योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-4, chapter-24
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
महानरकसाम्राज्ये मत्तदुष्कृतवारणाः ।
आशाशरशलाकाढ्या दुर्जया हीन्द्रियारयः ॥ १ ॥
महानरकसाम्राज्ये मत्तदुष्कृतवारणाः ।
आशाशरशलाकाढ्या दुर्जया हीन्द्रियारयः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
mahānarakasāmrājye mattaduṣkṛtavāraṇāḥ ,
āśāśaraśalākāḍhyā durjayā hīndriyārayaḥ 1
mahānarakasāmrājye mattaduṣkṛtavāraṇāḥ ,
āśāśaraśalākāḍhyā durjayā hīndriyārayaḥ 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca mahānaraka-sāmrājye matta-duṣkṛta-vāraṇāḥ
āśā-śara-śalākā-āḍhyāḥ durjayāḥ hi indriya-arayāḥ
āśā-śara-śalākā-āḍhyāḥ durjayāḥ hi indriya-arayāḥ
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca hi indriya-arayāḥ mahānaraka-sāmrājye
matta-duṣkṛta-vāraṇāḥ āśā-śara-śalākā-āḍhyāḥ durjayāḥ
matta-duṣkṛta-vāraṇāḥ āśā-śara-śalākā-āḍhyāḥ durjayāḥ
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Indeed, these enemies, the senses, are difficult to conquer. They are like maddened elephants of wicked deeds in the great kingdom of hell, laden with the sharp arrows of desires.
स्वाश्रयं प्रथमं देहं कृतघ्ना नाशयन्ति ये ।
ते कुकार्यमहाकोशा दुर्जयाः स्वेन्द्रियारयः ॥ २ ॥
ते कुकार्यमहाकोशा दुर्जयाः स्वेन्द्रियारयः ॥ २ ॥
svāśrayaṃ prathamaṃ dehaṃ kṛtaghnā nāśayanti ye ,
te kukāryamahākośā durjayāḥ svendriyārayaḥ 2
te kukāryamahākośā durjayāḥ svendriyārayaḥ 2
2.
svāśrayam prathamam deham kṛtaghnāḥ nāśayanti ye
te kukārya-mahā-kośāḥ durjayāḥ sva-indriya-arayāḥ
te kukārya-mahā-kośāḥ durjayāḥ sva-indriya-arayāḥ
2.
ye kṛtaghnāḥ prathamam svāśrayam deham nāśayanti,
te sva-indriya-arayāḥ kukārya-mahā-kośāḥ durjayāḥ
te sva-indriya-arayāḥ kukārya-mahā-kośāḥ durjayāḥ
2.
Those ungrateful individuals who first destroy their own body, which is their primary support, are indeed great treasuries of wicked actions; their very own senses are unconquerable enemies.
कलेवरालयं प्राप्य विषयामिषगृध्नुकाः ।
अक्षगृध्रा विवल्गन्ति कार्याकार्योग्रपक्षिणः ॥ ३ ॥
अक्षगृध्रा विवल्गन्ति कार्याकार्योग्रपक्षिणः ॥ ३ ॥
kalevarālayaṃ prāpya viṣayāmiṣagṛdhnukāḥ ,
akṣagṛdhrā vivalganti kāryākāryograpakṣiṇaḥ 3
akṣagṛdhrā vivalganti kāryākāryograpakṣiṇaḥ 3
3.
kalevara-ālayam prāpya viṣaya-āmiṣa-gṛdhnukāḥ
akṣa-gṛdhrāḥ vivālganti kārya-akārya-ugra-pakṣiṇaḥ
akṣa-gṛdhrāḥ vivālganti kārya-akārya-ugra-pakṣiṇaḥ
3.
(te) akṣa-gṛdhrāḥ viṣaya-āmiṣa-gṛdhnukāḥ
kārya-akārya-ugra-pakṣiṇaḥ kalevara-ālayam prāpya vivālganti
kārya-akārya-ugra-pakṣiṇaḥ kalevara-ālayam prāpya vivālganti
3.
