योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-75
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अथ वर्षसहस्रेण तां पितामह आययौ ।
वरं पुत्रि गृहाणेति व्याजहार नभस्तलात् ॥ १ ॥
अथ वर्षसहस्रेण तां पितामह आययौ ।
वरं पुत्रि गृहाणेति व्याजहार नभस्तलात् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atha varṣasahasreṇa tāṃ pitāmaha āyayau ,
varaṃ putri gṛhāṇeti vyājahāra nabhastalāt 1
atha varṣasahasreṇa tāṃ pitāmaha āyayau ,
varaṃ putri gṛhāṇeti vyājahāra nabhastalāt 1
1.
śrī-vasiṣṭha uvāca atha varṣa-sahasreṇa tām pitāmahaḥ
āyayau varam putri gṛhāṇa iti vyājahāra nabhaḥ-talāt
āyayau varam putri gṛhāṇa iti vyājahāra nabhaḥ-talāt
1.
śrī-vasiṣṭha uvāca.
atha varṣa-sahasreṇa pitāmahaḥ tām āyayau.
nabhaḥ-talāt (saḥ) varam putri gṛhāṇa iti vyājahāra.
atha varṣa-sahasreṇa pitāmahaḥ tām āyayau.
nabhaḥ-talāt (saḥ) varam putri gṛhāṇa iti vyājahāra.
1.
Śrī Vasiṣṭha said: Then, after a thousand years, the Grandfather (Brahmā) came to her. From the sky, he proclaimed, 'Daughter, accept a boon!'
सूची कर्मेन्द्रियाभावाज्जीवमात्रकलावती ।
न किंचिद्व्याजहारास्मै चिन्तयामास केवलम् ॥ २ ॥
न किंचिद्व्याजहारास्मै चिन्तयामास केवलम् ॥ २ ॥
sūcī karmendriyābhāvājjīvamātrakalāvatī ,
na kiṃcidvyājahārāsmai cintayāmāsa kevalam 2
na kiṃcidvyājahārāsmai cintayāmāsa kevalam 2
2.
sūcī karmendriya-abhāvāt jīva-mātra-kalāvatī
na kiṃcit vyājahāra asmai cintayāmāsa kevalam
na kiṃcit vyājahāra asmai cintayāmāsa kevalam
2.
sūcī,
karmendriya-abhāvāt jīva-mātra-kalāvatī (sā),
asmai kiṃcit na vyājahāra; kevalam cintayāmāsa.
karmendriya-abhāvāt jīva-mātra-kalāvatī (sā),
asmai kiṃcit na vyājahāra; kevalam cintayāmāsa.
2.
Sūcī, possessing only the faculty of life (jīva) due to the lack of organs of action (karmendriya), did not speak anything to him. She only pondered.
पूर्णास्मि गतसंदेहा किं वरेण करोम्यहम् ।
शाम्यामि परिनिर्वामि सुखमासे च केवलम् ॥ ३ ॥
शाम्यामि परिनिर्वामि सुखमासे च केवलम् ॥ ३ ॥
pūrṇāsmi gatasaṃdehā kiṃ vareṇa karomyaham ,
śāmyāmi parinirvāmi sukhamāse ca kevalam 3
śāmyāmi parinirvāmi sukhamāse ca kevalam 3
3.
pūrṇā asmi gata-saṃdehā kim vareṇa karomi aham
śāmyāmi parinirvāmi sukham āse ca kevalam
śāmyāmi parinirvāmi sukham āse ca kevalam
3.
aham pūrṇā asmi,
gata-saṃdehā (ca asmi).
vareṇa kim karomi? śāmyāmi,
parinirvāmi ca,
kevalam sukham āse.
gata-saṃdehā (ca asmi).
vareṇa kim karomi? śāmyāmi,
parinirvāmi ca,
kevalam sukham āse.
3.
I am complete, all my doubts are dispelled. What use is a boon to me? I am tranquil, I attain perfect liberation (nirvāṇa), and I simply abide in happiness.
