योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-47
श्रीसरस्वत्युवाच ।
चिरमाराधितानेन विदूरथनृपारिणा ।
अहं पुत्रि जयार्थेन न विदूरथभूभृता ॥ ३ ॥
चिरमाराधितानेन विदूरथनृपारिणा ।
अहं पुत्रि जयार्थेन न विदूरथभूभृता ॥ ३ ॥
śrīsarasvatyuvāca ,
ciramārādhitānena vidūrathanṛpāriṇā ,
ahaṃ putri jayārthena na vidūrathabhūbhṛtā 3
ciramārādhitānena vidūrathanṛpāriṇā ,
ahaṃ putri jayārthena na vidūrathabhūbhṛtā 3
3.
śrīsaravaty uvāca ciram ārādhitā anena vidūrathanṛpāriṇā
aham putri jayārthena na vidūrathabhūbhṛtā
aham putri jayārthena na vidūrathabhūbhṛtā
3.
putri śrīsaravaty uvāca aham ciram ārādhitā anena
vidūrathanṛpāriṇā jayārthena na vidūrathabhūbhṛtā
vidūrathanṛpāriṇā jayārthena na vidūrathabhūbhṛtā
3.
Śrī Sarasvatī said: "O daughter, I have been worshipped for a long time by this enemy of King Vidūratha, for the sake of victory, but not by King Vidūratha himself."
तेनासावेव जयति जीयते च विदूरथः ।
ज्ञप्तिरन्तर्गता संविदेतां मां यो यदा यथा ॥ ४ ॥
ज्ञप्तिरन्तर्गता संविदेतां मां यो यदा यथा ॥ ४ ॥
tenāsāveva jayati jīyate ca vidūrathaḥ ,
jñaptirantargatā saṃvidetāṃ māṃ yo yadā yathā 4
jñaptirantargatā saṃvidetāṃ māṃ yo yadā yathā 4
4.
tena asau eva jayati jīyate ca vidūrathaḥ
jñaptiḥ antargatā saṃvid etām mām yaḥ yadā yathā
jñaptiḥ antargatā saṃvid etām mām yaḥ yadā yathā
4.
tena asau eva jayati ca vidūrathaḥ jīyate etām
mām jñaptiḥ antargatā saṃvid yaḥ yadā yathā
mām jñaptiḥ antargatā saṃvid yaḥ yadā yathā
4.
Therefore, that very person (the enemy) is victorious, and Vidūratha is defeated. This is my inherent understanding (jñapti), my inner consciousness (saṃvid): whoever directs me, whenever, and however...
प्रेरयत्याशु तत्तस्य तदा संपादयाम्यहम् ।
यो यथा प्रेरयति मां तस्य तिष्ठामि तत्फला ॥ ५ ॥
यो यथा प्रेरयति मां तस्य तिष्ठामि तत्फला ॥ ५ ॥
prerayatyāśu tattasya tadā saṃpādayāmyaham ,
yo yathā prerayati māṃ tasya tiṣṭhāmi tatphalā 5
yo yathā prerayati māṃ tasya tiṣṭhāmi tatphalā 5
5.
prerayati āśu tat tasya tadā sampādayāmi aham
yaḥ yathā prerayati mām tasya tiṣṭhāmi tatphalā
yaḥ yathā prerayati mām tasya tiṣṭhāmi tatphalā
5.
āśu tat tasya tadā aham sampādayāmi yaḥ
mām yathā prerayati tasya tatphalā tiṣṭhāmi
mām yathā prerayati tasya tatphalā tiṣṭhāmi
5.
Whoever directs (prerayati) me, in whatever manner and at whatever time, I quickly (āśu) accomplish that (result) for him (tasya). Whoever directs (prerayati) me (mām) in whatever way (yathā), for him (tasya) I remain (tiṣṭhāmi) yielding precisely that fruit (tatphalā).
न स्वभावोऽन्यतां धत्ते वह्नेरौष्ण्यमिवैष मे ।
अनेन मुक्त एव स्यामहमित्यस्मि भाविता ॥ ६ ॥
अनेन मुक्त एव स्यामहमित्यस्मि भाविता ॥ ६ ॥
na svabhāvo'nyatāṃ dhatte vahnerauṣṇyamivaiṣa me ,
anena mukta eva syāmahamityasmi bhāvitā 6
anena mukta eva syāmahamityasmi bhāvitā 6
6.
na svabhāvaḥ anyatām dhatte vahneḥ auṣṇyam iva
eṣa me anena muktaḥ eva syām aham iti asmi bhāvitā
eṣa me anena muktaḥ eva syām aham iti asmi bhāvitā
6.
eṣa me svabhāvaḥ vahneḥ auṣṇyam iva anyatām na
dhatte aham anena eva muktaḥ syām iti asmi bhāvitā
dhatte aham anena eva muktaḥ syām iti asmi bhāvitā
6.
My intrinsic nature (svabhāva) does not assume otherness, just as the heat (auṣṇyam) of fire (vahneḥ) does not. I (aham) am convinced (bhāvitā asmi) by the thought: 'I (aham) shall indeed (eva) be liberated (mokṣa) by this one (anena).'