Having taken up residence in the body, the sense-vultures, greedy for the bait of sense objects and fierce birds of both proper and improper actions, riot and leap about.
विवेकतन्तुजालेन गृहीता येन ते शठाः ।
तस्याङ्गानि न लुम्पन्ति पाशा नागबलं यथा ॥ ४ ॥
तस्याङ्गानि न लुम्पन्ति पाशा नागबलं यथा ॥ ४ ॥
vivekatantujālena gṛhītā yena te śaṭhāḥ ,
tasyāṅgāni na lumpanti pāśā nāgabalaṃ yathā 4
tasyāṅgāni na lumpanti pāśā nāgabalaṃ yathā 4
4.
viveka-tantu-jālena gṛhītāḥ yena te śaṭhāḥ
tasya aṅgāni na lumpanti pāśāḥ nāga-balam yathā
tasya aṅgāni na lumpanti pāśāḥ nāga-balam yathā
4.
yena viveka-tantu-jālena te śaṭhāḥ gṛhītāḥ,
tasya aṅgāni (te śaṭhāḥ) na lumpanti,
yathā pāśāḥ nāga-balam (na lumpanti).
tasya aṅgāni (te śaṭhāḥ) na lumpanti,
yathā pāśāḥ nāga-balam (na lumpanti).
4.
Those deceitful ones (the senses), if caught by the net of the threads of discrimination, do not harm that person's limbs, just as ropes cannot restrain the might of an elephant.
आपातरमणीयेषु रमते विषयेषु यः ।
विवेकधनवानस्मिन्कुकलेवरपत्तने ॥ ५ ॥
विवेकधनवानस्मिन्कुकलेवरपत्तने ॥ ५ ॥
āpātaramaṇīyeṣu ramate viṣayeṣu yaḥ ,
vivekadhanavānasminkukalevarapattane 5
vivekadhanavānasminkukalevarapattane 5
5.
āpāta-ramaṇīyeṣu ramate viṣayeṣu yaḥ /
viveka-dhanavān asmin kukalevara-pattane
viveka-dhanavān asmin kukalevara-pattane
5.
yaḥ āpāta-ramaṇīyeṣu viṣayeṣu ramate /
asmin kukalevara-pattane viveka-dhanavān
asmin kukalevara-pattane viveka-dhanavān
5.
One who delights in objects that are charming only at first glance (āpāta-ramaṇīya) [is one kind of person]. [Another is] one who is rich in discernment (viveka) while residing in this city of a wretched body (kukaslevara).
इन्द्रियारिभिरन्तस्थैरवशो नाभिभूयते ।
न तथा सुखिता भूपा मृन्मयोग्रपुरीजुषः ॥ ६ ॥
न तथा सुखिता भूपा मृन्मयोग्रपुरीजुषः ॥ ६ ॥
indriyāribhirantasthairavaśo nābhibhūyate ,
na tathā sukhitā bhūpā mṛnmayograpurījuṣaḥ 6
na tathā sukhitā bhūpā mṛnmayograpurījuṣaḥ 6
6.
indriya-aribhiḥ antastaiḥ avaśaḥ na abhibhūyate /
na tathā sukhitāḥ bhūpāḥ mṛn-maya-ugra-purī-juṣaḥ
na tathā sukhitāḥ bhūpāḥ mṛn-maya-ugra-purī-juṣaḥ
6.
[saḥ] antastaiḥ indriya-aribhiḥ avaśaḥ na abhibhūyate
/ mṛn-maya-ugra-purī-juṣaḥ bhūpāḥ tathā sukhitāḥ na
/ mṛn-maya-ugra-purī-juṣaḥ bhūpāḥ tathā sukhitāḥ na
6.
