योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-56
श्रीभगवानुवाच ।
इति निर्वासनत्वेन जीवन्मुक्ततयार्जुन ।
अन्तः शीतलतामेत्य बन्धुदुःखमलं त्यज ॥ १ ॥
इति निर्वासनत्वेन जीवन्मुक्ततयार्जुन ।
अन्तः शीतलतामेत्य बन्धुदुःखमलं त्यज ॥ १ ॥
śrībhagavānuvāca ,
iti nirvāsanatvena jīvanmuktatayārjuna ,
antaḥ śītalatāmetya bandhuduḥkhamalaṃ tyaja 1
iti nirvāsanatvena jīvanmuktatayārjuna ,
antaḥ śītalatāmetya bandhuduḥkhamalaṃ tyaja 1
1.
śrībhagavān uvāca | iti nirvāsanatvena jīvanmuktatayā
arjuna | antaḥ śītalatām etya bandhudukham alam tyaja ||
arjuna | antaḥ śītalatām etya bandhudukham alam tyaja ||
1.
śrībhagavān uvāca.
arjuna,
iti nirvāsanatvena,
jīvanmuktatayā,
antaḥ śītalatām etya,
bandhudukham alam tyaja.
arjuna,
iti nirvāsanatvena,
jīvanmuktatayā,
antaḥ śītalatām etya,
bandhudukham alam tyaja.
1.
The Blessed Lord said: "Thus, O Arjuna, by becoming free from mental impressions (vāsanā) and attaining liberation (mokṣa) while living (jīvanmukta), achieve inner peace. Completely abandon the suffering for (or caused by) your relatives."
जरामरणनिःशङ्क आकाशविशदाशयः ।
त्यक्तेष्टानिष्टसंकल्पो वीतरागो भवानघ ॥ २ ॥
त्यक्तेष्टानिष्टसंकल्पो वीतरागो भवानघ ॥ २ ॥
jarāmaraṇaniḥśaṅka ākāśaviśadāśayaḥ ,
tyakteṣṭāniṣṭasaṃkalpo vītarāgo bhavānagha 2
tyakteṣṭāniṣṭasaṃkalpo vītarāgo bhavānagha 2
2.
jarāmaraṇaniḥśaṅkaḥ ākāśaviśadāśayaḥ |
tyakteṣṭāniṣṭasaṅkalpaḥ vītarāgaḥ bhavān anagha ||
tyakteṣṭāniṣṭasaṅkalpaḥ vītarāgaḥ bhavān anagha ||
2.
anagha,
bhavān jarāmaraṇaniḥśaṅkaḥ,
ākāśaviśadāśayaḥ,
tyakteṣṭāniṣṭasaṅkalpaḥ,
vītarāgaḥ [bhavatu]
bhavān jarāmaraṇaniḥśaṅkaḥ,
ākāśaviśadāśayaḥ,
tyakteṣṭāniṣṭasaṅkalpaḥ,
vītarāgaḥ [bhavatu]
2.
O sinless one, may you be free from the anxiety of old age and death, with a mind clear as the sky, having abandoned all notions of desired and undesired, and devoid of attachment.
प्रवाहपतितं कार्यमिदं किंचिद्यथागतम् ।
कुरु कार्याणि कर्माणि न किंचिदिह नश्यति ॥ ३ ॥
कुरु कार्याणि कर्माणि न किंचिदिह नश्यति ॥ ३ ॥
pravāhapatitaṃ kāryamidaṃ kiṃcidyathāgatam ,
kuru kāryāṇi karmāṇi na kiṃcidiha naśyati 3
kuru kāryāṇi karmāṇi na kiṃcidiha naśyati 3
3.
pravāhapatitam kāryam idam kiñcit yathā āgatam
| kuru kāryāṇi karmāṇi na kiñcit iha naśyati ||
| kuru kāryāṇi karmāṇi na kiñcit iha naśyati ||
3.
idam kiñcit pravāhapatitam kāryam yathā āgatam (tathā) kuru.
kāryāṇi karmāṇi kuru.
iha kiñcit na naśyati.
kāryāṇi karmāṇi kuru.
iha kiñcit na naśyati.
3.
Whatever duty (karma) or action (kārya) presents itself spontaneously, perform it. Nothing is lost or destroyed here by doing so.
प्रवाहपतितं कर्म स्वमेव क्रियते तु यत् ।
जीवन्मुक्तस्वभावोऽयं सा जीवन्मुक्तता तथा ॥ ४ ॥
जीवन्मुक्तस्वभावोऽयं सा जीवन्मुक्तता तथा ॥ ४ ॥
pravāhapatitaṃ karma svameva kriyate tu yat ,
jīvanmuktasvabhāvo'yaṃ sā jīvanmuktatā tathā 4
jīvanmuktasvabhāvo'yaṃ sā jīvanmuktatā tathā 4
4.
pravāhapatitam karma svam eva kriyate tu yat
jīvanmuktasvabhāvaḥ ayam sā jīvanmuktatā tathā
jīvanmuktasvabhāvaḥ ayam sā jīvanmuktatā tathā
4.
yat pravāhapatitam karma svam eva kriyate tu,
ayam jīvanmuktasvabhāvaḥ.
sā tathā jīvanmuktatā.
ayam jīvanmuktasvabhāvaḥ.
sā tathā jīvanmuktatā.
4.
The action that is performed spontaneously, as if fallen into the natural current, and which is truly one's own, constitutes the intrinsic nature (dharma) of someone liberated while living (jīvanmukta). That, indeed, is the state of liberation while living (jīvanmuktatā).