प्रतिभारूपिणी तेन बाले मुक्तो भविष्यति ।
एतदीयः स्वयं शत्रुः सिन्धुर्नाम महीपतिः ॥ ७ ॥
एतदीयः स्वयं शत्रुः सिन्धुर्नाम महीपतिः ॥ ७ ॥
pratibhārūpiṇī tena bāle mukto bhaviṣyati ,
etadīyaḥ svayaṃ śatruḥ sindhurnāma mahīpatiḥ 7
etadīyaḥ svayaṃ śatruḥ sindhurnāma mahīpatiḥ 7
7.
pratibhārūpiṇī tena bāle muktaḥ bhaviṣyati
etadīyaḥ svayam śatruḥ sindhuḥ nāma mahīpatiḥ
etadīyaḥ svayam śatruḥ sindhuḥ nāma mahīpatiḥ
7.
bāle tena pratibhārūpiṇī muktaḥ bhaviṣyati
etadīyaḥ svayam śatruḥ nāma sindhuḥ mahīpatiḥ
etadīyaḥ svayam śatruḥ nāma sindhuḥ mahīpatiḥ
7.
O child (Rati), by him (Krishna), he (Kāma, reborn as Pradyumna) will be liberated as a counterpart (or image). His personal enemy, King Sindhu, is the ruler of the earth.
जयाम्यहं स्यां संग्राम इत्यनेनास्मि पूजिता ।
तस्माद्विदूरथो देहं तत्प्राप्य सह भार्यया ॥ ८ ॥
तस्माद्विदूरथो देहं तत्प्राप्य सह भार्यया ॥ ८ ॥
jayāmyahaṃ syāṃ saṃgrāma ityanenāsmi pūjitā ,
tasmādvidūratho dehaṃ tatprāpya saha bhāryayā 8
tasmādvidūratho dehaṃ tatprāpya saha bhāryayā 8
8.
jayāmi aham syām saṅgrāme iti anena asmi pūjitā
tasmāt vidūrathaḥ deham tat prāpya saha bhāryayā
tasmāt vidūrathaḥ deham tat prāpya saha bhāryayā
8.
aham jayāmi syām saṅgrāme iti anena asmi pūjitā
tasmāt vidūrathaḥ tat deham bhāryayā saha prāpya
tasmāt vidūrathaḥ tat deham bhāryayā saha prāpya
8.
I am victorious, I am present in battle; by this (nature), I am worshipped. Therefore, Vidūratha, having obtained that body with his wife...
त्वयानया च कालेन बाले मुक्तो भविष्यति ।
एतदीयः स्वयं शत्रुः सिन्धुर्नाम महीपतिः ॥ ९ ॥
एतदीयः स्वयं शत्रुः सिन्धुर्नाम महीपतिः ॥ ९ ॥
tvayānayā ca kālena bāle mukto bhaviṣyati ,
etadīyaḥ svayaṃ śatruḥ sindhurnāma mahīpatiḥ 9
etadīyaḥ svayaṃ śatruḥ sindhurnāma mahīpatiḥ 9
9.
tvayā anayā ca kālena bāle muktaḥ bhaviṣyati
etadīyaḥ svayam śatruḥ sindhuḥ nāma mahīpatiḥ
etadīyaḥ svayam śatruḥ sindhuḥ nāma mahīpatiḥ
9.
bāle tvayā anayā ca kālena muktaḥ bhaviṣyati
etadīyaḥ svayam śatruḥ nāma sindhuḥ mahīpatiḥ
etadīyaḥ svayam śatruḥ nāma sindhuḥ mahīpatiḥ
9.
O child, by you, by this (feminine entity), and by time, he will be liberated. His own enemy, King Sindhu, is the ruler of the earth.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
हत्वैनं वसुधापीठे जयी राज्यं करिष्यति ।
एवं देव्यां वदन्त्या तु बलयोर्युध्यमानयोः ॥ १० ॥
हत्वैनं वसुधापीठे जयी राज्यं करिष्यति ।
एवं देव्यां वदन्त्या तु बलयोर्युध्यमानयोः ॥ १० ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
hatvainaṃ vasudhāpīṭhe jayī rājyaṃ kariṣyati ,
evaṃ devyāṃ vadantyā tu balayoryudhyamānayoḥ 10
hatvainaṃ vasudhāpīṭhe jayī rājyaṃ kariṣyati ,
evaṃ devyāṃ vadantyā tu balayoryudhyamānayoḥ 10
10.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca hatvā enam vasudhāpīṭhe jayī rājyam
kariṣyati evam devyām vadantyā tu balayoḥ yudhyamānayoḥ
kariṣyati evam devyām vadantyā tu balayoḥ yudhyamānayoḥ
10.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca enam vasudhāpīṭhe hatvā jayī rājyam
kariṣyati evam devyām vadantyā tu balayoḥ yudhyamānayoḥ
kariṣyati evam devyām vadantyā tu balayoḥ yudhyamānayoḥ
10.
Śrī Vasiṣṭha said: 'Having killed him on the surface of the earth, the victor will rule the kingdom. This happened as the goddess was speaking, and while the two armies were engaged in battle.'
