योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-68
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अत्रैवोदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
राक्षस्योक्तं महाप्रश्नजालमावलिताखिलम् ॥ १ ॥
अत्रैवोदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
राक्षस्योक्तं महाप्रश्नजालमावलिताखिलम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
atraivodāharantīmamitihāsaṃ purātanam ,
rākṣasyoktaṃ mahāpraśnajālamāvalitākhilam 1
atraivodāharantīmamitihāsaṃ purātanam ,
rākṣasyoktaṃ mahāpraśnajālamāvalitākhilam 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atra eva udāharanti imam itihāsam
purātanam rākṣasyā uktam mahāpraśnajālam āvalita akhilam
purātanam rākṣasyā uktam mahāpraśnajālam āvalita akhilam
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca atra eva imam purātanam itihāsam
udāharanti rākṣasyā uktam mahāpraśnajālam āvalita akhilam
udāharanti rākṣasyā uktam mahāpraśnajālam āvalita akhilam
1.
Śrī Vasiṣṭha said:
In this regard, they recount this ancient narrative (itihāsa), spoken by a demoness (rākṣasī), which was a great web of questions encompassing everything.
अस्ति कज्जलपङ्काद्रेरिवोग्रा शालभञ्जिका ।
हिमाद्रेरुत्तरे पार्श्वे कर्कटी नाम राक्षसी ॥ २ ॥
हिमाद्रेरुत्तरे पार्श्वे कर्कटी नाम राक्षसी ॥ २ ॥
asti kajjalapaṅkādrerivogrā śālabhañjikā ,
himādreruttare pārśve karkaṭī nāma rākṣasī 2
himādreruttare pārśve karkaṭī nāma rākṣasī 2
2.
asti kajjalapaṅkādreḥ iva ugrā śālabhañjikā
himādreḥ uttare pārśve karkaṭī nāma rākṣasī
himādreḥ uttare pārśve karkaṭī nāma rākṣasī
2.
himādreḥ uttare pārśve kajjalapaṅkādreḥ iva
ugrā śālabhañjikā nāma karkaṭī rākṣasī asti
ugrā śālabhañjikā nāma karkaṭī rākṣasī asti
2.
On the northern side of the Himalayas (himādri), there is a fierce ogress (rākṣasī) named Karkaṭī, who is like a terrifying statue (śālabhañjikā) from a mountain of collyrium-mud.
विषूचिकाभिधाना च नाम्नाप्यन्यायवाधिका ।
विन्ध्याटवीव देहेन शुष्का कार्श्यमुपागता ॥ ३ ॥
विन्ध्याटवीव देहेन शुष्का कार्श्यमुपागता ॥ ३ ॥
viṣūcikābhidhānā ca nāmnāpyanyāyavādhikā ,
vindhyāṭavīva dehena śuṣkā kārśyamupāgatā 3
vindhyāṭavīva dehena śuṣkā kārśyamupāgatā 3
3.
viṣūcikābhidhānā ca nāmnā api anyāyavādhikā
vindhyāṭavī iva dehena śuṣkā kārśyam upāgatā
vindhyāṭavī iva dehena śuṣkā kārśyam upāgatā
3.
ca nāmnā api viṣūcikābhidhānā anyāyavādhikā (sā)
dehena vindhyāṭavī iva śuṣkā kārśyam upāgatā
dehena vindhyāṭavī iva śuṣkā kārśyam upāgatā
3.
She is also known by the name Viṣūcikā (cholera), and is an afflicter of injustice. Her body, like a Vindhya forest, is dry and has attained emaciation.
महाबलाग्निनयना रोदोरन्ध्रार्धपूरणी ।
नीलाम्बरधरा कृष्णा देहबद्धेव यामिनी ॥ ४ ॥
नीलाम्बरधरा कृष्णा देहबद्धेव यामिनी ॥ ४ ॥
mahābalāgninayanā rodorandhrārdhapūraṇī ,
nīlāmbaradharā kṛṣṇā dehabaddheva yāminī 4
nīlāmbaradharā kṛṣṇā dehabaddheva yāminī 4
4.
mahābalāgninayanā rodorandhrārdhapūraṇī
nīlāmbaradharā kṛṣṇā dehabaddhā iva yāminī
nīlāmbaradharā kṛṣṇā dehabaddhā iva yāminī
4.