इदं कर्म त्यजामीदमाश्रयामीति निर्णयः ।
मूढस्य मनसो रूपं ज्ञानिनस्तु समा स्थितिः ॥ ५ ॥
मूढस्य मनसो रूपं ज्ञानिनस्तु समा स्थितिः ॥ ५ ॥
idaṃ karma tyajāmīdamāśrayāmīti nirṇayaḥ ,
mūḍhasya manaso rūpaṃ jñāninastu samā sthitiḥ 5
mūḍhasya manaso rūpaṃ jñāninastu samā sthitiḥ 5
5.
idam karma tyajāmi idam āśrayāmi iti nirṇayaḥ
mūḍhasya manasaḥ rūpam jñāninaḥ tu samā sthitiḥ
mūḍhasya manasaḥ rūpam jñāninaḥ tu samā sthitiḥ
5.
idam karma tyajāmi,
idam āśrayāmi iti nirṇayaḥ mūḍhasya manasaḥ rūpam.
tu jñāninaḥ samā sthitiḥ.
idam āśrayāmi iti nirṇayaḥ mūḍhasya manasaḥ rūpam.
tu jñāninaḥ samā sthitiḥ.
5.
'I give up this action, I resort to this other (action)' - such a resolve is a characteristic of a deluded mind. But for the wise person, the state (of mind) is one of equanimity.
प्रवाहपतितं कर्म कुर्वन्तः शान्तचेतसः ।
जीवन्मुक्ताः सुषुप्तस्थाः स्फुरन्त्यत्र सुषुप्तवत् ॥ ६ ॥
जीवन्मुक्ताः सुषुप्तस्थाः स्फुरन्त्यत्र सुषुप्तवत् ॥ ६ ॥
pravāhapatitaṃ karma kurvantaḥ śāntacetasaḥ ,
jīvanmuktāḥ suṣuptasthāḥ sphurantyatra suṣuptavat 6
jīvanmuktāḥ suṣuptasthāḥ sphurantyatra suṣuptavat 6
6.
pravāhapatitam karma kurvantaḥ śāntacetasaḥ
jīvanmuktāḥ suṣuptasthāḥ sphuranti atra suṣuptavat
jīvanmuktāḥ suṣuptasthāḥ sphuranti atra suṣuptavat
6.
śāntacetasaḥ pravāhapatitam karma kurvantaḥ jīvanmuktāḥ (bhavanti).
te atra suṣuptasthāḥ suṣuptavat sphuranti.
te atra suṣuptasthāḥ suṣuptavat sphuranti.
6.
Those who, with tranquil minds, perform actions that naturally arise (as if fallen into the current), are liberated while living (jīvanmukta). Though present in this world, they are inwardly situated as if in deep sleep (suṣupti), manifesting themselves like those deeply asleep.
स्थिरां संस्थितिमायान्ति कूर्माङ्गानीव सर्वशः ।
इन्द्रियाणीन्द्रियार्थेभ्यो हृदि यस्य स्वभावतः ॥ ७ ॥
इन्द्रियाणीन्द्रियार्थेभ्यो हृदि यस्य स्वभावतः ॥ ७ ॥
sthirāṃ saṃsthitimāyānti kūrmāṅgānīva sarvaśaḥ ,
indriyāṇīndriyārthebhyo hṛdi yasya svabhāvataḥ 7
indriyāṇīndriyārthebhyo hṛdi yasya svabhāvataḥ 7
7.
sthirām saṃsthitim āyānti kūrmāṅgāni iva sarvaśaḥ
indriyāṇi indriyārthebhyaḥ hṛdi yasya svabhāvataḥ
indriyāṇi indriyārthebhyaḥ hṛdi yasya svabhāvataḥ
7.
yasya hṛdi indriyāṇi indriyārthebhyaḥ kūrmāṅgāni iva sarvaśaḥ svabhāvataḥ sthirām saṃsthitim āyānti.
7.
For whom, naturally, the senses withdraw completely from their objects into the heart, just like the limbs of a tortoise, and thus attain a steady state.
विश्वात्मनि तथा विश्वं कालत्रयमयोदितम् ।
अभित्ति त्रिजगच्चित्रं कुरुते चित्तचित्रकृत् ॥ ८ ॥
अभित्ति त्रिजगच्चित्रं कुरुते चित्तचित्रकृत् ॥ ८ ॥
viśvātmani tathā viśvaṃ kālatrayamayoditam ,
abhitti trijagaccitraṃ kurute cittacitrakṛt 8
abhitti trijagaccitraṃ kurute cittacitrakṛt 8
8.
viśvātmani tathā viśvam kālatrayamayoditam
abhitti trijagaccitram kurute cittacitrakṛt
abhitti trijagaccitram kurute cittacitrakṛt
8.
cittacitrakṛt tathā viśvātmani kālatrayamayoditam
viśvam abhitti trijagaccitram kurute
viśvam abhitti trijagaccitram kurute
8.
The artist of the mind (cittacitrakṛt) similarly creates within the Universal Self (viśvātman) the entire universe, which manifests through the three divisions of time, as a picture of the three worlds without any supporting wall.
व्योम्नि व्योमात्मकमपि प्रस्फुटं वृत्तिवर्तिभिः ।
चित्तचित्रकरेणादौ चित्रं चित्रं वितानितम् ॥ ९ ॥
चित्तचित्रकरेणादौ चित्रं चित्रं वितानितम् ॥ ९ ॥
vyomni vyomātmakamapi prasphuṭaṃ vṛttivartibhiḥ ,
cittacitrakareṇādau citraṃ citraṃ vitānitam 9
cittacitrakareṇādau citraṃ citraṃ vitānitam 9
9.
vyomni vyomātmakam api prasphuṭam vṛttivartibhiḥ
cittacitrakareṇa ādau citram citram vitānitam
cittacitrakareṇa ādau citram citram vitānitam
9.
ādau cittacitrakareṇa vyomni vyomātmakam api
prasphuṭam vṛttivartibhiḥ citram citram vitānitam
prasphuṭam vṛttivartibhiḥ citram citram vitānitam
9.
Initially, by the artist of the mind, various distinct and wondrous pictures were spread out in space (vyoman), which were themselves of the nature of space, through the activities (vṛtti) of the mind.
