Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

योगवासिष्ठः       yogavāsiṣṭhaḥ - book-7, chapter-112

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
लोकहाराम्बरव्यालं चेदिचन्दनकाननम् ।
छिन्नं परशुधाराभिः पतितं दक्षिणार्णवे ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
lokahārāmbaravyālaṃ cedicandanakānanam ,
chinnaṃ paraśudhārābhiḥ patitaṃ dakṣiṇārṇave 1
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca lokahārāmbaravyālam cedicandanakānanam
chinnam paraśudhārābhiḥ patitam dakṣiṇārṇave
1. śrīvasiṣṭhaḥ uvāca cedicandanakānanam lokahārāmbaravyālam
paraśudhārābhiḥ chinnam patitam dakṣiṇārṇave
1. Śrī Vasiṣṭha said: The Chedi sandalwood forest, which was like a necklace for the world and a sky-like serpent, was cut down by axe-blades and fell into the southern ocean.
पर्णवत्प्रोह्य पूरेण पारसीकाः परस्परम् ।
प्रहरन्तो विमोहेन विनष्टा वंजुलावने ॥ २ ॥
parṇavatprohya pūreṇa pārasīkāḥ parasparam ,
praharanto vimohena vinaṣṭā vaṃjulāvane 2
2. parṇavat prohya pūreṇa pārasīkāḥ parasparam
praharantaḥ vimohena vinaṣṭāḥ vañjulāvane
2. pārasīkāḥ pūreṇa parṇavat prohya vimohena
parasparam praharantaḥ vañjulāvane vinaṣṭāḥ
2. The Persians, swept away by the current like leaves, fought each other in utter confusion and perished in the Vañjula forest.
दर्दुराद्रौ दुरन्तेषु दरदीर्णहृदन्तराः ।
दरीरन्ध्रेषु संलीना दरदा दानवा इव ॥ ३ ॥
dardurādrau duranteṣu daradīrṇahṛdantarāḥ ,
darīrandhreṣu saṃlīnā daradā dānavā iva 3
3. dardurādrau duranteṣu daradīrṇahṛdantarāḥ
darīrandhreṣu saṃlīnāḥ daradāḥ dānavāḥ iva
3. daradāḥ duranteṣu dardurādrau daradīrṇahṛdantarāḥ
darīrandhreṣu dānavāḥ iva saṃlīnāḥ
3. On Dardura mountain, in their dire misfortunes, the Daradas, whose hearts were slightly broken (with fear), hid themselves in the cave crevices, just like Dānavas (demons).
चतुरायुधधाराग्रचूर्णनीहारधारिणः ।
विद्युद्वलयिनो वाता वेल्लितायुधवारिदाः ॥ ४ ॥
caturāyudhadhārāgracūrṇanīhāradhāriṇaḥ ,
vidyudvalayino vātā vellitāyudhavāridāḥ 4
4. caturāyudhadhārāgracūrṇanīhāradhāriṇaḥ
vidyudvalayinaḥ vātāḥ vellitāyudhavāridāḥ
4. vātāḥ caturāyudhadhārāgracūrṇanīhāradhāriṇaḥ
vidyudvalayinaḥ vellitāyudhavāridāḥ
4. The winds, bearing dust that was like mist from the sharp edges of four weapons, were encircled by lightning and resembled clouds filled with brandished weapons.
दन्तिनोऽन्योन्यमाभग्नदन्तदेहौघपीडिताः ।
मृत्यूदरोम्भकग्रासपिण्डपिण्डा इवाभवन् ॥ ५ ॥
dantino'nyonyamābhagnadantadehaughapīḍitāḥ ,
mṛtyūdarombhakagrāsapiṇḍapiṇḍā ivābhavan 5
5. dantinaḥ anyonyam ābhagnadantadehaughapīḍitāḥ
mṛtyūdarombhakagrāsapiṇḍapiṇḍāḥ iva abhavan
5. dantinaḥ anyonyam ābhagnadantadehaughapīḍitāḥ
mṛtyūdarombhakagrāsapiṇḍapiṇḍāḥ iva abhavan
5. The elephants, afflicted by masses of bodies with tusks broken against each other, became like lumps, like morsels of food filling the belly of Death (mṛtyu).
