योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-60
इत्याकर्ण्याहमालोक्य तां चारुवदनस्वनाम् ।
ललनेयं किमनयेत्यनादृत्यैव तां गतः ॥ १० ॥
ललनेयं किमनयेत्यनादृत्यैव तां गतः ॥ १० ॥
ityākarṇyāhamālokya tāṃ cāruvadanasvanām ,
lalaneyaṃ kimanayetyanādṛtyaiva tāṃ gataḥ 10
lalaneyaṃ kimanayetyanādṛtyaiva tāṃ gataḥ 10
10.
iti ākarṇya aham ālokya tām cāruvadanasvanām
lalanā iyam kim anayā iti anādṛtya eva tām gataḥ
lalanā iyam kim anayā iti anādṛtya eva tām gataḥ
10.
aham iti ākarṇya,
tām cāruvadanasvanām lalanā iyam ālokya,
anayā kim iti anādṛtya eva tām gataḥ.
tām cāruvadanasvanām lalanā iyam ālokya,
anayā kim iti anādṛtya eva tām gataḥ.
10. Having heard this, I observed that woman with her beautiful face and voice. Thinking, 'What is this woman to me?', I disregarded her and departed.
10. כששמעתי זאת והבטתי בה, באישה בעלת הפנים והקול הנעימים, חשבתי מה לי ולתרמית זו, התעלמתי ממנה והמשכתי בדרכי.
ततो जगद्वृन्दमयीं मायां संप्रेक्ष्य विस्मितः ।
अनादृत्यैव तां व्योम्नि विहर्तुमहमुद्यतः ॥ ११ ॥
अनादृत्यैव तां व्योम्नि विहर्तुमहमुद्यतः ॥ ११ ॥
tato jagadvṛndamayīṃ māyāṃ saṃprekṣya vismitaḥ ,
anādṛtyaiva tāṃ vyomni vihartumahamudyataḥ 11
anādṛtyaiva tāṃ vyomni vihartumahamudyataḥ 11
11.
tataḥ jagatvṛndamayīm māyām samprekṣya vismitaḥ
anādṛtya eva tām vyomni vihartum aham udyataḥ
anādṛtya eva tām vyomni vihartum aham udyataḥ
11.
tataḥ,
aham jagatvṛndamayīm māyām samprekṣya vismitaḥ,
anādṛtya eva tām vyomni vihartum udyataḥ.
aham jagatvṛndamayīm māyām samprekṣya vismitaḥ,
anādṛtya eva tām vyomni vihartum udyataḥ.
11. Then, observing the illusion (māyā) composed of multitudes of worlds, I was astonished. Disregarding that (māyā), I prepared to wander in the sky.
11. אז, כשהבטתי מופתע בַּמָאיָה (כוח האשליה הקוסמית) המורכבת מהמוני עולמות, התעלמתי ממנה ופניתי לשוטט במרחב השמיים.
ततस्तां तत्कृतां चिन्तामलमुत्सृज्य खे स्थिताम् ।
जगन्मायां कलयितुं व्योमात्माहं प्रवृत्तवान् ॥ १२ ॥
जगन्मायां कलयितुं व्योमात्माहं प्रवृत्तवान् ॥ १२ ॥
tatastāṃ tatkṛtāṃ cintāmalamutsṛjya khe sthitām ,
jaganmāyāṃ kalayituṃ vyomātmāhaṃ pravṛttavān 12
jaganmāyāṃ kalayituṃ vyomātmāhaṃ pravṛttavān 12
12.
tataḥ tām tatkṛtām cintām alam utsṛjya khe sthitām
jaganmāyām kalayitum vyomātmā aham pravṛttavān
jaganmāyām kalayitum vyomātmā aham pravṛttavān
12.
tataḥ,
aham vyomātmā,
khe sthitām tām tatkṛtām cintām alam utsṛjya,
jaganmāyām kalayitum pravṛttavān.
aham vyomātmā,
khe sthitām tām tatkṛtām cintām alam utsṛjya,
jaganmāyām kalayitum pravṛttavān.
12. Then, completely abandoning that concern which she had created and which remained in the sky, I, whose nature is space (vyomātman), proceeded to comprehend the cosmic illusion (jaganmāyā).