रविर्द्रष्टुमिवाश्चर्यमाजगामोदयाचलम् ।
चेलुस्तिमिरसंघाता बलानीवारिरूपिणः ॥ ११ ॥
चेलुस्तिमिरसंघाता बलानीवारिरूपिणः ॥ ११ ॥
ravirdraṣṭumivāścaryamājagāmodayācalam ,
celustimirasaṃghātā balānīvārirūpiṇaḥ 11
celustimirasaṃghātā balānīvārirūpiṇaḥ 11
11.
raviḥ draṣṭum iva āścaryam ājagāma udayācalam
celuḥ timirasaṃghātāḥ balāni iva arirūpiṇaḥ
celuḥ timirasaṃghātāḥ balāni iva arirūpiṇaḥ
11.
raviḥ udayācalam āścaryam draṣṭum iva ājagāma
timirasaṃghātāḥ arirūpiṇaḥ balāni iva celuḥ
timirasaṃghātāḥ arirūpiṇaḥ balāni iva celuḥ
11.
The sun arrived at the eastern mountain as if to witness a marvel. The dense masses of darkness dispersed, like armies of enemies.
असृजन्जीवसङ्घान्ये संध्यायां तारका इव ।
शनैः प्रकटतां जग्मुर्नीलाकाशाद्रिभूमयः ॥ १२ ॥
शनैः प्रकटतां जग्मुर्नीलाकाशाद्रिभूमयः ॥ १२ ॥
asṛjanjīvasaṅghānye saṃdhyāyāṃ tārakā iva ,
śanaiḥ prakaṭatāṃ jagmurnīlākāśādribhūmayaḥ 12
śanaiḥ prakaṭatāṃ jagmurnīlākāśādribhūmayaḥ 12
12.
asṛjan jīvasaṅghān ye saṃdhyāyām tārakāḥ iva
śanaiḥ prakaṭatām jagmuḥ nīlākāśādribhūmayaḥ
śanaiḥ prakaṭatām jagmuḥ nīlākāśādribhūmayaḥ
12.
nīlākāśādribhūmayaḥ ye saṃdhyāyām tārakāḥ iva
jīvasaṅghān asṛjan śanaiḥ prakaṭatām jagmuḥ
jīvasaṅghān asṛjan śanaiḥ prakaṭatām jagmuḥ
12.
The blue sky, mountains, and lands, which slowly came into full view, also emitted multitudes of living beings at dawn, like scattered stars.
भुवनं कज्जलाम्भोधेरिवोत्क्षिप्तमराजत ।
पेतुः कनकनिःस्यन्दसुन्दरा रविरश्मयः ॥ १३ ॥
पेतुः कनकनिःस्यन्दसुन्दरा रविरश्मयः ॥ १३ ॥
bhuvanaṃ kajjalāmbhodherivotkṣiptamarājata ,
petuḥ kanakaniḥsyandasundarā raviraśmayaḥ 13
petuḥ kanakaniḥsyandasundarā raviraśmayaḥ 13
13.
bhuvanam kajjalāmbhodheḥ iva utkṣiptam arājata
petuḥ kanakaniḥsyandasuṃdarāḥ raviraśmayaḥ
petuḥ kanakaniḥsyandasuṃdarāḥ raviraśmayaḥ
13.
bhuvanam kajjalāmbhodheḥ iva utkṣiptam arājata
raviraśmayaḥ kanakaniḥsyandasuṃdarāḥ petuḥ
raviraśmayaḥ kanakaniḥsyandasuṃdarāḥ petuḥ
13.
The world shone as if it had been lifted out of an ocean of kohl-like darkness. The sun's rays, beautiful like streams of flowing gold, descended.
शैलेषु वरवीरेषु रणे रक्तच्छटा इव ।
अदृश्यत ततो व्योम तथा रणमहीतलम् ॥ १४ ॥
अदृश्यत ततो व्योम तथा रणमहीतलम् ॥ १४ ॥
śaileṣu varavīreṣu raṇe raktacchaṭā iva ,
adṛśyata tato vyoma tathā raṇamahītalam 14
adṛśyata tato vyoma tathā raṇamahītalam 14
14.
śaileṣu varavīreṣu raṇe raktacchaṭāḥ iva
adṛśyata tataḥ vyoma tathā raṇamahītalam
adṛśyata tataḥ vyoma tathā raṇamahītalam
14.
tataḥ vyoma tathā raṇamahītalam śaileṣu
varavīreṣu raṇe raktacchaṭāḥ iva adṛśyata
varavīreṣu raṇe raktacchaṭāḥ iva adṛśyata
14.
Then the sky appeared, and likewise the battlefield, both seemingly streaked with red, like mountains streaked with blood, resembling valiant heroes on the battleground.
बाहुभिर्भ्रान्तभुजगं प्रभाभिः कीर्णकाञ्चनम् ।
कुण्डलैः कीर्णरत्नौघं शिरोभिर्दृष्टपङ्कजम् ॥ १५ ॥
कुण्डलैः कीर्णरत्नौघं शिरोभिर्दृष्टपङ्कजम् ॥ १५ ॥
bāhubhirbhrāntabhujagaṃ prabhābhiḥ kīrṇakāñcanam ,
kuṇḍalaiḥ kīrṇaratnaughaṃ śirobhirdṛṣṭapaṅkajam 15
kuṇḍalaiḥ kīrṇaratnaughaṃ śirobhirdṛṣṭapaṅkajam 15
15.
bāhubhiḥ bhrānta-bhujagam prabhābhiḥ kīrṇa-kāñcanam
kuṇḍalaiḥ kīrṇa-ratnaugham śirobhiḥ dṛṣṭa-paṅkajam
kuṇḍalaiḥ kīrṇa-ratnaugham śirobhiḥ dṛṣṭa-paṅkajam
15.
bāhubhiḥ bhrānta-bhujagam prabhābhiḥ kīrṇa-kāñcanam
kuṇḍalaiḥ kīrṇa-ratnaugham śirobhiḥ dṛṣṭa-paṅkajam
kuṇḍalaiḥ kīrṇa-ratnaugham śirobhiḥ dṛṣṭa-paṅkajam
15.