तज्जा रैवतिका रात्रौ रौद्रतोमरताडिताः ।
रूपिकाभिः पिशाचीभिर्भुक्ता भागीकृताङ्गकाः ॥ ६ ॥
tajjā raivatikā rātrau raudratomaratāḍitāḥ ,
rūpikābhiḥ piśācībhirbhuktā bhāgīkṛtāṅgakāḥ 6
6. tatjāḥ raivatikāḥ rātrau raudratomaratāḍitāḥ
rūpikābhiḥ piśācībhiḥ bhuktāḥ bhāgīkṛtāṅgakāḥ
6. tatjāḥ raivatikāḥ rātrau raudratomaratāḍitāḥ
rūpikābhiḥ piśācībhiḥ bhuktāḥ bhāgīkṛtāṅgakāḥ
6. Those Raivatikas, spawned from that conflict, were struck by dreadful spears in the night, then devoured by the Rūpikā female ghouls (piśācī), their bodies having been dismembered into portions.
तालीतमालगहने दशार्णा जीर्णजङ्गले ।
गले पादं निधायान्तः कृत्ताः सिंहैर्गतासवः ॥ ७ ॥
tālītamālagahane daśārṇā jīrṇajaṅgale ,
gale pādaṃ nidhāyāntaḥ kṛttāḥ siṃhairgatāsavaḥ 7
7. tālītamālagahane daśārṇāḥ jīrṇajaṅgale gale
pādam nidhāya antaḥ kṛttāḥ siṃhaiḥ gatāsavaḥ
7. tālītamālagahane jīrṇajaṅgale daśārṇāḥ siṃhaiḥ
gale pādam nidhāya antaḥ kṛttāḥ gatāsavaḥ
7. In a dense thicket of palm and tamāla trees, within an old, overgrown jungle, the Daśārṇas had their lives (asu) taken, cut down by lions who placed a foot on their necks, becoming lifeless.
पश्चिमार्णवतीरस्था नालिकेरधरावनौ ।
यवना विगतप्राणा निगीर्णा मकरोत्करैः ॥ ८ ॥
paścimārṇavatīrasthā nālikeradharāvanau ,
yavanā vigataprāṇā nigīrṇā makarotkaraiḥ 8
8. paścimārṇavatīrasthā nālikeradharāvanau
yavanāḥ vigatapraṇāḥ nigīrṇāḥ makarotkaraiḥ
8. yavanāḥ paścimārṇavatīrasthā nālikeradharāvanau
vigatapraṇāḥ makarotkaraiḥ nigīrṇāḥ
8. The Yavanas (foreigners), who were on the coconut-bearing land situated on the shore of the western ocean, became lifeless and were devoured by multitudes of crocodiles.
नाराचनिकरं नीलं निमेषं नासहञ्छकाः ।
रमठा नलिनीषण्डा इव ताण्डवितासवः ॥ ९ ॥
nārācanikaraṃ nīlaṃ nimeṣaṃ nāsahañchakāḥ ,
ramaṭhā nalinīṣaṇḍā iva tāṇḍavitāsavaḥ 9
9. nārācanikaram nīlam nimeṣam na asahan śakāḥ
ramaṭhāḥ nalinīṣaṇḍāḥ iva tāṇḍavitāsavaḥ
9. śakāḥ ramaṭhāḥ nīlam nārācanikaram nimeṣam
na asahan tāṇḍavitāsavaḥ nalinīṣaṇḍāḥ iva
9. The Śakas and Ramaṭhas could not endure the dark multitude of arrows for even a moment. They were like clusters of lotus plants, whose essence was violently agitated.
श्रवणाभोगशृङ्गाग्रो महेन्द्रोऽद्रिर्दिवि व्रजैः ।
विद्रुतैर्वलितो नीलैर्जालैर्जलमुचामिव ॥ १० ॥
śravaṇābhogaśṛṅgāgro mahendro'drirdivi vrajaiḥ ,
vidrutairvalito nīlairjālairjalamucāmiva 10
10. śravaṇābhogaśṛṅgāgraḥ mahendraḥ adriḥ divi vrajaiḥ
vidrutaiḥ valitaḥ nīlaiḥ jālaiḥ jalamucām iva
10. mahendraḥ adriḥ śravaṇābhogaśṛṅgāgraḥ divi nīlaiḥ
vidrutaiḥ vrajaiḥ jālaiḥ jalamucām iva valitaḥ
10. Mount Mahendra, with its peak broad like an ear, appeared in the sky as if encircled by scattered, dark blue masses, resembling formations of clouds.
