ति ताम् ।
मदिरां पुनराकाशे नृत्यन्त्यानन्दमन्दिरे ॥ ९ ॥
bhūtāni nṛttamākāśe tāni kṛtvā pibanti tām ,
madirāṃ punarākāśe nṛtyantyānandamandire 9
9. bhūtāni nṛttam ākāśe tāni kṛtvā pibanti tām
madirām punaḥ ākāśe nṛtyanti ānandamandire
9. bhūtāni ākāśe tāni nṛttam kṛtvā tām madirām
pibanti punaḥ ākāśe ānandamandire nṛtyanti
9. After performing dances in the sky, the spirits drink that wine. Then, they dance again in the sky, in the abode of joy.
पिबन्त्यद्यापि तानीव मदिरां मदिरार्णवात् ।
खे नृत्यन्ति च भूतानि सह योगेश्वरीगणैः ॥ १० ॥
pibantyadyāpi tānīva madirāṃ madirārṇavāt ,
khe nṛtyanti ca bhūtāni saha yogeśvarīgaṇaiḥ 10
10. pibanti adya api tāni iva madirām madirārṇavāt
khe nṛtyanti ca bhūtāni saha yogeśvarīgaṇaiḥ
10. tāni adya api iva madirārṇavāt madirām pibanti
ca bhūtāni khe yogeśvarīgaṇaiḥ saha nṛtyanti
10. Even today, those spirits drink wine from the ocean of wine. And in the sky, the spirits dance along with the hosts of Yoginī goddesses (yogeśvarī).
तेषां तान्यथ भूतानां मेदोजालानि भूतले ।
विस्तृतान्यवशुष्काणि स्थितातो मेदिनी मही ॥ ११ ॥
teṣāṃ tānyatha bhūtānāṃ medojālāni bhūtale ,
vistṛtānyavaśuṣkāṇi sthitāto medinī mahī 11
11. teṣām tāni atha bhūtānām medojālāni bhūtale
vistṛtāni avaśuṣkāṇi sthitā ataḥ medinī mahī
11. atha teṣām bhūtānām tāni medojālāni bhūtale
vistṛtāni avaśuṣkāṇi sthitā ataḥ mahī medinī
11. Then, those layers of fat belonging to those beings, having spread out and dried up upon the earth's surface, became the foundation from which this great earth (mahī) came to be called Medinī.
इति क्रमाच्छान्तिमुपागते शवे पुनः प्रवृत्ते दिनयामिनीक्रमे ।
प्रजाः ससर्जाथ नवाः प्रजापतिः पुनः स सर्गोऽभवदत्र पूर्ववत् ॥ १२ ॥
iti kramācchāntimupāgate śave punaḥ pravṛtte dinayāminīkrame ,
prajāḥ sasarjātha navāḥ prajāpatiḥ punaḥ sa sargo'bhavadatra pūrvavat 12
12. iti kramāt śāntim upāgate śave punaḥ
pravṛtte dinayāminīkrame prajāḥ
sasarja atha navāḥ prajāpatiḥ punaḥ
saḥ sargaḥ abhavat atra pūrvavat
12. iti śave kramāt śāntim upāgate punaḥ
dinayāminīkrame pravṛtte atha
prajāpatiḥ navāḥ prajāḥ sasarja punaḥ
saḥ sargaḥ atra pūrvavat abhavat
12. Thus, when the gradual cessation of the corpse had occurred and the sequence of days and nights had resumed, Prajāpati then created new creatures. That creation (sarga) here was as it had been before.