Such a one (rich in discernment) is not helplessly overcome by the internal enemies (arī) of the senses (indriya). Kings residing in terrible cities made of clay (mṛnmayo-ugra-purī) are not as happy as such a person.
यथा स्वाधीनमनसः स्वशरीरपुरीश्वराः ।
आक्रान्तेन्द्रियभृत्यस्य सुगृहीतमनोरिपोः ॥ ७ ॥
आक्रान्तेन्द्रियभृत्यस्य सुगृहीतमनोरिपोः ॥ ७ ॥
yathā svādhīnamanasaḥ svaśarīrapurīśvarāḥ ,
ākrāntendriyabhṛtyasya sugṛhītamanoripoḥ 7
ākrāntendriyabhṛtyasya sugṛhītamanoripoḥ 7
7.
yathā svādhīna-manasaḥ sva-śarīra-purī-īśvarāḥ /
ākrānta-indriya-bhṛtyasya su-gṛhīta-manaḥ-ripoḥ
ākrānta-indriya-bhṛtyasya su-gṛhīta-manaḥ-ripoḥ
7.
yathā svādhīna-manasaḥ sva-śarīra-purī-īśvarāḥ /
ākrānta-indriya-bhṛtyasya su-gṛhīta-manaḥ-ripoḥ
ākrānta-indriya-bhṛtyasya su-gṛhīta-manaḥ-ripoḥ
7.
Just as those who are masters of their own body-city (sva-śarīra-purī-īśvara) and whose minds are self-controlled (svādhīna-manas) [are truly happy], so too is the one whose sense-servants (indriya-bhṛtya) are subjugated (ākrānta) and whose enemy-mind (mano-ripu) is well-captured (sugṛhīta).
वसन्त इव मञ्जर्यो वर्धन्ते शुद्धबुद्धयः ।
प्रक्षीणचित्तदर्पस्य निगृहीतेन्द्रियद्विषः ॥ ८ ॥
प्रक्षीणचित्तदर्पस्य निगृहीतेन्द्रियद्विषः ॥ ८ ॥
vasanta iva mañjaryo vardhante śuddhabuddhayaḥ ,
prakṣīṇacittadarpasya nigṛhītendriyadviṣaḥ 8
prakṣīṇacittadarpasya nigṛhītendriyadviṣaḥ 8
8.
vasante iva mañjaryaḥ vardhante śuddha-buddhayaḥ /
pra-kṣīṇa-citta-darpasya ni-gṛhīta-indriya-dviṣaḥ
pra-kṣīṇa-citta-darpasya ni-gṛhīta-indriya-dviṣaḥ
8.
pra-kṣīṇa-citta-darpasya ni-gṛhīta-indriya-dviṣaḥ
śuddha-buddhayaḥ vasante iva mañjaryaḥ vardhante
śuddha-buddhayaḥ vasante iva mañjaryaḥ vardhante
8.
Like sprouts (mañjarī) in spring (vasanta), pure intellects (śuddha-buddhi) grow for one whose mind's arrogance (citta-darpa) is completely diminished (prakṣīṇa) and whose sense-enemies (indriya-dviṣ) are subdued (nigṛhīta).
पद्मिन्य इव हेमन्ते क्षीयन्ते भोगवासनाः ।
तावन्निशीथवेताला वल्गन्ति हृदि वासनाः ॥ ९ ॥
तावन्निशीथवेताला वल्गन्ति हृदि वासनाः ॥ ९ ॥
padminya iva hemante kṣīyante bhogavāsanāḥ ,
tāvanniśīthavetālā valganti hṛdi vāsanāḥ 9
tāvanniśīthavetālā valganti hṛdi vāsanāḥ 9
9.
padminyaḥ iva hemante kṣīyante bhogavāsanāḥ |
tāvat niśīthavetālā valganti hṛdi vāsanāḥ ||
tāvat niśīthavetālā valganti hṛdi vāsanāḥ ||
9.
hemante padminyaḥ iva bhogavāsanāḥ kṣīyante
tāvat niśīthavetālā vāsanāḥ hṛdi valganti
tāvat niśīthavetālā vāsanāḥ hṛdi valganti
9.