(sā) mahābalāgninayanā rodorandhrārdhapūraṇī
nīlāmbaradharā kṛṣṇā dehabaddhā yāminī iva
nīlāmbaradharā kṛṣṇā dehabaddhā yāminī iva
4.
She possesses eyes like a powerful fire, and fills half the cosmic space (between heaven and earth). Clad in blue garments and dark-hued, she is like the night personified.
नीहारवसनच्छन्ना मेदुराभ्रशिरःपटा ।
लम्बाभ्रबिम्बोल्लसिता नित्योत्थतिमिरोर्ध्वजा ॥ ५ ॥
लम्बाभ्रबिम्बोल्लसिता नित्योत्थतिमिरोर्ध्वजा ॥ ५ ॥
nīhāravasanacchannā medurābhraśiraḥpaṭā ,
lambābhrabimbollasitā nityotthatimirordhvajā 5
lambābhrabimbollasitā nityotthatimirordhvajā 5
5.
nīhāravasanacchannā medurābhraśiraḥpaṭā
lambābhrabimboullasitā nityotthatimirodhvajā
lambābhrabimboullasitā nityotthatimirodhvajā
5.
(sā) nīhāravasanacchannā medurābhraśiraḥpaṭā
lambābhrabimboullasitā nityotthatimirodhvajā
lambābhrabimboullasitā nityotthatimirodhvajā
5.
She is covered by garments of mist, her head-covering is of dense clouds, she shines with dangling discs of clouds, and her banner is of perpetually rising darkness.
स्थिरविद्युल्लतानेत्रा तमालतरुजानुका ।
वैदूर्यशूर्पाग्रनखी भस्मनीहारहासिनी ॥ ६ ॥
वैदूर्यशूर्पाग्रनखी भस्मनीहारहासिनी ॥ ६ ॥
sthiravidyullatānetrā tamālatarujānukā ,
vaidūryaśūrpāgranakhī bhasmanīhārahāsinī 6
vaidūryaśūrpāgranakhī bhasmanīhārahāsinī 6
6.
sthiravidyullatānetrā tamālatarujānukā
vaidūryaśūrpāgranakhī bhasmanīhārahāsinī
vaidūryaśūrpāgranakhī bhasmanīhārahāsinī
6.
sthiravidyullatānetrā tamālatarujānukā
vaidūryaśūrpāgranakhī bhasmanīhārahāsinī
vaidūryaśūrpāgranakhī bhasmanīhārahāsinī
6.
Her eyes are like streaks of steady lightning, her knees are like tamāla trees. Her fingernails are like the tips of lapis lazuli winnowing baskets, and her smile is like mist upon ashes.
निर्मांसनरदेहौघपुष्पस्रग्दामभूषिता ।
सर्वाङ्गोदात्तसंप्रोतशवमालाविराजिता ॥ ७ ॥
सर्वाङ्गोदात्तसंप्रोतशवमालाविराजिता ॥ ७ ॥
nirmāṃsanaradehaughapuṣpasragdāmabhūṣitā ,
sarvāṅgodāttasaṃprotaśavamālāvirājitā 7
sarvāṅgodāttasaṃprotaśavamālāvirājitā 7
7.
nirmāṃsanaradehaughapuṣpasragdāmabhūṣitā
sarvāṅgodāttasaṃprotaśavamālāvirājitā
sarvāṅgodāttasaṃprotaśavamālāvirājitā
7.
nirmāṃsanaradehaughapuṣpasragdāmabhūṣitā
sarvāṅgodāttasaṃprotaśavamālāvirājitā
sarvāṅgodāttasaṃprotaśavamālāvirājitā
7.
Adorned with garlands of flowers made from masses of fleshless human bodies, she shines splendidly, embellished with garlands of corpses strung together through all their limbs.