12. לאחר מכן, כשהשלכתי כליל את הדאגה שגרמה והתייצבתי במרחב, הפכתי בעצמי לבן-דמותו של החלל וניגשתי לבחון את אשליות העולם.
यावत्तानि तथोग्राणि जगन्ति सकलानि खम् ।
शून्यमेव यथा स्वप्ने संकल्पे कथने तथा ॥ १३ ॥
शून्यमेव यथा स्वप्ने संकल्पे कथने तथा ॥ १३ ॥
yāvattāni tathogrāṇi jaganti sakalāni kham ,
śūnyameva yathā svapne saṃkalpe kathane tathā 13
śūnyameva yathā svapne saṃkalpe kathane tathā 13
13.
yāvat tāni tathā ugrāṇi jaganti sakalāni kham
śūnyam eva yathā svapne saṃkalpe kathane tathā
śūnyam eva yathā svapne saṃkalpe kathane tathā
13.
yāvat tāni ugrāṇi sakalāni jaganti kham tathā
śūnyam eva yathā svapne saṃkalpe kathane tathā
śūnyam eva yathā svapne saṃkalpe kathane tathā
13. To the extent that all those fierce worlds, encompassing all of space, are merely empty, they are just like phenomena experienced in a dream, a mental resolve (saṃkalpa), or a narration.
13. כל אותם עולמות עצומים ואיימים התגלו כחלל ריק בלבד, ממש כמו בחלום, במחשבה דמיונית או בסיפור מעשיה.
न पश्यन्ति न शृण्वन्ति कदाचित्कानिचित्क्वचित् ।
तानि कल्पमहाकल्पमहाजन्मैकतान्यथ ॥ १४ ॥
तानि कल्पमहाकल्पमहाजन्मैकतान्यथ ॥ १४ ॥
na paśyanti na śṛṇvanti kadācitkānicitkvacit ,
tāni kalpamahākalpamahājanmaikatānyatha 14
tāni kalpamahākalpamahājanmaikatānyatha 14
14.
na paśyanti na śṛṇvanti kadācit kānicit kvacit
tāni kalpa-mahākalpa-mahājanma-aikatāni atha
tāni kalpa-mahākalpa-mahājanma-aikatāni atha
14.
tāni kadācit kvacit kānicit na paśyanti na
śṛṇvanti atha kalpa-mahākalpa-mahājanma-aikatāni
śṛṇvanti atha kalpa-mahākalpa-mahājanma-aikatāni
14. Those worlds neither see nor hear anything, ever, anywhere. Moreover, they are intrinsically one with (aikatāni) the cycles of creation (kalpa), vast cosmic periods (mahākalpa), and the great series of births and existences (mahājanma).
14. הם אינם רואים ואינם שומעים דבר, שום דבר ומעולם, אף על פי שהם שקועים בעידנים קוסמיים (כַּלְפָּה), בעידנים ענקיים ובגלגולים כבירים.
ज्वलत्कल्पाग्निविस्फोटचटदैडविडास्पदान् ।
प्रतपद्द्वादशाकारकन्दुमार्तण्डमण्डलान् ॥ १६ ॥
प्रतपद्द्वादशाकारकन्दुमार्तण्डमण्डलान् ॥ १६ ॥
jvalatkalpāgnivisphoṭacaṭadaiḍaviḍāspadān ,
pratapaddvādaśākārakandumārtaṇḍamaṇḍalān 16
pratapaddvādaśākārakandumārtaṇḍamaṇḍalān 16
16.
jvalatkalpāgnivisphoṭacaṭadaiḍaviḍāspadān
pratapadvādaśākarakandūmārtaṇḍamaṇḍalān
pratapadvādaśākarakandūmārtaṇḍamaṇḍalān
16.
jvalatkalpāgnivisphoṭacaṭadaiḍaviḍāspadān (jaganti)
pratapadvādaśākarakandūmārtaṇḍamaṇḍalān (jaganti)
pratapadvādaśākarakandūmārtaṇḍamaṇḍalān (jaganti)
16. Characterized by abodes that crackle and roar due to the explosions of the blazing fires of cosmic dissolution (kalpāgni), and by discs of the twelve suns (mārtaṇḍa) that scorch intensely like fiery spheres (kandū).
