योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-111
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
इति कल्पान्तसदृशे यत्ते समरसंभ्रमे ।
पतन्तीषूत्पतन्तीषु सेनासु समरेजिरे ॥ १ ॥
इति कल्पान्तसदृशे यत्ते समरसंभ्रमे ।
पतन्तीषूत्पतन्तीषु सेनासु समरेजिरे ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
iti kalpāntasadṛśe yatte samarasaṃbhrame ,
patantīṣūtpatantīṣu senāsu samarejire 1
iti kalpāntasadṛśe yatte samarasaṃbhrame ,
patantīṣūtpatantīṣu senāsu samarejire 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti kalpāntasadṛśe yat te
samarasaṃbhrame patantīṣu utpatantīṣu senāsu samarejire
samarasaṃbhrame patantīṣu utpatantīṣu senāsu samarejire
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca iti yat te kalpāntasadṛśe
samarasaṃbhrame senāsu patantīṣu utpatantīṣu samarejire
samarasaṃbhrame senāsu patantīṣu utpatantīṣu samarejire
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Thus, amidst that battlefield's great agitation, which resembled the dissolution of a cosmic cycle (kalpānta), where armies were falling and rising, they raged intensely in combat.
तूर्यभेरीमहाशङ्खखङ्गेषु खे नदत्सु च ।
धनुर्ध्वनिषु वीराणां तारक्रेंकारकारिषु ॥ २ ॥
धनुर्ध्वनिषु वीराणां तारक्रेंकारकारिषु ॥ २ ॥
tūryabherīmahāśaṅkhakhaṅgeṣu khe nadatsu ca ,
dhanurdhvaniṣu vīrāṇāṃ tārakreṃkārakāriṣu 2
dhanurdhvaniṣu vīrāṇāṃ tārakreṃkārakāriṣu 2
2.
tūryabherīmahāśaṅkhakhaṅgeṣu khe nadatsu ca
dhanurdhvaniṣu vīrāṇām tārakreṃkārakāriṣu
dhanurdhvaniṣu vīrāṇām tārakreṃkārakāriṣu
2.
ca khe tūryabherīmahāśaṅkhakhaṅgeṣu nadatsu
vīrāṇām tārakreṃkārakāriṣu dhanurdhvaniṣu
vīrāṇām tārakreṃkārakāriṣu dhanurdhvaniṣu
2.
And while trumpets, war drums, great conch shells, and swords roared in the sky, along with the loud twanging (kreṃkāra) sounds of the heroes' bows.
अन्योन्यकठिनास्फोटविकटे भटपेटके ।
कवत्कटकटाटोपे कटुकुट्टितकङ्कटे ॥ ३ ॥
कवत्कटकटाटोपे कटुकुट्टितकङ्कटे ॥ ३ ॥
anyonyakaṭhināsphoṭavikaṭe bhaṭapeṭake ,
kavatkaṭakaṭāṭope kaṭukuṭṭitakaṅkaṭe 3
kavatkaṭakaṭāṭope kaṭukuṭṭitakaṅkaṭe 3
3.
anyonya-kaṭhina-āsphoṭa-vikaṭe bhaṭapeṭake
kavat-kaṭakaṭāṭope kaṭukuṭṭita-kaṅkaṭe
kavat-kaṭakaṭāṭope kaṭukuṭṭita-kaṅkaṭe
3.
bhaṭapeṭake anyonya-kaṭhina-āsphoṭa-vikaṭe
kavat-kaṭakaṭāṭope kaṭukuṭṭita-kaṅkaṭe
kavat-kaṭakaṭāṭope kaṭukuṭṭita-kaṅkaṭe
3.
Amidst the throng of formidable soldiers, fierce in their mutual clashing, characterized by the loud, clanking din and the violent pounding of their armors.
किंचित्प्रभज्यमानासु विशत्कश्मासु संगरे ।
विपश्चित्पक्षसेनासु लूयमानलतास्विव ॥ ४ ॥
विपश्चित्पक्षसेनासु लूयमानलतास्विव ॥ ४ ॥
kiṃcitprabhajyamānāsu viśatkaśmāsu saṃgare ,
vipaścitpakṣasenāsu lūyamānalatāsviva 4
vipaścitpakṣasenāsu lūyamānalatāsviva 4
4.
kiṃcit prabhajyamānāsu viśatkaśmāsu saṃgare
vipaścitpakṣasenāsu lūyamānalatāsu iva
vipaścitpakṣasenāsu lūyamānalatāsu iva
4.
saṃgare kiṃcit prabhajyamānāsu viśatkaśmāsu
vipaścitpakṣasenāsu lūyamānalatāsu iva
vipaścitpakṣasenāsu lūyamānalatāsu iva
4.
In this battle, amidst the armies of the wise (vipaścitpakṣa) – some being shattered, others succumbing to weariness – it was as if creepers were being cut down.
उदभूत्पूरयन्नाशा नृपनिर्याणदुन्दुभिः ।
चतुर्धाशनिसंपूर्णकल्पाभ्ररवमांसलः ॥ ५ ॥
चतुर्धाशनिसंपूर्णकल्पाभ्ररवमांसलः ॥ ५ ॥
udabhūtpūrayannāśā nṛpaniryāṇadundubhiḥ ,
caturdhāśanisaṃpūrṇakalpābhraravamāṃsalaḥ 5
caturdhāśanisaṃpūrṇakalpābhraravamāṃsalaḥ 5
5.
udabhūt pūrayan āśāḥ nṛpaniryāṇadundubhiḥ
caturdhā aśanisaṃpūrṇakalpābhraravamāṃsalaḥ
caturdhā aśanisaṃpūrṇakalpābhraravamāṃsalaḥ
5.
nṛpaniryāṇadundubhiḥ udabhūt āśāḥ pūrayan
caturdhā aśanisaṃpūrṇakalpābhraravamāṃsalaḥ
caturdhā aśanisaṃpūrṇakalpābhraravamāṃsalaḥ
5.
The drum announcing the king's departure began to sound, filling all directions. Its mighty roar was robust, like the thunder of the clouds at the end of a cosmic age (kalpa), which are fully charged with four types of thunderbolts.
स्फुटतां कुलशैलानां तुल्यकालमिवोत्कटः ।
स्फुटच्चटचटास्फोटैर्जडिताखिलदिक्तटः ॥ ६ ॥
स्फुटच्चटचटास्फोटैर्जडिताखिलदिक्तटः ॥ ६ ॥
sphuṭatāṃ kulaśailānāṃ tulyakālamivotkaṭaḥ ,
sphuṭaccaṭacaṭāsphoṭairjaḍitākhiladiktaṭaḥ 6
sphuṭaccaṭacaṭāsphoṭairjaḍitākhiladiktaṭaḥ 6
6.
sphuṭatām kulaśailānām tulyakālam iva utkaṭaḥ
sphuṭat caṭacaṭāsphoṭaiḥ jaḍitākhiladiktataḥ
sphuṭat caṭacaṭāsphoṭaiḥ jaḍitākhiladiktataḥ
6.
utkaṭaḥ (saḥ dundubhiḥ) (āsīt)
tulyakālam iva kulaśailānām sphuṭatām
(akarot) sphuṭat caṭacaṭāsphoṭaiḥ
(tena) jaḍitākhiladiktataḥ (saḥ āsīt)
tulyakālam iva kulaśailānām sphuṭatām
(akarot) sphuṭat caṭacaṭāsphoṭaiḥ
(tena) jaḍitākhiladiktataḥ (saḥ āsīt)
6.
So tremendous was its sound, as if it were causing the principal mountains to crack simultaneously. With its bursting, crackling explosions, it rendered all the quarters of space motionless.