वेतालावेशविचलत्कालकङ्कालकुण्डला ।
अर्कादानोत्कदीर्घाग्रभीमोग्रभुजमण्डला ॥ ८ ॥
अर्कादानोत्कदीर्घाग्रभीमोग्रभुजमण्डला ॥ ८ ॥
vetālāveśavicalatkālakaṅkālakuṇḍalā ,
arkādānotkadīrghāgrabhīmograbhujamaṇḍalā 8
arkādānotkadīrghāgrabhīmograbhujamaṇḍalā 8
8.
vetālāveśavicalatkālakaṅkālakuṇḍalā
arkādānotkadīrghāgrabhimograbhujamaṇḍalā
arkādānotkadīrghāgrabhimograbhujamaṇḍalā
8.
vetālāveśavicalatkālakaṅkālakuṇḍalā
arkādānotkadīrghāgrabhimograbhujamaṇḍalā
arkādānotkadīrghāgrabhimograbhujamaṇḍalā
8.
Her earrings are black skeletons that tremble from the possession of vetālas. She has a circle of long, terrible, and fierce arms, whose fingertips are eager to seize the sun.
तस्या विपुलकायत्वाद्दुर्लभत्वान्निजान्धसः ।
अतृप्तोऽर्णवलेखाया इवाभूज्जाठरोऽनलः ॥ ९ ॥
अतृप्तोऽर्णवलेखाया इवाभूज्जाठरोऽनलः ॥ ९ ॥
tasyā vipulakāyatvāddurlabhatvānnijāndhasaḥ ,
atṛpto'rṇavalekhāyā ivābhūjjāṭharo'nalaḥ 9
atṛpto'rṇavalekhāyā ivābhūjjāṭharo'nalaḥ 9
9.
tasyāḥ vipulakāyatvāt durlabhatvāt nijāndhasaḥ
atṛptaḥ arṇavalekhāyāḥ iva abhūt jāṭharaḥ analaḥ
atṛptaḥ arṇavalekhāyāḥ iva abhūt jāṭharaḥ analaḥ
9.
tasyāḥ vipulakāyatvāt nijāndhasaḥ durlabhatvāt
atṛptaḥ jāṭharaḥ analaḥ arṇavalekhāyāḥ iva abhūt
atṛptaḥ jāṭharaḥ analaḥ arṇavalekhāyāḥ iva abhūt
9.
Due to her enormous body and the difficulty in obtaining her own food, her gastric fire (jāṭharānala) became insatiable, just like the submarine fire (jāṭharānala) within the ocean's expanse.
न कदाचन सा तृप्तिमुपयाता महोदरी ।
वडवानलजिह्वेव चिन्तयामास चैकदा ॥ १० ॥
वडवानलजिह्वेव चिन्तयामास चैकदा ॥ १० ॥
na kadācana sā tṛptimupayātā mahodarī ,
vaḍavānalajihveva cintayāmāsa caikadā 10
vaḍavānalajihveva cintayāmāsa caikadā 10
10.
na kadācana sā tṛptim upayātā mahodarī |
vaḍavānalajihvā iva cintayāmāsa ca ekadā ||
vaḍavānalajihvā iva cintayāmāsa ca ekadā ||
10.
sā mahodarī kadācana tṛptim na upayātā
ekadā ca vaḍavānalajihvā iva cintayāmāsa
ekadā ca vaḍavānalajihvā iva cintayāmāsa
10.
She, the large-bellied one, was never satisfied. And once, like the tongue of the submarine fire (vaḍavānala), she pondered.
जम्बूद्वीपगतान्सर्वान्निगिरामि जनान्यदि ।
अनारतमनुश्वासं जलराशिमिवार्णवः ॥ ११ ॥
अनारतमनुश्वासं जलराशिमिवार्णवः ॥ ११ ॥
jambūdvīpagatānsarvānnigirāmi janānyadi ,
anāratamanuśvāsaṃ jalarāśimivārṇavaḥ 11
anāratamanuśvāsaṃ jalarāśimivārṇavaḥ 11
11.
jambūdvīpagatān sarvān nigirāmi janān yadi |
anāratam anuśvāsam jalarāśim iva arṇavaḥ ||
anāratam anuśvāsam jalarāśim iva arṇavaḥ ||
11.
yadi jambūdvīpagatān sarvān janān nigirāmi
arṇavaḥ iva jalarāśim anāratam anuśvāsam
arṇavaḥ iva jalarāśim anāratam anuśvāsam
11.
