योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-6, chapter-15
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
कुसुमापूर्णकल्पाभ्रकुन्तले तस्य मूर्धनि ।
कल्पाङ्गमहमद्राक्षं शाखाचक्रमिव स्थितम् ॥ १ ॥
कुसुमापूर्णकल्पाभ्रकुन्तले तस्य मूर्धनि ।
कल्पाङ्गमहमद्राक्षं शाखाचक्रमिव स्थितम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
kusumāpūrṇakalpābhrakuntale tasya mūrdhani ,
kalpāṅgamahamadrākṣaṃ śākhācakramiva sthitam 1
kusumāpūrṇakalpābhrakuntale tasya mūrdhani ,
kalpāṅgamahamadrākṣaṃ śākhācakramiva sthitam 1
1.
śrīvasiṣṭha uvāca kusumāpūrṇakalpābhrakuntale tasya
mūrdhani kalpāṅgam aham adrākṣam śākhācakram iva sthitam
mūrdhani kalpāṅgam aham adrākṣam śākhācakram iva sthitam
1.
śrīvasiṣṭha uvāca.
aham tasya kusumāpūrṇakalpābhrakuntale mūrdhani śākhācakram iva sthitam kalpāṅgam adrākṣam.
aham tasya kusumāpūrṇakalpābhrakuntale mūrdhani śākhācakram iva sthitam kalpāṅgam adrākṣam.
1.
Śrī Vasiṣṭha said: On that summit of Mount Meru, whose cloud-like tresses were filled with blossoms, I beheld a part of the (cosmic age) kalpa, standing like a wheel of branches.
पुष्परेण्वभ्रवलितं रत्नस्तबकदन्तुरम् ।
उत्सेधनिर्जिताकाशं शृङ्गे शृङ्गमिवार्पितम् ॥ २ ॥
उत्सेधनिर्जिताकाशं शृङ्गे शृङ्गमिवार्पितम् ॥ २ ॥
puṣpareṇvabhravalitaṃ ratnastabakadanturam ,
utsedhanirjitākāśaṃ śṛṅge śṛṅgamivārpitam 2
utsedhanirjitākāśaṃ śṛṅge śṛṅgamivārpitam 2
2.
puṣpareṇvabhravalitam ratnastabakadanturam
utsedhanirjitākāśam śṛṅge śṛṅgam iva arpitam
utsedhanirjitākāśam śṛṅge śṛṅgam iva arpitam
2.
śṛṅge śṛṅgam iva arpitam puṣpareṇvabhravalitam
ratnastabakadanturam utsedhanirjitākāśam
ratnastabakadanturam utsedhanirjitākāśam
2.
It was covered with clouds of flower pollen, rough with clusters of jewels, its height surpassing the sky, as if one peak were placed upon another.
ताराद्विगुणपुष्पौघं मेघद्विगुणपल्लवम् ।
रश्मिद्विगुणरेण्वभ्रं तडिद्द्विगुणमञ्जरीम् ॥ ३ ॥
रश्मिद्विगुणरेण्वभ्रं तडिद्द्विगुणमञ्जरीम् ॥ ३ ॥
tārādviguṇapuṣpaughaṃ meghadviguṇapallavam ,
raśmidviguṇareṇvabhraṃ taḍiddviguṇamañjarīm 3
raśmidviguṇareṇvabhraṃ taḍiddviguṇamañjarīm 3
3.
tārādviguṇapuṣpaugham meghadviguṇapallavam
raśmidviguṇareṇvabhram taḍiddviguṇamañjarīm
raśmidviguṇareṇvabhram taḍiddviguṇamañjarīm
3.
tārādviguṇapuṣpaugham meghadviguṇapallavam
raśmidviguṇareṇvabhram taḍiddviguṇamañjarīm
raśmidviguṇareṇvabhram taḍiddviguṇamañjarīm
3.
It had masses of flowers twice as numerous as the stars, foliage twice as abundant as clouds, clouds of pollen twice the density of sunbeams, and flower clusters twice the radiance of lightning.
स्कन्धेषु किन्नरीगीतद्विगुणभ्रमरस्वनम् ।
दोलालोलाप्सरोलोकद्विगुणीकृतपल्लवम् ॥ ४ ॥
दोलालोलाप्सरोलोकद्विगुणीकृतपल्लवम् ॥ ४ ॥
skandheṣu kinnarīgītadviguṇabhramarasvanam ,
dolālolāpsarolokadviguṇīkṛtapallavam 4
dolālolāpsarolokadviguṇīkṛtapallavam 4
4.
skandheṣu kinnarīgītadviguṇabhramarasvanam
dolālolāpsarolokadviguṇīkṛtapallavam
dolālolāpsarolokadviguṇīkṛtapallavam
4.
skandheṣu kinnarīgītadviguṇabhramarasvanam
dolālolāpsarolokadviguṇīkṛtapallavam
dolālolāpsarolokadviguṇīkṛtapallavam
4.
On its slopes, it resounded with the humming of bees, which was twice the volume of the Kinnarīs' songs, and its foliage was made twice as abundant by the throngs of Apsarases swaying playfully on swings.