पश्चाद्भित्तिः कृता व्योमरूपा चासावहो भ्रमः ।
अपूर्वैवातिमायेयं तृणकुड्यमयी शुभा ॥ १० ॥
अपूर्वैवातिमायेयं तृणकुड्यमयी शुभा ॥ १० ॥
paścādbhittiḥ kṛtā vyomarūpā cāsāvaho bhramaḥ ,
apūrvaivātimāyeyaṃ tṛṇakuḍyamayī śubhā 10
apūrvaivātimāyeyaṃ tṛṇakuḍyamayī śubhā 10
10.
paścāt bhittiḥ kṛtā vyomarūpā ca asau aho bhramaḥ
apūrvā eva atimāyā iyam tṛṇakuḍyamayī śubhā
apūrvā eva atimāyā iyam tṛṇakuḍyamayī śubhā
10.
paścāt vyomarūpā bhittiḥ kṛtā ca aho asau bhramaḥ
iyam apūrvā eva atimāyā tṛṇakuḍyamayī śubhā
iyam apūrvā eva atimāyā tṛṇakuḍyamayī śubhā
10.
Afterwards, a wall was constructed, which was spatial (vyoman) in form, and oh, what an illusion (bhrama) this is! This truly unique and exceedingly great illusion (māyā) is like a lovely wall made of grass.
न मनागपि भेदोऽस्ति स्फुटमप्युपलब्धयोः ।
इमा या उपलक्ष्यन्ते भित्तयश्चित्तचित्रजाः ॥ ११ ॥
इमा या उपलक्ष्यन्ते भित्तयश्चित्तचित्रजाः ॥ ११ ॥
na manāgapi bhedo'sti sphuṭamapyupalabdhayoḥ ,
imā yā upalakṣyante bhittayaścittacitrajāḥ 11
imā yā upalakṣyante bhittayaścittacitrajāḥ 11
11.
na manāk api bhedaḥ asti sphuṭam api upalabdhayoḥ
imāḥ yāḥ upalakṣyante bhittayaḥ cittacitraajāḥ
imāḥ yāḥ upalakṣyante bhittayaḥ cittacitraajāḥ
11.
na manāk api bhedaḥ asti yāḥ imāḥ cittacitraajāḥ
bhittayaḥ upalakṣyante sphuṭam api upalabdhayoḥ
bhittayaḥ upalakṣyante sphuṭam api upalabdhayoḥ
11.
There is not even the slightest difference between these walls, which are clearly perceived and observed, yet are born from the pictures of the mind.
व्योम्नः शून्यतमा विद्धि तास्तामरसलोचन ।
क्षणेन चेतसि यथा भ्रान्तौ लोकक्षयोदयौ ॥ १२ ॥
क्षणेन चेतसि यथा भ्रान्तौ लोकक्षयोदयौ ॥ १२ ॥
vyomnaḥ śūnyatamā viddhi tāstāmarasalocana ,
kṣaṇena cetasi yathā bhrāntau lokakṣayodayau 12
kṣaṇena cetasi yathā bhrāntau lokakṣayodayau 12
12.
vyomnaḥ śūnyatamā viddhi tāḥ tāmarasīlocana |
kṣaṇena cetasi yathā bhrāntau lokakṣayodayau
kṣaṇena cetasi yathā bhrāntau lokakṣayodayau
12.
tāmarasīlocana tāḥ vyomnaḥ śūnyatamā viddhi
yathā cetasi bhrāntau kṣaṇena lokakṣayodayau
yathā cetasi bhrāntau kṣaṇena lokakṣayodayau
12.
O lotus-eyed one, understand that these [manifestations] are the utmost emptiness (śūnyatamā) of space, just as the rise and dissolution of worlds appear in the mind in an instant due to delusion.
आत्मा जगत्तथैवेदं सबाह्याभ्यन्तरं नभः ।
चिरंतनमनोराज्यं यत्तस्मात्किल सत्यता ॥ १३ ॥
चिरंतनमनोराज्यं यत्तस्मात्किल सत्यता ॥ १३ ॥
ātmā jagattathaivedaṃ sabāhyābhyantaraṃ nabhaḥ ,
ciraṃtanamanorājyaṃ yattasmātkila satyatā 13
ciraṃtanamanorājyaṃ yattasmātkila satyatā 13
13.
ātmā jagat tathā eva idam sabāhyābhyantaram nabhaḥ
| ciraṃtanamanorājyam yat tasmāt kila satyatā
| ciraṃtanamanorājyam yat tasmāt kila satyatā
13.
ātmā jagat idam sabāhyābhyantaram nabhaḥ tathā
eva ciraṃtanamanorājyam yat tasmāt kila satyatā
eva ciraṃtanamanorājyam yat tasmāt kila satyatā
13.
This self (ātman), the world, and space (nabhas) - both external and internal - are indeed nothing but a long-standing kingdom of the mind (manaḥ-rājya). From that [mental kingdom] arises their apparent reality.
किं त्वनालोकितेऽपि स्यात्सत्यं नास्त्येव विभ्रमे ।
क्रमेणालोकतः सत्यमालोकेन विलीयते ॥ १४ ॥
क्रमेणालोकतः सत्यमालोकेन विलीयते ॥ १४ ॥
kiṃ tvanālokite'pi syātsatyaṃ nāstyeva vibhrame ,
krameṇālokataḥ satyamālokena vilīyate 14
krameṇālokataḥ satyamālokena vilīyate 14
14.
kim tu anālokite api syāt satyam na asti eva
vibhrame | krameṇa ālokataḥ satyam ālokena vilīyate
vibhrame | krameṇa ālokataḥ satyam ālokena vilīyate
14.
kim tu anālokite api satyam syāt vibhrame na eva
satyam asti krameṇa ālokataḥ satyam ālokena vilīyate
satyam asti krameṇa ālokataḥ satyam ālokena vilīyate
14.
But even when unperceived, reality might exist; yet, in delusion, there is certainly no reality. Gradually, through discernment, [that apparent] reality dissolves away by that very discernment.