लोकपालैरिवाकारैर्नारायणभुजैरिव ।
स चतुर्भिश्चतुर्दिक्कं निर्जगाम महीपतिः ॥ ७ ॥
स चतुर्भिश्चतुर्दिक्कं निर्जगाम महीपतिः ॥ ७ ॥
lokapālairivākārairnārāyaṇabhujairiva ,
sa caturbhiścaturdikkaṃ nirjagāma mahīpatiḥ 7
sa caturbhiścaturdikkaṃ nirjagāma mahīpatiḥ 7
7.
lokapālaiḥ iva ākāraiḥ nārāyaṇabhujaiḥ iva
saḥ caturbhiḥ caturdikkam nirjagāma mahīpatiḥ
saḥ caturbhiḥ caturdikkam nirjagāma mahīpatiḥ
7.
saḥ mahīpatiḥ caturbhiḥ (saha) lokapālaiḥ ākāraiḥ
iva nārāyaṇabhujaiḥ iva caturdikkam nirjagāma
iva nārāyaṇabhujaiḥ iva caturdikkam nirjagāma
7.
The king (mahīpatiḥ) set forth in all four directions with four companions, as if by the world-protectors (lokapāla) in their forms, or like Nārāyaṇa with his four arms.
चतुरङ्गेण महता सैन्येन परिवारितः ।
अट्टालवलयात्कृच्छ्रान्निर्गत्य नगराद्बहिः ॥ ८ ॥
अट्टालवलयात्कृच्छ्रान्निर्गत्य नगराद्बहिः ॥ ८ ॥
caturaṅgeṇa mahatā sainyena parivāritaḥ ,
aṭṭālavalayātkṛcchrānnirgatya nagarādbahiḥ 8
aṭṭālavalayātkṛcchrānnirgatya nagarādbahiḥ 8
8.
caturaṅgeṇa mahatā sainyena parivāritaḥ
aṭṭālavalayāt kṛcchrāt nirgatya nagarāt bahiḥ
aṭṭālavalayāt kṛcchrāt nirgatya nagarāt bahiḥ
8.
mahatā caturaṅgeṇa sainyena parivāritaḥ (saḥ) kṛcchrāt
aṭṭālavalayāt nirgatya nagarāt bahiḥ (agacchat)
aṭṭālavalayāt nirgatya nagarāt bahiḥ (agacchat)
8.
Accompanied by a great four-division army, he departed, having with difficulty emerged from the fortified circle of watchtowers and gone outside the city.
ददर्शात्मबलं रिक्तं बलवद्रिपुमण्डलम् ।
गर्जन्तं च लयाकृत्या भीमं युद्धोद्धतार्णवम् ॥ ९ ॥
गर्जन्तं च लयाकृत्या भीमं युद्धोद्धतार्णवम् ॥ ९ ॥
dadarśātmabalaṃ riktaṃ balavadripumaṇḍalam ,
garjantaṃ ca layākṛtyā bhīmaṃ yuddhoddhatārṇavam 9
garjantaṃ ca layākṛtyā bhīmaṃ yuddhoddhatārṇavam 9
9.
dadarśa ātma-balam riktam balavat-ripu-maṇḍalam
garjantam ca layā-kṛtyā bhīmam yuddha-uddhata-arṇavam
garjantam ca layā-kṛtyā bhīmam yuddha-uddhata-arṇavam
9.
(saḥ) ātma-balam riktam dadarśa balavat-ripu-maṇḍalam ca
layā-kṛtyā garjantam bhīmam yuddha-uddhata-arṇavam (dadarśa)
layā-kṛtyā garjantam bhīmam yuddha-uddhata-arṇavam (dadarśa)
9.
He saw his own strength (ātman) depleted, and a mighty enemy host roaring like the form of dissolution, a terrible ocean stirred up for battle.
शरसीकरनीरन्ध्रं मकरव्यूहसंकुलम् ।
वारणव्यूहवलितं तरङ्गव्यूहविस्तृतम् ॥ १० ॥
वारणव्यूहवलितं तरङ्गव्यूहविस्तृतम् ॥ १० ॥
śarasīkaranīrandhraṃ makaravyūhasaṃkulam ,
vāraṇavyūhavalitaṃ taraṅgavyūhavistṛtam 10
vāraṇavyūhavalitaṃ taraṅgavyūhavistṛtam 10
10.
śara-sīkara-nīrandhram makara-vyūha-saṅkulam
vāraṇa-vyūha-valitam taraṅga-vyūha-vistṛtam
vāraṇa-vyūha-valitam taraṅga-vyūha-vistṛtam
10.
(tat) śara-sīkara-nīrandhram makara-vyūha-saṅkulam
vāraṇa-vyūha-valitam taraṅga-vyūha-vistṛtam (āsīt)
vāraṇa-vyūha-valitam taraṅga-vyūha-vistṛtam (āsīt)
10.
(The ocean of the enemy army was) dense with spray-like arrows, crowded with formations of marine monsters (makara), surrounded by arrays of elephants, and spread out with arrays of waves.
चक्रावर्तवहद्व्यूहकल्लोलकलितान्तरम् ।
चलद्रथशतावर्तं पताकालहरीगणम् ॥ ११ ॥
चलद्रथशतावर्तं पताकालहरीगणम् ॥ ११ ॥
cakrāvartavahadvyūhakallolakalitāntaram ,
caladrathaśatāvartaṃ patākālaharīgaṇam 11
caladrathaśatāvartaṃ patākālaharīgaṇam 11
11.
cakra-āvarta-vahad-vyūha-kallola-kalita-antaram
calat-ratha-śata-āvartam patākā-laharī-gaṇam
calat-ratha-śata-āvartam patākā-laharī-gaṇam
11.
(tat) cakra-āvarta-vahad-vyūha-kallola-kalita-antaram
calat-ratha-śata-āvartam patākā-laharī-gaṇam (āsīt)
calat-ratha-śata-āvartam patākā-laharī-gaṇam (āsīt)
11.
(It had) its interior filled with surging waves of formations that were like whirlpools of chariots, with hundreds of moving chariots forming whirlpools, and with groups of banners resembling waves.
प्रस्फुरच्छत्रफेनाढ्यं हयहेषितफीत्कृतम् ।
समुल्लसद्धेतिजलं कचद्धाराकरं परम् ॥ १२ ॥
समुल्लसद्धेतिजलं कचद्धाराकरं परम् ॥ १२ ॥
prasphuracchatraphenāḍhyaṃ hayaheṣitaphītkṛtam ,
samullasaddhetijalaṃ kacaddhārākaraṃ param 12
samullasaddhetijalaṃ kacaddhārākaraṃ param 12
12.
prasphurat-chatra-phena-āḍhyam haya-heṣita-phīt-kṛtam
samullasat-dheti-jalam kacat-dhārā-karam param
samullasat-dheti-jalam kacat-dhārā-karam param
12.
(tat) prasphurat-chatra-phena-āḍhyam haya-heṣita-phīt-kṛtam
samullasat-dheti-jalam kacat-dhārā-karam param (āsīt)
samullasat-dheti-jalam kacat-dhārā-karam param (āsīt)
12.
(It was) rich with foam-like shimmering umbrellas, made noisy by the neighing of horses, with weapons (dheti) like sparkling water, and with flashing streams; indeed, a mighty sight.