सिद्धगन्धर्वसंघातद्विगुणोत्थविहंगमम् ।
रत्नकान्त्यच्छनीहारद्विगुणत्वग्वृतांशुकम् ॥ ५ ॥
रत्नकान्त्यच्छनीहारद्विगुणत्वग्वृतांशुकम् ॥ ५ ॥
siddhagandharvasaṃghātadviguṇotthavihaṃgamam ,
ratnakāntyacchanīhāradviguṇatvagvṛtāṃśukam 5
ratnakāntyacchanīhāradviguṇatvagvṛtāṃśukam 5
5.
siddhagandharvasaṃghātadviguṇotthavihaṃgamam
ratnakāntyacchahīhāradviguṇatvagvṛtāṃśukam
ratnakāntyacchahīhāradviguṇatvagvṛtāṃśukam
5.
siddhagandharvasaṃghātadviguṇotthavihaṃgamam
ratnakāntyacchahīhāradviguṇatvagvṛtāṃśukam
ratnakāntyacchahīhāradviguṇatvagvṛtāṃśukam
5.
It had flocks of birds rising, whose numbers were twice that of the assembled Siddhas and Gandharvas, and its covering (or clothing) was twice as lustrous as pure snow due to the brilliance of its jewels.
चन्द्रबिम्बसमाश्लेषद्विगुणाङ्गबृहत्फलम् ।
मूलसंलीनकल्पाभ्रद्विगुणीकृतपर्वकम् ॥ ६ ॥
मूलसंलीनकल्पाभ्रद्विगुणीकृतपर्वकम् ॥ ६ ॥
candrabimbasamāśleṣadviguṇāṅgabṛhatphalam ,
mūlasaṃlīnakalpābhradviguṇīkṛtaparvakam 6
mūlasaṃlīnakalpābhradviguṇīkṛtaparvakam 6
6.
candrabimbasamāśleṣadviguṇāṅgabṛhatphalam
mūlasaṃlīnakalpābhradviguṇīkṛtaparvakam
mūlasaṃlīnakalpābhradviguṇīkṛtaparvakam
6.
candrabimbasamāśleṣadviguṇāṅgabṛhatphalam
mūlasaṃlīnakalpābhradviguṇīkṛtaparvakam
mūlasaṃlīnakalpābhradviguṇīkṛtaparvakam
6.
Describing something whose enormous fruits appear doubled due to their embrace with the moon's orb, and whose segments are made to look double by the clouds of a cosmic eon (kalpa) that are absorbed into its roots.
सुरसंवलितस्कन्धं पत्रविश्रान्तकिन्नरम् ।
निकुञ्जकुञ्जजीमूतं कच्छसुप्तसुरादिकम् ॥ ७ ॥
निकुञ्जकुञ्जजीमूतं कच्छसुप्तसुरादिकम् ॥ ७ ॥
surasaṃvalitaskandhaṃ patraviśrāntakinnaram ,
nikuñjakuñjajīmūtaṃ kacchasuptasurādikam 7
nikuñjakuñjajīmūtaṃ kacchasuptasurādikam 7
7.
surasaṃvalitaskandham patraviśrāntakinnaram
nikuñjakuñjajīmūtam kacchasuptasurādikam
nikuñjakuñjajīmūtam kacchasuptasurādikam
7.
surasaṃvalitaskandham patraviśrāntakinnaram
nikuñjakuñjajīmūtam kacchasuptasurādikam
nikuñjakuñjajīmūtam kacchasuptasurādikam
7.
Whose main trunks or branches are thronged with gods, where Kinnaras rest upon its leaves, whose groves and thickets are filled with clouds, and where gods and other celestial beings sleep in its secluded, root-bound areas.
स्वाकारविपुलं भृङ्गानुत्सार्य वलयस्वनैः ।
अप्सरोभ्रमरीभिश्च गृहीतकुसुमान्तरम् ॥ ८ ॥
अप्सरोभ्रमरीभिश्च गृहीतकुसुमान्तरम् ॥ ८ ॥
svākāravipulaṃ bhṛṅgānutsārya valayasvanaiḥ ,
apsarobhramarībhiśca gṛhītakusumāntaram 8
apsarobhramarībhiśca gṛhītakusumāntaram 8
8.
svākāravipulam bhṛṅgān utsārya valayasvanaiḥ
apsarobhramarībhiḥ ca gṛhītakusumāntaram
apsarobhramarībhiḥ ca gṛhītakusumāntaram
8.
svākāravipulam gṛhītakusumāntaram ca
apsarobhramarībhiḥ valayasvanaiḥ bhṛṅgān utsārya
apsarobhramarībhiḥ valayasvanaiḥ bhṛṅgān utsārya
8.
Vast in its own form, from which Apsarases, acting like bees, drive away the actual bees with the jingling sounds of their bracelets, and then gather flowers from its interior.
सुरकिंनरगन्धर्वविद्याधरवरान्वितम् ।
जगज्जालमिवानन्तदशाशाकाशपूरकम् ॥ ९ ॥
जगज्जालमिवानन्तदशाशाकाशपूरकम् ॥ ९ ॥
surakiṃnaragandharvavidyādharavarānvitam ,
jagajjālamivānantadaśāśākāśapūrakam 9
jagajjālamivānantadaśāśākāśapūrakam 9
9.
surakiṃnaragandharvavidyādharavarānvitam
jagajjālam iva anantadaśāśākāśapūrakam
jagajjālam iva anantadaśāśākāśapūrakam
9.
surakiṃnaragandharvavidyādharavarānvitam
anantadaśāśākāśapūrakam jagajjālam iva
anantadaśāśākāśapūrakam jagajjālam iva
9.