दृश्यमानमपि क्षामं शरदीवाभ्रमण्डलम् ।
चित्तचित्रकृतश्चित्रे संस्थिताश्चित्रपुत्रिकाः ॥ १५ ॥
चित्तचित्रकृतश्चित्रे संस्थिताश्चित्रपुत्रिकाः ॥ १५ ॥
dṛśyamānamapi kṣāmaṃ śaradīvābhramaṇḍalam ,
cittacitrakṛtaścitre saṃsthitāścitraputrikāḥ 15
cittacitrakṛtaścitre saṃsthitāścitraputrikāḥ 15
15.
dṛśyamānam api kṣāmam śaradi iva abhramaṇḍalam
| cittacitrakṛtaḥ citre saṃsthitāḥ citraputrikāḥ
| cittacitrakṛtaḥ citre saṃsthitāḥ citraputrikāḥ
15.
dṛśyamānam api (idam) kṣāmam (asti),
śaradi iva abhramaṇḍalam (asti) cittacitrakṛtaḥ citre citraputrikāḥ saṃsthitāḥ (santi)
śaradi iva abhramaṇḍalam (asti) cittacitrakṛtaḥ citre citraputrikāḥ saṃsthitāḥ (santi)
15.
Even though perceived, [the world] is ephemeral (kṣāmam), like a cluster of clouds in autumn. [Its contents are merely] painted figures (citra-putrikāḥ) situated within a picture, created by the mind's (citta) artistry.
भित्त्यभावादनाकारा बहिस्त्रिभुवनादिकाः ।
न ताः सन्ति न वासि त्वं किं केन परिरोध्यते ॥ १६ ॥
न ताः सन्ति न वासि त्वं किं केन परिरोध्यते ॥ १६ ॥
bhittyabhāvādanākārā bahistribhuvanādikāḥ ,
na tāḥ santi na vāsi tvaṃ kiṃ kena parirodhyate 16
na tāḥ santi na vāsi tvaṃ kiṃ kena parirodhyate 16
16.
bhitti-abhāvāt anākārāḥ bahiḥ tri-bhuvana-ādikāḥ
na tāḥ santi na vā asi tvam kim kena parirodhyate
na tāḥ santi na vā asi tvam kim kena parirodhyate
16.
bhitti-abhāvāt anākārāḥ bahiḥ tri-bhuvana-ādikāḥ
tāḥ na santi tvam ca na asi kim kena parirodhyate
tāḥ na santi tvam ca na asi kim kena parirodhyate
16.
Because there is no wall or limiting boundary (bhitti), those external entities like the three worlds and so forth, which are ultimately formless, do not truly exist. Nor are you (the Self) thus limited. Therefore, what can be obstructed, and by whom?
रोध्यरोधकसंमोहं त्यक्त्वा खे विमलो भव ।
प्रवृत्तिरेव न व्योम्नः प्रवृत्तिश्चैव खात्मिका ॥ १७ ॥
प्रवृत्तिरेव न व्योम्नः प्रवृत्तिश्चैव खात्मिका ॥ १७ ॥
rodhyarodhakasaṃmohaṃ tyaktvā khe vimalo bhava ,
pravṛttireva na vyomnaḥ pravṛttiścaiva khātmikā 17
pravṛttireva na vyomnaḥ pravṛttiścaiva khātmikā 17
17.
rodhya-rodhaka-saṃmoham tyaktvā khe vimalaḥ bhava |
pravṛttiḥ eva na vyomnaḥ pravṛttiḥ ca eva kha-ātmikā ||
pravṛttiḥ eva na vyomnaḥ pravṛttiḥ ca eva kha-ātmikā ||
17.
rodhya-rodhaka-saṃmoham tyaktvā khe vimalaḥ bhava
vyomnaḥ pravṛttiḥ eva na pravṛttiḥ ca eva kha-ātmikā
vyomnaḥ pravṛttiḥ eva na pravṛttiḥ ca eva kha-ātmikā
17.
Abandon the delusion of the obstructed and the obstructer. Become pure like space (khe). Activity (pravṛtti) certainly does not belong to (pure) space (vyoman), yet all activity is, in its essence, of the nature of space (khātman) itself.
अतः कालक्रियाकुड्यकलादिविमलं नभः ।
चित्तसंस्थं यथा चित्रं सरूपमखिलात्मकम् ॥ १८ ॥
चित्तसंस्थं यथा चित्रं सरूपमखिलात्मकम् ॥ १८ ॥
ataḥ kālakriyākuḍyakalādivimalaṃ nabhaḥ ,
cittasaṃsthaṃ yathā citraṃ sarūpamakhilātmakam 18
cittasaṃsthaṃ yathā citraṃ sarūpamakhilātmakam 18
18.
ataḥ kāla-kriyā-kuḍya-kala-ādi-vimalam nabhaḥ |
citta-saṃstham yathā citram sa-rūpam akhila-ātmakam ||
citta-saṃstham yathā citram sa-rūpam akhila-ātmakam ||
18.
ataḥ nabhaḥ kāla-kriyā-kuḍya-kala-ādi-vimalam (asti)
yathā citta-saṃstham citram sa-rūpam akhila-ātmakam (asti)
yathā citta-saṃstham citram sa-rūpam akhila-ātmakam (asti)
18.
Therefore, space (nabhaḥ) is pure, free from (the limitations of) time, activity, limiting boundaries (kuḍya), distinctions (kalā), and so forth. It is like a picture residing in the mind (cittasaṃstham) which, though appearing with specific forms (sarūpam), is in its essence all-pervading (akhilātmakam) consciousness.
व्योम्नः शून्यतमं विद्धि तथेदमखिलं जगत् ।
चित्तभित्तौ कृतं चित्रं यच्चिच्चित्रकरेण तत् ॥ १९ ॥
चित्तभित्तौ कृतं चित्रं यच्चिच्चित्रकरेण तत् ॥ १९ ॥
vyomnaḥ śūnyatamaṃ viddhi tathedamakhilaṃ jagat ,
cittabhittau kṛtaṃ citraṃ yacciccitrakareṇa tat 19
cittabhittau kṛtaṃ citraṃ yacciccitrakareṇa tat 19
19.
vyomnaḥ śūnyatamam viddhi tathā idam akhilam jagat |
citta-bhittau kṛtam citram yat cit-citra-kareṇa tat ||
citta-bhittau kṛtam citram yat cit-citra-kareṇa tat ||
19.
vyomnaḥ śūnyatamam idam akhilam jagat tathā viddhi
tat citram yat cit-citra-kareṇa citta-bhittau kṛtam
tat citram yat cit-citra-kareṇa citta-bhittau kṛtam
19.