तरत्तरलमातङ्गतुरङ्गौघतरङ्गकम् ।
हेत्यम्भसि कचत्पापमुद्यद्गुलुगुलोदरम् ॥ १३ ॥
हेत्यम्भसि कचत्पापमुद्यद्गुलुगुलोदरम् ॥ १३ ॥
tarattaralamātaṅgaturaṅgaughataraṅgakam ,
hetyambhasi kacatpāpamudyadgulugulodaram 13
hetyambhasi kacatpāpamudyadgulugulodaram 13
13.
tarat-tarala-mātaṅga-turaṅga-ogha-taraṅgakam
heti-ambhasi kacat-pāpa-udyat-gulugula-udaram
heti-ambhasi kacat-pāpa-udyat-gulugula-udaram
13.
tarat-tarala-mātaṅga-turaṅga-ogha-taraṅgakam
heti-ambhasi kacat-pāpa-udyat-gulugula-udaram
heti-ambhasi kacat-pāpa-udyat-gulugula-udaram
13.
It was characterized by waves consisting of multitudes of swimming, restless elephants and horses; in its weapon-like waters, evil manifested; and its interior made a rising, gurgling sound.
दरीदलनसंक्षुब्धमरुज्जनितघुंघुमम् ।
नतोन्नतकृताद्रीन्द्रमहास्पन्दशरीरकम् ॥ १४ ॥
नतोन्नतकृताद्रीन्द्रमहास्पन्दशरीरकम् ॥ १४ ॥
darīdalanasaṃkṣubdhamarujjanitaghuṃghumam ,
natonnatakṛtādrīndramahāspandaśarīrakam 14
natonnatakṛtādrīndramahāspandaśarīrakam 14
14.
darī-dalana-saṃkṣubdha-marut-janita-ghuṃghumam
nata-unnata-kṛta-adri-indra-mahā-spanda-śarīrakam
nata-unnata-kṛta-adri-indra-mahā-spanda-śarīrakam
14.
darī-dalana-saṃkṣubdha-marut-janita-ghuṃghumam
nata-unnata-kṛta-adri-indra-mahā-spanda-śarīrakam
nata-unnata-kṛta-adri-indra-mahā-spanda-śarīrakam
14.
It created a rumbling sound caused by the wind, deeply agitated by the splitting of caves; and its massive, pulsating body caused the great mountains to rise and fall.
मज्जन्मातङ्गतुरगहेलाहतमहीधरम् ।
अपारविचरत्पूरकल्लोलालमहाजलम् ॥ १५ ॥
अपारविचरत्पूरकल्लोलालमहाजलम् ॥ १५ ॥
majjanmātaṅgaturagahelāhatamahīdharam ,
apāravicaratpūrakallolālamahājalam 15
apāravicaratpūrakallolālamahājalam 15
15.
majjat-mātaṅga-turaga-helā-hata-mahī-dharam
apāra-vicārat-pūra-kallolāla-mahā-jalam
apāra-vicārat-pūra-kallolāla-mahā-jalam
15.
majjat-mātaṅga-turaga-helā-hata-mahī-dharam
apāra-vicārat-pūra-kallolāla-mahā-jalam
apāra-vicārat-pūra-kallolāla-mahā-jalam
15.
It possessed mountains destroyed by the mighty play of submerging elephants and horses; and it was a boundless, wandering deluge, a great water full of immense waves.
अकालकल्पान्तदशासमुत्थानघनाकृतिम् ।
आक्रान्तरोदसीरन्ध्ररुधिरैकमहार्णवम् ॥ १६ ॥
आक्रान्तरोदसीरन्ध्ररुधिरैकमहार्णवम् ॥ १६ ॥
akālakalpāntadaśāsamutthānaghanākṛtim ,
ākrāntarodasīrandhrarudhiraikamahārṇavam 16
ākrāntarodasīrandhrarudhiraikamahārṇavam 16
16.
akāla-kalpa-anta-daśā-samutthāna-ghana-ākṛtim
ākrānta-rodasī-randhra-rudhiraika-mahā-arṇavam
ākrānta-rodasī-randhra-rudhiraika-mahā-arṇavam
16.
akāla-kalpa-anta-daśā-samutthāna-ghana-ākṛtim
ākrānta-rodasī-randhra-rudhiraika-mahā-arṇavam
ākrānta-rodasī-randhra-rudhiraika-mahā-arṇavam
16.
It assumed the dense form of the emergence of an untimely world-dissolution (kalpa-anta); and it was a singular great ocean of blood, permeating all the crevices between heaven and earth.
कचदायुधखण्डौघडीनरत्नावृतोदरम् ।
चलद्व्यूहचलट्यस्तयन्त्राश्मक्षेपणाश्मकम् ॥ १७ ॥
चलद्व्यूहचलट्यस्तयन्त्राश्मक्षेपणाश्मकम् ॥ १७ ॥
kacadāyudhakhaṇḍaughaḍīnaratnāvṛtodaram ,
caladvyūhacalaṭyastayantrāśmakṣepaṇāśmakam 17
caladvyūhacalaṭyastayantrāśmakṣepaṇāśmakam 17
17.
kacadāyudhakhaṇḍaughaḍīnarathanāvṛtoudaram
caladvyūhacalaṭyastayantrāśmakṣepaṇāśmakam
caladvyūhacalaṭyastayantrāśmakṣepaṇāśmakam
17.
kacadāyudhakhaṇḍaughaḍīnarathanāvṛtoudaram
caladvyūhacalaṭyastayantrāśmakṣepaṇāśmakam
caladvyūhacalaṭyastayantrāśmakṣepaṇāśmakam
17.
Whose surface was covered with flying jewels from multitudes of sparkling weapon fragments, and which had stones hurled by moving military formations and by thrown, moving siege engines for projecting stones.
रत्नसीकरनीहारसंध्याभ्रपटलानतम् ।
क्वचित्पांसुपयोवाहपीतहेतिपयोधरम् ॥ १८ ॥
क्वचित्पांसुपयोवाहपीतहेतिपयोधरम् ॥ १८ ॥
ratnasīkaranīhārasaṃdhyābhrapaṭalānatam ,
kvacitpāṃsupayovāhapītahetipayodharam 18
kvacitpāṃsupayovāhapītahetipayodharam 18
18.
ratnasīkaranīhārasandhyābhrapaṭalānatam
kvacit pāṃsupayovāhapītahetipayodharam
kvacit pāṃsupayovāhapītahetipayodharam
18.
ratnasīkaranīhārasandhyābhrapaṭalānatam
kvacit pāṃsupayovāhapītahetipayodharam
kvacit pāṃsupayovāhapītahetipayodharam
18.
(The battle ocean) was covered by masses of twilight clouds, mist, and jeweled spray, and in some places, it had dust-clouds and clouds that had absorbed the glow of weapon-flames.
तमालोक्य रणाम्भोधिमगस्त्योऽस्य भवाम्यहम् ।
इति संचिन्त्य मनसा स पातुं तं रणार्णवम् ॥ १९ ॥
इति संचिन्त्य मनसा स पातुं तं रणार्णवम् ॥ १९ ॥
tamālokya raṇāmbhodhimagastyo'sya bhavāmyaham ,
iti saṃcintya manasā sa pātuṃ taṃ raṇārṇavam 19
iti saṃcintya manasā sa pātuṃ taṃ raṇārṇavam 19
19.
tam ālokya raṇāmbhodhim agastyaḥ asya bhavāmi aham
iti saṃcintya manasā saḥ pātum tam raṇārṇavam
iti saṃcintya manasā saḥ pātum tam raṇārṇavam
19.
saḥ tam raṇāmbhodhim ālokya manasā iti aham asya
agastyaḥ bhavāmi saṃcintya tam raṇārṇavam pātum
agastyaḥ bhavāmi saṃcintya tam raṇārṇavam pātum
19.