चामीकरवराकारा भग्ना तङ्गणवाहिनी ।
मृता हृताम्बरा चोरैर्भुक्तैकान्ते निशाचरैः ॥ ११ ॥
cāmīkaravarākārā bhagnā taṅgaṇavāhinī ,
mṛtā hṛtāmbarā corairbhuktaikānte niśācaraiḥ 11
11. cāmīkaravarākārā bhagnā taṅgaṇavāhinī mṛtā
hṛtāmbarā coraiḥ bhuktā ekānte niśācaraiḥ
11. taṅgaṇavāhinī cāmīkaravarākārā bhagnā mṛtā
coraiḥ hṛtāmbarā niśācaraiḥ ekānte bhuktā
11. The Taṅgaṇa army, radiant like excellent gold, was defeated. Their soldiers lay dead, their garments stripped by thieves, and their bodies were then preyed upon in secluded places by night-wanderers (ghouls or predatory beings).
द्यौरिवर्क्षभरैरासीत्तदासारं भुवस्तलम् ।
विवर्तमानैरभितः कचद्भिर्ज्वलनायुधैः ॥ १२ ॥
dyaurivarkṣabharairāsīttadāsāraṃ bhuvastalam ,
vivartamānairabhitaḥ kacadbhirjvalanāyudhaiḥ 12
12. dyauḥ iva ṛkṣa-bharaiḥ āsīt tadā āsāram bhuvaḥ
talam vivartamānaiḥ abhitaḥ kacadbhiḥ jvalanāyudhaiḥ
12. tadā bhuvaḥ talam ṛkṣa-bharaiḥ dyauḥ iva āsāram
āsīt vivartamānaiḥ abhitaḥ kacadbhiḥ jvalanāyudhaiḥ
12. At that time, the surface of the earth became a torrent, like the sky filled with multitudes of stars, due to the fiery weapons that were revolving and blazing all around.
धाराधरधरारन्ध्रप्रतिश्रुद्धनघुंघुमा ।
जगद्गेहगुहासीद्द्यौर्घनं गातुमिवोद्यता ॥ १३ ॥
dhārādharadharārandhrapratiśruddhanaghuṃghumā ,
jagadgehaguhāsīddyaurghanaṃ gātumivodyatā 13
13. dhārā-dhara-dharā-randhra-pratiśruddha-na-ghuṃghumā
jagat-geha-guhā āsīt dyauḥ ghanam gātum iva udyatā
13. jagat-geha-guhā dhārā-dhara-dharā-randhra-pratiśruddha-na-ghuṃghumā
āsīt dyauḥ ghanam gātum iva udyatā
13. The earth, like a world-house-cave, was such that the rumbling of the clouds did not echo in its earthly crevices. Meanwhile, the sky seemed ready to roar intensely.
द्विपान्तरजनाश्चक्रैर्जर्जरा जीवितं जहुः ।
मीनजङ्गलजम्बाले जीर्णमत्स्या इवाजले ॥ १४ ॥
dvipāntarajanāścakrairjarjarā jīvitaṃ jahuḥ ,
mīnajaṅgalajambāle jīrṇamatsyā ivājale 14
14. dvīpa-antara-janāḥ cakraiḥ jarjarā jīvitam jahuḥ
mīna-jaṅgala-jambāle jīrṇa-matsyāḥ iva ajale
14. dvīpa-antara-janāḥ cakraiḥ jarjarā jīvitam jahuḥ
iva ajale mīna-jaṅgala-jambāle jīrṇa-matsyāḥ
14. People from other islands, shattered by discuses (or wheels), lost their lives, just like exhausted fish in a muddy swamp of fish and dry land, devoid of water.
यावद्द्वीपा जिताः कुक्षौ सह्याद्रौ सममूर्तयः ।
आश्वस्य दिवसान्सप्त ययुरायासमन्थरम् ॥ १५ ॥
yāvaddvīpā jitāḥ kukṣau sahyādrau samamūrtayaḥ ,
āśvasya divasānsapta yayurāyāsamantharam 15
15. yāvat dvīpāḥ jitāḥ kukṣau sahyādrau sama-mūrtayaḥ
āśvasya divasān sapta yayuḥ āyāsa-mantharam
15. yāvat dvīpāḥ sahyādrau kukṣau jitāḥ sama-mūrtayaḥ (babhūvuḥ).