If I were to continuously devour all the people residing on Jambūdvīpa, just as the ocean incessantly inhales (anuśvāsam) a mass of water...
मेघेन मृगतृष्णेव तन्मे क्षुदुपशाम्यति ।
अविरुद्धैव सा युक्तिर्ययापदि हि जीव्यते ॥ १२ ॥
अविरुद्धैव सा युक्तिर्ययापदि हि जीव्यते ॥ १२ ॥
meghena mṛgatṛṣṇeva tanme kṣudupaśāmyati ,
aviruddhaiva sā yuktiryayāpadi hi jīvyate 12
aviruddhaiva sā yuktiryayāpadi hi jīvyate 12
12.
meghena mṛgatṛṣṇā iva tat me kṣut upaśāmyati |
aviruddhā eva sā yuktiḥ yayā āpadi hi jīvyate ||
aviruddhā eva sā yuktiḥ yayā āpadi hi jīvyate ||
12.
meghena mṛgatṛṣṇā iva tat me kṣut upaśāmyati yayā āpadi hi jīvyate,
sā yuktiḥ eva aviruddhā
sā yuktiḥ eva aviruddhā
12.
Then my hunger will be appeased, just as a mirage is dispelled by a cloud. That approach (yukti) is certainly not contradictory, for by it one indeed survives in distress.
मन्त्रौषधतपोदानदेवपूजादिरक्षितम् ।
सममेव जनं सर्वं निर्बाधं कः प्रबाधते ॥ १३ ॥
सममेव जनं सर्वं निर्बाधं कः प्रबाधते ॥ १३ ॥
mantrauṣadhatapodānadevapūjādirakṣitam ,
samameva janaṃ sarvaṃ nirbādhaṃ kaḥ prabādhate 13
samameva janaṃ sarvaṃ nirbādhaṃ kaḥ prabādhate 13
13.
mantrauṣadhatapodānadevapūjādirakṣitam | samam
eva janam sarvam nirbādham kaḥ prabādhate ||
eva janam sarvam nirbādham kaḥ prabādhate ||
13.
kaḥ eva nirbādham mantrauṣadhatapodānadevapūjādirakṣitam
samam sarvam janam prabādhate?
samam sarvam janam prabādhate?
13.
Who can, without impediment, obstruct all these people equally, who are protected by incantations (mantra), medicines, asceticism (tapas), charity (dāna), worship of deities, and other such means?
तपः करोमि परममखिन्नेनैव चेतसा ।
तपसैव महोग्रेण यद्दुरापं तदाप्यते ॥ १४ ॥
तपसैव महोग्रेण यद्दुरापं तदाप्यते ॥ १४ ॥
tapaḥ karomi paramamakhinnenaiva cetasā ,
tapasaiva mahogreṇa yaddurāpaṃ tadāpyate 14
tapasaiva mahogreṇa yaddurāpaṃ tadāpyate 14
14.
tapaḥ karomi paramam akhinnena eva cetasā
tapasā eva mahogreṇa yat durāpam tat āpyate
tapasā eva mahogreṇa yat durāpam tat āpyate
14.
akhinnena eva cetasā paramam tapaḥ karomi
eva mahogreṇa tapasā yat durāpam tat āpyate
eva mahogreṇa tapasā yat durāpam tat āpyate
14.
I perform supreme asceticism (tapas) with an unflagging mind. By means of such extremely severe asceticism (tapas) alone, whatever is difficult to achieve can be obtained.