Accompanied by excellent gods, Kinnaras, Gandharvas, and Vidyādharas; it is like the very network of the universe, filling the endless expanse of the sky in all ten directions.
नीरन्ध्रकलिकाजालं नीरन्ध्रमृदुपल्लवम् ।
नीरन्ध्रविकसत्पुष्पं नीरन्ध्रवनमालितम् ॥ १० ॥
नीरन्ध्रविकसत्पुष्पं नीरन्ध्रवनमालितम् ॥ १० ॥
nīrandhrakalikājālaṃ nīrandhramṛdupallavam ,
nīrandhravikasatpuṣpaṃ nīrandhravanamālitam 10
nīrandhravikasatpuṣpaṃ nīrandhravanamālitam 10
10.
nīrandhrakalikājālam nīrandhramṛdupallavam
nīrandhravikasatpuṣpam nīrandhravanamālitam
nīrandhravikasatpuṣpam nīrandhravanamālitam
10.
nīrandhrakalikājālam nīrandhramṛdupallavam
nīrandhravikasatpuṣpam nīrandhravanamālitam
nīrandhravikasatpuṣpam nīrandhravanamālitam
10.
Dense with a multitude of buds, thick with soft sprouts, abundant with blooming flowers, and richly adorned with forest garlands.
नीरन्ध्रमञ्जरीपुञ्जं नीरन्ध्रमणिगुच्छकम् ।
नीरन्ध्रांशुकरत्नाढ्यं लताविलसनाकुलम् ॥ ११ ॥
नीरन्ध्रांशुकरत्नाढ्यं लताविलसनाकुलम् ॥ ११ ॥
nīrandhramañjarīpuñjaṃ nīrandhramaṇigucchakam ,
nīrandhrāṃśukaratnāḍhyaṃ latāvilasanākulam 11
nīrandhrāṃśukaratnāḍhyaṃ latāvilasanākulam 11
11.
nīrandhramañjarīpuñjam nīrandhramaṇigucchakam
nīrandhrāṃśukaratnāḍhyam latāvilasanākulam
nīrandhrāṃśukaratnāḍhyam latāvilasanākulam
11.
nīrandhramañjarīpuñjam nīrandhramaṇigucchakam
nīrandhrāṃśukaratnāḍhyam latāvilasanākulam
nīrandhrāṃśukaratnāḍhyam latāvilasanākulam
11.
Dense with masses of flower clusters, thick with bunches of jewels, abundant with brilliant jewel-like rays, and teeming with the graceful sway of vines.
तस्य कक्षेषु कुञ्जेषु लतापत्रेषु पर्वसु ।
पुष्पेष्वालयसंलीनान्विहगान्दृष्टवानहम् ॥ १३ ॥
पुष्पेष्वालयसंलीनान्विहगान्दृष्टवानहम् ॥ १३ ॥
tasya kakṣeṣu kuñjeṣu latāpatreṣu parvasu ,
puṣpeṣvālayasaṃlīnānvihagāndṛṣṭavānaham 13
puṣpeṣvālayasaṃlīnānvihagāndṛṣṭavānaham 13
13.
tasya kakṣeṣu kuñjeṣu latāpatreṣu parvasu
puṣpeṣu ālayasaṃlīnān vihagān dṛṣṭavān aham
puṣpeṣu ālayasaṃlīnān vihagān dṛṣṭavān aham
13.
aham tasya kakṣeṣu kuñjeṣu latāpatreṣu
parvasu puṣpeṣu ālayasaṃlīnān vihagān dṛṣṭavān
parvasu puṣpeṣu ālayasaṃlīnān vihagān dṛṣṭavān
13.
I saw birds hidden in their nests within its thickets, in its bowers, among the leaves of its vines, on the knots of its plants, and upon its flowers.
निशानाथकलाखण्डमृणालशकलैधितान् ।
अर्जुनाम्भोजिनीकन्दकवलान्ब्रह्मसारसान् ॥ १४ ॥
अर्जुनाम्भोजिनीकन्दकवलान्ब्रह्मसारसान् ॥ १४ ॥
niśānāthakalākhaṇḍamṛṇālaśakalaidhitān ,
arjunāmbhojinīkandakavalānbrahmasārasān 14
arjunāmbhojinīkandakavalānbrahmasārasān 14
14.
niśānāthakalākhaṇḍamṛṇālaśakalaiḥ edhitān
arjunāmbhojinīkandakavalān brahmasārasān
arjunāmbhojinīkandakavalān brahmasārasān
14.
niśānāthakalākhaṇḍamṛṇālaśakalaiḥ edhitān
arjunāmbhojinīkandakavalān brahmasārasān
arjunāmbhojinīkandakavalān brahmasārasān
14.
I saw divine cranes (brahmasārasān) who were nourished by morsels of lotus stalks resembling fragments of the moon's digits, and who partook of mouthfuls of white lotus roots.