(te) sapta divasān āśvasya āyāsa-mantharam yayuḥ.
15. All the islands conquered within the Sahya mountain region became unified. Having rested for seven days, they proceeded slowly due to exhaustion.
गन्धमादनपुन्नागवनकुञ्जेषु पुञ्जिताः ।
विद्याधरकुमारीभिर्गान्धाराः परिरक्षिताः ॥ १६ ॥
gandhamādanapunnāgavanakuñjeṣu puñjitāḥ ,
vidyādharakumārībhirgāndhārāḥ parirakṣitāḥ 16
16. gandhamādanapunnnāgavankuñjeṣu puñjitāḥ
vidyādharakumārībhiḥ gāndhārāḥ parirakṣitāḥ
16. gandhamādanapunnnāgavankuñjeṣu gāndhārāḥ
vidyādharakumārībhiḥ puñjitāḥ parirakṣitāḥ
16. In the groves of the punnāga forests on Gandhamādana mountain, the Gandharas were gathered and well-protected by the Vidyādhara maidens.
हूणचीनकिरातानां मुक्तैस्तैश्चक्रवर्षणैः ।
कमलानीव लूनानि शिरांस्यभिमुखानिलैः ॥ १७ ॥
hūṇacīnakirātānāṃ muktaistaiścakravarṣaṇaiḥ ,
kamalānīva lūnāni śirāṃsyabhimukhānilaiḥ 17
17. hūṇacīnakirātānām muktaiḥ taiḥ ca cakravarṣaṇaiḥ
kamalāni iva lūnāni śirāṃsi abhimukhānilaiḥ
17. hūṇacīnakirātānām śirāṃsi abhimukhānilaiḥ kamalāni
iva lūnāni taiḥ muktaiḥ ca cakravarṣaṇaiḥ
17. The heads of the Hūṇas, Cīnas, and Kirātas were severed like lotuses torn by opposing winds, due to the unleashed showers of discs (cakra).
निलीपा नलिनीनाले कण्टका इव निश्चलाः ।
द्रुमे द्रुमे द्रुममया भयात्त्वस्यावसंश्चिरम् ॥ १८ ॥
nilīpā nalinīnāle kaṇṭakā iva niścalāḥ ,
drume drume drumamayā bhayāttvasyāvasaṃściram 18
18. nilīpāḥ nalinīnāle kaṇṭakāḥ iva niścalāḥ drume
drume drumamayāḥ bhayāt tvasya avasan ciram
18. nilīpāḥ niścalāḥ drumamayāḥ nalinīnāle kaṇṭakāḥ
iva tvasya bhayāt drume drume ciram avasan
18. Clinging and motionless like thorns in a lotus stalk, and blending with the trees, they dwelled for a long time in every tree out of fear of him.
चारुसारङ्गरङ्गासु शैलकाननभूमिषु ।
चतुर्दिक्कं तदापातैः संपन्नं क्षोभणं घनम् ॥ १९ ॥
cārusāraṅgaraṅgāsu śailakānanabhūmiṣu ,
caturdikkaṃ tadāpātaiḥ saṃpannaṃ kṣobhaṇaṃ ghanam 19
19. cārūsāraṅgaraṅgāsu śailakānanabhūmiṣu
caturdikkam tadāpātaiḥ sampannam kṣobhaṇam ghanam
19. śailakānanabhūmiṣu cārūsāraṅgaraṅgāsu
caturdikkam tadāpātaiḥ ghanam kṣobhaṇam sampannam
19. In the mountain forest regions, which were beautiful playgrounds for deer, an intense disturbance manifested in all four directions due to their sudden attacks.
कण्टकस्थलनामानः कण्टकस्थलकर्कशाः ।
कण्टकस्थलगा आसन्कण्टकस्थलमण्डले ॥ २० ॥
kaṇṭakasthalanāmānaḥ kaṇṭakasthalakarkaśāḥ ,
kaṇṭakasthalagā āsankaṇṭakasthalamaṇḍale 20
20. kaṇṭakasthalanāmānaḥ kaṇṭakasthalakarkaśāḥ |
kaṇṭakasthalagāḥ āsan kaṇṭakasthalamandale ||
20. kaṇṭakasthalanāmānaḥ kaṇṭakasthalakarkaśāḥ kaṇṭakasthalagāḥ kaṇṭakasthalamandale āsan.