16. עולמות המכילים מקומות של התפוצצויות אש עידן קוסמי היוקדת, וגלגלי שמשות הלוהטים כמו שניים-עשר תנורים בוערים;
लुठत्सुरपुरव्रातवितताक्रन्दघर्घरान् ।
रणसर्वाद्रिकटकश्रेणीनिगिरणोद्भटान् ॥ १७ ॥
रणसर्वाद्रिकटकश्रेणीनिगिरणोद्भटान् ॥ १७ ॥
luṭhatsurapuravrātavitatākrandaghargharān ,
raṇasarvādrikaṭakaśreṇīnigiraṇodbhaṭān 17
raṇasarvādrikaṭakaśreṇīnigiraṇodbhaṭān 17
17.
luṭhatsurapuravrātavitatākrandaghargarān
raṇasarvādrikaṭakaśreṇinigiraṇodbhaṭān
raṇasarvādrikaṭakaśreṇinigiraṇodbhaṭān
17.
luṭhatsurapuravrātavitatākrandaghargarān (jaganti)
raṇasarvādrikaṭakaśreṇinigiraṇodbhaṭān (jaganti)
raṇasarvādrikaṭakaśreṇinigiraṇodbhaṭān (jaganti)
17. Which (worlds) are characterized by the widespread roaring and wailing of multitudes of divine cities (sura-pura) being tossed about; and which are terrible (udbhaṭa) in their engulfing (nigiraṇa) of all mountain ranges and slopes (kaṭaka-śreṇi) amidst destruction (raṇa).
17. עם זעקות שבר מתגלגלות של ערי האלים, וקרבות עזים המכלים רכסי הרים שלמים;
कल्पाग्निज्वलनोल्लासपठत्पटपटारवान् ।
आत्मभ्रंशबृहत्क्षोभक्षुब्धाम्बरमहार्णवान् ॥ १८ ॥
आत्मभ्रंशबृहत्क्षोभक्षुब्धाम्बरमहार्णवान् ॥ १८ ॥
kalpāgnijvalanollāsapaṭhatpaṭapaṭāravān ,
ātmabhraṃśabṛhatkṣobhakṣubdhāmbaramahārṇavān 18
ātmabhraṃśabṛhatkṣobhakṣubdhāmbaramahārṇavān 18
18.
kalpāgnijvalanollāsapaṭatpaṭapaṭāravān
ātmabhraṃśabṛhatkṣobhakṣubdhāmbaramahārṇavān
ātmabhraṃśabṛhatkṣobhakṣubdhāmbaramahārṇavān
18.
kalpāgnijvalanollāsapaṭatpaṭapaṭāravān
ātmabhraṃśabṛhatkṣobhakṣubdhāmbaramahārṇavān
ātmabhraṃśabṛhatkṣobhakṣubdhāmbaramahārṇavān
18. [I have seen cosmic dissolutions (kalpas)] characterized by the crackling sounds rising from the intense blazing of the destructive fire of the cosmic dissolution (kalpa), and by great oceans of agitated sky, disturbed by the immense turmoil of the disintegration of the Self (ātman).
18. עם צלילי התלקחות עזים של אש הקץ הקוסמי, ואוקיינוסים אדירים במרחבי השמיים הסוערים מזעזועי חורבן;
देवासुरनरागारघर्घराक्रन्दकर्कशान् ।
सप्तार्णवमहापूरपूरितार्केन्दुमण्डलान् ॥ १९ ॥
सप्तार्णवमहापूरपूरितार्केन्दुमण्डलान् ॥ १९ ॥
devāsuranarāgāraghargharākrandakarkaśān ,
saptārṇavamahāpūrapūritārkendumaṇḍalān 19
saptārṇavamahāpūrapūritārkendumaṇḍalān 19
19.
devāsuranarāgāraghargharākrandakarkaśān
saptārṇavamahāpūrapūritārkendumaṇḍalān
saptārṇavamahāpūrapūritārkendumaṇḍalān
19.
devāsuranarāgāraghargharākrandakarkaśān
saptārṇavamahāpūrapūritārkendumaṇḍalān
saptārṇavamahāpūrapūritārkendumaṇḍalān
19. [I have seen cosmic dissolutions (kalpas)] that are harsh with the gurgling laments from the abodes of gods, demons, and humans, and that have the discs of the sun and moon submerged by the immense flood of the seven oceans.