ज्ञातं ज्ञातव्यमखिलं शान्ता संदेहजालिका ।
स्वविवेको विकसितः किमन्येन प्रयोजनम् ॥ ४ ॥
स्वविवेको विकसितः किमन्येन प्रयोजनम् ॥ ४ ॥
jñātaṃ jñātavyamakhilaṃ śāntā saṃdehajālikā ,
svaviveko vikasitaḥ kimanyena prayojanam 4
svaviveko vikasitaḥ kimanyena prayojanam 4
4.
jñātam jñātavyam akhilam śāntā saṃdehajālikā
svavivekaḥ vikasitaḥ kim anyena prayojanam
svavivekaḥ vikasitaḥ kim anyena prayojanam
4.
akhilam jñātavyam jñātam,
saṃdehajālikā śāntā,
svavivekaḥ vikasitaḥ,
anyena kim prayojanam
saṃdehajālikā śāntā,
svavivekaḥ vikasitaḥ,
anyena kim prayojanam
4.
All that needed to be known has been understood. The multitude of doubts has been pacified. My own discernment has blossomed. What further purpose could there be for anything else?
यथा स्थितेयमस्मीह संतिष्ठेयं तथैव हि ।
सत्यासत्यकलामेव त्यक्त्वा किमितरेण मे ॥ ५ ॥
सत्यासत्यकलामेव त्यक्त्वा किमितरेण मे ॥ ५ ॥
yathā sthiteyamasmīha saṃtiṣṭheyaṃ tathaiva hi ,
satyāsatyakalāmeva tyaktvā kimitareṇa me 5
satyāsatyakalāmeva tyaktvā kimitareṇa me 5
5.
yathā sthitā iyam asmi iha saṃtiṣṭheyam tathā eva
hi satya-asatya-kalām eva tyaktvā kim itareṇa me
hi satya-asatya-kalām eva tyaktvā kim itareṇa me
5.
iha yathā iyam asmi sthitā,
tathā eva hi saṃtiṣṭheyam; satya-asatya-kalām eva tyaktvā,
itareṇa kim me
tathā eva hi saṃtiṣṭheyam; satya-asatya-kalām eva tyaktvā,
itareṇa kim me
5.
Just as I am established here, so indeed shall I remain. Having abandoned the distinction between truth and untruth, what else could possibly be of use to me?
एतावन्तमहं कालमविवेकेन योजिता ।
स्वसंकल्पसमुत्थेन वेतालेनेव बालिका ॥ ६ ॥
स्वसंकल्पसमुत्थेन वेतालेनेव बालिका ॥ ६ ॥
etāvantamahaṃ kālamavivekena yojitā ,
svasaṃkalpasamutthena vetāleneva bālikā 6
svasaṃkalpasamutthena vetāleneva bālikā 6
6.
etāvantam aham kālam avivekena yojitā
sva-saṅkalpa-samutthena vetālena iva bālikā
sva-saṅkalpa-samutthena vetālena iva bālikā
6.
aham bālikā iva etāvantam kālam avivekena yojitā,
sva-saṅkalpa-samutthena vetālena iva
sva-saṅkalpa-samutthena vetālena iva
6.
For such a long time, I, like a young girl, was entangled by a lack of discernment (aviveka), as if by a phantom (vetāla) that arose from my own imagination (saṅkalpa).
इदानीमुपशान्तोऽसौ स्वविचारणया स्वयम् ।
ईप्सितानीप्सितैरर्थः को भवेत्कलितैर्मम ॥ ७ ॥
ईप्सितानीप्सितैरर्थः को भवेत्कलितैर्मम ॥ ७ ॥
idānīmupaśānto'sau svavicāraṇayā svayam ,
īpsitānīpsitairarthaḥ ko bhavetkalitairmama 7
īpsitānīpsitairarthaḥ ko bhavetkalitairmama 7
7.
idānīm upaśāntaḥ asau sva-vicāraṇayā svayam
īpsita-anīpsitaiḥ arthaiḥ kaḥ bhavet kalitaiḥ mama
īpsita-anīpsitaiḥ arthaiḥ kaḥ bhavet kalitaiḥ mama
7.
idānīm asau svayam sva-vicāraṇayā upaśāntaḥ;
īpsita-anīpsitaiḥ kalitaiḥ arthaiḥ mama kaḥ bhavet
īpsita-anīpsitaiḥ kalitaiḥ arthaiḥ mama kaḥ bhavet
7.
Now, that (phantom of indiscrimination) has spontaneously subsided through my own careful consideration (vicāraṇā). What purpose (artha) could there be for me with things, whether desired or undesired, once they are understood?