Know this entire world to be even emptier (śūnyatamam) than space (vyoman). It is like a picture, created on the wall of the mind (citta-bhitti) by the consciousness-painter (cit-citrakara).
सर्वशून्यतया व्योम्नो मनागपि न भिद्यते ।
यथा प्रकचतश्चित्ते जगन्निर्माणसंक्षयौ ॥ २० ॥
यथा प्रकचतश्चित्ते जगन्निर्माणसंक्षयौ ॥ २० ॥
sarvaśūnyatayā vyomno manāgapi na bhidyate ,
yathā prakacataścitte jagannirmāṇasaṃkṣayau 20
yathā prakacataścitte jagannirmāṇasaṃkṣayau 20
20.
sarvaśūnyatayā vyomnaḥ manāk api na bhidyate
yathā prakacataḥ citte jagannirmāṇasaṃkṣayau
yathā prakacataḥ citte jagannirmāṇasaṃkṣayau
20.
Just as space, by virtue of its absolute emptiness, is not divided in the slightest, similarly, the creation and destruction of the world appear in the mind, but the mind itself remains unaffected.
क्षणेनैव तथैवेमौ भुविस्थाविति विद्धि हे ।
अद्य क्षीणा मनोराज्ये नानानुभवनात्मनि ॥ २१ ॥
अद्य क्षीणा मनोराज्ये नानानुभवनात्मनि ॥ २१ ॥
kṣaṇenaiva tathaivemau bhuvisthāviti viddhi he ,
adya kṣīṇā manorājye nānānubhavanātmani 21
adya kṣīṇā manorājye nānānubhavanātmani 21
21.
kṣaṇena eva tathā eva imau bhuvisthau iti viddhi
he adya kṣīṇāḥ manorājye nānānubhavanātmani
he adya kṣīṇāḥ manorājye nānānubhavanātmani
21.
O, know that these two (creation and destruction), even if they appear to exist on earth, are likewise transient, lasting only for an instant. Now, within the mind's realm, which is characterized by diverse experiences, [these mental constructs] are diminished.
क्षणभावितमोहेन कल्पना परिकल्पिता ।
असदेव मनोराज्यं कर्तुं शक्तं यथा मनः ॥ २२ ॥
असदेव मनोराज्यं कर्तुं शक्तं यथा मनः ॥ २२ ॥
kṣaṇabhāvitamohena kalpanā parikalpitā ,
asadeva manorājyaṃ kartuṃ śaktaṃ yathā manaḥ 22
asadeva manorājyaṃ kartuṃ śaktaṃ yathā manaḥ 22
22.
kṣaṇabhāvitamohena kalpanā parikalpitā asat
eva manorājyam kartum śaktam yathā manaḥ
eva manorājyam kartum śaktam yathā manaḥ
22.
Just as the mind is capable of creating a mental kingdom that is entirely non-existent, so too, imagination (kalpanā) is conceived by a delusion (moha) that arises in an instant.
क्षणस्य कल्पीकरणे तथैव बलवन्मनः ।
क्षणं कल्पीकरोत्येतत्तच्चाल्पं कुरुते बहु ॥ २३ ॥
क्षणं कल्पीकरोत्येतत्तच्चाल्पं कुरुते बहु ॥ २३ ॥
kṣaṇasya kalpīkaraṇe tathaiva balavanmanaḥ ,
kṣaṇaṃ kalpīkarotyetattaccālpaṃ kurute bahu 23
kṣaṇaṃ kalpīkarotyetattaccālpaṃ kurute bahu 23
23.
kṣaṇasya kalpīkaraṇe tathā eva balavat manaḥ
kṣaṇam kalpīkaroti etat tat ca alpam kurute bahu
kṣaṇam kalpīkaroti etat tat ca alpam kurute bahu
23.
Similarly, the mind is powerful in extending a moment [into a prolonged experience]. It transforms a single instant into an elaborate conception, and it makes what is small and insignificant into something abundant.
असत्सत्कुरुते क्षिप्रमितीयं भ्रान्तिरुत्थिता ।
क्षणेनैव मनोराज्यं प्रतिभातं स्वभावतः ॥ २४ ॥
क्षणेनैव मनोराज्यं प्रतिभातं स्वभावतः ॥ २४ ॥
asatsatkurute kṣipramitīyaṃ bhrāntirutthitā ,
kṣaṇenaiva manorājyaṃ pratibhātaṃ svabhāvataḥ 24
kṣaṇenaiva manorājyaṃ pratibhātaṃ svabhāvataḥ 24
24.
asat sat kurute kṣipram iti iyam bhrāntiḥ utthitā
kṣaṇena eva manorājyam pratibhātam svabhāvataḥ
kṣaṇena eva manorājyam pratibhātam svabhāvataḥ
24.
iyam bhrāntiḥ utthitā iti asat kṣipram sat kurute
kṣaṇena eva manorājyam pratibhātam svabhāvataḥ
kṣaṇena eva manorājyam pratibhātam svabhāvataḥ
24.
This delusion has arisen: 'the non-existent quickly becomes existent.' Yet, a mental creation (manorājya) manifests spontaneously in an instant.
यद्विचित्रात्म तदिदं जगज्जालमिति स्थितम् ।
सर्गे निर्वाणनिष्ठत्वान्निमेषमयमुत्थितम् ॥ २५ ॥
सर्गे निर्वाणनिष्ठत्वान्निमेषमयमुत्थितम् ॥ २५ ॥
yadvicitrātma tadidaṃ jagajjālamiti sthitam ,
sarge nirvāṇaniṣṭhatvānnimeṣamayamutthitam 25
sarge nirvāṇaniṣṭhatvānnimeṣamayamutthitam 25
25.
yat vicitrātma tat idam jagat jālam iti sthitam
sarge nirvāṇaniṣṭhatvāt nimeṣamayam utthitam
sarge nirvāṇaniṣṭhatvāt nimeṣamayam utthitam
25.
idam jagat jālam yat vicitrātma tat iti sthitam
sarge nirvāṇaniṣṭhatvāt nimeṣamayam utthitam
sarge nirvāṇaniṣṭhatvāt nimeṣamayam utthitam
25.
