Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-4, chapter-24

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
महानरकसाम्राज्ये मत्तदुष्कृतवारणाः ।
आशाशरशलाकाढ्या दुर्जया हीन्द्रियारयः ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
mahānarakasāmrājye mattaduṣkṛtavāraṇāḥ ,
āśāśaraśalākāḍhyā durjayā hīndriyārayaḥ 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca mahānaraka-sāmrājye matta-duṣkṛta-vāraṇāḥ
āśā-śara-śalākā-āḍhyāḥ durjayāḥ hi indriya-arayāḥ
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca hi indriya-arayāḥ mahānaraka-sāmrājye
matta-duṣkṛta-vāraṇāḥ āśā-śara-śalākā-āḍhyāḥ durjayāḥ
1. Śrī Vasiṣṭha said: Indeed, these enemies, the senses, are difficult to conquer. They are like maddened elephants of wicked deeds in the great kingdom of hell, laden with the sharp arrows of desires.
1. וַסִשְׁטְהָ (המורה המכובד) אמר: בממלכת הגיהנום הגדולה, אויבי החושים הם כמו פילי פרא של מעשים רעים, חמושים בחצי התשוקה, וקשה מאוד לנצחם.
स्वाश्रयं प्रथमं देहं कृतघ्ना नाशयन्ति ये ।
ते कुकार्यमहाकोशा दुर्जयाः स्वेन्द्रियारयः ॥ २ ॥
svāśrayaṃ prathamaṃ dehaṃ kṛtaghnā nāśayanti ye ,
te kukāryamahākośā durjayāḥ svendriyārayaḥ 2
2. svāśrayam prathamam deham kṛtaghnāḥ nāśayanti ye
te kukārya-mahā-kośāḥ durjayāḥ sva-indriya-arayāḥ
2. ye kṛtaghnāḥ prathamam svāśrayam deham nāśayanti,
te sva-indriya-arayāḥ kukārya-mahā-kośāḥ durjayāḥ
2. Those ungrateful individuals who first destroy their own body, which is their primary support, are indeed great treasuries of wicked actions; their very own senses are unconquerable enemies.
2. כפויי טובה אלה, שמשמידים תחילה את הגוף המשמש להם מקלט, והם אוצרות גדולים של מעשים רעים – אויבי החושים הפנימיים הללו קשים לניצחון.
कलेवरालयं प्राप्य विषयामिषगृध्नुकाः ।
अक्षगृध्रा विवल्गन्ति कार्याकार्योग्रपक्षिणः ॥ ३ ॥
kalevarālayaṃ prāpya viṣayāmiṣagṛdhnukāḥ ,
akṣagṛdhrā vivalganti kāryākāryograpakṣiṇaḥ 3
3. kalevara-ālayam prāpya viṣaya-āmiṣa-gṛdhnukāḥ
akṣa-gṛdhrāḥ vivālganti kārya-akārya-ugra-pakṣiṇaḥ
3. (te) akṣa-gṛdhrāḥ viṣaya-āmiṣa-gṛdhnukāḥ
kārya-akārya-ugra-pakṣiṇaḥ kalevara-ālayam prāpya vivālganti
3. Having taken up residence in the body, the sense-vultures, greedy for the bait of sense objects and fierce birds of both proper and improper actions, riot and leap about.
3. לאחר שהגיעו למשכן הגוף, כשהם רעבים לבשר אובייקטי החושים, עייטי החושים – עופות אכזריים של מותר ואסור – חגים ומשתוללים.
विवेकतन्तुजालेन गृहीता येन ते शठाः ।
तस्याङ्गानि न लुम्पन्ति पाशा नागबलं यथा ॥ ४ ॥
vivekatantujālena gṛhītā yena te śaṭhāḥ ,
tasyāṅgāni na lumpanti pāśā nāgabalaṃ yathā 4
4. viveka-tantu-jālena gṛhītāḥ yena te śaṭhāḥ
tasya aṅgāni na lumpanti pāśāḥ nāga-balam yathā
4. yena viveka-tantu-jālena te śaṭhāḥ gṛhītāḥ,
tasya aṅgāni (te śaṭhāḥ) na lumpanti,
yathā pāśāḥ nāga-balam (na lumpanti).