Having seen that battle-ocean, he (the hero) thought deeply in his mind (manasā), "I shall become the Agastya for this (ocean)," and thus he prepared to 'drink' that battle-ocean (raṇārṇavam) (i.e., to overcome it entirely).
अस्त्रं सस्मार वायव्यं चतुर्दिक्कं च संदधे ।
धनुषि शिखराधारे त्रिपुरान्त इवोद्यतः ॥ २० ॥
धनुषि शिखराधारे त्रिपुरान्त इवोद्यतः ॥ २० ॥
astraṃ sasmāra vāyavyaṃ caturdikkaṃ ca saṃdadhe ,
dhanuṣi śikharādhāre tripurānta ivodyataḥ 20
dhanuṣi śikharādhāre tripurānta ivodyataḥ 20
20.
astram sasmāra vāyavyam caturdikkam ca saṃdadhe
dhanuṣi śikharādhāre tripurāntaḥ iva udyataḥ
dhanuṣi śikharādhāre tripurāntaḥ iva udyataḥ
20.
saḥ vāyavyam caturdikkam astram sasmāra ca dhanuṣi
śikharādhāre saṃdadhe tripurāntaḥ iva udyataḥ
śikharādhāre saṃdadhe tripurāntaḥ iva udyataḥ
20.
He remembered the aerial (vāyavya) weapon and discharged it in all four directions on his bow, which was like a mountain peak in its support, appearing as if Lord Shiva (Tripurāntaka) himself was ready (to destroy the triple city).
आत्मीयदेशसैन्यानां श्रेयोर्थं शान्तयेऽनलम् ।
नमस्कृत्याथ जप्त्वाशु स तत्तत्याज दारुणम् ॥ २१ ॥
नमस्कृत्याथ जप्त्वाशु स तत्तत्याज दारुणम् ॥ २१ ॥
ātmīyadeśasainyānāṃ śreyorthaṃ śāntaye'nalam ,
namaskṛtyātha japtvāśu sa tattatyāja dāruṇam 21
namaskṛtyātha japtvāśu sa tattatyāja dāruṇam 21
21.
ātmīyadeśasainyānām śreyortham śāntaye analam
namaskṛtya atha japtvā āśu saḥ tat tatyāja dāruṇam
namaskṛtya atha japtvā āśu saḥ tat tatyāja dāruṇam
21.
saḥ ātmīyadeśasainyānām śreyortham śāntaye analam
namaskṛtya atha āśu japtvā tat dāruṇam tatyāja
namaskṛtya atha āśu japtvā tat dāruṇam tatyāja
21.
For the welfare of his own country's armies and for peace, having saluted and then quickly chanted, he released that terrible fire (weapon).
यथा तथैव तत्याज तस्य साहायकाय सः ।
पर्जन्यास्त्रं महास्त्रैशं द्विषदातपशान्तये ॥ २२ ॥
पर्जन्यास्त्रं महास्त्रैशं द्विषदातपशान्तये ॥ २२ ॥
yathā tathaiva tatyāja tasya sāhāyakāya saḥ ,
parjanyāstraṃ mahāstraiśaṃ dviṣadātapaśāntaye 22
parjanyāstraṃ mahāstraiśaṃ dviṣadātapaśāntaye 22
22.
yathā tathā eva tatyāja tasya sāhāyakāya saḥ
parjanyāstram mahāstraiśam dviṣadātapaśāntaye
parjanyāstram mahāstraiśam dviṣadātapaśāntaye
22.
yathā tathā eva saḥ tasya sāhāyakāya
dviṣadātapaśāntaye mahāstraiśam parjanyāstram tatyāja
dviṣadātapaśāntaye mahāstraiśam parjanyāstram tatyāja
22.
Just as before, he likewise released the Parjanya weapon, the great weapon related to Īśa (Shiva), for his assistance and for the pacification of the enemy's torment.
तस्मादस्त्रजुषो घोराद्धनुषः परिनिर्गताः ।
अष्टमूर्तेश्चतुर्दिक्कमाशाकुहरपूरकाः ॥ २३ ॥
अष्टमूर्तेश्चतुर्दिक्कमाशाकुहरपूरकाः ॥ २३ ॥
tasmādastrajuṣo ghorāddhanuṣaḥ parinirgatāḥ ,
aṣṭamūrteścaturdikkamāśākuharapūrakāḥ 23
aṣṭamūrteścaturdikkamāśākuharapūrakāḥ 23
23.
tasmāt astrajuṣaḥ ghorāt dhanuṣaḥ parinirgatāḥ
aṣṭamūrteḥ caturdikkam āśākuharapurakāḥ
aṣṭamūrteḥ caturdikkam āśākuharapurakāḥ
23.
tasmāt ghorāt astrajuṣaḥ dhanuṣaḥ aṣṭamūrteḥ
caturdikkam āśākuharapurakāḥ parinirgatāḥ
caturdikkam āśākuharapurakāḥ parinirgatāḥ
23.
From that dreadful bow, which was endowed with a weapon, issued forth (projectiles) from the eight-formed (Shiva), filling the hollows of all four directions.
निर्ययुर्बाणसरितस्त्रिशूलसरितस्तथा ।
शक्तीनामुग्रसरितो भुशुण्डीसरितस्तथा ॥ २४ ॥
शक्तीनामुग्रसरितो भुशुण्डीसरितस्तथा ॥ २४ ॥
niryayurbāṇasaritastriśūlasaritastathā ,
śaktīnāmugrasarito bhuśuṇḍīsaritastathā 24
śaktīnāmugrasarito bhuśuṇḍīsaritastathā 24
24.
niryayuḥ bāṇasaritaḥ triśūlasaritaḥ tathā
śaktīnām ugrasaritaḥ bhuśuṇḍīsaritaḥ tathā
śaktīnām ugrasaritaḥ bhuśuṇḍīsaritaḥ tathā
24.
bāṇasaritaḥ tathā triśūlasaritaḥ tathā śaktīnām
ugrasaritaḥ tathā bhuśuṇḍīsaritaḥ niryayuḥ
ugrasaritaḥ tathā bhuśuṇḍīsaritaḥ niryayuḥ
24.
Streams of arrows issued forth, and similarly, streams of tridents. Also, dreadful streams of spears (śakti) and streams of blunderbusses (bhuśuṇḍī) (issued forth).
मुद्गराणां च सरितः प्रासानां सरितो रयात् ।
चक्राणां चैव सरितः परश्वधनदीरयाः ॥ २५ ॥
चक्राणां चैव सरितः परश्वधनदीरयाः ॥ २५ ॥
mudgarāṇāṃ ca saritaḥ prāsānāṃ sarito rayāt ,
cakrāṇāṃ caiva saritaḥ paraśvadhanadīrayāḥ 25
cakrāṇāṃ caiva saritaḥ paraśvadhanadīrayāḥ 25
25.
mudgarāṇām ca saritaḥ prāsānām saritaḥ rayāt
cakrāṇām ca eva saritaḥ paraśvadhanadīrayāḥ
cakrāṇām ca eva saritaḥ paraśvadhanadīrayāḥ
25.
mudgarāṇām saritaḥ ca,
prāsānām saritaḥ rayāt,
cakrāṇām ca eva saritaḥ,
paraśvadhanadīrayāḥ (saritaḥ babhūvuḥ)
prāsānām saritaḥ rayāt,
cakrāṇām ca eva saritaḥ,
paraśvadhanadīrayāḥ (saritaḥ babhūvuḥ)
25.
There were rivers of maces, and rivers of spears rushing forth; and indeed, rivers of discs, along with streams like the currents of battle-axe rivers.