19. רועשים מזעקות צורמות ממשכנותיהם של אלים, שדים ובני אדם, כשהצפות שבעת האוקיינוסים מציפות את גלגלי השמש והירח;
न विचेतन्ति कल्पान्तान्सर्वाण्येवपरस्परम् ।
एकमन्दिरसंसुप्ताः स्वप्ने रणरयानिव ॥ २० ॥
एकमन्दिरसंसुप्ताः स्वप्ने रणरयानिव ॥ २० ॥
na vicetanti kalpāntānsarvāṇyevaparasparam ,
ekamandirasaṃsuptāḥ svapne raṇarayāniva 20
ekamandirasaṃsuptāḥ svapne raṇarayāniva 20
20.
na vicetanti kalpāntān sarvāṇi eva parasparam
ekamandirasaṃsuptāḥ svapne raṇarayān iva
ekamandirasaṃsuptāḥ svapne raṇarayān iva
20.
sarvāṇi eva ekamandirasaṃsuptāḥ svapne
raṇarayān iva parasparam kalpāntān na vicetanti
raṇarayān iva parasparam kalpāntān na vicetanti
20. All beings sleeping deeply in one abode do not perceive among themselves these cosmic dissolutions (kalpāntas), just as in a dream, they do not perceive the swift movements of battles.
20. ואף על פי כן, כל העולמות הללו אינם חשים כלל בחורבנו של זה, ממש כמו בני אדם הישנים בבית אחד וחווים סערות קרב בחלומותיהם מבלי לדעת זה על זה.
तत्र रुद्रसहस्राणि ब्रह्मकोटिशतानि च ।
दृष्टानि विष्णुलक्षाणि कल्पवृन्दान्यलं मया ॥ २१ ॥
दृष्टानि विष्णुलक्षाणि कल्पवृन्दान्यलं मया ॥ २१ ॥
tatra rudrasahasrāṇi brahmakoṭiśatāni ca ,
dṛṣṭāni viṣṇulakṣāṇi kalpavṛndānyalaṃ mayā 21
dṛṣṭāni viṣṇulakṣāṇi kalpavṛndānyalaṃ mayā 21
21.
tatra rudrasahasrāṇi brahmakoṭiśatāni ca
dṛṣṭāni viṣṇulakṣāṇi kalpavṛndāni alam mayā
dṛṣṭāni viṣṇulakṣāṇi kalpavṛndāni alam mayā
21.
tatra mayā rudrasahasrāṇi brahmakoṭiśatāni
ca viṣṇulakṣāṇi kalpavṛndāni alam dṛṣṭāni
ca viṣṇulakṣāṇi kalpavṛndāni alam dṛṣṭāni
21. There, I have seen thousands of Rudras, hundreds of millions of (Brahman)s, hundreds of thousands of Viṣṇus, and countless groups of cosmic cycles (kalpas).
21. שם ראיתי אלפי אלי רָוּדְרַה, מאות מיליוני אלי בְּרַהְמָא, מאות אלפי אלי וִישְׁנוּ, ואין-ספור קבוצות של עידנים קוסמיים.
तत्र क्वचिदनादित्ये निरहोरात्रभूतले ।
आकल्पयुगवर्षान्ते जगत्यूहैः क्षयोदयः ॥ २२ ॥
आकल्पयुगवर्षान्ते जगत्यूहैः क्षयोदयः ॥ २२ ॥
tatra kvacidanāditye nirahorātrabhūtale ,
ākalpayugavarṣānte jagatyūhaiḥ kṣayodayaḥ 22
ākalpayugavarṣānte jagatyūhaiḥ kṣayodayaḥ 22
22.
tatra kvacit anāditye nirahorātrabhūtale
ākalpayugavarṣānte jagati ūhaiḥ kṣayodayaḥ
ākalpayugavarṣānte jagati ūhaiḥ kṣayodayaḥ
22.
tatra anāditye nirahorātrabhūtale kvacit
ākalpayugavarṣānte jagati ūhaiḥ kṣayodayaḥ
ākalpayugavarṣānte jagati ūhaiḥ kṣayodayaḥ
22. There, in a place devoid of sun, on a ground where day and night do not exist, at the conclusion of kalpas, yugas, and years, the world's dissolution and creation (kṣayodaya) occur through conceptualizations.