The battlefield was characterized by arms that writhed like snakes, by radiance like scattered gold, by earrings like scattered heaps of jewels, and by heads that appeared like lotuses.
आयुधैः खड्गनीरन्ध्रं शरैः शलभनिर्भरम् ।
रक्ताभास्थिरसंध्याढ्यं ससिद्धपुरुषं शवैः ॥ १६ ॥
रक्ताभास्थिरसंध्याढ्यं ससिद्धपुरुषं शवैः ॥ १६ ॥
āyudhaiḥ khaḍganīrandhraṃ śaraiḥ śalabhanirbharam ,
raktābhāsthirasaṃdhyāḍhyaṃ sasiddhapuruṣaṃ śavaiḥ 16
raktābhāsthirasaṃdhyāḍhyaṃ sasiddhapuruṣaṃ śavaiḥ 16
16.
āyudhaiḥ khaḍga-nīrandhram śaraiḥ śalabha-nirbharam
raktābhā-sthira-sandhyā-āḍhyam śavaiḥ sa-siddha-puruṣam
raktābhā-sthira-sandhyā-āḍhyam śavaiḥ sa-siddha-puruṣam
16.
āyudhaiḥ khaḍga-nīrandhram śaraiḥ śalabha-nirbharam
raktābhā-sthira-sandhyā-āḍhyam śavaiḥ sa-siddha-puruṣam
raktābhā-sthira-sandhyā-āḍhyam śavaiḥ sa-siddha-puruṣam
16.
It was dense with swords acting as weapons, teeming with arrows like swarms of locusts, rich with a constant reddish twilight, and filled with the corpses of accomplished men (puruṣa).
हारैः ससर्पनिर्मोकं कटैरिद्धं सुसंकुलम् ।
लसल्लतं पताकाभिरुरुभिः कृततोरणम् ॥ १७ ॥
लसल्लतं पताकाभिरुरुभिः कृततोरणम् ॥ १७ ॥
hāraiḥ sasarpanirmokaṃ kaṭairiddhaṃ susaṃkulam ,
lasallataṃ patākābhirurubhiḥ kṛtatoraṇam 17
lasallataṃ patākābhirurubhiḥ kṛtatoraṇam 17
17.
hāraiḥ sa-sarpa-nirmokam kaṭaiḥ iddham su-saṅkulam
patākābhiḥ lasat-latam urubhiḥ kṛta-toraṇam
patākābhiḥ lasat-latam urubhiḥ kṛta-toraṇam
17.
hāraiḥ sa-sarpa-nirmokam kaṭaiḥ iddham su-saṅkulam
patākābhiḥ lasat-latam urubhiḥ kṛta-toraṇam
patākābhiḥ lasat-latam urubhiḥ kṛta-toraṇam
17.
It was adorned with necklaces resembling snake sloughs; the scene was greatly tumultuous due to prominent hips; it had banners that gleamed like creepers, and thighs that formed gateways.
हस्तैः पादैः पल्लवितं शरैः शरवणोपमम् ।
शस्त्रांशुशाद्वलश्यामं शस्त्रपूरैः सकैतकम् ॥ १८ ॥
शस्त्रांशुशाद्वलश्यामं शस्त्रपूरैः सकैतकम् ॥ १८ ॥
hastaiḥ pādaiḥ pallavitaṃ śaraiḥ śaravaṇopamam ,
śastrāṃśuśādvalaśyāmaṃ śastrapūraiḥ sakaitakam 18
śastrāṃśuśādvalaśyāmaṃ śastrapūraiḥ sakaitakam 18
18.
hastaiḥ pādaiḥ pallavitam śaraiḥ śaravaṇa-upamam
śastra-aṃśu-śādvala-śyāmam śastra-pūraiḥ sa-ketakam
śastra-aṃśu-śādvala-śyāmam śastra-pūraiḥ sa-ketakam
18.
hastaiḥ pādaiḥ pallavitam śaraiḥ śaravaṇa-upamam
śastra-aṃśu-śādvala-śyāmam śastra-pūraiḥ sa-ketakam
śastra-aṃśu-śādvala-śyāmam śastra-pūraiḥ sa-ketakam
18.
It blossomed with hands and feet, resembled a thicket of arrows (śara) due to the many shafts, appeared dark like a green meadow made of weapon-rays, and was adorned with countless weapons resembling Ketaka flowers.