This entire net of the world (jagajjāla), which is of diverse nature (ātman), is thus established. It has arisen in creation as momentary, due to its ultimate foundation being liberation (nirvāṇa).
प्रतिभामात्रतोऽत्रैव कल्पिता वज्रसारता ।
प्रतिभासविपर्यासमात्रं ह्यविदिताकृतेः ॥ २६ ॥
प्रतिभासविपर्यासमात्रं ह्यविदिताकृतेः ॥ २६ ॥
pratibhāmātrato'traiva kalpitā vajrasāratā ,
pratibhāsaviparyāsamātraṃ hyaviditākṛteḥ 26
pratibhāsaviparyāsamātraṃ hyaviditākṛteḥ 26
26.
pratibhāmātrataḥ atra eva kalpitā vajrasāratā
pratibhāsaviparyāsamātram hi aviditākṛteḥ
pratibhāsaviparyāsamātram hi aviditākṛteḥ
26.
atra eva pratibhāmātrataḥ vajrasāratā kalpitā
hi pratibhāsaviparyāsamātram aviditākṛteḥ
hi pratibhāsaviparyāsamātram aviditākṛteḥ
26.
Merely by its manifestation (pratibhā), an adamantine firmness (vajrasāratā) is conceived here. Indeed, it is merely a distortion of appearance for that whose true form is unknown.
प्रवृत्तौ वा निवृत्तौ वा कैव सा वज्रसारता ।
चित्तचित्रकृतश्चित्स्थं जगच्चित्रं कदा स्थितम् ॥ २७ ॥
चित्तचित्रकृतश्चित्स्थं जगच्चित्रं कदा स्थितम् ॥ २७ ॥
pravṛttau vā nivṛttau vā kaiva sā vajrasāratā ,
cittacitrakṛtaścitsthaṃ jagaccitraṃ kadā sthitam 27
cittacitrakṛtaścitsthaṃ jagaccitraṃ kadā sthitam 27
27.
pravṛttau vā nivṛttau vā kā eva sā vajrasāratā
cittacitrakṛtaḥ citstham jagat citram kadā sthitam
cittacitrakṛtaḥ citstham jagat citram kadā sthitam
27.
pravṛttau vā nivṛttau vā sā vajrasāratā kā eva
cittacitrakṛtaḥ citstham jagat citram kadā sthitam
cittacitrakṛtaḥ citstham jagat citram kadā sthitam
27.
Whether in action or in cessation, where indeed is that adamantine firmness (vajrasāratā)? When has the world-picture, which is created by the artist of the mind (citta) and exists within consciousness, ever been stable?
अकुड्यमप्यरङ्गाढ्यमिदं स्फारमिवाग्रतः ।
अहो नु चित्रं निर्भित्ति चित्रमुज्ज्वलमुत्थितम् ॥ २८ ॥
अहो नु चित्रं निर्भित्ति चित्रमुज्ज्वलमुत्थितम् ॥ २८ ॥
akuḍyamapyaraṅgāḍhyamidaṃ sphāramivāgrataḥ ,
aho nu citraṃ nirbhitti citramujjvalamutthitam 28
aho nu citraṃ nirbhitti citramujjvalamutthitam 28
28.
akuḍyam api araṅgāḍhyam idam sphāram iva agrataḥ
aho nu citram nirbhitti citram ujjvalam utthitam
aho nu citram nirbhitti citram ujjvalam utthitam
28.
idam akuḍyam api araṅgāḍhyam agrataḥ sphāram iva
aho nu nirbhitti ujjvalam citram citram utthitam
aho nu nirbhitti ujjvalam citram citram utthitam
28.
This appears vast before me, like a richly adorned stage, even without walls. Oh, indeed, a wondrous, wall-less picture has emerged, brilliantly shining!
सुरञ्जनं जगदिति स्फुटं दृष्टिविलोभनम् ।
नानातमोमषीलेखं नानातेजोंशुरञ्जनम् ॥ २९ ॥
नानातमोमषीलेखं नानातेजोंशुरञ्जनम् ॥ २९ ॥
surañjanaṃ jagaditi sphuṭaṃ dṛṣṭivilobhanam ,
nānātamomaṣīlekhaṃ nānātejoṃśurañjanam 29
nānātamomaṣīlekhaṃ nānātejoṃśurañjanam 29
29.
surañjanam jagat iti sphuṭam dṛṣṭivilobhanam
nānātamomaṣīlekham nānātejoṃśurañjanam
nānātamomaṣīlekham nānātejoṃśurañjanam
29.
iti jagat sphuṭam surañjanam dṛṣṭivilobhanam
nānātamomaṣīlekham nānātejoṃśurañjanam
nānātamomaṣīlekham nānātejoṃśurañjanam
29.
Thus, the world is clearly captivating to the sight, full of delightful colors. It is marked by streaks of various darknesses like ink and painted by diverse rays of light.
नानाकल्पाङ्गावयवं नानारागानुरञ्जितम् ।
नानादृष्टिविलासाढ्यं नानानुभवलोचनम् ॥ ३० ॥
नानादृष्टिविलासाढ्यं नानानुभवलोचनम् ॥ ३० ॥
nānākalpāṅgāvayavaṃ nānārāgānurañjitam ,
nānādṛṣṭivilāsāḍhyaṃ nānānubhavalocanam 30
nānādṛṣṭivilāsāḍhyaṃ nānānubhavalocanam 30
30.
nānākalpāṅgāvayavam nānārāgānurañjitam
nānādṛṣṭivilāsāḍhyam nānānubhavalocanam
nānādṛṣṭivilāsāḍhyam nānānubhavalocanam
30.
nānākalpāṅgāvayavam nānārāgānurañjitam
nānādṛṣṭivilāsāḍhyam nānānubhavalocanam
nānādṛṣṭivilāsāḍhyam nānānubhavalocanam
30.
Diverse creations are its constituent parts, and it is tinged with manifold passions. It is abundant in various playful expressions of sight, and diverse experiences serve as its eyes.