Just as lotus flowers wither in winter, desires for worldly enjoyments (bhogavāsanāḥ) dwindle. Until they are fully eradicated, latent impressions (vāsanāḥ) dance in the heart like nocturnal goblins.
एकतत्त्वदृढाभ्यासाद्यावन्न विजितं मनः ।
भृत्योऽभिमतकर्तृत्वान्मन्त्री सत्कार्यकारणात् ॥ १० ॥
भृत्योऽभिमतकर्तृत्वान्मन्त्री सत्कार्यकारणात् ॥ १० ॥
ekatattvadṛḍhābhyāsādyāvanna vijitaṃ manaḥ ,
bhṛtyo'bhimatakartṛtvānmantrī satkāryakāraṇāt 10
bhṛtyo'bhimatakartṛtvānmantrī satkāryakāraṇāt 10
10.
ekatattvadṛḍhābhyāsāt yāvat na vijitam manaḥ |
bhṛtyaḥ abhimatakartṛtvāt mantrī satkāryakāraṇāt ||
bhṛtyaḥ abhimatakartṛtvāt mantrī satkāryakāraṇāt ||
10.
yāvat manaḥ ekatattvadṛḍhābhyāsāt na vijitam
bhṛtyaḥ abhimatakartṛtvāt mantrī satkāryakāraṇāt
bhṛtyaḥ abhimatakartṛtvāt mantrī satkāryakāraṇāt
10.
As long as the mind (manaḥ) is not subdued through the firm practice of a single principle (ekatattva), it acts like a servant by performing desired tasks, [and like] a minister by accomplishing beneficial work.
सामन्तश्चेन्द्रियाक्रान्तेर्मनो मन्ये विवेकिनः ।
लालनात्स्निग्धललना पालनात्पावनः पिता ॥ ११ ॥
लालनात्स्निग्धललना पालनात्पावनः पिता ॥ ११ ॥
sāmantaścendriyākrāntermano manye vivekinaḥ ,
lālanātsnigdhalalanā pālanātpāvanaḥ pitā 11
lālanātsnigdhalalanā pālanātpāvanaḥ pitā 11
11.
sāmantaḥ ca indriyākrānteḥ manaḥ manye vivekinaḥ
| lālanāt snigdhalalanā pālanāt pāvanaḥ pitā ||
| lālanāt snigdhalalanā pālanāt pāvanaḥ pitā ||
11.
aham manye vivekinaḥ manaḥ ca indriyākrānteḥ
sāmantaḥ lālanāt snigdhalalanā pālanāt pāvanaḥ pitā
sāmantaḥ lālanāt snigdhalalanā pālanāt pāvanaḥ pitā
11.
And I consider the mind (manaḥ) of the discerning person to be like a chieftain (sāmanta) in dealing with the assault of the senses; [it is like] an affectionate woman (snigdhalalanā) through its fondness, and a purifying father (pāvana pitā) through its protective quality.
सुहृदुत्तमविश्वासान्मनो मन्ये मनीषिणाम् ।
स्वालोकितः शास्त्रदृशा बुद्ध्यान्तः स्वानुभावितः ॥ १२ ॥
स्वालोकितः शास्त्रदृशा बुद्ध्यान्तः स्वानुभावितः ॥ १२ ॥
suhṛduttamaviśvāsānmano manye manīṣiṇām ,
svālokitaḥ śāstradṛśā buddhyāntaḥ svānubhāvitaḥ 12
svālokitaḥ śāstradṛśā buddhyāntaḥ svānubhāvitaḥ 12
12.
suhṛt uttamaviśvāsāt manaḥ manye manīṣiṇām |
svālokitaḥ śāstradṛśā buddhyā antaḥ svānubhāvitaḥ ||
svālokitaḥ śāstradṛśā buddhyā antaḥ svānubhāvitaḥ ||
12.
aham manye manīṣiṇām manaḥ
uttamaviśvāsāt suhṛt [tat manaḥ]
śāstradṛśā svālokitaḥ buddhyā
antaḥ svānubhāvitaḥ [ca bhavati]
uttamaviśvāsāt suhṛt [tat manaḥ]
śāstradṛśā svālokitaḥ buddhyā
antaḥ svānubhāvitaḥ [ca bhavati]
12.