कीर्णमायुधमालाभिरुन्मत्तमिव भैरवम् ।
फुल्लाशोकवनाकारं शस्त्रसंघट्टवह्निभिः ॥ १९ ॥
फुल्लाशोकवनाकारं शस्त्रसंघट्टवह्निभिः ॥ १९ ॥
kīrṇamāyudhamālābhirunmattamiva bhairavam ,
phullāśokavanākāraṃ śastrasaṃghaṭṭavahnibhiḥ 19
phullāśokavanākāraṃ śastrasaṃghaṭṭavahnibhiḥ 19
19.
kīrṇam āyudhamālābhiḥ unmattam iva bhairavam
phullāśokavanākāram śastrasaṅghaṭṭavahnibhiḥ
phullāśokavanākāram śastrasaṅghaṭṭavahnibhiḥ
19.
kīrṇam āyudhamālābhiḥ unmattam iva bhairavam
phullāśokavanākāram śastrasaṅghaṭṭavahnibhiḥ
phullāśokavanākāram śastrasaṅghaṭṭavahnibhiḥ
19.
It was covered with arrays of weapons, appearing frenzied like Bhairava, and resembled a blossoming Ashoka forest due to the fires ignited by the clash of weapons.
उदघुंघुमहाशब्दैर्विद्रवत्सिद्धनायकैः ।
सौवर्णनगराकारं बालार्ककचितायुधैः ॥ २० ॥
सौवर्णनगराकारं बालार्ककचितायुधैः ॥ २० ॥
udaghuṃghumahāśabdairvidravatsiddhanāyakaiḥ ,
sauvarṇanagarākāraṃ bālārkakacitāyudhaiḥ 20
sauvarṇanagarākāraṃ bālārkakacitāyudhaiḥ 20
20.
udaghuṃghumahāśabdaiḥ vidravatsiddhanāyakaiḥ
sauvarṇanagarākāram bālārkakacitāyudhaiḥ
sauvarṇanagarākāram bālārkakacitāyudhaiḥ
20.
udaghuṃghumahāśabdaiḥ vidravatsiddhanāyakaiḥ
sauvarṇanagarākāram bālārkakacitāyudhaiḥ
sauvarṇanagarākāram bālārkakacitāyudhaiḥ
20.
It echoed with tremendous 'ghuṃghuṃ' sounds, causing the chiefs of the Siddhas to flee, and it appeared like a golden city, with weapons shining like the rising sun.
प्रासासिशक्तिचक्रर्ष्टिमुद्गरारणिताम्बरम् ।
वहद्रक्तनदीरंहः प्रोह्यमानशवोत्करम् ॥ २१ ॥
वहद्रक्तनदीरंहः प्रोह्यमानशवोत्करम् ॥ २१ ॥
prāsāsiśakticakrarṣṭimudgarāraṇitāmbaram ,
vahadraktanadīraṃhaḥ prohyamānaśavotkaram 21
vahadraktanadīraṃhaḥ prohyamānaśavotkaram 21
21.
prāsasiśakticakrarṣṭimudgarārṇitāmbaram
vahadraktanadīraṃhaḥ prohyamānaśavotkaram
vahadraktanadīraṃhaḥ prohyamānaśavotkaram
21.
prāsasiśakticakrarṣṭimudgarārṇitāmbaram
vahadraktanadīraṃhaḥ prohyamānaśavotkaram
vahadraktanadīraṃhaḥ prohyamānaśavotkaram
21.
Its sky was made to resound by spears, swords, lances (śakti), discs, javelins (ṛṣṭi), and hammers (mudgara); it featured swift-flowing rivers of blood that swept away piles of corpses.
भुशुण्डीशक्तिकुन्तासिशूलपाषाणसंकुलम् ।
शूलशस्त्राहतिच्छन्नकबन्धपतनान्वितम् ॥ २२ ॥
शूलशस्त्राहतिच्छन्नकबन्धपतनान्वितम् ॥ २२ ॥
bhuśuṇḍīśaktikuntāsiśūlapāṣāṇasaṃkulam ,
śūlaśastrāhaticchannakabandhapatanānvitam 22
śūlaśastrāhaticchannakabandhapatanānvitam 22
22.
bhuśuṇḍīśaktikuntāsiśūlapāṣāṇasaṅkulam
śūlaśastrāhatichannakabandhapatanānvitam
śūlaśastrāhatichannakabandhapatanānvitam
22.
bhuśuṇḍīśaktikuntāsiśūlapāṣāṇasaṅkulam
śūlaśastrāhatichannakabandhapatanānvitam
śūlaśastrāhatichannakabandhapatanānvitam
22.
It was crowded with "bhuśuṇḍi" weapons, lances (śakti), spears (kunta), swords, pikes (śūla), and stones; and it featured the falling of headless trunks, overwhelmed by the impact of pikes and other weapons.
कालताण्डववेतालकुलारब्धहलारवम् ।
शून्ये रणाङ्गणे दीप्तौ पद्मसिन्ध्वो रथौ चलौ ॥ २३ ॥
शून्ये रणाङ्गणे दीप्तौ पद्मसिन्ध्वो रथौ चलौ ॥ २३ ॥
kālatāṇḍavavetālakulārabdhahalāravam ,
śūnye raṇāṅgaṇe dīptau padmasindhvo rathau calau 23
śūnye raṇāṅgaṇe dīptau padmasindhvo rathau calau 23
23.
kālatāṇḍavavetālakulārabdhahalāravam śūnye
raṇāṅgaṇe dīptau padmasindhvo rathau calau
raṇāṅgaṇe dīptau padmasindhvo rathau calau
23.