तोमराणां च सरितो भिन्दिपालमहापगाः ।
पाषाणानां च सरितो वाताः कल्पान्तशंसिनः ॥ २६ ॥
पाषाणानां च सरितो वाताः कल्पान्तशंसिनः ॥ २६ ॥
tomarāṇāṃ ca sarito bhindipālamahāpagāḥ ,
pāṣāṇānāṃ ca sarito vātāḥ kalpāntaśaṃsinaḥ 26
pāṣāṇānāṃ ca sarito vātāḥ kalpāntaśaṃsinaḥ 26
26.
tomarāṇām ca saritaḥ bhindipālamahāpagāḥ
pāṣāṇānām ca saritaḥ vātāḥ kalpāntaśaṃsinaḥ
pāṣāṇānām ca saritaḥ vātāḥ kalpāntaśaṃsinaḥ
26.
tomarāṇām saritaḥ ca,
bhindipālamahāpagāḥ (ca),
pāṣāṇānām saritaḥ ca,
kalpāntaśaṃsinaḥ vātāḥ (babhūvuḥ)
bhindipālamahāpagāḥ (ca),
pāṣāṇānām saritaḥ ca,
kalpāntaśaṃsinaḥ vātāḥ (babhūvuḥ)
26.
And rivers of lances, along with great rivers of missile-clubs; and rivers of stones, and winds announcing the dissolution of a cosmic eon (kalpānta).
अशनीनां च सरितो विद्युतां सरितस्तथा ।
जलधारासरित्पूराः खङ्गवर्षसमन्विताः ॥ २७ ॥
जलधारासरित्पूराः खङ्गवर्षसमन्विताः ॥ २७ ॥
aśanīnāṃ ca sarito vidyutāṃ saritastathā ,
jaladhārāsaritpūrāḥ khaṅgavarṣasamanvitāḥ 27
jaladhārāsaritpūrāḥ khaṅgavarṣasamanvitāḥ 27
27.
aśanīnām ca saritaḥ vidyutām saritaḥ tathā
jaladhārāsaritpūrāḥ khaṅgavarṣasamannvitāḥ
jaladhārāsaritpūrāḥ khaṅgavarṣasamannvitāḥ
27.
aśanīnām saritaḥ ca,
vidyutām saritaḥ tathā,
khaṅgavarṣasamannvitāḥ jaladhārāsaritpūrāḥ (babhūvuḥ)
vidyutām saritaḥ tathā,
khaṅgavarṣasamannvitāḥ jaladhārāsaritpūrāḥ (babhūvuḥ)
27.
And rivers of thunderbolts, and likewise rivers of lightning flashes; floods like rivers of water-streams, accompanied by a rain of swords.
सनाराचा महावर्षहर्षलोत्पातपीवराः ।
नागाश्च युगपर्यन्तस्फुटिताद्रीन्द्रजा इव ॥ २८ ॥
नागाश्च युगपर्यन्तस्फुटिताद्रीन्द्रजा इव ॥ २८ ॥
sanārācā mahāvarṣaharṣalotpātapīvarāḥ ,
nāgāśca yugaparyantasphuṭitādrīndrajā iva 28
nāgāśca yugaparyantasphuṭitādrīndrajā iva 28
28.
sanārācāḥ mahāvarṣaharṣalotpatapīvarāḥ nāgāḥ
ca yugaparyanta-sphuṭitādri-indra-jāḥ iva
ca yugaparyanta-sphuṭitādri-indra-jāḥ iva
28.
(jaladhārāsaritpūrāḥ ca) sanārācāḥ,
mahāvarṣaharṣalotpatapīvarāḥ (babhūvuḥ).
ca nāgāḥ yugaparyanta-sphuṭitādri-indra-jāḥ iva (babhūvuḥ)
mahāvarṣaharṣalotpatapīvarāḥ (babhūvuḥ).
ca nāgāḥ yugaparyanta-sphuṭitādri-indra-jāḥ iva (babhūvuḥ)
28.
These floods, which were like rivers of water-streams and accompanied by a rain of swords, also came with iron arrows and were swollen and tumultuous like the agitated disturbances of a great downpour. And massive elephants appeared as if born from the bursting of the lordly mountains at the end of a cosmic eon (yugaparyanta).
तेनास्त्रवर्षवेगेन धुतः सोऽरिबलार्णवः ।
झटित्येव न कालेन पांसुराशिरिवाभितः ॥ २९ ॥
झटित्येव न कालेन पांसुराशिरिवाभितः ॥ २९ ॥
tenāstravarṣavegena dhutaḥ so'ribalārṇavaḥ ,
jhaṭityeva na kālena pāṃsurāśirivābhitaḥ 29
jhaṭityeva na kālena pāṃsurāśirivābhitaḥ 29
29.
tena astra-varṣa-vegena dhutaḥ saḥ ari-bala-arṇavaḥ
jhaṭiti eva na kālena pāṃsu-rāśiḥ iva abhitaḥ
jhaṭiti eva na kālena pāṃsu-rāśiḥ iva abhitaḥ
29.
tena astra-varṣa-vegena,
saḥ ari-bala-arṇavaḥ,
jhaṭiti eva,
na kālena,
abhitaḥ pāṃsu-rāśiḥ iva,
dhutaḥ
saḥ ari-bala-arṇavaḥ,
jhaṭiti eva,
na kālena,
abhitaḥ pāṃsu-rāśiḥ iva,
dhutaḥ
29.
By the swift onslaught of his shower of weapons, that ocean of enemy forces was instantly scattered all around, like a heap of dust, not gradually over time.
सलिलाशनिशस्त्राणामासारैश्चण्डमारुतैः ।
सरांसीव विसेतूनि सैन्यानि परिदुद्रुवुः ॥ ३० ॥
सरांसीव विसेतूनि सैन्यानि परिदुद्रुवुः ॥ ३० ॥
salilāśaniśastrāṇāmāsāraiścaṇḍamārutaiḥ ,
sarāṃsīva visetūni sainyāni paridudruvuḥ 30
sarāṃsīva visetūni sainyāni paridudruvuḥ 30
30.
salila-aśani-śastrāṇām āsāraiḥ caṇḍa-mārutaiḥ
sarāṃsi iva visetūni sainyāni paridudruvuḥ
sarāṃsi iva visetūni sainyāni paridudruvuḥ
30.
sainyāni,
visetūni sarāṃsi iva,
salila-aśani-śastrāṇām āsāraiḥ caṇḍa-mārutaiḥ paridudruvuḥ
visetūni sarāṃsi iva,
salila-aśani-śastrāṇām āsāraiḥ caṇḍa-mārutaiḥ paridudruvuḥ
30.
The armies fled in all directions, just like lakes whose embankments are broken by fierce winds and torrents of water, thunderbolts, and weapons.
चतुरङ्गश्चतुर्दिक्कं बलौघः स पराङ्मुखः ।
ययौ प्रावृङ्गिरिणदीमहावाह इव द्रुतः ॥ ३१ ॥
ययौ प्रावृङ्गिरिणदीमहावाह इव द्रुतः ॥ ३१ ॥
caturaṅgaścaturdikkaṃ balaughaḥ sa parāṅmukhaḥ ,
yayau prāvṛṅgiriṇadīmahāvāha iva drutaḥ 31
yayau prāvṛṅgiriṇadīmahāvāha iva drutaḥ 31
31.
caturaṅgaḥ catur-dikkam bala-oghaḥ saḥ parāṅ-mukhaḥ
yayau prāvṛt-giri-nadī-mahā-vāhaḥ iva drutaḥ
yayau prāvṛt-giri-nadī-mahā-vāhaḥ iva drutaḥ
31.
saḥ caturaṅgaḥ bala-oghaḥ,
parāṅ-mukhaḥ,
prāvṛt-giri-nadī-mahā-vāhaḥ iva drutaḥ,
catur-dikkam yayau
parāṅ-mukhaḥ,
prāvṛt-giri-nadī-mahā-vāhaḥ iva drutaḥ,
catur-dikkam yayau
31.