नानाग्रहोग्रकचनं नानाकाराग्रपश्चिमम् ।
व्योमनीलसरः फुल्लताराचन्द्रार्कपङ्कजम् ॥ ३१ ॥
व्योमनीलसरः फुल्लताराचन्द्रार्कपङ्कजम् ॥ ३१ ॥
nānāgrahograkacanaṃ nānākārāgrapaścimam ,
vyomanīlasaraḥ phullatārācandrārkapaṅkajam 31
vyomanīlasaraḥ phullatārācandrārkapaṅkajam 31
31.
nānāgrahograkacanam nānākārāgrapaścimam
vyomanīlasaraḥ phullatārācandrārkapankajam
vyomanīlasaraḥ phullatārācandrārkapankajam
31.
nānāgrahograkacanam nānākārāgrapaścimam
vyomanīlasaraḥ phullatārācandrārkapankajam
vyomanīlasaraḥ phullatārācandrārkapankajam
31.
It exhibits the fierce intensity of various planets and possesses diverse forms from beginning to end. It is a blue lake of sky, with blooming stars, the moon, and the sun as its lotuses.
विचित्ररचनोद्युक्तमेघालीपत्रमञ्जरि ।
प्रकोष्ठकामिलिखितसुरासुरनृपुत्रिकम् ।
परमालोकमङ्कोलयुवताकाशकुडयकम् ॥ ३२ ॥
प्रकोष्ठकामिलिखितसुरासुरनृपुत्रिकम् ।
परमालोकमङ्कोलयुवताकाशकुडयकम् ॥ ३२ ॥
vicitraracanodyuktameghālīpatramañjari ,
prakoṣṭhakāmilikhitasurāsuranṛputrikam ,
paramālokamaṅkolayuvatākāśakuḍayakam 32
prakoṣṭhakāmilikhitasurāsuranṛputrikam ,
paramālokamaṅkolayuvatākāśakuḍayakam 32
32.
vicitraracanodyuktameghālīpatramañjari
prakoṣṭhakāmilikhitasurāsuranṛputrikam paramālokamaṅkolayuvatākāśakuḍḍayakam
prakoṣṭhakāmilikhitasurāsuranṛputrikam paramālokamaṅkolayuvatākāśakuḍḍayakam
32.
vicitraracanodyuktameghālīpatramañjari
prakoṣṭhakāmilikhitasurāsuranṛputrikam paramālokamaṅkolayuvatākāśakuḍḍayakam
prakoṣṭhakāmilikhitasurāsuranṛputrikam paramālokamaṅkolayuvatākāśakuḍḍayakam
32.
This divine image is adorned with a foliage-cluster like cloud-banks, diligently crafted with intricate designs. It displays gods, demons, and humans, painted by a skilled artist on a frame. It serves as a sky-wall for youthful women, grasping the supreme light.
आकाश एव रचिता प्रतिभैकरङ्गा मुग्धा जगत्त्रयमनोहरपुत्रिकेयम् ।
चिन्मात्रचक्रपरिरञ्जितसर्वलोका लीलाकुला चपलचित्तकचित्रकर्त्रा ॥ ३३ ॥
चिन्मात्रचक्रपरिरञ्जितसर्वलोका लीलाकुला चपलचित्तकचित्रकर्त्रा ॥ ३३ ॥
ākāśa eva racitā pratibhaikaraṅgā mugdhā jagattrayamanoharaputrikeyam ,
cinmātracakraparirañjitasarvalokā līlākulā capalacittakacitrakartrā 33
cinmātracakraparirañjitasarvalokā līlākulā capalacittakacitrakartrā 33
33.
ākāśe eva racitā pratibhaikaraṅgā
mugdhā jagattrayamanoharaputrikā
iyam cinmātracakraparirañjitasarvalokā
līlākulā capalacittakacitrakartrā
mugdhā jagattrayamanoharaputrikā
iyam cinmātracakraparirañjitasarvalokā
līlākulā capalacittakacitrakartrā
33.
iyam putrikā ākāśe eva racitā
pratibhaikaraṅgā mugdhā jagattrayamanoharā
cinmātracakraparirañjitasarvalokā
līlākulā capalacittakacitrakartrā
pratibhaikaraṅgā mugdhā jagattrayamanoharā
cinmātracakraparirañjitasarvalokā
līlākulā capalacittakacitrakartrā
33.
This charming image (putrikā), delightful to the three worlds, is created in the very sky, possessing a singular splendor (pratibhā). All worlds are imbued with the pure consciousness (cinmātra) of its realm. It is full of playful activity, created by an artist with a restless mind.
हेमाचलाङ्गलतिका घनकेशपाशा चन्द्रार्कलोचनविचालनदृष्टलोका ।
धर्मार्थकामविनियन्त्रितशास्त्रवस्त्रा पातालजालचरणोन्नतभूनितम्बा ॥ ३४ ॥
धर्मार्थकामविनियन्त्रितशास्त्रवस्त्रा पातालजालचरणोन्नतभूनितम्बा ॥ ३४ ॥
hemācalāṅgalatikā ghanakeśapāśā candrārkalocanavicālanadṛṣṭalokā ,
dharmārthakāmaviniyantritaśāstravastrā pātālajālacaraṇonnatabhūnitambā 34
dharmārthakāmaviniyantritaśāstravastrā pātālajālacaraṇonnatabhūnitambā 34
34.
hemācalāṅgalatikā ghanakeśapāśā
candrārkalocanavicālanadṛṣṭalokā
dharmārthakāmaviniyantritaśāstravastrā
pātālajālacaraṇonnatabhūnitambā
candrārkalocanavicālanadṛṣṭalokā
dharmārthakāmaviniyantritaśāstravastrā
pātālajālacaraṇonnatabhūnitambā
34.
hemācalāṅgalatikā ghanakeśapāśā
candrārkalocanavicālanadṛṣṭalokā
dharmārthakāmaviniyantritaśāstravastrā
pātālajālacaraṇonnatabhūnitambā
candrārkalocanavicālanadṛṣṭalokā
dharmārthakāmaviniyantritaśāstravastrā
pātālajālacaraṇonnatabhūnitambā
34.