4. Those deceitful ones (the senses), if caught by the net of the threads of discrimination, do not harm that person's limbs, just as ropes cannot restrain the might of an elephant.
4. מי שלכד את הרמאים הללו ברשת חוטיו של הניתוח ההגיוני והאבחנה, איבריו אינם נפגעים על ידיהם, כשם שכבלים אינם יכולים לפגוע בכוחו של פיל אדיר.
आपातरमणीयेषु रमते विषयेषु यः ।
विवेकधनवानस्मिन्कुकलेवरपत्तने ॥ ५ ॥
āpātaramaṇīyeṣu ramate viṣayeṣu yaḥ ,
vivekadhanavānasminkukalevarapattane 5
5. āpāta-ramaṇīyeṣu ramate viṣayeṣu yaḥ /
viveka-dhanavān asmin kukalevara-pattane
5. yaḥ āpāta-ramaṇīyeṣu viṣayeṣu ramate /
asmin kukalevara-pattane viveka-dhanavān
5. One who delights in objects that are charming only at first glance (āpāta-ramaṇīya) [is one kind of person]. [Another is] one who is rich in discernment (viveka) while residing in this city of a wretched body (kukaslevara).
5. האדם העשיר באבחנה ושיקול דעת בעיר הגוף העלובה הזו, ואינו מתפתה ליהנות מאובייקטים של החושים המקסימים רק במבט ראשון,
इन्द्रियारिभिरन्तस्थैरवशो नाभिभूयते ।
न तथा सुखिता भूपा मृन्मयोग्रपुरीजुषः ॥ ६ ॥
indriyāribhirantasthairavaśo nābhibhūyate ,
na tathā sukhitā bhūpā mṛnmayograpurījuṣaḥ 6
6. indriya-aribhiḥ antastaiḥ avaśaḥ na abhibhūyate /
na tathā sukhitāḥ bhūpāḥ mṛn-maya-ugra-purī-juṣaḥ
6. [saḥ] antastaiḥ indriya-aribhiḥ avaśaḥ na abhibhūyate
/ mṛn-maya-ugra-purī-juṣaḥ bhūpāḥ tathā sukhitāḥ na
6. Such a one (rich in discernment) is not helplessly overcome by the internal enemies (arī) of the senses (indriya). Kings residing in terrible cities made of clay (mṛnmayo-ugra-purī) are not as happy as such a person.
6. אינו מוכרע או נשלט בידי אויבי החושים השוכנים בתוכו. אפילו מלכים השוכנים במבצרי חימר בצורים אינם מאושרים כך,
यथा स्वाधीनमनसः स्वशरीरपुरीश्वराः ।
आक्रान्तेन्द्रियभृत्यस्य सुगृहीतमनोरिपोः ॥ ७ ॥
yathā svādhīnamanasaḥ svaśarīrapurīśvarāḥ ,
ākrāntendriyabhṛtyasya sugṛhītamanoripoḥ 7
7. yathā svādhīna-manasaḥ sva-śarīra-purī-īśvarāḥ /
ākrānta-indriya-bhṛtyasya su-gṛhīta-manaḥ-ripoḥ
7. yathā svādhīna-manasaḥ sva-śarīra-purī-īśvarāḥ /
ākrānta-indriya-bhṛtyasya su-gṛhīta-manaḥ-ripoḥ
7. Just as those who are masters of their own body-city (sva-śarīra-purī-īśvara) and whose minds are self-controlled (svādhīna-manas) [are truly happy], so too is the one whose sense-servants (indriya-bhṛtya) are subjugated (ākrānta) and whose enemy-mind (mano-ripu) is well-captured (sugṛhīta).
7. כמו אלה שחשיבתם נתונה לשליטתם, השולטים בעיר גופם, שהכניעו את משרתי החושים ולכדו היטב את אויב החשיבה.