śūnye raṇāṅgaṇe kālatāṇḍavavetālakulārabdhahalāravam
dīptau calau padmasindhvo rathau
dīptau calau padmasindhvo rathau
23.
On the empty battlefield, the two moving, resplendent chariots of Padma and Sindhu sounded with a terrible roar, as if it were initiated by a host of vetālas (goblins) performing the dance of death (kāla tāṇḍava).
अदृश्येतां नभश्चिह्नौ चन्द्रसूर्यौ दिवीव तौ ।
चक्रशूलभुशुण्ड्यृष्टिप्रासायुधसमाकुला ॥ २४ ॥
चक्रशूलभुशुण्ड्यृष्टिप्रासायुधसमाकुला ॥ २४ ॥
adṛśyetāṃ nabhaścihnau candrasūryau divīva tau ,
cakraśūlabhuśuṇḍyṛṣṭiprāsāyudhasamākulā 24
cakraśūlabhuśuṇḍyṛṣṭiprāsāyudhasamākulā 24
24.
adṛśyetām nabhaḥ cihnau candrasūryau divi iva
tau cakraśūlabhuśuṇḍyṛṣṭiprāsāyudhasamākulā
tau cakraśūlabhuśuṇḍyṛṣṭiprāsāyudhasamākulā
24.
tau cakraśūlabhuśuṇḍyṛṣṭiprāsāyudhasamākulā
nabhaḥ cihnau candrasūryau iva divi adṛśyetām
nabhaḥ cihnau candrasūryau iva divi adṛśyetām
24.
They (the chariots/warriors) appeared like the celestial bodies, the Moon and Sun, in the sky, completely filled with (weapons like) discs, lances, short guns (bhuśuṇḍi), spears, and javelins.
सहस्रेण सहस्रेण वीराणां परिवारितौ ।
विचरन्तौ यथाकामं मण्डलैर्विततारवैः ॥ २५ ॥
विचरन्तौ यथाकामं मण्डलैर्विततारवैः ॥ २५ ॥
sahasreṇa sahasreṇa vīrāṇāṃ parivāritau ,
vicarantau yathākāmaṃ maṇḍalairvitatāravaiḥ 25
vicarantau yathākāmaṃ maṇḍalairvitatāravaiḥ 25
25.
sahasreṇa sahasreṇa vīrāṇām parivāritau
vicarantau yathākāmam maṇḍaiḥ vitatāravaiḥ
vicarantau yathākāmam maṇḍaiḥ vitatāravaiḥ
25.
sahasreṇa sahasreṇa vīrāṇām parivāritau (tau)
yathākāmam maṇḍalaiḥ vitatāravaiḥ vicarantau
yathākāmam maṇḍalaiḥ vitatāravaiḥ vicarantau
25.
Surrounded by thousands upon thousands of heroes, they (the chariots/warriors) moved about at will, with their troop formations (maṇḍala) echoing with widespread roars.
सचीत्कारमहाचक्रपिष्टानेकमृतामृतौ ।
तरन्तौ रक्तसरितौ मत्तवारणलीलया ॥ २६ ॥
तरन्तौ रक्तसरितौ मत्तवारणलीलया ॥ २६ ॥
sacītkāramahācakrapiṣṭānekamṛtāmṛtau ,
tarantau raktasaritau mattavāraṇalīlayā 26
tarantau raktasaritau mattavāraṇalīlayā 26
26.
sachītkāramahācakrapiṣṭānekmṛtāmṛtau
tarantau raktasaritau mattavāraṇalīlayā
tarantau raktasaritau mattavāraṇalīlayā
26.
sachītkāramahācakrapiṣṭānekmṛtāmṛtau
tarantau raktasaritau mattavāraṇalīlayā
tarantau raktasaritau mattavāraṇalīlayā
26.
They (the chariots/warriors), having crushed countless dead and undead beings beneath their great, screeching wheels, crossed the rivers of blood with the majestic gait of intoxicated elephants.
केशशैवलसंपन्ने चक्रचक्रजलेन्दुके ।
वहच्चक्राहतिक्षोभपातिताकुलवारणौ ॥ २७ ॥
वहच्चक्राहतिक्षोभपातिताकुलवारणौ ॥ २७ ॥
keśaśaivalasaṃpanne cakracakrajalenduke ,
vahaccakrāhatikṣobhapātitākulavāraṇau 27
vahaccakrāhatikṣobhapātitākulavāraṇau 27
27.
keśaśaivalasampanne cakracakrajaleduke
vahaccakrāhatikṣobhapātitākulavāraṇau
vahaccakrāhatikṣobhapātitākulavāraṇau
27.
keśaśaivalasampanne cakracakrajaleduke
vahaccakrāhatikṣobhapātitākulavāraṇau
vahaccakrāhatikṣobhapātitākulavāraṇau
27.
In a battlefield made rich with hair (of fallen warriors) resembling algae, and where wheels (of chariots) are like whirlpools and moon-like reflections in the water, the two (heroes) caused agitated elephants to fall due to the disturbance from the impact of their moving wheels.