I consider the mind (manaḥ) of the wise (manīṣin) to be like a true friend (suhṛt) due to its supreme trust. [This mind is also] one that is well-observed through scriptural insight (śāstradṛśā) and self-experienced (svānubhāvita) internally by the intellect (buddhi).
प्रयच्छति परां सिद्धिं त्यक्त्वात्मानं मनःपिता ।
सुदृष्टः सुपरामृष्टः सुदृढः सुप्रबोधितः ॥ १३ ॥
सुदृष्टः सुपरामृष्टः सुदृढः सुप्रबोधितः ॥ १३ ॥
prayacchati parāṃ siddhiṃ tyaktvātmānaṃ manaḥpitā ,
sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ 13
sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ 13
13.
prayacchati parām siddhim tyaktvā ātmānam manaḥ
pitā sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ
pitā sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ
13.
manaḥ pitā tyaktvā ātmānam parām siddhim prayacchati
sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ
sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ
13.
The mind, which is like a father or guide, bestows supreme spiritual attainment (siddhim) when one has relinquished the individual self (ātman). It is well-perceived, thoroughly considered, firmly established, and fully awakened.
सुगुणे योजितो भाति हृदि हृद्यो मनोमणिः ।
जन्मवृक्षकुठाराणि तथोदर्कोदयानि च ॥ १४ ॥
जन्मवृक्षकुठाराणि तथोदर्कोदयानि च ॥ १४ ॥
suguṇe yojito bhāti hṛdi hṛdyo manomaṇiḥ ,
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathodarkodayāni ca 14
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathodarkodayāni ca 14
14.
suguṇe yojitaḥ bhāti hṛdi hṛdyaḥ manomaṇiḥ
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathā udarkodayāni ca
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathā udarkodayāni ca
14.
suguṇe yojitaḥ manomaṇiḥ hṛdi hṛdyaḥ bhāti
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathā udarkodayāni ca
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathā udarkodayāni ca
14.
The mind-jewel (manomaṇiḥ), when joined with excellent qualities, shines captivatingly in the heart. It is indeed an axe for the tree of (repeated) births (saṃsāra), and it also ensures favorable future outcomes.
दिशत्येवं मनोमन्त्री कर्माणि शुभकर्मणि ।
एवं मनोमणिं राम बहुपङ्ककलङ्कितम् ॥ १५ ॥
एवं मनोमणिं राम बहुपङ्ककलङ्कितम् ॥ १५ ॥
diśatyevaṃ manomantrī karmāṇi śubhakarmaṇi ,
evaṃ manomaṇiṃ rāma bahupaṅkakalaṅkitam 15
evaṃ manomaṇiṃ rāma bahupaṅkakalaṅkitam 15
15.
diśati evam manomantrī karmāṇi śubhakarmaṇi
evam manomaṇim rāma bahupaṅkakalankitam
evam manomaṇim rāma bahupaṅkakalankitam
15.
evam manomantrī śubhakarmaṇi karmāṇi diśati
evam rāma bahupaṅkakalankitam manomaṇim
evam rāma bahupaṅkakalankitam manomaṇim
15.
Thus, the mind, acting as a counselor (manomantrī), directs (one to perform) auspicious actions (karma). Therefore, O Rama, (this is) the mind-jewel (manomaṇiḥ), which is stained with much impurity.