वसन्त इव मञ्जर्यो वर्धन्ते शुद्धबुद्धयः ।
प्रक्षीणचित्तदर्पस्य निगृहीतेन्द्रियद्विषः ॥ ८ ॥
vasanta iva mañjaryo vardhante śuddhabuddhayaḥ ,
prakṣīṇacittadarpasya nigṛhītendriyadviṣaḥ 8
8. vasante iva mañjaryaḥ vardhante śuddha-buddhayaḥ /
pra-kṣīṇa-citta-darpasya ni-gṛhīta-indriya-dviṣaḥ
8. pra-kṣīṇa-citta-darpasya ni-gṛhīta-indriya-dviṣaḥ
śuddha-buddhayaḥ vasante iva mañjaryaḥ vardhante
8. Like sprouts (mañjarī) in spring (vasanta), pure intellects (śuddha-buddhi) grow for one whose mind's arrogance (citta-darpa) is completely diminished (prakṣīṇa) and whose sense-enemies (indriya-dviṣ) are subdued (nigṛhīta).
8. עבור מי שיהירות החשיבה שלו נעלמה ואויבי חושיו רוסנו, תבונות טהורות משגשגות כמו ניצני פרחים באביב.
पद्मिन्य इव हेमन्ते क्षीयन्ते भोगवासनाः ।
तावन्निशीथवेताला वल्गन्ति हृदि वासनाः ॥ ९ ॥
padminya iva hemante kṣīyante bhogavāsanāḥ ,
tāvanniśīthavetālā valganti hṛdi vāsanāḥ 9
9. padminyaḥ iva hemante kṣīyante bhogavāsanāḥ |
tāvat niśīthavetālā valganti hṛdi vāsanāḥ ||
9. hemante padminyaḥ iva bhogavāsanāḥ kṣīyante
tāvat niśīthavetālā vāsanāḥ hṛdi valganti
9. Just as lotus flowers wither in winter, desires for worldly enjoyments (bhogavāsanāḥ) dwindle. Until they are fully eradicated, latent impressions (vāsanāḥ) dance in the heart like nocturnal goblins.
9. התשוקות להנאה נובלות כמו חבצלות מים בחורף; אך עד אז, רשמי התשוקה הנושנים משתוללים בלב כמו שדי לילה.
एकतत्त्वदृढाभ्यासाद्यावन्न विजितं मनः ।
भृत्योऽभिमतकर्तृत्वान्मन्त्री सत्कार्यकारणात् ॥ १० ॥
ekatattvadṛḍhābhyāsādyāvanna vijitaṃ manaḥ ,
bhṛtyo'bhimatakartṛtvānmantrī satkāryakāraṇāt 10
10. ekatattvadṛḍhābhyāsāt yāvat na vijitam manaḥ |
bhṛtyaḥ abhimatakartṛtvāt mantrī satkāryakāraṇāt ||
10. yāvat manaḥ ekatattvadṛḍhābhyāsāt na vijitam
bhṛtyaḥ abhimatakartṛtvāt mantrī satkāryakāraṇāt
10. As long as the mind (manaḥ) is not subdued through the firm practice of a single principle (ekatattva), it acts like a servant by performing desired tasks, [and like] a minister by accomplishing beneficial work.
10. כל עוד לא שואב הריסון על החשיבה מתוך תרגול נחוש של המציאות האחת – אך כשהיא נכבשת, היא הופכת למשרתת הממלאת את המבוקש, וליועצת המבצעת מעשים טובים.