इति निश्चययुक्तां तां सूचीं कर्मेन्द्रियोज्झिताम् ।
तूष्णींस्थिता सनियतिः स पश्यन्भगवान्स्थितः ॥ ८ ॥
तूष्णींस्थिता सनियतिः स पश्यन्भगवान्स्थितः ॥ ८ ॥
iti niścayayuktāṃ tāṃ sūcīṃ karmendriyojjhitām ,
tūṣṇīṃsthitā saniyatiḥ sa paśyanbhagavānsthitaḥ 8
tūṣṇīṃsthitā saniyatiḥ sa paśyanbhagavānsthitaḥ 8
8.
iti niścayayuktām tām sūcīm karmendriyojjitām
tūṣṇīṃsthitā saniyatiḥ saḥ paśyan bhagavān sthitaḥ
tūṣṇīṃsthitā saniyatiḥ saḥ paśyan bhagavān sthitaḥ
8.
saḥ bhagavān tām niścayayuktām sūcīm karmendriyojjitām
tūṣṇīṃsthitā saniyatiḥ paśyan iti sthitaḥ
tūṣṇīṃsthitā saniyatiḥ paśyan iti sthitaḥ
8.
Thus, the Lord (Bhagavān) stood, observing her, who was imbued with firm resolve, austerely thin (like a needle), devoid of her active sense organs (karma-indriyas), remaining silent, and endowed with self-control.
ब्रह्मा पुनरुवाचेदं वीतरागां प्रसन्नधीः ।
वरं पुत्रि गृहाण त्वं किंचित्कालं च भूतले ॥ ९ ॥
वरं पुत्रि गृहाण त्वं किंचित्कालं च भूतले ॥ ९ ॥
brahmā punaruvācedaṃ vītarāgāṃ prasannadhīḥ ,
varaṃ putri gṛhāṇa tvaṃ kiṃcitkālaṃ ca bhūtale 9
varaṃ putri gṛhāṇa tvaṃ kiṃcitkālaṃ ca bhūtale 9
9.
brahmā punaḥ uvāca idam vītarāgām prasannadhīḥ
varam putri gṛhāṇa tvam kiñcitkālam ca bhūtale
varam putri gṛhāṇa tvam kiñcitkālam ca bhūtale
9.
brahmā prasannadhīḥ punaḥ vītarāgām idam uvāca
putri tvam varam gṛhāṇa ca kiñcitkālam bhūtale
putri tvam varam gṛhāṇa ca kiñcitkālam bhūtale
9.
Brahmā, with a serene mind, again said this to her, who was devoid of passion: 'O daughter, accept a boon, and remain on earth for some time.'
भोगान्भुक्त्वा ततः पश्चाद्गमिष्यसि परं पदम् ।
अव्यावृत्तिस्वरूपाया नियतेरेष निश्चयः ॥ १० ॥
अव्यावृत्तिस्वरूपाया नियतेरेष निश्चयः ॥ १० ॥
bhogānbhuktvā tataḥ paścādgamiṣyasi paraṃ padam ,
avyāvṛttisvarūpāyā niyatereṣa niścayaḥ 10
avyāvṛttisvarūpāyā niyatereṣa niścayaḥ 10
10.
bhogān bhuktvā tataḥ paścāt gamiṣyasi param
padam avyāvṛttisvarūpāyāḥ niyateḥ eṣaḥ niścayaḥ
padam avyāvṛttisvarūpāyāḥ niyateḥ eṣaḥ niścayaḥ
10.
bhogān bhuktvā tataḥ paścāt param padam gamiṣyasi
eṣaḥ avyāvṛttisvarūpāyāḥ niyateḥ niścayaḥ
eṣaḥ avyāvṛttisvarūpāyāḥ niyateḥ niścayaḥ
10.
Having enjoyed worldly pleasures, you will thereafter attain the supreme abode (mokṣa). This is the firm resolve of destiny (niyati), whose very nature (svarūpa) is non-returning.
तपसानेन संकल्पः सफलोऽस्तु तवोत्तमे ।
पीना भव पुनः शैले हिमकाननराक्षसी ॥ ११ ॥
पीना भव पुनः शैले हिमकाननराक्षसी ॥ ११ ॥
tapasānena saṃkalpaḥ saphalo'stu tavottame ,
pīnā bhava punaḥ śaile himakānanarākṣasī 11
pīnā bhava punaḥ śaile himakānanarākṣasī 11
11.
tapasā anena saṅkalpaḥ saphalaḥ astu tava
uttame pīnā bhava punaḥ śaile himakānanarākṣasī
uttame pīnā bhava punaḥ śaile himakānanarākṣasī
11.
uttame anena tapasā tava saṅkalpaḥ saphalaḥ
astu himakānanarākṣasī punaḥ śaile pīnā bhava
astu himakānanarākṣasī punaḥ śaile pīnā bhava
11.