मणिमुक्ताझणत्काररणत्कूबरकारवौ ।
वाताहतपताकाग्रपटत्पटपटारवौ ॥ २८ ॥
वाताहतपताकाग्रपटत्पटपटारवौ ॥ २८ ॥
maṇimuktājhaṇatkāraraṇatkūbarakāravau ,
vātāhatapatākāgrapaṭatpaṭapaṭāravau 28
vātāhatapatākāgrapaṭatpaṭapaṭāravau 28
28.
maṇimuktājhaṇatkāraraṇatkūbarakāravau
vātāhatapatākāgrapaṭatpaṭapaṭāravau
vātāhatapatākāgrapaṭatpaṭapaṭāravau
28.
maṇimuktājhaṇatkāraraṇatkūbarakāravau
vātāhatapatākāgrapaṭatpaṭapaṭāravau
vātāhatapatākāgrapaṭatpaṭapaṭāravau
28.
The two (heroes), whose chariot poles rattled with the clanging of jewels and pearls, and whose banner tips, struck by the wind, created a flapping, rustling sound.
अनुयातौ महावीरैर्भूरिमिर्भीरुसैनिकैः ।
धारा वमद्भिः कुन्तानां शराणां धनुषामपि ॥ २९ ॥
धारा वमद्भिः कुन्तानां शराणां धनुषामपि ॥ २९ ॥
anuyātau mahāvīrairbhūrimirbhīrusainikaiḥ ,
dhārā vamadbhiḥ kuntānāṃ śarāṇāṃ dhanuṣāmapi 29
dhārā vamadbhiḥ kuntānāṃ śarāṇāṃ dhanuṣāmapi 29
29.
anuyātau mahāvīraiḥ bhūribhiḥ bhīrusainikaiḥ
dhārāḥ vamadbhiḥ kuntānām śarāṇām dhanuṣām api
dhārāḥ vamadbhiḥ kuntānām śarāṇām dhanuṣām api
29.
bhūribhiḥ mahāvīraiḥ bhīrusainikaiḥ kuntānām
śarāṇām dhanuṣām api dhārāḥ vamadbhiḥ anuyātau
śarāṇām dhanuṣām api dhārāḥ vamadbhiḥ anuyātau
29.
The two (heroes) were followed by many great warriors and fearful soldiers, who were continuously discharging streams of spears, arrows, and even bows.
शक्तीनां प्रासशङ्कूनां चक्राणां कचतां रणे ।
तत्र तौ क्षणमावृत्ये मण्डले भूमिकुण्डले ॥ ३० ॥
तत्र तौ क्षणमावृत्ये मण्डले भूमिकुण्डले ॥ ३० ॥
śaktīnāṃ prāsaśaṅkūnāṃ cakrāṇāṃ kacatāṃ raṇe ,
tatra tau kṣaṇamāvṛtye maṇḍale bhūmikuṇḍale 30
tatra tau kṣaṇamāvṛtye maṇḍale bhūmikuṇḍale 30
30.
śaktīnām prāsaśaṅkūnām cakrāṇām kacatām raṇe
tatra tau kṣaṇam āvṛtye maṇḍale bhūmikuṇḍale
tatra tau kṣaṇam āvṛtye maṇḍale bhūmikuṇḍale
30.
tatra tau kṣaṇam maṇḍale bhūmikuṇḍale āvṛtye
śaktīnām prāsaśaṅkūnām cakrāṇām kacatām raṇe
śaktīnām prāsaśaṅkūnām cakrāṇām kacatām raṇe
30.
Amidst spears, lances, and discuses glittering in battle, the two (heroes) there for a moment moved in circles, forming a pattern like an earring on the ground.
उभौ व्यतिबभूवाते संमुखावायुधावुभौ ।
नाराचधारानिकरविक्षेपकरकध्वनौ ॥ ३१ ॥
नाराचधारानिकरविक्षेपकरकध्वनौ ॥ ३१ ॥
ubhau vyatibabhūvāte saṃmukhāvāyudhāvubhau ,
nārācadhārānikaravikṣepakarakadhvanau 31
nārācadhārānikaravikṣepakarakadhvanau 31
31.
ubhau vyatibabhūvāte sammukhau āyudhau
ubhau nārācadhārānikaravikṣepakarakadhvanau
ubhau nārācadhārānikaravikṣepakarakadhvanau
31.
ubhau āyudhau sammukhau ubhau
nārācadhārānikaravikṣepakarakadhvanau vyatibabhūvāte
nārācadhārānikaravikṣepakarakadhvanau vyatibabhūvāte
31.
Both, armed and facing each other, engaged in battle, creating a sound like hailstones from the dense showers of arrows.
अन्योन्यमपि गर्जन्तौ मत्ताब्धिजलदाविव ।
तयोः प्रहरतोर्बाणा वसुधानरसिंहयोः ॥ ३२ ॥
तयोः प्रहरतोर्बाणा वसुधानरसिंहयोः ॥ ३२ ॥
anyonyamapi garjantau mattābdhijaladāviva ,
tayoḥ praharatorbāṇā vasudhānarasiṃhayoḥ 32
tayoḥ praharatorbāṇā vasudhānarasiṃhayoḥ 32
32.
anyonyam api garjantau matta abdhi jaladau iva
tayoḥ praharatoḥ bāṇāḥ vasudhā narasiṃhayoḥ
tayoḥ praharatoḥ bāṇāḥ vasudhā narasiṃhayoḥ
32.
anyonyam api matta abdhi jaladau iva garjantau
tayoḥ vasudhā narasiṃhayoḥ praharatoḥ bāṇāḥ
tayoḥ vasudhā narasiṃhayoḥ praharatoḥ bāṇāḥ
32.