इति संचिन्त्य सा सर्वजन्तुजातजिघांसया ।
तपोर्थमथ सस्मार पर्वतं भूतदुर्गमम् ॥ १५ ॥
तपोर्थमथ सस्मार पर्वतं भूतदुर्गमम् ॥ १५ ॥
iti saṃcintya sā sarvajantujātajighāṃsayā ,
taporthamatha sasmāra parvataṃ bhūtadurgamam 15
taporthamatha sasmāra parvataṃ bhūtadurgamam 15
15.
iti saṃcintya sā sarvajantujātajighāṃsayā tapaḥ
artham atha sasmāra parvatam bhūtadurgamam
artham atha sasmāra parvatam bhūtadurgamam
15.
iti saṃcintya sā sarvajantujātajighāṃsayā atha
tapaḥ artham bhūtadurgamam parvatam sasmāra
tapaḥ artham bhūtadurgamam parvatam sasmāra
15.
Having thus resolved, she, motivated by the desire to kill all living beings, then thought of a mountain that was inaccessible to creatures, for the purpose of asceticism (tapas).
आरुरोह च तच्छृङ्गं स्थिरविद्युद्विलोचना ।
हस्तपादादिमद्देहा श्यामलेवाभ्रमण्डली ॥ १६ ॥
हस्तपादादिमद्देहा श्यामलेवाभ्रमण्डली ॥ १६ ॥
āruroha ca tacchṛṅgaṃ sthiravidyudvilocanā ,
hastapādādimaddehā śyāmalevābhramaṇḍalī 16
hastapādādimaddehā śyāmalevābhramaṇḍalī 16
16.
āruroha ca tat śṛṅgam sthiravidyutvilocanā
hastapādādimaddehā śyāmalā iva abhramaṇḍalī
hastapādādimaddehā śyāmalā iva abhramaṇḍalī
16.
ca sthiravidyutvilocanā hastapādādimaddehā
śyāmalā abhramaṇḍalī iva tat śṛṅgam āruroha
śyāmalā abhramaṇḍalī iva tat śṛṅgam āruroha
16.
And she ascended that peak, her eyes like steady lightning, her body equipped with hands, feet, and other limbs, resembling a dark mass of clouds.
तत्र गत्वाथ सा स्नात्वा तपः कर्तुं कृतस्थितिः ।
अतिष्ठदेकपादेन चन्द्रार्कास्पन्दलोचना ॥ १७ ॥
अतिष्ठदेकपादेन चन्द्रार्कास्पन्दलोचना ॥ १७ ॥
tatra gatvātha sā snātvā tapaḥ kartuṃ kṛtasthitiḥ ,
atiṣṭhadekapādena candrārkāspandalocanā 17
atiṣṭhadekapādena candrārkāspandalocanā 17
17.
tatra gatvā atha sā snātvā tapaḥ kartum kṛtasthitiḥ
atiṣṭhat ekapādena candrārkāspandalocanā
atiṣṭhat ekapādena candrārkāspandalocanā
17.
tatra gatvā atha sā snātvā tapaḥ kartum kṛtasthitiḥ
candrārkāspandalocanā ekapādena atiṣṭhat
candrārkāspandalocanā ekapādena atiṣṭhat
17.
Having gone there, she then bathed, and having resolved to undertake asceticism (tapas), she stood on one foot, her gaze as unwavering as the moon and sun.
क्रमेण दिवसाः पक्षास्तस्या मासर्तवो ययुः ।
शीतातपेषु लीनायाः कृताया इव शैलतः ॥ १८ ॥
शीतातपेषु लीनायाः कृताया इव शैलतः ॥ १८ ॥
krameṇa divasāḥ pakṣāstasyā māsartavo yayuḥ ,
śītātapeṣu līnāyāḥ kṛtāyā iva śailataḥ 18
śītātapeṣu līnāyāḥ kṛtāyā iva śailataḥ 18
18.
kramena divasāḥ pakṣāḥ tasyāḥ māsa-ṛtavaḥ
yayuḥ śīta-ātapeṣu līṇāyāḥ kṛtāyāḥ iva śailataḥ
yayuḥ śīta-ātapeṣu līṇāyāḥ kṛtāyāḥ iva śailataḥ
18.