O excellent one, may your resolve be fruitful by this austerity (tapas). O demoness of the snow forest, become robust again on the mountain.
यया पूर्वं वियुक्तासि तन्वा जलदरूपया ।
बीजान्तवृक्षता पुत्रि बृहद्वृक्षतया यथा ॥ १२ ॥
बीजान्तवृक्षता पुत्रि बृहद्वृक्षतया यथा ॥ १२ ॥
yayā pūrvaṃ viyuktāsi tanvā jaladarūpayā ,
bījāntavṛkṣatā putri bṛhadvṛkṣatayā yathā 12
bījāntavṛkṣatā putri bṛhadvṛkṣatayā yathā 12
12.
yayā pūrvam viyuktā asi tanvā jaladarūpayā
bījāntavṛkṣatā putri bṛhadvṛkṣatayā yathā
bījāntavṛkṣatā putri bṛhadvṛkṣatayā yathā
12.
putri yathā bījāntavṛkṣatā bṛhadvṛkṣatayā,
[tathā] yayā jaladarūpayā tanvā pūrvam viyuktā asi
[tathā] yayā jaladarūpayā tanvā pūrvam viyuktā asi
12.
My daughter, just as the inherent tree-potential within a seed (blossoms) into a mighty tree, so too were you previously separated from a body that resembled a cloud.
योगमेष्यसि भूयश्च तन्वान्तर्बीजरूपिणी ।
तयैव रससेकेन लतयेवाङ्कुरस्थितिः ॥ १३ ॥
तयैव रससेकेन लतयेवाङ्कुरस्थितिः ॥ १३ ॥
yogameṣyasi bhūyaśca tanvāntarbījarūpiṇī ,
tayaiva rasasekena latayevāṅkurasthitiḥ 13
tayaiva rasasekena latayevāṅkurasthitiḥ 13
13.
yogam eṣyasi bhūyaḥ ca tanvā antarbījarūpiṇī
tayā eva rasa-sekena latayā iva aṅkura-sthitiḥ
tayā eva rasa-sekena latayā iva aṅkura-sthitiḥ
13.
ca antarbījarūpiṇī [tvam] tanvā bhūyaḥ yogam eṣyasi,
yathā tayā eva latayā rasa-sekena aṅkura-sthitiḥ [bhavati]
yathā tayā eva latayā rasa-sekena aṅkura-sthitiḥ [bhavati]
13.
And you will again achieve union (yoga), being one whose inner nature is like a seed within a body. This is just as the stability of a sprout (is attained) through the irrigation of sap by that very creeper.
बाधां विदितवेद्यत्वान्न च लोके करिष्यसि ।
अन्तःशुद्धा स्पन्दवती शारदीवाभ्रमण्डली ॥ १४ ॥
अन्तःशुद्धा स्पन्दवती शारदीवाभ्रमण्डली ॥ १४ ॥
bādhāṃ viditavedyatvānna ca loke kariṣyasi ,
antaḥśuddhā spandavatī śāradīvābhramaṇḍalī 14
antaḥśuddhā spandavatī śāradīvābhramaṇḍalī 14
14.
bādhām viditavedyatvāt na ca loke kariṣyasi
antaḥ śuddhā spandavatī śāradī iva abhramaṇḍalī
antaḥ śuddhā spandavatī śāradī iva abhramaṇḍalī
14.
ca loke viditavedyatvāt bādhām na kariṣyasi.
antaḥ śuddhā spandavatī [tvam] śāradī abhramaṇḍalī iva [bhaviṣyasi]
antaḥ śuddhā spandavatī [tvam] śāradī abhramaṇḍalī iva [bhaviṣyasi]
14.
And in the world, you will not cause any hindrance, owing to your knowledge of what is to be known. You will be inwardly pure and vibrant, like an autumn cloud formation.
व्यवहारात्मकध्यानधारणाधाररूपिणी ।
वातस्वभाववद्देहपरिस्पन्दाद्विलासिनी ॥ १६ ॥
वातस्वभाववद्देहपरिस्पन्दाद्विलासिनी ॥ १६ ॥
vyavahārātmakadhyānadhāraṇādhārarūpiṇī ,
vātasvabhāvavaddehaparispandādvilāsinī 16
vātasvabhāvavaddehaparispandādvilāsinī 16
16.
vyavahārātmakadhyānadhāraṇādhārarūpiṇī
vātasvabhāvavat dehaparispanād vilāsinī
vātasvabhāvavat dehaparispanād vilāsinī
16.