विरंचेरथ हंसानां पोतकान्सामगायिनः ।
ॐकारवेदसुहृदो ब्रह्मविद्यानुशासनान् ॥ १५ ॥
ॐकारवेदसुहृदो ब्रह्मविद्यानुशासनान् ॥ १५ ॥
viraṃceratha haṃsānāṃ potakānsāmagāyinaḥ ,
oṃkāravedasuhṛdo brahmavidyānuśāsanān 15
oṃkāravedasuhṛdo brahmavidyānuśāsanān 15
15.
virañceḥ atha haṃsānām potakān sāmagāyinaḥ
oṃkāravedasuhṛdaḥ brahmavidyānuśāsanān
oṃkāravedasuhṛdaḥ brahmavidyānuśāsanān
15.
atha virañceḥ haṃsānām potakān sāmagāyinaḥ
oṃkāravedasuhṛdaḥ brahmavidyānuśāsanān
oṃkāravedasuhṛdaḥ brahmavidyānuśāsanān
15.
And then, the young swans of Brahmā, who chanted the Sāman hymns, were devoted to the Vedas and the sacred syllable Oṃ, and were disciplined in the knowledge of Brahman (brahmavidyā).
उद्गीर्णमन्त्रनिचयान्स्वाहाकारनिभस्वनान् ।
अस्थिनैकतडित्पुञ्जनीलमेघसमोपमान् ॥ १६ ॥
अस्थिनैकतडित्पुञ्जनीलमेघसमोपमान् ॥ १६ ॥
udgīrṇamantranicayānsvāhākāranibhasvanān ,
asthinaikataḍitpuñjanīlameghasamopamān 16
asthinaikataḍitpuñjanīlameghasamopamān 16
16.
udgīrṇamantranicayān svāhākāranibhasvanān
asthinaikatadiṭpuñjanīlameghasamopamān
asthinaikatadiṭpuñjanīlameghasamopamān
16.
udgīrṇamantranicayān svāhākāranibhasvanān
asthinaikatadiṭpuñjanīlameghasamopamān
asthinaikatadiṭpuñjanīlameghasamopamān
16.
From whom collections of mantras were uttered, whose cries resembled the sacred "Svāhā" sound, and who resembled numerous heaps of bone-white lightning against dark blue clouds.
देवैर्निरीक्षितान्नित्यं यज्ञवेदिलतादलान् ।
शुकान्कार्शानवाञ्छयामाञ्छिशूञ्छिखिशिखाशिखान् ॥ १७ ॥
शुकान्कार्शानवाञ्छयामाञ्छिशूञ्छिखिशिखाशिखान् ॥ १७ ॥
devairnirīkṣitānnityaṃ yajñavedilatādalān ,
śukānkārśānavāñchayāmāñchiśūñchikhiśikhāśikhān 17
śukānkārśānavāñchayāmāñchiśūñchikhiśikhāśikhān 17
17.
devaiḥ nirīkṣitān nityam yajñavedilatādalān śukān
kārśān avāñchayā amān śiśūn śikhiśikhāśikhān
kārśān avāñchayā amān śiśūn śikhiśikhāśikhān
17.
śukān kārśān yajñavedilatādalān amān śiśūn śikhiśikhāśikhān (ca),
devaiḥ nityam avāñchayā nirīkṣitān
devaiḥ nityam avāñchayā nirīkṣitān
17.
Parrots, slender and green like the leaves of creepers on the altars of "yajña" (sacrifices), always gazed upon with longing by the gods, these countless young ones possessed crests like the plumes of peacocks.
गौरीरक्षितबर्हौघान्कौमारान्वरबर्हिणः ।
स्कन्दोपन्यस्तनिःशेषशैवविज्ञानकोविदान् ॥ १८ ॥
स्कन्दोपन्यस्तनिःशेषशैवविज्ञानकोविदान् ॥ १८ ॥
gaurīrakṣitabarhaughānkaumārānvarabarhiṇaḥ ,
skandopanyastaniḥśeṣaśaivavijñānakovidān 18
skandopanyastaniḥśeṣaśaivavijñānakovidān 18
18.
gaurīrakṣitabarhaughān kaumārān varabarhiṇaḥ
skandopanyastaniḥśeṣaśaivavijñānakovidān
skandopanyastaniḥśeṣaśaivavijñānakovidān
18.
varabarhiṇaḥ gaurīrakṣitabarhaughān kaumārān
skandopanyastaniḥśeṣaśaivavijñānakovidān
skandopanyastaniḥśeṣaśaivavijñānakovidān
18.
These were excellent peacocks, whose abundant plumes were protected by Gaurī, who belonged to Kumāra (Skanda), and who were proficient in the complete Śaiva knowledge imparted by Skanda himself.