सामन्तश्चेन्द्रियाक्रान्तेर्मनो मन्ये विवेकिनः ।
लालनात्स्निग्धललना पालनात्पावनः पिता ॥ ११ ॥
sāmantaścendriyākrāntermano manye vivekinaḥ ,
lālanātsnigdhalalanā pālanātpāvanaḥ pitā 11
11. sāmantaḥ ca indriyākrānteḥ manaḥ manye vivekinaḥ
| lālanāt snigdhalalanā pālanāt pāvanaḥ pitā ||
11. aham manye vivekinaḥ manaḥ ca indriyākrānteḥ
sāmantaḥ lālanāt snigdhalalanā pālanāt pāvanaḥ pitā
11. And I consider the mind (manaḥ) of the discerning person to be like a chieftain (sāmanta) in dealing with the assault of the senses; [it is like] an affectionate woman (snigdhalalanā) through its fondness, and a purifying father (pāvana pitā) through its protective quality.
11. החשיבה של בעל האבחנה נחשבת לשליטה כשהיא מנצחת את החושים; בעדנתה היא כמו אישה אוהבת, ובשמירתה היא כמו אב מטהר.
सुहृदुत्तमविश्वासान्मनो मन्ये मनीषिणाम् ।
स्वालोकितः शास्त्रदृशा बुद्ध्यान्तः स्वानुभावितः ॥ १२ ॥
suhṛduttamaviśvāsānmano manye manīṣiṇām ,
svālokitaḥ śāstradṛśā buddhyāntaḥ svānubhāvitaḥ 12
12. suhṛt uttamaviśvāsāt manaḥ manye manīṣiṇām |
svālokitaḥ śāstradṛśā buddhyā antaḥ svānubhāvitaḥ ||
12. aham manye manīṣiṇām manaḥ
uttamaviśvāsāt suhṛt [tat manaḥ]
śāstradṛśā svālokitaḥ buddhyā
antaḥ svānubhāvitaḥ [ca bhavati]
12. I consider the mind (manaḥ) of the wise (manīṣin) to be like a true friend (suhṛt) due to its supreme trust. [This mind is also] one that is well-observed through scriptural insight (śāstradṛśā) and self-experienced (svānubhāvita) internally by the intellect (buddhi).
12. עבור החכמים, החשיבה נחשבת לרע נאמן ביותר בזכות אמון רב. כשהיא נבחנת כראוי בעיני הכתבים ומורגשת פנימה באמצעות התבונה,
प्रयच्छति परां सिद्धिं त्यक्त्वात्मानं मनःपिता ।
सुदृष्टः सुपरामृष्टः सुदृढः सुप्रबोधितः ॥ १३ ॥
prayacchati parāṃ siddhiṃ tyaktvātmānaṃ manaḥpitā ,
sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ 13
13. prayacchati parām siddhim tyaktvā ātmānam manaḥ
pitā sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ
13. manaḥ pitā tyaktvā ātmānam parām siddhim prayacchati
sudṛṣṭaḥ suparāmṛṣṭaḥ sudṛḍhaḥ suprabodhitaḥ
13. The mind, which is like a father or guide, bestows supreme spiritual attainment (siddhim) when one has relinquished the individual self (ātman). It is well-perceived, thoroughly considered, firmly established, and fully awakened.
13. אבי החשיבה מעניק את ההישג העליון תוך שהוא מוותר על עצמו. כשהוא נצפה היטב, נבחן לעומק, יציב ונעור לחלוטין,
सुगुणे योजितो भाति हृदि हृद्यो मनोमणिः ।
जन्मवृक्षकुठाराणि तथोदर्कोदयानि च ॥ १४ ॥
suguṇe yojito bhāti hṛdi hṛdyo manomaṇiḥ ,
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathodarkodayāni ca 14
14. suguṇe yojitaḥ bhāti hṛdi hṛdyaḥ manomaṇiḥ
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathā udarkodayāni ca
14. suguṇe yojitaḥ manomaṇiḥ hṛdi hṛdyaḥ bhāti
janmavṛkṣakuṭhārāṇi tathā udarkodayāni ca
14. The mind-jewel (manomaṇiḥ), when joined with excellent qualities, shines captivatingly in the heart. It is indeed an axe for the tree of (repeated) births (saṃsāra), and it also ensures favorable future outcomes.