[tvam] vyavahārātmakadhyānadhāraṇādhārarūpiṇī [bhaviṣyasi].
vātasvabhāvavat dehaparispanād vilāsinī [bhaviṣyasi]
vātasvabhāvavat dehaparispanād vilāsinī [bhaviṣyasi]
16.
You will embody the form of a foundation for contemplation (dhyāna) and concentration (dhāraṇā) that are inherent in practical activity. And, gracefully manifesting through bodily movements, you will be like the intrinsic nature of the wind.
तदा विरोधिनी पुत्रि स्वकर्मस्पन्दरोधिनी ।
न्यायेन क्षुन्निवृत्त्यर्थं भूतबाधां करिष्यसि ॥ १७ ॥
न्यायेन क्षुन्निवृत्त्यर्थं भूतबाधां करिष्यसि ॥ १७ ॥
tadā virodhinī putri svakarmaspandarodhinī ,
nyāyena kṣunnivṛttyarthaṃ bhūtabādhāṃ kariṣyasi 17
nyāyena kṣunnivṛttyarthaṃ bhūtabādhāṃ kariṣyasi 17
17.
tadā virodhinī putri svakarmaspandarodhinī
nyāyena kṣunnnivṛttyartham bhūtabādhām kariṣyasi
nyāyena kṣunnnivṛttyartham bhūtabādhām kariṣyasi
17.
putri tadā virodhinī svakarmaspandarodhinī
nyāyena kṣunnnivṛttyartham bhūtabādhām kariṣyasi
nyāyena kṣunnnivṛttyartham bhūtabādhām kariṣyasi
17.
Then, O daughter, as an adversary, controlling the dynamic flow of your own actions (karma), you will, through righteousness, inflict suffering upon beings for the alleviation of distress.
भविष्यसि न्यायवृत्तिर्लोके त्वन्यायबाधिका ।
जीवन्मुक्ततया देहे स्वविवेकैकपालिका ॥ १८ ॥
जीवन्मुक्ततया देहे स्वविवेकैकपालिका ॥ १८ ॥
bhaviṣyasi nyāyavṛttirloke tvanyāyabādhikā ,
jīvanmuktatayā dehe svavivekaikapālikā 18
jīvanmuktatayā dehe svavivekaikapālikā 18
18.
bhaviṣyasi nyāyavṛttiḥ loke tvam anyāyabādhikā
jīvanmuktatayā dehe svavivekaikapālikā
jīvanmuktatayā dehe svavivekaikapālikā
18.
tvam loke nyāyavṛttiḥ anyāyabādhikā bhaviṣyasi
dehe jīvanmuktatayā svavivekaikapālikā
dehe jīvanmuktatayā svavivekaikapālikā
18.
In the world, you will lead a righteous life, obstructing injustice. Being liberated while living (jīvanmukta) in the body, you will be the sole custodian of your own discernment.
इत्युक्त्वा गगनतलाज्जगाम देवः सूची सा भवतु ममेति किं विरोधः ।
रागो वाब्जजवचनार्थवारणेऽस्मिन्नित्यन्तः स्वतनुमयी मनाग्बभूव ॥ १९ ॥
रागो वाब्जजवचनार्थवारणेऽस्मिन्नित्यन्तः स्वतनुमयी मनाग्बभूव ॥ १९ ॥
ityuktvā gaganatalājjagāma devaḥ sūcī sā bhavatu mameti kiṃ virodhaḥ ,
rāgo vābjajavacanārthavāraṇe'sminnityantaḥ svatanumayī manāgbabhūva 19
rāgo vābjajavacanārthavāraṇe'sminnityantaḥ svatanumayī manāgbabhūva 19
19.
iti uktvā gaganatalāt jagāma devaḥ
sūcī sā bhavatu mama iti kim virodhaḥ
rāgaḥ vā abjajavacanaarthavāraṇe
asmin nityantaḥ svatanumayī manāk babhūva
sūcī sā bhavatu mama iti kim virodhaḥ
rāgaḥ vā abjajavacanaarthavāraṇe
asmin nityantaḥ svatanumayī manāk babhūva
19.
iti uktvā devaḥ gaganatalāt jagāma sā
mama sūcī bhavatu iti kim virodhaḥ
vā asmin abjajavacanaarthavāraṇe
rāgaḥ nityantaḥ manāk svatanumayī babhūva
mama sūcī bhavatu iti kim virodhaḥ
vā asmin abjajavacanaarthavāraṇe
rāgaḥ nityantaḥ manāk svatanumayī babhūva
19.