They roared at each other like two furious ocean-clouds. As Vasudha and Narasimha struck, their arrows...
पाषाणमुसलाकारा व्योमविस्तारिणोऽभवन् ।
करवालमुखाः केचिन्मुद्गराननकाः परे ॥ ३३ ॥
करवालमुखाः केचिन्मुद्गराननकाः परे ॥ ३३ ॥
pāṣāṇamusalākārā vyomavistāriṇo'bhavan ,
karavālamukhāḥ kecinmudgarānanakāḥ pare 33
karavālamukhāḥ kecinmudgarānanakāḥ pare 33
33.
pāṣāṇamusalākārāḥ vyomavistāriṇaḥ abhavan
karavālamukhāḥ kecit mudgarānanakāḥ pare
karavālamukhāḥ kecit mudgarānanakāḥ pare
33.
pāṣāṇamusalākārāḥ vyomavistāriṇaḥ abhavan.
kecit karavālamukhāḥ.
pare mudgarānanakāḥ
kecit karavālamukhāḥ.
pare mudgarānanakāḥ
33.
Their arrows became like stone clubs, stretching across the sky. Some had sword-like tips, while others had mace-like tips.
शितचक्रमुखाः केचित्केचित्परशुवक्त्रकाः ।
केचिच्छक्तिमुखाः केचित्केचिच्छूलशिलामुखाः ।
त्रिशूलवदनाः केचित्स्थूला इव महाशिलाः ॥ ३४ ॥
केचिच्छक्तिमुखाः केचित्केचिच्छूलशिलामुखाः ।
त्रिशूलवदनाः केचित्स्थूला इव महाशिलाः ॥ ३४ ॥
śitacakramukhāḥ kecitkecitparaśuvaktrakāḥ ,
kecicchaktimukhāḥ kecitkecicchūlaśilāmukhāḥ ,
triśūlavadanāḥ kecitsthūlā iva mahāśilāḥ 34
kecicchaktimukhāḥ kecitkecicchūlaśilāmukhāḥ ,
triśūlavadanāḥ kecitsthūlā iva mahāśilāḥ 34
34.
śitacakramukhāḥ kecit kecit
paraśuvakṭrakāḥ kecit śaktimukhāḥ
kecit kecit śūlaśilāmukhāḥ triśūlavadanāḥ
kecit sthūlāḥ iva mahāśilāḥ
paraśuvakṭrakāḥ kecit śaktimukhāḥ
kecit kecit śūlaśilāmukhāḥ triśūlavadanāḥ
kecit sthūlāḥ iva mahāśilāḥ
34.
kecit śitacakramukhāḥ.
kecit paraśuvakṭrakāḥ.
kecit śaktimukhāḥ.
kecit śūlaśilāmukhāḥ.
kecit triśūlavadanāḥ mahāśilāḥ iva sthūlāḥ
kecit paraśuvakṭrakāḥ.
kecit śaktimukhāḥ.
kecit śūlaśilāmukhāḥ.
kecit triśūlavadanāḥ mahāśilāḥ iva sthūlāḥ
34.
Some arrows had sharp disc-like tips, others had axe-like tips. Some were shaped like spears, while others had tips like spikes and stones. Some even had trident-like forms, as massive as large boulders.
प्रलयपवनपातिताः शिलौघा इव निपतन्ति शिलीमुखास्तदा स्म ।
प्रमिलितमभवत्तयोस्तदानीं प्रलयविजृम्भितसिन्धुसंभ्रमेण ॥ ३५ ॥
प्रमिलितमभवत्तयोस्तदानीं प्रलयविजृम्भितसिन्धुसंभ्रमेण ॥ ३५ ॥
pralayapavanapātitāḥ śilaughā iva nipatanti śilīmukhāstadā sma ,
pramilitamabhavattayostadānīṃ pralayavijṛmbhitasindhusaṃbhrameṇa 35
pramilitamabhavattayostadānīṃ pralayavijṛmbhitasindhusaṃbhrameṇa 35
35.
pralayapavanapātitāḥ śilaughāḥ iva
nipatanti śilīmukhāḥ tadā sma
pramilitaṃ abhavat tayoḥ tadānīm
pralayavijṛmbhitasindhusaṃbhramaṇa
nipatanti śilīmukhāḥ tadā sma
pramilitaṃ abhavat tayoḥ tadānīm
pralayavijṛmbhitasindhusaṃbhramaṇa
35.
tadā śilīmukhāḥ pralayapavanapātitāḥ śilaughāḥ iva nipatanti sma.
tadānīm tayoḥ pralayavijṛmbhitasindhusaṃbhramaṇa pramilitaṃ abhavat.
tadānīm tayoḥ pralayavijṛmbhitasindhusaṃbhramaṇa pramilitaṃ abhavat.
35.
Then, the arrows fell like masses of rocks dislodged by the wind of cosmic dissolution. At that moment, their encounter became as tumultuous as the ocean surging during the cosmic dissolution.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47 (current chapter)
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216