14. פנינת החשיבה, כשהיא משולבת במידות טובות, זורחת בנועם בלב; היא משמשת גרזן לעץ הלידות מחדש ומביאה לתוצאות נעלות בעתיד.
दिशत्येवं मनोमन्त्री कर्माणि शुभकर्मणि ।
एवं मनोमणिं राम बहुपङ्ककलङ्कितम् ॥ १५ ॥
diśatyevaṃ manomantrī karmāṇi śubhakarmaṇi ,
evaṃ manomaṇiṃ rāma bahupaṅkakalaṅkitam 15
15. diśati evam manomantrī karmāṇi śubhakarmaṇi
evam manomaṇim rāma bahupaṅkakalankitam
15. evam manomantrī śubhakarmaṇi karmāṇi diśati
evam rāma bahupaṅkakalankitam manomaṇim
15. Thus, the mind, acting as a counselor (manomantrī), directs (one to perform) auspicious actions (karma). Therefore, O Rama, (this is) the mind-jewel (manomaṇiḥ), which is stained with much impurity.
15. כך שר-החשיבה מורה על מעשים טהורים בעשיית הטוב. לפיכך, רָאמָה, את פנינת החשיבה הזו המוכתמת בבוץ רב,
विवेकवारिणा सिद्ध्ये प्रक्षाल्यालोकवान्भव ।
भवभूमिषु भीमासु विवेकविकलो वसन् ॥ १६ ॥
vivekavāriṇā siddhye prakṣālyālokavānbhava ,
bhavabhūmiṣu bhīmāsu vivekavikalo vasan 16
16. vivekavāriṇā siddhye prakṣālya ālokavān bhava
bhavabhūmiṣu bhīmāsu vivekavikalaḥ vasan
16. vivekavāriṇā prakṣālya siddhye ālokavān bhava
bhīmāsu bhavabhūmiṣu vivekavikalaḥ vasan
16. Cleanse (the mind-jewel) with the water of discrimination (viveka) to achieve spiritual accomplishment (siddhim), and become enlightened. Otherwise, dwelling in the dreadful realms of existence (saṃsāra), one remains devoid of discrimination (viveka).
16. שטוף במי האבחנה למען הגשמה, והיה מואר! אם תחיה בעולמות הקיום המבעיתים ללא שיקול דעת,
मा पतोत्पातपूर्णासु विवशः प्राकृतो यथा ।
संसारमायामुदितामनर्थशतसंकुलाम् ॥ १७ ॥
mā patotpātapūrṇāsu vivaśaḥ prākṛto yathā ,
saṃsāramāyāmuditāmanarthaśatasaṃkulām 17
17. mā pata utpātapūrṇāsu vivaśaḥ prākṛtaḥ yathā
saṃsāramāyām uditām anarthaśatasaṃkulām
17. tvam vivaśaḥ prākṛtaḥ yathā utpātapūrṇāsu
uditām anarthaśatasaṃkulām saṃsāramāyām mā pata
17. Do not fall helplessly, like an ordinary person, in situations full of calamities, into this arisen illusion (māyā) of the cycle of rebirth (saṃsāra), which is entangled with hundreds of misfortunes.
17. אל תפול חסר אונים אל מקומות אלה המלאים אסונות כמו אדם פשוט. סבך האשליה הקוסמית של העולמות (סַמְסָארָה-מָאיָה) שקם, ועמו מאות מצוקות,
मा महामोहमिहिकामिमां त्वमवधीरय ।
विवेकं परमाश्रित्य बुद्ध्या सत्यमवेक्ष्य च ॥ १८ ॥
mā mahāmohamihikāmimāṃ tvamavadhīraya ,
vivekaṃ paramāśritya buddhyā satyamavekṣya ca 18
18. mā mahāmohamihikām imām tvam avadhīraya
vivekam param āśritya buddhyā satyam avekṣya ca
18. tvam imām mahāmohamihikām mā avadhīraya.
param vivekam āśritya ca buddhyā satyam avekṣya
18. You should not disregard this great mist of delusion (mahāmoha). Instead, by resorting to supreme discrimination (viveka) and perceiving the truth with your intellect (buddhi).