22. שם, במקום כלשהו ללא שמש ובמישור נטול יום ולילה, בעולם שבו סוף העידנים מתרחש, הבריאה והחורבן אינם אלא פרי הדמיון והמחשבה.
चिति सर्वं चितः सर्वं चित्सर्वं सर्वतश्च चित् ।
चित्सत्सर्वात्मिकेत्येतद्दृष्टं तत्र मयाखिलम् ॥ २३ ॥
चित्सत्सर्वात्मिकेत्येतद्दृष्टं तत्र मयाखिलम् ॥ २३ ॥
citi sarvaṃ citaḥ sarvaṃ citsarvaṃ sarvataśca cit ,
citsatsarvātmiketyetaddṛṣṭaṃ tatra mayākhilam 23
citsatsarvātmiketyetaddṛṣṭaṃ tatra mayākhilam 23
23.
citi sarvam citaḥ sarvam citsarvam sarvataḥ ca cit
citsatsarvātmikā iti etat dṛṣṭam tatra mayā akhilam
citsatsarvātmikā iti etat dṛṣṭam tatra mayā akhilam
23.
mayā tatra akhilam etat dṛṣṭam (yat) citi sarvam,
citaḥ sarvam,
citsarvam,
ca sarvataḥ cit,
(yā ca) citsatsarvātmikā (asti) iti
citaḥ sarvam,
citsarvam,
ca sarvataḥ cit,
(yā ca) citsatsarvātmikā (asti) iti
23. All exists within consciousness (cit), all originates from consciousness, consciousness itself is all, and consciousness is present everywhere. This entire reality, perceived by me there, is understood as consciousness (cit), existence (sat), and the all-pervading Self (ātman).
23. ראיתי שם את הכל בשלמותו: הכל שרוי בתודעה, הכל נובע מהתודעה, התודעה היא הכל, ומכל עבר שוררת תודעה בלבד. התודעה היא המציאות האמיתית ומהות הכל.
त्वं किंचिदिति चेद्वक्षि तत्र किं चिदिवाङ्ग चित् ।
सा हि शून्यतमा व्योम्नो न च नाम न किंचन ॥ २४ ॥
सा हि शून्यतमा व्योम्नो न च नाम न किंचन ॥ २४ ॥
tvaṃ kiṃciditi cedvakṣi tatra kiṃ cidivāṅga cit ,
sā hi śūnyatamā vyomno na ca nāma na kiṃcana 24
sā hi śūnyatamā vyomno na ca nāma na kiṃcana 24
24.
tvam kiṃcit iti cet vakṣi tatra kim cit iva aṅga
cit sā hi śūnyatamā vyomnaḥ na ca nāma na kiṃcana
cit sā hi śūnyatamā vyomnaḥ na ca nāma na kiṃcana
24.
cet tvam kiṃcit iti vakṣi tatra aṅga cit kim cit iva
sā hi vyomnaḥ śūnyatamā ca na nāma na kiṃcana (asti)
sā hi vyomnaḥ śūnyatamā ca na nāma na kiṃcana (asti)
24. If you assert that 'it is something,' then, O dear one, what is consciousness (cit) like in that context? Indeed, it is the most empty, even more so than space (vyoman), and it is neither a name nor anything definable.
24. אם תאמר שיש שם דבר מה, מה כבר יכול להיות שם, ידידי? הרי התודעה ריקה אף יותר מהחלל הפתוח, אין לה שם ואין בה כל ממשות.
तदाकाशमिदं भाति जगदित्यभिशब्दितम् ।
तेनैव शब्दनभसा सर्वे हि परमं नभः ॥ २५ ॥
तेनैव शब्दनभसा सर्वे हि परमं नभः ॥ २५ ॥
tadākāśamidaṃ bhāti jagadityabhiśabditam ,
tenaiva śabdanabhasā sarve hi paramaṃ nabhaḥ 25
tenaiva śabdanabhasā sarve hi paramaṃ nabhaḥ 25
25.
tat ākāśam idam bhāti jagat iti abhiśabditam
tena eva śabdanabhasā sarve hi paramam nabhaḥ
tena eva śabdanabhasā sarve hi paramam nabhaḥ
25.
tat ākāśam idam jagat iti abhiśabditam bhāti
hi tena eva śabdanabhasā sarve paramam nabhaḥ
hi tena eva śabdanabhasā sarve paramam nabhaḥ
25. That very space (ākāśa) manifests as this world, which is designated by names. Indeed, through that very sound-space, all things (sarve) are the supreme space (nabhas).