That four-limbed mass of forces, with its face turned away (in flight), fled swiftly in all four directions, like the great, rapid current of a mountain river during the monsoon.
वहत्स्विन्नबृहच्छिन्नपताकाकेतुपादपः ।
मरीचिपुष्पशबलविलोलासिलतावनः ॥ ३२ ॥
मरीचिपुष्पशबलविलोलासिलतावनः ॥ ३२ ॥
vahatsvinnabṛhacchinnapatākāketupādapaḥ ,
marīcipuṣpaśabalavilolāsilatāvanaḥ 32
marīcipuṣpaśabalavilolāsilatāvanaḥ 32
32.
vahant-svinna-bṛhat-chinna-patākā-ketu-pādapaḥ
marīci-puṣpa-śabala-vilola-asi-latā-vanaḥ
marīci-puṣpa-śabala-vilola-asi-latā-vanaḥ
32.
(saḥ balaughaḥ) vahant-svinna-bṛhat-chinna-patākā-ketu-pādapaḥ,
[ca] marīci-puṣpa-śabala-vilola-asi-latā-vanaḥ (āsa)
[ca] marīci-puṣpa-śabala-vilola-asi-latā-vanaḥ (āsa)
32.
It was characterized by huge, torn flags and standards, which, like trees, were waving and seemed withered from exertion; and by a forest of sword-creepers, trembling and shimmering with mirage-like flowers.
विलुठत्पुष्टपाषाणपृषद्रक्तद्रवावचः ।
घोरैर्घुरघुरारावैरलं हृदयभङ्गदः ॥ ३३ ॥
घोरैर्घुरघुरारावैरलं हृदयभङ्गदः ॥ ३३ ॥
viluṭhatpuṣṭapāṣāṇapṛṣadraktadravāvacaḥ ,
ghorairghuraghurārāvairalaṃ hṛdayabhaṅgadaḥ 33
ghorairghuraghurārāvairalaṃ hṛdayabhaṅgadaḥ 33
33.
viluṭhatpuṣṭapāṣāṇapṛṣadraktadravāvacaḥ
ghoraiḥ ghuraghurārāvaiḥ alam hṛdayabhaṅgadaḥ
ghoraiḥ ghuraghurārāvaiḥ alam hṛdayabhaṅgadaḥ
33.
viluṭhatpuṣṭapāṣāṇapṛṣadraktadravāvacaḥ
ghoraiḥ ghuraghurārāvaiḥ alam hṛdayabhaṅgadaḥ
ghoraiḥ ghuraghurārāvaiḥ alam hṛdayabhaṅgadaḥ
33.
It was a scene with collected drops of liquid blood from massive, rolling stones, and it caused great heartbreak with its terrible, rumbling roars.
उह्यमानवृहद्दन्तिदन्तद्रुमविघट्टनैः ।
स्फूर्जच्चटचटारावतर्जितोद्गर्जिताम्बुदः ॥ ३४ ॥
स्फूर्जच्चटचटारावतर्जितोद्गर्जिताम्बुदः ॥ ३४ ॥
uhyamānavṛhaddantidantadrumavighaṭṭanaiḥ ,
sphūrjaccaṭacaṭārāvatarjitodgarjitāmbudaḥ 34
sphūrjaccaṭacaṭārāvatarjitodgarjitāmbudaḥ 34
34.
uhyamānabṛhaddantidantatrumavighaṭṭanaiḥ
sphūrjaccṭacaṭārāvatarjitodgarjitāmbudaḥ
sphūrjaccṭacaṭārāvatarjitodgarjitāmbudaḥ
34.
uhyamānabṛhaddantidantatrumavighaṭṭanaiḥ
sphūrjaccṭacaṭārāvatarjitodgarjitāmbudaḥ
sphūrjaccṭacaṭārāvatarjitodgarjitāmbudaḥ
34.
It was a scene marked by the clashes of trees and the tusks of massive, moving elephants, and its thundering crackling sounds intimidated even the rumbling clouds.
हेतिवृत्तोग्रसंघट्टपुष्पजातझणज्झणः ।
तरत्तरलसारावतुरङ्गमतरङ्गकः ॥ ३५ ॥
तरत्तरलसारावतुरङ्गमतरङ्गकः ॥ ३५ ॥
hetivṛttograsaṃghaṭṭapuṣpajātajhaṇajjhaṇaḥ ,
tarattaralasārāvaturaṅgamataraṅgakaḥ 35
tarattaralasārāvaturaṅgamataraṅgakaḥ 35
35.
hetivṛttograsaṅghaṭṭapuṣpajātajhaṇajjhaṇaḥ
tarattaralasārāvaturaṅgamataraṅgakaḥ
tarattaralasārāvaturaṅgamataraṅgakaḥ
35.
hetivṛttograsaṅghaṭṭapuṣpajātajhaṇajjhaṇaḥ
tarattaralasārāvaturaṅgamataraṅgakaḥ
tarattaralasārāvaturaṅgamataraṅgakaḥ
35.
It was a scene with clanging sounds like scattered sparks (flowers) arising from the fierce clashes of wielded weapons, and whose waves were like rapidly moving, agitated horses, their sounds mingling.
रथादिभटचक्रौघशिलाक्रेंकारपीवरः ।
पदातिरथहस्त्यश्वशिलासंघट्टसंकटः ॥ ३६ ॥
पदातिरथहस्त्यश्वशिलासंघट्टसंकटः ॥ ३६ ॥
rathādibhaṭacakraughaśilākreṃkārapīvaraḥ ,
padātirathahastyaśvaśilāsaṃghaṭṭasaṃkaṭaḥ 36
padātirathahastyaśvaśilāsaṃghaṭṭasaṃkaṭaḥ 36
36.
rathādibhaṭacakraughaśilākreṃkārapīvaraḥ
padātirathahastyaśvaśilāsaṅghaṭṭasaṅkaṭaḥ
padātirathahastyaśvaśilāsaṅghaṭṭasaṅkaṭaḥ
36.
rathādibhaṭacakraughaśilākreṃkārapīvaraḥ
padātirathahastyaśvaśilāsaṅghaṭṭasaṅkaṭaḥ
padātirathahastyaśvaśilāsaṅghaṭṭasaṅkaṭaḥ
36.
It was a scene powerful with the creaking sounds arising from stones, masses of wheels, and warriors of chariots and other vehicles; and it was a chaotic throng due to the collisions of infantry, chariots, elephants, horses, and stones.
कटुचंकारचीत्कारक्रेंकारपरिपीवरः ।
मृता मृता वयमिति घनकोलाहलाकुलः ॥ ३७ ॥
मृता मृता वयमिति घनकोलाहलाकुलः ॥ ३७ ॥
kaṭucaṃkāracītkārakreṃkāraparipīvaraḥ ,
mṛtā mṛtā vayamiti ghanakolāhalākulaḥ 37
mṛtā mṛtā vayamiti ghanakolāhalākulaḥ 37
37.
kaṭucaṃkāracītkārakreṃkāraparipīvaraḥ
mṛtā mṛtā vayam iti ghanakolāhalākulaḥ
mṛtā mṛtā vayam iti ghanakolāhalākulaḥ
37.
kaṭucaṃkāracītkārakreṃkāraparipīvaraḥ
mṛtā mṛtā vayam iti ghanakolāhalākulaḥ
mṛtā mṛtā vayam iti ghanakolāhalākulaḥ
37.