20. Those named Kaṇṭakasthala, who were as harsh as the Kaṇṭakasthala region and resided there, were found in the Kaṇṭakasthala region.
पारसीकाः परं पूरैः पारं प्राप्य पयोनिधेः ।
निपेतुः पवनैः पूताः प्रलये तारका इव ॥ २१ ॥
pārasīkāḥ paraṃ pūraiḥ pāraṃ prāpya payonidheḥ ,
nipetuḥ pavanaiḥ pūtāḥ pralaye tārakā iva 21
21. pārasīkāḥ param pūraiḥ pāram prāpya payonidheḥ
| nipetuḥ pavanaiḥ pūtāḥ pralaye tārakā iva ||
21. payonidheḥ pāram pūraiḥ prāpya param,
pārasīkāḥ pavanaiḥ pūtāḥ pralaye tārakā iva nipetuḥ.
21. Indeed, the Pārasīkas, having reached the far shore of the ocean with their masses (of ships or armies), fell down, scattered by the winds like stars at the time of cosmic dissolution (pralaya).
ववुरम्भोधिकुट्टाका दृषदां कटकाङ्किताः ।
सर्वदिग्वनलुण्टाका वाताः प्रलयशङ्किताः ॥ २२ ॥
vavurambhodhikuṭṭākā dṛṣadāṃ kaṭakāṅkitāḥ ,
sarvadigvanaluṇṭākā vātāḥ pralayaśaṅkitāḥ 22
22. vavuḥ ambhodhikuṭṭākāḥ dṛṣadām kaṭakāṅkitāḥ |
sarvadigvanaluṇṭākāḥ vātāḥ pralayaśaṅkitāḥ ||
22. ambhodhikuṭṭākāḥ dṛṣadām kaṭakāṅkitāḥ sarvadigvanaluṇṭākāḥ pralayaśaṅkitāḥ vātāḥ vavuḥ.
22. Winds, crashing against the oceans, marked by streaks of stones (like mountain ranges), and plundering the forests in all directions, blew as if foreboding the cosmic dissolution (pralaya).
आसारसाराः पङ्काम्बुप्लुताः सघनघुंघुमाः ।
आसन्दशदिशोऽदृश्या बहुक्षुब्धायुधानिलैः ॥ २३ ॥
āsārasārāḥ paṅkāmbuplutāḥ saghanaghuṃghumāḥ ,
āsandaśadiśo'dṛśyā bahukṣubdhāyudhānilaiḥ 23
23. āsārasārāḥ paṅkāmbuplutāḥ saghanaghumghumāḥ |
āsan daśadiśaḥ adṛśyāḥ bahukṣubdhāyudhānilaiḥ ||
23. daśadiśaḥ āsārasārāḥ paṅkāmbuplutāḥ saghanaghumghumāḥ bahukṣubdhāyudhānilaiḥ adṛśyāḥ āsan.
23. The ten directions, characterized by heavy downpours, submerged in muddy water, and filled with dense buzzing sounds, became invisible due to the turbulent winds agitated by numerous weapons.
निर्ह्रादकारिभिर्वातैर्वहच्छपछपारवम् ।
प्रसस्रुर्भुवि नीहारा महार्णवरया इव ॥ २४ ॥
nirhrādakāribhirvātairvahacchapachapāravam ,
prasasrurbhuvi nīhārā mahārṇavarayā iva 24
24. nirhrādakāribhiḥ vātaiḥ vahacchapachapāravam
prasasruḥ bhuvi nīhārāḥ mahārṇavarayāḥ iva
24. nīhārāḥ bhuvi mahārṇavarayāḥ iva nirhrādakāribhiḥ
vātaiḥ vahacchapachapāravam prasasruḥ
24. The mists spread over the earth like the currents of a great ocean, carried by roaring winds that produced a sloshing sound.