25. החלל הזה מופיע כמי שנקרא עולם, אך בשל אותו חלל המילים וההמשגות בלבד, הכל אינו אלא החלל העליון הנשגב.
दृश्यदृष्टिरियं भ्रान्तिराकाशतरुमञ्जरी ।
चिद्व्योमाङ्ग कमेवेति तत्राहमनुभूतवान् ॥ २६ ॥
चिद्व्योमाङ्ग कमेवेति तत्राहमनुभूतवान् ॥ २६ ॥
dṛśyadṛṣṭiriyaṃ bhrāntirākāśatarumañjarī ,
cidvyomāṅga kameveti tatrāhamanubhūtavān 26
cidvyomāṅga kameveti tatrāhamanubhūtavān 26
26.
dṛśyadṛṣṭiḥ iyam bhrāntiḥ ākāśatarumañjarī
citvyoma aṅgam eva iti tatra aham anubhūtavān
citvyoma aṅgam eva iti tatra aham anubhūtavān
26.
iyam dṛśyadṛṣṭiḥ ākāśatarumañjarī bhrāntiḥ.
tatra citvyoma aṅgam eva iti aham anubhūtavān.
tatra citvyoma aṅgam eva iti aham anubhūtavān.
26. This perception of visible objects is an illusion, like a cluster of flowers on a sky-tree. I have experienced that it is merely an aspect of the space of pure consciousness (cit).
26. חוויתי שם כי התפיסה של הרואה והנראה אינה אלא תעתוע, כפרח המלבלב על עץ בשמיים, וכל מה שקיים אינו אלא חלק מחלל התודעה.
बुद्ध्याकाशैकरूपेण व्यापिना बोधरूपिणा ।
तत्रानन्तेन संकल्पमनुभूतमिदं मया ॥ २७ ॥
तत्रानन्तेन संकल्पमनुभूतमिदं मया ॥ २७ ॥
buddhyākāśaikarūpeṇa vyāpinā bodharūpiṇā ,
tatrānantena saṃkalpamanubhūtamidaṃ mayā 27
tatrānantena saṃkalpamanubhūtamidaṃ mayā 27
27.
buddhi ākāśa eka rūpeṇa vyāpinā bodha rūpiṇā
tatra anantena saṅkalpam anubhūtam idam mayā
tatra anantena saṅkalpam anubhūtam idam mayā
27.
tatra anantena,
buddhi ākāśa eka rūpeṇa vyāpinā bodha rūpiṇā,
idam saṅkalpam mayā anubhūtam.
buddhi ākāśa eka rūpeṇa vyāpinā bodha rūpiṇā,
idam saṅkalpam mayā anubhūtam.
27. I experienced this mental creation (saṅkalpa) within that infinite (ananta) reality, which is all-pervading, whose nature is awareness, and which is identical with the singular form of the space of intellect.
27. באותה אינסופיות החודרת לכל, שצורתה היא מודעות בלבד וצורת חשיבה וחלל כאחד, חוויתי את המחשבה הזו.
ब्रह्मव्योम जगज्जालं ब्रह्मव्योम दिशो दश ।
ब्रह्मव्योम कलाकालदेशद्रव्यक्रियादिकम् ॥ २८ ॥
ब्रह्मव्योम कलाकालदेशद्रव्यक्रियादिकम् ॥ २८ ॥
brahmavyoma jagajjālaṃ brahmavyoma diśo daśa ,
brahmavyoma kalākāladeśadravyakriyādikam 28
brahmavyoma kalākāladeśadravyakriyādikam 28
28.
brahmavyoma jagat jālam brahmavyoma diśaḥ daśa
brahmavyoma kalā kāla deśa dravya kriyā ādikam
brahmavyoma kalā kāla deśa dravya kriyā ādikam
28.
jagat jālam brahmavyoma.
daśa diśaḥ brahmavyoma.
kalā kāla deśa dravya kriyā ādikam brahmavyoma.
daśa diśaḥ brahmavyoma.
kalā kāla deśa dravya kriyā ādikam brahmavyoma.