Filled with harsh caws, shrieks, and piercing cries, it was agitated by a dense uproar with repeated shouts of 'We are dead! We are dead!'
सेनावारिमहावर्तचलद्गुलुगुलारवः ।
रक्तसीकरनीहारसंध्याम्बुदवितानकः ॥ ३८ ॥
रक्तसीकरनीहारसंध्याम्बुदवितानकः ॥ ३८ ॥
senāvārimahāvartacaladgulugulāravaḥ ,
raktasīkaranīhārasaṃdhyāmbudavitānakaḥ 38
raktasīkaranīhārasaṃdhyāmbudavitānakaḥ 38
38.
senāvārimahāvartacaladgulugulāravaḥ
raktasīkaranīhārasandhyāmbudavitānakaḥ
raktasīkaranīhārasandhyāmbudavitānakaḥ
38.
senāvārimahāvartacaladgulugulāravaḥ
raktasīkaranīhārasandhyāmbudavitānakaḥ
raktasīkaranīhārasandhyāmbudavitānakaḥ
38.
It produced gurgling sounds from the great, swirling whirlpools of the army (likened to water), and created an expanse like mist of blood-spray and red twilight clouds.
हेतिवीचिवटाच्छिन्नवारिवामनवारिदः ।
वर्षपङ्किलभूपीठतटखण्डनमण्डितः ॥ ३९ ॥
वर्षपङ्किलभूपीठतटखण्डनमण्डितः ॥ ३९ ॥
hetivīcivaṭācchinnavārivāmanavāridaḥ ,
varṣapaṅkilabhūpīṭhataṭakhaṇḍanamaṇḍitaḥ 39
varṣapaṅkilabhūpīṭhataṭakhaṇḍanamaṇḍitaḥ 39
39.
hetivīcivaṭācchinnavārivāmanavāridaḥ
varṣapaṅkilabhūpīṭhataṭakhaṇḍanamaṇḍitaḥ
varṣapaṅkilabhūpīṭhataṭakhaṇḍanamaṇḍitaḥ
39.
hetivīcivaṭācchinnavārivāmanavāridaḥ
varṣapaṅkilabhūpīṭhataṭakhaṇḍanamaṇḍitaḥ
varṣapaṅkilabhūpīṭhataṭakhaṇḍanamaṇḍitaḥ
39.
Whose small, water-bearing clouds were torn apart by the dense waves of weapons, it was adorned by the breaking and fragmenting of the banks of the ground, which was muddy from rain.
कुन्तशूलगदाप्रासवहत्तालतलाद्भुतः ।
साक्रन्दभीरुजनताप्रतपन्मृगपोतकः ॥ ४० ॥
साक्रन्दभीरुजनताप्रतपन्मृगपोतकः ॥ ४० ॥
kuntaśūlagadāprāsavahattālatalādbhutaḥ ,
sākrandabhīrujanatāpratapanmṛgapotakaḥ 40
sākrandabhīrujanatāpratapanmṛgapotakaḥ 40
40.
kuntaśūlagadāprāsavahattālatalādbhutaḥ
sākrandabhīrujanatāpratapanmṛgapotakaḥ
sākrandabhīrujanatāpratapanmṛgapotakaḥ
40.
kuntaśūlagadāprāsa vahattālatalādbhutaḥ
sākrandabhīrujanatāpratapanmṛgapotakaḥ
sākrandabhīrujanatāpratapanmṛgapotakaḥ
40.
Astonishing with the rhythmic thudding sounds of spears, tridents, maces, and javelins, it was like a fawn tormented by the fearful and wailing populace.
मृतहस्त्यश्वयोधौघजीर्णपर्णनिरन्तरः ।
पिष्टदेहवसामांसपङ्कसंजातकर्दमः ॥ ४१ ॥
पिष्टदेहवसामांसपङ्कसंजातकर्दमः ॥ ४१ ॥
mṛtahastyaśvayodhaughajīrṇaparṇanirantaraḥ ,
piṣṭadehavasāmāṃsapaṅkasaṃjātakardamaḥ 41
piṣṭadehavasāmāṃsapaṅkasaṃjātakardamaḥ 41
41.
mṛtahasty-aśvayodhaughajīrṇaparṇanirantaraḥ
piṣṭadehavasāmāṃsapaṅkasaṃjātakardamaḥ
piṣṭadehavasāmāṃsapaṅkasaṃjātakardamaḥ
41.
mṛtahasty-aśvayodhaughajīrṇaparṇanirantaraḥ
piṣṭadehavasāmāṃsapaṅkasaṃjātakardamaḥ
piṣṭadehavasāmāṃsapaṅkasaṃjātakardamaḥ
41.
It was densely filled with hordes of dead elephants, horses, and warriors, and with decayed leaves; its mud was formed from the mire of pounded bodies, fat, and flesh.
चूर्णीकृतखुरापिष्टमहास्थिघनसैकतः ।
उह्यमानशिलापूरकाष्ठकोटिकटङ्कटः ॥ ४२ ॥
उह्यमानशिलापूरकाष्ठकोटिकटङ्कटः ॥ ४२ ॥
cūrṇīkṛtakhurāpiṣṭamahāsthighanasaikataḥ ,
uhyamānaśilāpūrakāṣṭhakoṭikaṭaṅkaṭaḥ 42
uhyamānaśilāpūrakāṣṭhakoṭikaṭaṅkaṭaḥ 42
42.
cūrṇīkṛtakhurāpiṣṭamahāsthighanasaikataḥ
uhyamānaśilāpūrakāṣṭhakoṭikaṭaṅkaṭaḥ
uhyamānaśilāpūrakāṣṭhakoṭikaṭaṅkaṭaḥ
42.
cūrṇīkṛtakhurāpiṣṭamahāsthighanasaikataḥ
uhyamānaśilāpūrakāṣṭhakoṭikaṭaṅkaṭaḥ
uhyamānaśilāpūrakāṣṭhakoṭikaṭaṅkaṭaḥ
42.
Its dense sand was formed from pulverized hooves and crushed large bones. It was also formidable, laden with countless pieces of wood and heaps of rocks being carried along.
उद्गर्जत्प्रलयाम्भोदैर्वहत्प्रलयवायुभिः ।
प्रपतत्प्रलयासारैः प्रलयाशनिसंकटैः ॥ ४३ ॥
प्रपतत्प्रलयासारैः प्रलयाशनिसंकटैः ॥ ४३ ॥
udgarjatpralayāmbhodairvahatpralayavāyubhiḥ ,
prapatatpralayāsāraiḥ pralayāśanisaṃkaṭaiḥ 43
prapatatpralayāsāraiḥ pralayāśanisaṃkaṭaiḥ 43
43.
udgarjat pralayāmbhodaiḥ vahat pralayavāyubhiḥ
prapatat pralayāsāraiḥ pralayāśanisaṅkaṭaiḥ
prapatat pralayāsāraiḥ pralayāśanisaṅkaṭaiḥ
43.
udgarjat pralayāmbhodaiḥ vahat pralayavāyubhiḥ
prapatat pralayāsāraiḥ pralayāśanisaṅkaṭaiḥ
prapatat pralayāsāraiḥ pralayāśanisaṅkaṭaiḥ
43.
By doomsday clouds that roared loudly, by doomsday winds that blew fiercely, by doomsday torrents that fell continuously, and by countless doomsday thunderbolts.