विदूरस्था रथेभ्यश्च वीचिचीत्कारकारिणः ।
सरोम्भस्यनिलैः पेतुः पद्मेभ्य इव षट्पदाः ॥ २६ ॥
vidūrasthā rathebhyaśca vīcicītkārakāriṇaḥ ,
sarombhasyanilaiḥ petuḥ padmebhya iva ṣaṭpadāḥ 26
26. vidūrasthāḥ rathebhyas ca vīcicītkārakāriṇaḥ
saraḥambhasi anilaiḥ petuḥ padmebhyas iva ṣaṭpadāḥ
26. ṣaṭpadāḥ vidūrasthāḥ rathebhyas ca vīcicītkārakāriṇaḥ
anilaiḥ saraḥambhasi padmebhyas iva petuḥ
26. The bees, which were far away from the chariots and making a wave-like chirping sound, fell into the lake water due to the winds, just as bees fall from lotuses.
हूणा आमस्तकं मग्ना उत्तरार्णवसैकते ।
क्लिन्नास्तत्रैव पङ्कान्तः पूरणाविलशूलवत् ॥ २७ ॥
hūṇā āmastakaṃ magnā uttarārṇavasaikate ,
klinnāstatraiva paṅkāntaḥ pūraṇāvilaśūlavat 27
27. hūṇāḥ āmastakam magnāḥ uttarārṇavasaikate
klinnāḥ tatra eva paṅkāntaḥ pūraṇaāvilaśūlavat
27. hūṇāḥ āmastakam uttarārṇavasaikate magnāḥ
tatra eva paṅkāntaḥ pūraṇaāvilaśūlavat klinnāḥ
27. The Hūṇas were submerged up to their heads in the sand of the northern ocean, drenched in the mire right there, like stakes covered with turbid mud.
तीरैलावनलेखासु शकाः पूर्वपयोनिधेः ।
नीता बद्ध्वा दिनं मुक्ता न गता यमसादनम् ॥ २८ ॥
tīrailāvanalekhāsu śakāḥ pūrvapayonidheḥ ,
nītā baddhvā dinaṃ muktā na gatā yamasādanam 28
28. tīraelāvanalekhāsu śakāḥ pūrvapayornidheḥ
nītāḥ baddhvā dinam muktāḥ na gatāḥ yamasādanam
28. pūrvapayornidheḥ śakāḥ tīraelāvanalekhāsu
baddhvā dinam nītāḥ muktāḥ yamasādanam na gatāḥ
28. The Śakas, who were from the eastern ocean, were led to the lines of cardamom groves on the banks, bound for a day, and then released. Even after this, they did not go to the abode of Yama (the god of death).
मन्दं मन्द्रा महेन्द्राद्रौ क्रन्दन्तः पतिता दिवः ।
आश्वासिता मुनिवरैर्निजाश्रममृगा इव ॥ २९ ॥
mandaṃ mandrā mahendrādrau krandantaḥ patitā divaḥ ,
āśvāsitā munivarairnijāśramamṛgā iva 29
29. mandam mandrā mahendrādrau krandantaḥ patitāḥ
divaḥ āśvāsitāḥ munivaraiḥ nijāśramamṛgāḥ iva
29. divaḥ patitāḥ mahendrādrau mandam mandrā
krandantaḥ munivaraiḥ āśvāsitāḥ nijāśramamṛgāḥ iva
29. Fallen from heaven, wailing softly with deep sounds on Mount Mahendra, they were comforted by the best of sages, just like deer in their own hermitages.
प्रविष्टा याचनं सह्ये लब्धाः सुरविलाद्द्वयम् ।
अनर्थेनाऽर्थ आयाति काकतालीयतः क्वचित् ॥ ३० ॥
praviṣṭā yācanaṃ sahye labdhāḥ suravilāddvayam ,
anarthenā'rtha āyāti kākatālīyataḥ kvacit 30
30. praviṣṭāḥ yācanam sahye labdhāḥ surabilāt dvayam
anarthena arthaḥ āyāti kākatālīyataḥ kvacit
30. sahye yācanam praviṣṭāḥ surabilāt dvayam labdhāḥ
kvacit anarthena arthaḥ kākatālīyataḥ āyāti
30. They went begging in the Sahya mountains and obtained two (things) from a divine crevice. Sometimes, wealth or purpose comes unexpectedly from misfortune, by sheer coincidence.