28. The network of worlds is the space of Brahman (brahman); the ten directions are the space of Brahman (brahman). All parts, time, space, substance, actions, and so on, constitute the space of Brahman (brahman).
28. חלל ה-בְּרַהְמַן הוא רשת העולמות, חלל ה-בְּרַהְמַן הוא עשרת הכיוונים, חלל ה-בְּרַהְמַן הוא הזמן, המרחב, החומר, הפעולה וכל מה שקיים.
तत्राहमिव संसारशते भाते मुनीश्वराः ।
दृष्टा वसिष्ठनामानो ब्रह्मपुत्राः सदुत्तमाः ॥ २९ ॥
दृष्टा वसिष्ठनामानो ब्रह्मपुत्राः सदुत्तमाः ॥ २९ ॥
tatrāhamiva saṃsāraśate bhāte munīśvarāḥ ,
dṛṣṭā vasiṣṭhanāmāno brahmaputrāḥ saduttamāḥ 29
dṛṣṭā vasiṣṭhanāmāno brahmaputrāḥ saduttamāḥ 29
29.
tatra aham iva saṃsāra śate bhāte munīśvarāḥ
dṛṣṭāḥ vasiṣṭha nāmānaḥ brahma putrāḥ sat uttamāḥ
dṛṣṭāḥ vasiṣṭha nāmānaḥ brahma putrāḥ sat uttamāḥ
29.
munīśvarāḥ! tatra aham iva saṃsāra śate bhāte dṛṣṭāḥ vasiṣṭha nāmānaḥ brahma putrāḥ sat uttamāḥ.
29. O great sages, there, when hundreds of cycles of existence (saṃsāra) manifested as if they were myself, truly excellent sons of Brahmā named Vasiṣṭha were seen.
29. שם, במאות סבכי קיום תופעתי שהופיעו, ראיתי קדושים דגולים כמוני בשם וַסִישְׁטְהָה (חכם קדום), בניו הנעלים והטהורים של בְּרַהְמָא.
ब्रह्मन्द्वासप्ततिस्त्रेताः सर्वा एव सराघवाः ।
तत्र दृष्टं कृतशतं द्वापराणां शतं तथा ॥ ३० ॥
तत्र दृष्टं कृतशतं द्वापराणां शतं तथा ॥ ३० ॥
brahmandvāsaptatistretāḥ sarvā eva sarāghavāḥ ,
tatra dṛṣṭaṃ kṛtaśataṃ dvāparāṇāṃ śataṃ tathā 30
tatra dṛṣṭaṃ kṛtaśataṃ dvāparāṇāṃ śataṃ tathā 30
30.
brahman dvāsaptatiḥ tretāḥ sarvāḥ eva sarāghavāḥ
tatra dṛṣṭam kṛtaśatam dvāparāṇām śatam tathā
tatra dṛṣṭam kṛtaśatam dvāparāṇām śatam tathā
30.
brahman dvāsaptatiḥ tretāḥ sarvāḥ eva sarāghavāḥ
tatra kṛtaśatam dṛṣṭam dvāparāṇām śatam tathā
tatra kṛtaśatam dṛṣṭam dvāparāṇām śatam tathā
30. O Brahmā, seventy-two Tretā Yugas, all of them accompanied by Rāghava (Rāma), have been observed. Similarly, a hundred Kṛta Yugas and a hundred Dvāpara Yugas have also been seen.
30. הוי מכובד, ראיתי שם שבעים ושניים עידני טְרֶתָא-יֻגָה, כולם לצד צאצאי בית רָאגְהוּ, וכן מאה עידני קְרִתַא-יֻגָה ומאה עידני דְוָאפָרַא-יֻגָה.