व्योम्नैव जातनष्टानां महतां व्योमपक्षिणाम् ।
बन्धूनाबद्धनिलयाञ्छरदभ्रसमाकृतीन् ॥ १९ ॥
बन्धूनाबद्धनिलयाञ्छरदभ्रसमाकृतीन् ॥ १९ ॥
vyomnaiva jātanaṣṭānāṃ mahatāṃ vyomapakṣiṇām ,
bandhūnābaddhanilayāñcharadabhrasamākṛtīn 19
bandhūnābaddhanilayāñcharadabhrasamākṛtīn 19
19.
vyomnā eva jātanāṣṭānām mahatām vyomapakṣiṇām
bandhūn ābaddhanilayān śaradabhrasamākṛtīn
bandhūn ābaddhanilayān śaradabhrasamākṛtīn
19.
vyomnā eva jātanāṣṭānām mahatām vyomapakṣiṇām
bandhūn ābaddhanilayān śaradabhrasamākṛtīn
bandhūn ābaddhanilayān śaradabhrasamākṛtīn
19.
Great sky-birds, those whose existence arises and perishes in the very sky, appearing as kinsmen with fixed dwellings, and having forms like autumn clouds,
विरंचिहंसजानन्यानन्यानग्निशुकोद्भवान् ।
कौमारबर्हिजानन्यानन्यानम्बरपक्षिजान् ॥ २० ॥
कौमारबर्हिजानन्यानन्यानम्बरपक्षिजान् ॥ २० ॥
viraṃcihaṃsajānanyānanyānagniśukodbhavān ,
kaumārabarhijānanyānanyānambarapakṣijān 20
kaumārabarhijānanyānanyānambarapakṣijān 20
20.
virañcihaṃsajān anyān anyān agniśukodbhavān
kaumārabarhijān anyān anyān ambarapakṣijān
kaumārabarhijān anyān anyān ambarapakṣijān
20.
virañcihaṃsajān anyān anyān agniśukodbhavān
kaumārabarhijān anyān anyān ambarapakṣijān
kaumārabarhijān anyān anyān ambarapakṣijān
20.
also others born from Brahmā's swans, others arisen from fire-parrots, others born from Kumāra's peacocks, and still others originating from sky-birds,
द्वितुण्डांश्च भरद्वाजान्हेमचूडान्विहंगमान् ।
कलविङ्कबलान्गृध्रान्कोकिलान्क्रौञ्चकुक्कुटान् ॥ २१ ॥
कलविङ्कबलान्गृध्रान्कोकिलान्क्रौञ्चकुक्कुटान् ॥ २१ ॥
dvituṇḍāṃśca bharadvājānhemacūḍānvihaṃgamān ,
kalaviṅkabalāngṛdhrānkokilānkrauñcakukkuṭān 21
kalaviṅkabalāngṛdhrānkokilānkrauñcakukkuṭān 21
21.
dvituṇḍān ca bharadvājān hemacūḍān vihaṃgamān
kalaviṅkabalān gṛdhrān kokilān krauñcakukkuṭān
kalaviṅkabalān gṛdhrān kokilān krauñcakukkuṭān
21.
dvituṇḍān ca bharadvājān hemacūḍān vihaṃgamān
kalaviṅkabalān gṛdhrān kokilān krauñcakukkuṭān
kalaviṅkabalān gṛdhrān kokilān krauñcakukkuṭān
21.
and two-beaked birds, Bharadvāja birds (larks), golden-crested birds, various other winged creatures; also kalaviṅkas (sparrows), balas (crows), vultures, cuckoos, cranes, and domestic fowls,
भासचाषबलाकादीन्बहूनन्यांश्च राघव ।
भूतौघं जगतीवाहं दृष्टवांस्तत्र पक्षिणः ॥ २२ ॥
भूतौघं जगतीवाहं दृष्टवांस्तत्र पक्षिणः ॥ २२ ॥
bhāsacāṣabalākādīnbahūnanyāṃśca rāghava ,
bhūtaughaṃ jagatīvāhaṃ dṛṣṭavāṃstatra pakṣiṇaḥ 22
bhūtaughaṃ jagatīvāhaṃ dṛṣṭavāṃstatra pakṣiṇaḥ 22
22.
bhāsacāṣabalākādīn bahūn anyān ca rāghava
bhūtaugham jagati iva aham dṛṣṭavān tatra pakṣiṇaḥ
bhūtaugham jagati iva aham dṛṣṭavān tatra pakṣiṇaḥ
22.
rāghava aham tatra jagati iva bhūtaugham pakṣiṇaḥ
bahūn anyān ca bhāsacāṣabalākādīn dṛṣṭavān
bahūn anyān ca bhāsacāṣabalākādīn dṛṣṭavān
22.
O Rāghava, I saw there a multitude of beings, birds, as if on earth, including eagles, blue jays, cranes, and many other such creatures.
दक्षिणस्कन्धशाखायां स्थितायां वै दवीयसि ।
अथाहं दृष्टवान्पुष्टपत्रायामम्बरस्थितः ॥ २३ ॥
अथाहं दृष्टवान्पुष्टपत्रायामम्बरस्थितः ॥ २३ ॥
dakṣiṇaskandhaśākhāyāṃ sthitāyāṃ vai davīyasi ,
athāhaṃ dṛṣṭavānpuṣṭapatrāyāmambarasthitaḥ 23
athāhaṃ dṛṣṭavānpuṣṭapatrāyāmambarasthitaḥ 23
23.
dakṣiṇaskandhaśākhāyām sthitāyām vai davīyasi
atha aham dṛṣṭavān puṣṭapatrāyām ambarastithaḥ
atha aham dṛṣṭavān puṣṭapatrāyām ambarastithaḥ
23.
atha aham ambarastithaḥ vai davīyasi sthitāyām
dakṣiṇaskandhaśākhāyām puṣṭapatrāyām dṛṣṭavān
dakṣiṇaskandhaśākhāyām puṣṭapatrāyām dṛṣṭavān
23.