पतिता दर्दुरारण्ये दशार्णा जीर्णपर्णवत् ।
भुक्त्वा विषफलान्यज्ञा मृतास्तत्रैव ते स्वयम् ॥ ३१ ॥
patitā dardurāraṇye daśārṇā jīrṇaparṇavat ,
bhuktvā viṣaphalānyajñā mṛtāstatraiva te svayam 31
31. patitāḥ dardurāraṇye daśārṇāḥ jīrṇaparṇavat
bhuktvā viṣaphalāni ajñāḥ mṛtāḥ tatra eva te svayam
31. daśārṇāḥ dardurāraṇye jīrṇaparṇavat patitāḥ ajñāḥ
viṣaphalāni bhuktvā te tatra eva svayam mṛtāḥ
31. The Daśārṇas fell into the Dardura forest like withered leaves. Being ignorant, they ate poisonous fruits and died there themselves.
विशल्यकरणीं भुक्त्वा काकतालीययोगतः ।
हिमाद्रौ हैहया याता गृहं विद्याधरा इव ॥ ३२ ॥
viśalyakaraṇīṃ bhuktvā kākatālīyayogataḥ ,
himādrau haihayā yātā gṛhaṃ vidyādharā iva 32
32. viśalyakaraṇīm bhuktvā kākatālīyayogataḥ
himādrau haihayāḥ yātāḥ gṛham vidyādharāḥ iva
32. haihayāḥ viśalyakaraṇīm kākatālīyayogataḥ
bhuktvā himādrau gṛham vidyādharāḥ iva yātāḥ
32. Having by coincidence consumed the herb that removes arrows, the Haihayas went back to their homes on the Himalayas, like Vidyādharas.
पृष्ठनृम्लानकुसुमा धनुर्भिर्गृहमागताः ।
वङ्गा नाद्यापि दृश्यन्ते पिशाचत्वमिवागताः ॥ ३३ ॥
pṛṣṭhanṛmlānakusumā dhanurbhirgṛhamāgatāḥ ,
vaṅgā nādyāpi dṛśyante piśācatvamivāgatāḥ 33
33. pṛṣṭha-mṛmlāna-kusumāḥ dhanurbhiḥ gṛham āgatāḥ
vaṅgāḥ na adya api dṛśyante piśācatvam iva āgatāḥ
33. pṛṣṭha-mṛmlāna-kusumāḥ dhanurbhiḥ gṛham āgatāḥ
vaṅgāḥ adya api na dṛśyante piśācatvam iva āgatāḥ
33. With flowers on their backs withered, the Vangas, having returned home with their bows, are still not seen, as if they have fallen into a ghostly state (piśācatvam).
अङ्गा वनफलैर्भुक्तैर्विद्याधरपदप्रदैः ।
विद्याधरीभिः क्रीडन्ति दिवि विद्याधराः स्थिताः ॥ ३४ ॥
aṅgā vanaphalairbhuktairvidyādharapadapradaiḥ ,
vidyādharībhiḥ krīḍanti divi vidyādharāḥ sthitāḥ 34
34. aṅgāḥ vana-phalaiḥ bhuktaiḥ vidyādhara-pada-pradaiḥ
vidyādharībhiḥ krīḍanti divi vidyādharāḥ sthitāḥ
34. aṅgāḥ vana-phalaiḥ bhuktaiḥ vidyādhara-pada-pradaiḥ
vidyādharāḥ sthitāḥ divi vidyādharībhiḥ krīḍanti
34. The Angas, having consumed forest fruits that bestow the status of vidyādharas, now reside as vidyādharas in heaven, where they play with vidyādharīs.
तालीतमालखण्डेषु पतिताः पातिताङ्गकाः ।
पारसीका गता मोहं भ्रमाद्वैमानिका इव ॥ ३५ ॥
tālītamālakhaṇḍeṣu patitāḥ pātitāṅgakāḥ ,
pārasīkā gatā mohaṃ bhramādvaimānikā iva 35
35. tālī-tamāla-khaṇḍeṣu patitāḥ pātita-aṅgakāḥ
pārasīkāḥ gatāḥ moham bhramāt vaimānikāḥ iva
35. tālī-tamāla-khaṇḍeṣu patitāḥ pātita-aṅgakāḥ
pārasīkāḥ bhramāt vaimānikāḥ iva moham gatāḥ
35. The Persians, having fallen into groves of palm (tālī) and tamāla trees with their bodies broken, have fallen into a stupor, like celestial pilots (vaimānikāḥ) suffering from disorientation.