विवेकवारिणा सिद्ध्ये प्रक्षाल्यालोकवान्भव ।
भवभूमिषु भीमासु विवेकविकलो वसन् ॥ १६ ॥
भवभूमिषु भीमासु विवेकविकलो वसन् ॥ १६ ॥
vivekavāriṇā siddhye prakṣālyālokavānbhava ,
bhavabhūmiṣu bhīmāsu vivekavikalo vasan 16
bhavabhūmiṣu bhīmāsu vivekavikalo vasan 16
16.
vivekavāriṇā siddhye prakṣālya ālokavān bhava
bhavabhūmiṣu bhīmāsu vivekavikalaḥ vasan
bhavabhūmiṣu bhīmāsu vivekavikalaḥ vasan
16.
vivekavāriṇā prakṣālya siddhye ālokavān bhava
bhīmāsu bhavabhūmiṣu vivekavikalaḥ vasan
bhīmāsu bhavabhūmiṣu vivekavikalaḥ vasan
16.
Cleanse (the mind-jewel) with the water of discrimination (viveka) to achieve spiritual accomplishment (siddhim), and become enlightened. Otherwise, dwelling in the dreadful realms of existence (saṃsāra), one remains devoid of discrimination (viveka).
मा पतोत्पातपूर्णासु विवशः प्राकृतो यथा ।
संसारमायामुदितामनर्थशतसंकुलाम् ॥ १७ ॥
संसारमायामुदितामनर्थशतसंकुलाम् ॥ १७ ॥
mā patotpātapūrṇāsu vivaśaḥ prākṛto yathā ,
saṃsāramāyāmuditāmanarthaśatasaṃkulām 17
saṃsāramāyāmuditāmanarthaśatasaṃkulām 17
17.
mā pata utpātapūrṇāsu vivaśaḥ prākṛtaḥ yathā
saṃsāramāyām uditām anarthaśatasaṃkulām
saṃsāramāyām uditām anarthaśatasaṃkulām
17.
tvam vivaśaḥ prākṛtaḥ yathā utpātapūrṇāsu
uditām anarthaśatasaṃkulām saṃsāramāyām mā pata
uditām anarthaśatasaṃkulām saṃsāramāyām mā pata
17.
Do not fall helplessly, like an ordinary person, in situations full of calamities, into this arisen illusion (māyā) of the cycle of rebirth (saṃsāra), which is entangled with hundreds of misfortunes.
मा महामोहमिहिकामिमां त्वमवधीरय ।
विवेकं परमाश्रित्य बुद्ध्या सत्यमवेक्ष्य च ॥ १८ ॥
विवेकं परमाश्रित्य बुद्ध्या सत्यमवेक्ष्य च ॥ १८ ॥
mā mahāmohamihikāmimāṃ tvamavadhīraya ,
vivekaṃ paramāśritya buddhyā satyamavekṣya ca 18
vivekaṃ paramāśritya buddhyā satyamavekṣya ca 18
18.
mā mahāmohamihikām imām tvam avadhīraya
vivekam param āśritya buddhyā satyam avekṣya ca
vivekam param āśritya buddhyā satyam avekṣya ca
18.
tvam imām mahāmohamihikām mā avadhīraya.
param vivekam āśritya ca buddhyā satyam avekṣya
param vivekam āśritya ca buddhyā satyam avekṣya
18.
You should not disregard this great mist of delusion (mahāmoha). Instead, by resorting to supreme discrimination (viveka) and perceiving the truth with your intellect (buddhi).