Then, from my position in the sky, I saw a branch, situated far away on the southern side, which was adorned with lush leaves.
काले काकोलवलयं मञ्जरीजालमालितम् ।
लोकालोकाचलेऽरण्ये कल्पाभ्रौघमिव स्थितम् ॥ २४ ॥
लोकालोकाचलेऽरण्ये कल्पाभ्रौघमिव स्थितम् ॥ २४ ॥
kāle kākolavalayaṃ mañjarījālamālitam ,
lokālokācale'raṇye kalpābhraughamiva sthitam 24
lokālokācale'raṇye kalpābhraughamiva sthitam 24
24.
kāle kākolavalayam mañjarījālamālitam
lokālokācale araṇye kalpābhrāugham iva sthitam
lokālokācale araṇye kalpābhrāugham iva sthitam
24.
kāle lokālokācale araṇye mañjarījālamālitam
kalpābhrāugham iva sthitam kākolavalayam
kalpābhrāugham iva sthitam kākolavalayam
24.
At that time, on the Lokāloka mountain, in a forest, there was a dark mass of crows, adorned with clusters of blossoms, appearing like a host of doomsday clouds.
तत्र पश्याम्यहं यावदेकान्ते स्कन्धकोटरे ।
विचित्रकुसुमास्तीर्णे विविधामोदशालिनि ॥ २५ ॥
विचित्रकुसुमास्तीर्णे विविधामोदशालिनि ॥ २५ ॥
tatra paśyāmyahaṃ yāvadekānte skandhakoṭare ,
vicitrakusumāstīrṇe vividhāmodaśālini 25
vicitrakusumāstīrṇe vividhāmodaśālini 25
25.
tatra paśyāmi aham yāvat ekānte skandhakoṭare
vicitrakusumāstīrṇe vividhāmodaśālini
vicitrakusumāstīrṇe vividhāmodaśālini
25.
tatra aham yāvat vicitrakusumāstīrṇe
vividhāmodaśālini ekānte skandhakoṭare paśyāmi
vividhāmodaśālini ekānte skandhakoṭare paśyāmi
25.
There, as I looked, I saw within a secluded hollow of the branch, which was adorned with diverse flowers and filled with various pleasing fragrances.
पुण्यकृद्योषितां स्वर्गे प्रियस्तबकवासिताः ।
अपरिक्षुभिताकाराः सभायां वायसाः स्थिताः ॥ २६ ॥
अपरिक्षुभिताकाराः सभायां वायसाः स्थिताः ॥ २६ ॥
puṇyakṛdyoṣitāṃ svarge priyastabakavāsitāḥ ,
aparikṣubhitākārāḥ sabhāyāṃ vāyasāḥ sthitāḥ 26
aparikṣubhitākārāḥ sabhāyāṃ vāyasāḥ sthitāḥ 26
26.
puṇyakṛt yoṣitām svarge priyastabakavāsitāḥ
aparikṣubhitākārāḥ sabhāyām vāyasāḥ sthitāḥ
aparikṣubhitākārāḥ sabhāyām vāyasāḥ sthitāḥ
26.
sabhāyām puṇyakṛdyoṣitām svarge priyastabakavāsitāḥ
aparikṣubhitākārāḥ vāyasāḥ sthitāḥ
aparikṣubhitākārāḥ vāyasāḥ sthitāḥ
26.
There, in that assembly, crows were situated, appearing undisturbed and scented with lovely flower clusters, as if they were in the heaven of virtuous women.
विभेद्यमेघा वातेन समेनेवापसारिताः ।
तेषां मध्ये स्थितः श्रीमान्भुशुण्डः प्रोन्नताकृतिः ॥ २७ ॥
तेषां मध्ये स्थितः श्रीमान्भुशुण्डः प्रोन्नताकृतिः ॥ २७ ॥
vibhedyameghā vātena samenevāpasāritāḥ ,
teṣāṃ madhye sthitaḥ śrīmānbhuśuṇḍaḥ pronnatākṛtiḥ 27
teṣāṃ madhye sthitaḥ śrīmānbhuśuṇḍaḥ pronnatākṛtiḥ 27
27.
vibhadyameghāḥ vātena samena iva apasāritāḥ teṣām
madhye sthitaḥ śrīmān bhusuṇḍaḥ pronnatākṛtiḥ
madhye sthitaḥ śrīmān bhusuṇḍaḥ pronnatākṛtiḥ
27.
vātena samena iva apasāritāḥ vibhadyameghāḥ (iva) teṣām
madhye śrīmān pronnatākṛtiḥ bhusuṇḍaḥ sthitaḥ (āsīt)
madhye śrīmān pronnatākṛtiḥ bhusuṇḍaḥ sthitaḥ (āsīt)
27.
Among them stood the glorious (śrīmān) Bhusuṇḍa, with an exalted form, like clouds that have been torn apart and dispersed by an equal wind.