śīta-ātapeṣu līṇāyāḥ śailataḥ kṛtāyāḥ iva
tasyāḥ kramena divasāḥ pakṣāḥ māsa-ṛtavaḥ yayuḥ
tasyāḥ kramena divasāḥ pakṣāḥ māsa-ṛtavaḥ yayuḥ
18.
Successively, days, fortnights, months, and seasons passed for her, who was absorbed in penance enduring cold and heat, as if she were a statue carved from a rock.
सा बभूवाभ्रमालायाः समासं स्तम्भिताकृतिः ।
कृष्णोर्ध्वगोर्ध्वकेशी च खमाहर्तुमिवोद्गता ॥ १९ ॥
कृष्णोर्ध्वगोर्ध्वकेशी च खमाहर्तुमिवोद्गता ॥ १९ ॥
sā babhūvābhramālāyāḥ samāsaṃ stambhitākṛtiḥ ,
kṛṣṇordhvagordhvakeśī ca khamāhartumivodgatā 19
kṛṣṇordhvagordhvakeśī ca khamāhartumivodgatā 19
19.
sā babhūva abhra-mālāyāḥ samāsam stambhitā-ākṛtiḥ
kṛṣṇa-ūrdhva-ga-ūrdhva-keśī ca kham āhartum iva udgatā
kṛṣṇa-ūrdhva-ga-ūrdhva-keśī ca kham āhartum iva udgatā
19.
sā abhra-mālāyāḥ samāsam stambhitā-ākṛtiḥ
kṛṣṇa-ūrdhva-ga-ūrdhva-keśī ca kham āhartum udgatā iva babhūva
kṛṣṇa-ūrdhva-ga-ūrdhva-keśī ca kham āhartum udgatā iva babhūva
19.
She became motionless, like an accumulation of clouds, with dark, upward-standing hair, as if she had risen to grasp the sky.
आलोक्य तां पवनजर्जरिताङ्गकत्वक् चीराङ्गणाकृतिरणत्पवनावधूतैः ।
ऊर्ध्वस्थमूर्धजतमःपटलैर्दधानां तारोघमौक्तिकमजः समुपाजगाम ॥ २० ॥
ऊर्ध्वस्थमूर्धजतमःपटलैर्दधानां तारोघमौक्तिकमजः समुपाजगाम ॥ २० ॥
ālokya tāṃ pavanajarjaritāṅgakatvak cīrāṅgaṇākṛtiraṇatpavanāvadhūtaiḥ ,
ūrdhvasthamūrdhajatamaḥpaṭalairdadhānāṃ tāroghamauktikamajaḥ samupājagāma 20
ūrdhvasthamūrdhajatamaḥpaṭalairdadhānāṃ tāroghamauktikamajaḥ samupājagāma 20
20.
ālokya tām pavana-jarjarita-aṅgaka-tvak
cīra-aṅgaṇā-ākṛtiḥ raṇat-pavana-avadhūtaiḥ
ūrdhvastha-mūrdhaja-tamaḥ-paṭalaiḥ dadhānām
tārā-ogha-mauktikam ajaḥ samupājagāma
cīra-aṅgaṇā-ākṛtiḥ raṇat-pavana-avadhūtaiḥ
ūrdhvastha-mūrdhaja-tamaḥ-paṭalaiḥ dadhānām
tārā-ogha-mauktikam ajaḥ samupājagāma
20.
pavana-jarjarita-aṅgaka-tvak cīra-aṅgaṇā-ākṛtiḥ
raṇat-pavana-avadhūtaiḥ
ūrdhvastha-mūrdhaja-tamaḥ-paṭalaiḥ tārā-ogha-mauktikam
dadhānām tām ālokya ajaḥ samupājagāma
raṇat-pavana-avadhūtaiḥ
ūrdhvastha-mūrdhaja-tamaḥ-paṭalaiḥ tārā-ogha-mauktikam
dadhānām tām ālokya ajaḥ samupājagāma
20.
Having seen her, whose body and skin were weathered by the wind, appearing like a woman clad in tattered garments, and whose masses of dark, upward-standing hair, stirred by the roaring wind, held a pearl-like multitude of stars, the Unborn One (Brahma) approached.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68 (current chapter)
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216