तरलासारमातङ्गं पतितं तङ्गणाङ्गणे ।
अङ्गैरंग कलिङ्गानां चतुरङ्गं वलं हतम् ॥ ३६ ॥
taralāsāramātaṅgaṃ patitaṃ taṅgaṇāṅgaṇe ,
aṅgairaṃga kaliṅgānāṃ caturaṅgaṃ valaṃ hatam 36
36. tarala-āsāra-mātaṅgam patitam taṅgaṇa-aṅgaṇe
aṅgaiḥ aṅga kaliṅgānām caturaṅgam balam hatam
36. aṅga,
taṅgaṇa-aṅgaṇe tarala-āsāra-mātaṅgam patitam.
aṅgaiḥ kaliṅgānām caturaṅgam balam hatam.
36. O Anga, a turbulent, mighty elephant had fallen in the Tanganas' battleground. By the Angas, the four-limbed (catur-aṅga) army of the Kalingas was destroyed.
क्रमत्यरिबले साल्वाः शरशैलोदकोदरे ।
पतिताः प्रभुणा सार्धमद्याप्येवोपलाः स्थिताः ॥ ३७ ॥
kramatyaribale sālvāḥ śaraśailodakodare ,
patitāḥ prabhuṇā sārdhamadyāpyevopalāḥ sthitāḥ 37
37. kramati aribale sālvāḥ śaraśailodakodare patitāḥ
prabhuṇā sārdham adya api eva upalāḥ sthitāḥ
37. adyāpi eva aribale kramati,
śaraśailodakodare prabhuṇā sārdham patitāḥ sālvāḥ upalāḥ sthitāḥ
37. Destruction unfolds within the enemy army. There, the Salvas, along with their lord, having fallen amidst a torrent of arrows, mountain-like projectiles, and water, remained like mere stones even to this day.
असंख्याः प्रपलायन्तः ककुभं ककुभं प्रति ।
नराः सरत्तरङ्गेषु सागरेषु लयं गताः ॥ ३८ ॥
asaṃkhyāḥ prapalāyantaḥ kakubhaṃ kakubhaṃ prati ,
narāḥ sarattaraṅgeṣu sāgareṣu layaṃ gatāḥ 38
38. asaṃkhyāḥ praplāyantaḥ kakubhaṃ kakubhaṃ prati
narāḥ sarattaraṅgeṣu sāgareṣu layaṃ gatāḥ
38. asaṃkhyāḥ praplāyantaḥ narāḥ kakubhaṃ kakubhaṃ
prati sarattaraṅgeṣu sāgareṣu layaṃ gatāḥ
38. Countless men, fleeing in every direction, found their end, absorbed into the oceans with their turbulent waves.
क्षेत्राटवीपुरजलस्थलशैलकूलकुल्याग्रहारसरिदब्धिभृगुद्रुमेषु ।
ग्रामारपट्टिगिरिकूपगुहागृहेषु भ्रष्टानि कःकलयितुं कुबलानि शक्तः ॥ ३९ ॥
kṣetrāṭavīpurajalasthalaśailakūlakulyāgrahārasaridabdhibhṛgudrumeṣu ,
grāmārapaṭṭigirikūpaguhāgṛheṣu bhraṣṭāni kaḥkalayituṃ kubalāni śaktaḥ 39
39. kṣetrāṭavīpurajalasthalaśailakūlakulyāgrahārasaridadbhibhṛgudrumeṣu
grāmārapaṭṭigirīkūpaguhāgṛheṣu
bhraṣṭāni kaḥ kalayituṃ kuvalāni śaktaḥ
39. kṣetrāṭavīpurajalasthalaśailakūlakulyāgrahārasaridadbhibhṛgudrumeṣu
grāmārapaṭṭigirīkūpaguhāgṛheṣu
bhraṣṭāni kuvalāni kalayituṃ kaḥ śaktaḥ
39. Who is capable of counting the scattered armies (kuvalāni) which have fallen in fields, forests, cities, waters, lands, mountains, riverbanks, canals, Brahmin settlements (agrahāra), rivers, oceans, cliffs, and trees; and in villages, forest regions, mountain areas, wells, caves, and houses?