मध्ये च काचखण्डानामिन्द्रनील इवोन्नतः ।
परिपूर्णमना मानी समः सर्वाङ्गसुन्दरः ॥ २८ ॥
परिपूर्णमना मानी समः सर्वाङ्गसुन्दरः ॥ २८ ॥
madhye ca kācakhaṇḍānāmindranīla ivonnataḥ ,
paripūrṇamanā mānī samaḥ sarvāṅgasundaraḥ 28
paripūrṇamanā mānī samaḥ sarvāṅgasundaraḥ 28
28.
madhye ca kācakhaṇḍānām indranīlaḥ iva unnataḥ
paripūrṇamanāḥ mānī samaḥ sarvāṅgasundaraḥ
paripūrṇamanāḥ mānī samaḥ sarvāṅgasundaraḥ
28.
ca kācakhaṇḍānām madhye indranīlaḥ iva unnataḥ,
paripūrṇamanāḥ,
mānī,
samaḥ,
sarvāṅgasundaraḥ (saḥ āsīt)
paripūrṇamanāḥ,
mānī,
samaḥ,
sarvāṅgasundaraḥ (saḥ āsīt)
28.
And he was exalted like a sapphire among fragments of glass, with a perfectly fulfilled mind, dignified, tranquil, and beautiful in every limb.
प्राणस्पन्दावधानेन नित्यमन्तर्मुखः सुखी ।
चिरंजीवीति विख्यातश्चिरजीवितया तया ॥ २९ ॥
चिरंजीवीति विख्यातश्चिरजीवितया तया ॥ २९ ॥
prāṇaspandāvadhānena nityamantarmukhaḥ sukhī ,
ciraṃjīvīti vikhyātaścirajīvitayā tayā 29
ciraṃjīvīti vikhyātaścirajīvitayā tayā 29
29.
prāṇaspanda-avadhānena nityam antarmukhaḥ
sukhī cirañjīvī iti vikhyātaḥ cirajīvitayā tayā
sukhī cirañjīvī iti vikhyātaḥ cirajīvitayā tayā
29.
(saḥ) nityam prāṇaspanda-avadhānena antarmukhaḥ sukhī (āsīt) (saḥ) tayā cirajīvitayā cirañjīvī iti vikhyātaḥ (āsīt) ।
29.
Always introspective and happy due to his concentration (dhyāna) on the vibration of life-force (prāṇa), he was renowned as 'Chirañjīvī' (long-lived) because of that very longevity.
जगद्विदितदीर्घायुर्भुशुण्ड इति विश्रुतः ।
युगागमापायदशादशनप्रौढमानसः ॥ ३० ॥
युगागमापायदशादशनप्रौढमानसः ॥ ३० ॥
jagadviditadīrghāyurbhuśuṇḍa iti viśrutaḥ ,
yugāgamāpāyadaśādaśanaprauḍhamānasaḥ 30
yugāgamāpāyadaśādaśanaprauḍhamānasaḥ 30
30.
jagadviditadīrghāyuḥ bhusuṇḍaḥ iti viśrutaḥ
yugāgamāpāyadaśādarśanaprauḍhamānasaḥ
yugāgamāpāyadaśādarśanaprauḍhamānasaḥ
30.
(saḥ) jagadviditadīrghāyuḥ (āsīt) (saḥ) bhusuṇḍaḥ iti viśrutaḥ (āsīt) (saḥ) yugāgamāpāyadaśādarśanaprauḍhamānasaḥ (āsīt) ।
30.
He was renowned as Bhusuṇḍa, whose long life is known throughout the world, and whose mind had matured by witnessing the conditions of the arrival and departure of ages (yugas).
प्रतिकल्पं च गणयन्खिन्नश्चक्रपरम्पराम् ।
जन्मनां लोकपालानां शर्वशक्रमरुत्वताम् ॥ ३१ ॥
जन्मनां लोकपालानां शर्वशक्रमरुत्वताम् ॥ ३१ ॥
pratikalpaṃ ca gaṇayankhinnaścakraparamparām ,
janmanāṃ lokapālānāṃ śarvaśakramarutvatām 31
janmanāṃ lokapālānāṃ śarvaśakramarutvatām 31
31.
pratikalpaṃ ca gaṇayan khinnaḥ cakraparamparām
janmanām lokapālānām śarvaśakramarutvatām
janmanām lokapālānām śarvaśakramarutvatām
31.
ca gaṇayan khinnaḥ pratikalpaṃ cakraparamparām
janmanām lokapālānām śarvaśakramarutvatām
janmanām lokapālānām śarvaśakramarutvatām
31.
And, weary, counting the continuous cycles of births of the world-guardians, like Śarva, Śakra, and the Maruts, through every cosmic epoch (kalpa).
संस्मर्ता समतीतानां सुरासुरमहीभृताम् ।
प्रसन्नगम्भीरमनाः पेशलः स्निग्धमुग्धवाक् ॥ ३२ ॥
प्रसन्नगम्भीरमनाः पेशलः स्निग्धमुग्धवाक् ॥ ३२ ॥
saṃsmartā samatītānāṃ surāsuramahībhṛtām ,
prasannagambhīramanāḥ peśalaḥ snigdhamugdhavāk 32
prasannagambhīramanāḥ peśalaḥ snigdhamugdhavāk 32
32.
saṃsmartā samatītānām surāsuramahībhṛtām
prasannagambhīramanāḥ peśalaḥ snigdhamugdhavāk
prasannagambhīramanāḥ peśalaḥ snigdhamugdhavāk
32.
saṃsmartā samatītānām surāsuramahībhṛtām
prasannagambhīramanāḥ peśalaḥ snigdhamugdhavāk
prasannagambhīramanāḥ peśalaḥ snigdhamugdhavāk
32.