Thus having spoken, the god departed from the sky. 'Let her be an indicator for me' - what objection is there to this? Or, in this context, is there any attachment that obstructs the meaning of Brahmā's words? The eternal essence (nityanta) within her then became slightly manifest as her own form.
प्रादेशः प्रथममभूत्ततोऽपि हस्तो व्यामश्चाप्यथ विटपस्ततोऽभ्रमाला ।
सोद्यत्स्वावयवलता बभौ निमेषात्संकल्पद्रुमकणिकाङ्कुरक्रमेण ॥ २० ॥
सोद्यत्स्वावयवलता बभौ निमेषात्संकल्पद्रुमकणिकाङ्कुरक्रमेण ॥ २० ॥
prādeśaḥ prathamamabhūttato'pi hasto vyāmaścāpyatha viṭapastato'bhramālā ,
sodyatsvāvayavalatā babhau nimeṣātsaṃkalpadrumakaṇikāṅkurakrameṇa 20
sodyatsvāvayavalatā babhau nimeṣātsaṃkalpadrumakaṇikāṅkurakrameṇa 20
20.
prādeśaḥ prathamam abhūt tataḥ api hastaḥ
vyāmaḥ ca api atha viṭapaḥ tataḥ
abhramālā sodyat svāvayavalatā babhau
nimeṣāt saṅkalpadrumakaṇikāṅkurakrameṇa
vyāmaḥ ca api atha viṭapaḥ tataḥ
abhramālā sodyat svāvayavalatā babhau
nimeṣāt saṅkalpadrumakaṇikāṅkurakrameṇa
20.
prathamam prādeśaḥ abhūt tataḥ api hastaḥ
ca api atha vyāmaḥ tataḥ viṭapaḥ
abhramālā sodyat svāvayavalatā nimeṣāt
saṅkalpadrumakaṇikāṅkurakrameṇa babhau
ca api atha vyāmaḥ tataḥ viṭapaḥ
abhramālā sodyat svāvayavalatā nimeṣāt
saṅkalpadrumakaṇikāṅkurakrameṇa babhau
20.
Initially, it became a span, then a cubit, then a fathom; subsequently, a branch, and after that, a cluster of clouds. With its rising, creeper-like limbs, it shone forth in an instant, progressing like a tiny sprout emerging from the tree of divine will (saṅkalpa).
तद्गात्राण्यविकलशक्तिमन्ति देहादुद्भूतान्यथ करणेन्द्रियाणि सम्यक् ।
संकल्पद्रुमवनपुष्पवत्समन्ताद्बीजौघान्यलमभवंस्तिरोहितानि ॥ २१ ॥
संकल्पद्रुमवनपुष्पवत्समन्ताद्बीजौघान्यलमभवंस्तिरोहितानि ॥ २१ ॥
tadgātrāṇyavikalaśaktimanti dehādudbhūtānyatha karaṇendriyāṇi samyak ,
saṃkalpadrumavanapuṣpavatsamantādbījaughānyalamabhavaṃstirohitāni 21
saṃkalpadrumavanapuṣpavatsamantādbījaughānyalamabhavaṃstirohitāni 21
21.
tat gātrāṇi avikalaśaktimanti dehāt
udbhūtāni atha karaṇendriyāṇi samyak
saṃkalpadrumavanapuṣpavat samantāt
bījaughāni alam abhavan tirohitāni
udbhūtāni atha karaṇendriyāṇi samyak
saṃkalpadrumavanapuṣpavat samantāt
bījaughāni alam abhavan tirohitāni
21.
tat gātrāṇi avikalaśaktimanti dehāt
udbhūtāni atha karaṇendriyāṇi samyak
samantāt saṃkalpadrumavanapuṣpavat
bījaughāni alam tirohitāni abhavan
udbhūtāni atha karaṇendriyāṇi samyak
samantāt saṃkalpadrumavanapuṣpavat
bījaughāni alam tirohitāni abhavan
21.
Its limbs, possessing undiminished power, which had sprung from the body, and its senses of action (indriyas) all became completely hidden, just like the multitude of seeds from the flowers of a wish-fulfilling tree forest, disappearing from all sides.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75 (current chapter)
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216