She has a body like a creeper made of golden mountains and a dense mass of hair. With eyes moving like the sun and moon, she has seen all the worlds. Her garments are the scriptures which regulate natural law (dharma), prosperity (artha), and pleasure (kāma). Her feet are the network of the netherworlds (pātāla), and her hips are the elevated earth.
ब्रह्मेन्द्ररुद्रहरिबाहुचतुष्टयोग्रा सत्त्वावृतोन्नतकुचस्फुरदङ्गयष्टिः ।
सुव्यालवेष्टितमहीतलपद्मपीठा पत्रीकृताचलमहाभुवनोदरी च ॥ ३५ ॥
सुव्यालवेष्टितमहीतलपद्मपीठा पत्रीकृताचलमहाभुवनोदरी च ॥ ३५ ॥
brahmendrarudraharibāhucatuṣṭayogrā sattvāvṛtonnatakucasphuradaṅgayaṣṭiḥ ,
suvyālaveṣṭitamahītalapadmapīṭhā patrīkṛtācalamahābhuvanodarī ca 35
suvyālaveṣṭitamahītalapadmapīṭhā patrīkṛtācalamahābhuvanodarī ca 35
35.
brahmendrarudraharibāhucatuṣṭayogrā
sattvāvṛtonnatakucasphuradaṅgayaṣṭiḥ
suvyālaveṣṭitamahītalapadmapīṭhā
patrīkṛtācalamahābhuvanodarī ca
sattvāvṛtonnatakucasphuradaṅgayaṣṭiḥ
suvyālaveṣṭitamahītalapadmapīṭhā
patrīkṛtācalamahābhuvanodarī ca
35.
brahmendrarudraharibāhucatuṣṭayogrā
sattvāvṛtonnatakucasphuradaṅgayaṣṭiḥ
suvyālaveṣṭitamahītalapadmapīṭhā
patrīkṛtācalamahābhuvanodarī ca
sattvāvṛtonnatakucasphuradaṅgayaṣṭiḥ
suvyālaveṣṭitamahītalapadmapīṭhā
patrīkṛtācalamahābhuvanodarī ca
35.
She is mighty with the four arms of Brahmā, Indra, Rudra, and Hari. Her prominent breasts are enveloped by pure existence (sattva), and her slender body shines. Her lotus-seat on the earth's surface is entwined by great serpents, and her belly is formed by the great, immovable worlds, appearing like pages or leaves.
रात्र्यन्धकारचपलत्वहराक्षिचेष्टा ताराकरालपुलका पविदन्तपङ्क्तिः ।
चञ्चच्चतुर्दशविधातुलभूतजातरोमाञ्चना प्रलयवादकदम्बपुष्पा ॥ ३६ ॥
चञ्चच्चतुर्दशविधातुलभूतजातरोमाञ्चना प्रलयवादकदम्बपुष्पा ॥ ३६ ॥
rātryandhakāracapalatvaharākṣiceṣṭā tārākarālapulakā pavidantapaṅktiḥ ,
cañcaccaturdaśavidhātulabhūtajātaromāñcanā pralayavādakadambapuṣpā 36
cañcaccaturdaśavidhātulabhūtajātaromāñcanā pralayavādakadambapuṣpā 36
36.
rātryandhakāracapalatvaharākṣiceṣṭā
tārākarālapulakā pavidantapaṅktiḥ
cañcacaturdaśavidhātulabhūtajātaromāñcanā
pralayavādakadambapuṣpā
tārākarālapulakā pavidantapaṅktiḥ
cañcacaturdaśavidhātulabhūtajātaromāñcanā
pralayavādakadambapuṣpā
36.
rātryandhakāracapalatvaharākṣiceṣṭā
tārākarālapulakā pavidantapaṅktiḥ
cañcacaturdaśavidhātulabhūtajātaromāñcanā
pralayavādakadambapuṣpā
tārākarālapulakā pavidantapaṅktiḥ
cañcacaturdaśavidhātulabhūtajātaromāñcanā
pralayavādakadambapuṣpā
36.
Her eye movements dispel the flickering darkness of night; her dreadful goosebumps are like stars; her row of teeth resembles thunderbolts; she causes horripilation among the trembling, unequaled multitude of fourteen types of beings; and her kadamba-like clusters (perhaps referring to her hair or adornments) embody the very proclamation of cosmic dissolution.
जीवान्विता गगन एव कृता विचित्रा व्योमात्मिका चिरविलक्षणचित्रकर्त्रा ।
चित्तेन चित्रपरिकर्मविदा त्रिलोकी नानाविलासवलिता वरपुत्रिकेति ॥ ३७ ॥
चित्तेन चित्रपरिकर्मविदा त्रिलोकी नानाविलासवलिता वरपुत्रिकेति ॥ ३७ ॥
jīvānvitā gagana eva kṛtā vicitrā vyomātmikā ciravilakṣaṇacitrakartrā ,
cittena citraparikarmavidā trilokī nānāvilāsavalitā varaputriketi 37
cittena citraparikarmavidā trilokī nānāvilāsavalitā varaputriketi 37
37.
jīvānvita gagana eva kṛtā vicitrā
vyomātmikā ciravilakṣaṇacitrakartrā
cittena citraparikarmavidā trilokī
nānāvilāsavalitā varaputrikā iti
vyomātmikā ciravilakṣaṇacitrakartrā
cittena citraparikarmavidā trilokī
nānāvilāsavalitā varaputrikā iti
37.
trilokī vicitrā jīvānvita vyomātmikā
nānāvilāsavalitā varaputrikā iti
gagana eva kṛtā ciravilakṣaṇacitrakartrā
citraparikarmavidā cittena
nānāvilāsavalitā varaputrikā iti
gagana eva kṛtā ciravilakṣaṇacitrakartrā
citraparikarmavidā cittena
37.
The variegated three worlds (trilokī), endowed with living beings and diverse playful manifestations, having space (vyoma) as their essence, were indeed created in space (gagana) as an excellent doll (varaputrikā). This was done by an ancient, extraordinary, and wondrous creator, who is skilled in artistic embellishments, using her consciousness (citta).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56 (current chapter)
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216