He is a keen rememberer of the gods, asuras, and kings who have long passed away. His mind is serene and profound; he is graceful, and his speech is gentle and charming.
अव्यक्तवक्ता विज्ञाता निर्ममो निरहंकृतिः ।
सुहृद्बन्धुस्तथा मित्रं मृत्युपुत्रो गुरुप्रभुः ।
सर्वदा सर्वथा सत्यं सर्वं सर्वस्य संस्तवे ॥ ३३ ॥
सुहृद्बन्धुस्तथा मित्रं मृत्युपुत्रो गुरुप्रभुः ।
सर्वदा सर्वथा सत्यं सर्वं सर्वस्य संस्तवे ॥ ३३ ॥
avyaktavaktā vijñātā nirmamo nirahaṃkṛtiḥ ,
suhṛdbandhustathā mitraṃ mṛtyuputro guruprabhuḥ ,
sarvadā sarvathā satyaṃ sarvaṃ sarvasya saṃstave 33
suhṛdbandhustathā mitraṃ mṛtyuputro guruprabhuḥ ,
sarvadā sarvathā satyaṃ sarvaṃ sarvasya saṃstave 33
33.
avyaktavaktā vijñātā nirmamaḥ
nirahaṃkṛtiḥ suhṛt bandhuḥ tathā mitram
mṛtyuputraḥ guruprabhuḥ sarvadā
sarvathā satyam sarvam sarvasya saṃstave
nirahaṃkṛtiḥ suhṛt bandhuḥ tathā mitram
mṛtyuputraḥ guruprabhuḥ sarvadā
sarvathā satyam sarvam sarvasya saṃstave
33.
avyaktavaktā vijñātā nirmamaḥ
nirahaṃkṛtiḥ suhṛt bandhuḥ tathā mitram
mṛtyuputraḥ guruprabhuḥ sarvadā
sarvathā sarvasya satyam sarvam saṃstave
nirahaṃkṛtiḥ suhṛt bandhuḥ tathā mitram
mṛtyuputraḥ guruprabhuḥ sarvadā
sarvathā sarvasya satyam sarvam saṃstave
33.
He is a subtle speaker, discerning, free from possessiveness (nirmama), and without ego (ahaṅkāra). He is a true friend, a kinsman, and also a companion; he is the son of death, and a master-teacher. Always, in every way, he represents truth and all reality for everyone, deserving of universal praise.
सौम्यः प्रसन्नमधुरो रसवान्महात्मा हृद्यः सरोवर इवान्तरखण्डशैत्यः ।
हृत्पुण्डरीककुहरं व्यवहारवेत्ता गाम्भीर्यमच्छमजहात्प्रकटाशयश्रीः ॥ ३४ ॥
हृत्पुण्डरीककुहरं व्यवहारवेत्ता गाम्भीर्यमच्छमजहात्प्रकटाशयश्रीः ॥ ३४ ॥
saumyaḥ prasannamadhuro rasavānmahātmā hṛdyaḥ sarovara ivāntarakhaṇḍaśaityaḥ ,
hṛtpuṇḍarīkakuharaṃ vyavahāravettā gāmbhīryamacchamajahātprakaṭāśayaśrīḥ 34
hṛtpuṇḍarīkakuharaṃ vyavahāravettā gāmbhīryamacchamajahātprakaṭāśayaśrīḥ 34
34.
saumyaḥ prasannamadhuraḥ rasavān mahātmā
hṛdyaḥ sarovaraḥ iva antarakhaṇḍaśaityaḥ
hṛtpuṇḍarīkakuharam vyavahāravettā
gāmbhīryam accham ajahāt prakaṭāśayaśrīḥ
hṛdyaḥ sarovaraḥ iva antarakhaṇḍaśaityaḥ
hṛtpuṇḍarīkakuharam vyavahāravettā
gāmbhīryam accham ajahāt prakaṭāśayaśrīḥ
34.
saumyaḥ prasannamadhuraḥ rasavān mahātmā
hṛdyaḥ antarakhaṇḍaśaityaḥ sarovaraḥ
iva vyavahāravettā hṛtpuṇḍarīkakuharam
accham gāmbhīryam ajahāt prakaṭāśayaśrīḥ
hṛdyaḥ antarakhaṇḍaśaityaḥ sarovaraḥ
iva vyavahāravettā hṛtpuṇḍarīkakuharam
accham gāmbhīryam ajahāt prakaṭāśayaśrīḥ
34.
He is gentle, charmingly sweet, full of essence, a great soul (mahātmā), and delightful to the heart, like a lake with an inherently cool interior. Though he is an expert in practical affairs, he never abandoned the clear profundity within the cave of his heart-lotus, and his splendor (śrī) arises from his manifest intentions.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15 (current chapter)
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216