18. אל תתעלם מערפל הבלבול הגדול הזה! הישען על אבחנה עליונה והתבונן באמת באמצעות התבונה,
इन्द्रियारीनलं जित्वा तीर्णो भव भवार्णवात् ।
असत्येव शरीरेऽस्मिन्सुखदुःखेष्वसत्सु च ॥ १९ ॥
indriyārīnalaṃ jitvā tīrṇo bhava bhavārṇavāt ,
asatyeva śarīre'sminsukhaduḥkheṣvasatsu ca 19
19. indriyārīn alam jitvā tīrṇaḥ bhava bhavārṇavāt
asati eva śarīre asmin sukhaduḥkheṣu asatsu ca
19. tvam indriyārīn alam jitvā,
bhavārṇavāt tīrṇaḥ bhava.
asmin śarīre asati eva,
sukhaduḥkheṣu ca asatsu
19. Having thoroughly conquered the enemies of the senses, cross over from the ocean of existence (saṃsāra). This applies especially as this body is impermanent and both joys and sorrows are likewise transient.
19. נצח לחלוטין את אויבי החושים וחצה את אוקיינוס הקיום התופעתי! שהרי גוף זה אינו אמיתי, וכך גם ההנאות והסבל אינם אמיתיים,
दामव्यालकटन्यायो मा ते भवतु राघव ।
भीमभासदृढस्थित्या त्वं यास्यसि विशोकताम् ॥ २० ॥
dāmavyālakaṭanyāyo mā te bhavatu rāghava ,
bhīmabhāsadṛḍhasthityā tvaṃ yāsyasi viśokatām 20
20. dāmavyālakaṭanyāyaḥ mā te bhavatu rāghava
bhīmabhāsa dṛḍhasthityā tvam yāsyasi viśokatām
20. rāghava,
te dāmavyālakaṭanyāyaḥ mā bhavatu.
tvam bhīmabhāsa dṛḍhasthityā viśokatām yāsyasi
20. O Raghava, may the fallacy of mistaking a rope for a snake or an inert object (kaṭa) not apply to you. Instead, by adopting a firm resolve like Bhīma's, you will attain freedom from sorrow.
20. שלא יתרחש בך משל דָאמַה, וְיָאלַה וְקַטַה, רָאגְהַוַה! באמצעות יציבותם האיתנה של בְהִימַה, בְהָאסַה ודְרִדְהַה, תגיע למצב נטול צער.
अयमहमिति निश्चयो वृथा यस्तमलमपास्य महामते स्वबुद्ध्या ।
यदितरदवलम्ब्य तत्पदं त्वं व्रज पिब भुङ्क्ष्व न बध्यसे मनस्कः ॥ २१ ॥
ayamahamiti niścayo vṛthā yastamalamapāsya mahāmate svabuddhyā ,
yaditaradavalambya tatpadaṃ tvaṃ vraja piba bhuṅkṣva na badhyase manaskaḥ 21
21. ayam aham iti niścayaḥ vṛthā yaḥ tam
alam apāsya mahāmate svabuddhyā | yat
itarat avalambya tat padam tvam vraja
piba bhuṅkṣva na badhyase manaskaḥ ||
21. mahāmate yaḥ ayam aham iti niścayaḥ vṛthā tam alam svabuddhyā apāsya tvam yat itarat avalambya tat padam vraja,
piba,
bhuṅkṣva,
(ca) manaskaḥ na badhyase
21. O great-minded one, that conviction "I am this" which is fruitless, completely abandon it with your own intellect. Instead, relying on that other (true) state, attain that ultimate state. Then, drink and enjoy; you will not be bound by mental attachments.
21. השלך לחלוטין בתבונתך את הקביעה הריקה זֶה אֲנִי, בעל תבונה דגולה! כשתתמוך במצב העליון האחר, התהלך, שתה ותהנה – ולא תהיה כבול על ידי פעילות החשיבה.