पङ्किलाखिलभूपीठैः सलिलोपप्लुतस्थलैः ।
सितशैत्यवशाश्यानधाराकृतखपञ्जरैः ॥ ४४ ॥
सितशैत्यवशाश्यानधाराकृतखपञ्जरैः ॥ ४४ ॥
paṅkilākhilabhūpīṭhaiḥ salilopaplutasthalaiḥ ,
sitaśaityavaśāśyānadhārākṛtakhapañjaraiḥ 44
sitaśaityavaśāśyānadhārākṛtakhapañjaraiḥ 44
44.
paṅkilākhilabhūpīṭhaiḥ salilopaplutathalaiḥ
sitaśaityavaśāśyānadhārākṛtakhapañjaraiḥ
sitaśaityavaśāśyānadhārākṛtakhapañjaraiḥ
44.
paṅkilākhilabhūpīṭhaiḥ salilopaplutathalaiḥ
sitaśaityavaśāśyānadhārākṛtakhapañjaraiḥ
sitaśaityavaśāśyānadhārākṛtakhapañjaraiḥ
44.
By all land surfaces that became muddy, by regions submerged in water, and by streams that solidified into white ice due to the intense cold, forming a cage-like structure in the sky.
समग्रनगरग्रामगृहज्वलितवह्निभिः ।
प्रजाश्वेभपदातीनामाक्रन्देनापि घर्घरैः ॥ ४५ ॥
प्रजाश्वेभपदातीनामाक्रन्देनापि घर्घरैः ॥ ४५ ॥
samagranagaragrāmagṛhajvalitavahnibhiḥ ,
prajāśvebhapadātīnāmākrandenāpi ghargharaiḥ 45
prajāśvebhapadātīnāmākrandenāpi ghargharaiḥ 45
45.
samagranagaragrāmagṛhajvalitavahnibhiḥ
prajāśvebhapadātīnām ākrandena api ghargharaiḥ
prajāśvebhapadātīnām ākrandena api ghargharaiḥ
45.
samagranagaragrāmagṛhajvalitavahnibhiḥ api
prajāśvebhapadātīnām ākrandena ghargharaiḥ
prajāśvebhapadātīnām ākrandena ghargharaiḥ
45.
By the fires blazing throughout all cities, villages, and houses, and even by the hoarse cries and lamentations of the people, horses, elephants, and foot-soldiers.
रथाम्भोधरनिर्ह्रादैर्दिवि भूमौ घनारवैः ।
चतुर्दिक्कं घनं तारक्रेंकारस्य चतुष्टयैः ॥ ४६ ॥
चतुर्दिक्कं घनं तारक्रेंकारस्य चतुष्टयैः ॥ ४६ ॥
rathāmbhodharanirhrādairdivi bhūmau ghanāravaiḥ ,
caturdikkaṃ ghanaṃ tārakreṃkārasya catuṣṭayaiḥ 46
caturdikkaṃ ghanaṃ tārakreṃkārasya catuṣṭayaiḥ 46
46.
rathāmbhodharanirhrādaiḥ divi bhūmau ghanāravaiḥ
caturdikkam ghanam tārakreṁkārasya catuṣṭayaiḥ
caturdikkam ghanam tārakreṁkārasya catuṣṭayaiḥ
46.
divi bhūmau rathāmbhodharanirhrādaiḥ ghanāravaiḥ
caturdikkam ghanam tārakreṁkārasya catuṣṭayaiḥ
caturdikkam ghanam tārakreṁkārasya catuṣṭayaiḥ
46.
By the roars of chariots, like thunderclouds, by deep sounds on earth and in the sky, and by the dense, intense, fourfold high-pitched trumpeting (kreṁkāra) of elephants in all four directions.
विद्युद्वलयविस्तारकारिसंघट्टघर्षणैः ।
शरशक्तिगदाप्रासभिन्दिपालादिवर्षणैः ॥ ४७ ॥
शरशक्तिगदाप्रासभिन्दिपालादिवर्षणैः ॥ ४७ ॥
vidyudvalayavistārakārisaṃghaṭṭagharṣaṇaiḥ ,
śaraśaktigadāprāsabhindipālādivarṣaṇaiḥ 47
śaraśaktigadāprāsabhindipālādivarṣaṇaiḥ 47
47.
vidyutvalayavistārakārisaṅghaṭṭagharṣaṇaiḥ
śaraśaktigadāprāsabhindipālādivarṣaṇaiḥ
śaraśaktigadāprāsabhindipālādivarṣaṇaiḥ
47.
vidyutvalayavistārakārisaṅghaṭṭagharṣaṇaiḥ
śaraśaktigadāprāsabhindipālādivarṣaṇaiḥ
śaraśaktigadāprāsabhindipālādivarṣaṇaiḥ
47.
By the friction and clashes causing vast circles of lightning, and by the showers of arrows, spears (śakti), maces, javelins, bhindipālas, and other such weapons.
सर्वदिक्कमसंख्यानि बलानि बलशालिनाम् ।
भूभृतां विद्रवन्त्याशु विनेशुर्मशकौघवत् ॥ ४८ ॥
भूभृतां विद्रवन्त्याशु विनेशुर्मशकौघवत् ॥ ४८ ॥
sarvadikkamasaṃkhyāni balāni balaśālinām ,
bhūbhṛtāṃ vidravantyāśu vineśurmaśakaughavat 48
bhūbhṛtāṃ vidravantyāśu vineśurmaśakaughavat 48
48.
sarvadikkam asaṅkhyāni balāni balaśālinām
bhūbhṛtām vidravanti āśu vineśuḥ maśakaughavat
bhūbhṛtām vidravanti āśu vineśuḥ maśakaughavat
48.
sarvadikkam asaṅkhyāni balaśālinām bhūbhṛtām
balāni āśu vidravanti maśakaughavat vineśuḥ
balāni āśu vidravanti maśakaughavat vineśuḥ
48.
Countless forces of powerful kings quickly fled in all directions and perished like swarms of mosquitoes.
उद्दामपावकवनोपमहेतिसार्थमेघानलाकुलजनाशनिवर्षपातैः ।
आसन्बलानि चपलाब्धिजलाबलानि पर्याकुलानि वडवाग्निमिवाविशन्ति ॥ ४९ ॥
आसन्बलानि चपलाब्धिजलाबलानि पर्याकुलानि वडवाग्निमिवाविशन्ति ॥ ४९ ॥
uddāmapāvakavanopamahetisārthameghānalākulajanāśanivarṣapātaiḥ ,
āsanbalāni capalābdhijalābalāni paryākulāni vaḍavāgnimivāviśanti 49
āsanbalāni capalābdhijalābalāni paryākulāni vaḍavāgnimivāviśanti 49
49.
udrāmapāvakavanopamahetisārthameghānalākulajanāśanivarṣapātaiḥ
āsan balāni capalābdhijalābalāni
paryākulāni vaḍavāgnim iva āviśanti
āsan balāni capalābdhijalābalāni
paryākulāni vaḍavāgnim iva āviśanti
49.
balāni
udrāmapāvakavanopamahetisārthameghānalākulajanāśanivarṣapātaiḥ
capalābdhijalābalāni
paryākulāni vaḍavāgnim iva āviśanti āsan
udrāmapāvakavanopamahetisārthameghānalākulajanāśanivarṣapātaiḥ
capalābdhijalābalāni
paryākulāni vaḍavāgnim iva āviśanti āsan
49.
The armies became utterly distressed, as powerless as the restless ocean waters, and it was as if they were plunging into a submarine fire (vaḍavāgni). This state was brought about by the barrage of thunderbolts, fiery clouds, and masses of weapons, all of which resembled a fierce forest fire and caused widespread agitation.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111 (current chapter)
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216