इन्द्रियारीनलं जित्वा तीर्णो भव भवार्णवात् ।
असत्येव शरीरेऽस्मिन्सुखदुःखेष्वसत्सु च ॥ १९ ॥
असत्येव शरीरेऽस्मिन्सुखदुःखेष्वसत्सु च ॥ १९ ॥
indriyārīnalaṃ jitvā tīrṇo bhava bhavārṇavāt ,
asatyeva śarīre'sminsukhaduḥkheṣvasatsu ca 19
asatyeva śarīre'sminsukhaduḥkheṣvasatsu ca 19
19.
indriyārīn alam jitvā tīrṇaḥ bhava bhavārṇavāt
asati eva śarīre asmin sukhaduḥkheṣu asatsu ca
asati eva śarīre asmin sukhaduḥkheṣu asatsu ca
19.
tvam indriyārīn alam jitvā,
bhavārṇavāt tīrṇaḥ bhava.
asmin śarīre asati eva,
sukhaduḥkheṣu ca asatsu
bhavārṇavāt tīrṇaḥ bhava.
asmin śarīre asati eva,
sukhaduḥkheṣu ca asatsu
19.
Having thoroughly conquered the enemies of the senses, cross over from the ocean of existence (saṃsāra). This applies especially as this body is impermanent and both joys and sorrows are likewise transient.
दामव्यालकटन्यायो मा ते भवतु राघव ।
भीमभासदृढस्थित्या त्वं यास्यसि विशोकताम् ॥ २० ॥
भीमभासदृढस्थित्या त्वं यास्यसि विशोकताम् ॥ २० ॥
dāmavyālakaṭanyāyo mā te bhavatu rāghava ,
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvaṃ yāsyasi viśokatām 20
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvaṃ yāsyasi viśokatām 20
20.
dāmavyālakaṭanyāyaḥ mā te bhavatu rāghava
bhīmabhāsa dṛḍhasthityā tvam yāsyasi viśokatām
bhīmabhāsa dṛḍhasthityā tvam yāsyasi viśokatām
20.
rāghava,
te dāmavyālakaṭanyāyaḥ mā bhavatu.
tvam bhīmabhāsa dṛḍhasthityā viśokatām yāsyasi
te dāmavyālakaṭanyāyaḥ mā bhavatu.
tvam bhīmabhāsa dṛḍhasthityā viśokatām yāsyasi
20.
O Raghava, may the fallacy of mistaking a rope for a snake or an inert object (kaṭa) not apply to you. Instead, by adopting a firm resolve like Bhīma's, you will attain freedom from sorrow.
अयमहमिति निश्चयो वृथा यस्तमलमपास्य महामते स्वबुद्ध्या ।
यदितरदवलम्ब्य तत्पदं त्वं व्रज पिब भुङ्क्ष्व न बध्यसे मनस्कः ॥ २१ ॥
यदितरदवलम्ब्य तत्पदं त्वं व्रज पिब भुङ्क्ष्व न बध्यसे मनस्कः ॥ २१ ॥
ayamahamiti niścayo vṛthā yastamalamapāsya mahāmate svabuddhyā ,
yaditaradavalambya tatpadaṃ tvaṃ vraja piba bhuṅkṣva na badhyase manaskaḥ 21
yaditaradavalambya tatpadaṃ tvaṃ vraja piba bhuṅkṣva na badhyase manaskaḥ 21
21.
ayam aham iti niścayaḥ vṛthā yaḥ tam
alam apāsya mahāmate svabuddhyā | yat
itarat avalambya tat padam tvam vraja
piba bhuṅkṣva na badhyase manaskaḥ ||
alam apāsya mahāmate svabuddhyā | yat
itarat avalambya tat padam tvam vraja
piba bhuṅkṣva na badhyase manaskaḥ ||
21.
mahāmate yaḥ ayam aham iti niścayaḥ vṛthā tam alam svabuddhyā apāsya tvam yat itarat avalambya tat padam vraja,
piba,
bhuṅkṣva,
(ca) manaskaḥ na badhyase
piba,
bhuṅkṣva,
(ca) manaskaḥ na badhyase
21.
O great-minded one, that conviction "I am this" which is fruitless, completely abandon it with your own intellect. Instead, relying on that other (true) state, attain that ultimate state. Then, drink and enjoy; you will not be bound by mental attachments.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24 (current chapter)
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216