भेदोदयेन वै दृष्टास्तास्ताः सर्गदशास्तथा ।
बोधेन चेत्तदत्यच्छमेकं ब्रह्म नभस्ततम् ॥ ३१ ॥
बोधेन चेत्तदत्यच्छमेकं ब्रह्म नभस्ततम् ॥ ३१ ॥
bhedodayena vai dṛṣṭāstāstāḥ sargadaśāstathā ,
bodhena cettadatyacchamekaṃ brahma nabhastatam 31
bodhena cettadatyacchamekaṃ brahma nabhastatam 31
31.
bhedodayena vai dṛṣṭāḥ tāḥ tāḥ sargadaśāḥ tathā
bodhena cet tat atyaccham ekam brahma nabhaḥ tatam
bodhena cet tat atyaccham ekam brahma nabhaḥ tatam
31.
bhedodayena vai tāḥ tāḥ sargadaśāḥ dṛṣṭāḥ tathā
cet bodhena tat atyaccham ekam brahma nabhaḥ tatam
cet bodhena tat atyaccham ekam brahma nabhaḥ tatam
31. Indeed, those various states of creation (sarga) are perceived through the arising of differentiation. However, if seen through true knowledge (bodha), that which appears as creation is revealed to be the exceedingly pure, singular absolute reality (brahman), pervasive like space.
31. בעקבות תחושת הנפרדות נראו כל אותם מצבי בריאה שונים, אך בעין ההבנה והתודעה, הכל אינו אלא ה-בְּרַהְמַן האחד והזך, החלל הנפרש בכל.
नेदं ब्रह्मणि नामास्ति जगद्ब्रह्मण्यथ त्विदम् ।
ब्रह्मैवाजमनाद्यन्तं तत्सर्वं तत्पदादिकम् ॥ ३२ ॥
ब्रह्मैवाजमनाद्यन्तं तत्सर्वं तत्पदादिकम् ॥ ३२ ॥
nedaṃ brahmaṇi nāmāsti jagadbrahmaṇyatha tvidam ,
brahmaivājamanādyantaṃ tatsarvaṃ tatpadādikam 32
brahmaivājamanādyantaṃ tatsarvaṃ tatpadādikam 32
32.
na idam brahmaṇi nāma asti jagat brahmaṇi atha tu idam
brahma eva ajam anādyantam tat sarvam tatpadādikam
brahma eva ajam anādyantam tat sarvam tatpadādikam
32.
na idam nāma asti brahmaṇi jagat atha tu idam
brahma eva ajam anādyantam tat sarvam tatpadādikam
brahma eva ajam anādyantam tat sarvam tatpadādikam
32. This world (jagat) with its names and forms (nāma) does not truly exist *in* (the absolute) brahman. Rather, this entire universe (jagat) is simply (the absolute) brahman itself, which is unborn (aja), without beginning or end, and is the origin of all ultimate states (tatpadādika).
32. ב-בְּרַהְמַן אין כלל מושג או שם הנקרא עולם; מה שמופיע כעולם אינו אלא ה-בְּרַהְמַן עצמו, הנצחי, הבלתי נולד, נטול התחלה וסוף, שהוא הכל ומקור הכל.
पाषाणमौनप्रतिमं नकिंचिदभिशब्दितम् ।
यत्तत्किंचिदिति द्योतरूपं ब्रह्म जगत्स्मृतम् ॥ ३३ ॥
यत्तत्किंचिदिति द्योतरूपं ब्रह्म जगत्स्मृतम् ॥ ३३ ॥
pāṣāṇamaunapratimaṃ nakiṃcidabhiśabditam ,
yattatkiṃciditi dyotarūpaṃ brahma jagatsmṛtam 33
yattatkiṃciditi dyotarūpaṃ brahma jagatsmṛtam 33
33.
pāṣāṇamaunapratimam na kiṃcit abhiśabditam yat
tat kiṃcit iti dyotarūpam brahma jagat smṛtam
tat kiṃcit iti dyotarūpam brahma jagat smṛtam
33.
pāṣāṇamaunapratimam na kiṃcit abhiśabditam yat
tat kiṃcit iti jagat brahma dyotarūpam smṛtam
tat kiṃcit iti jagat brahma dyotarūpam smṛtam
33. That (absolute) reality (brahman) is indescribable, like the profound silence of a stone (pāṣāṇamauna), nothing at all can be verbally expressed about it. Yet, whatever little is spoken of or illuminated, that is considered to be the world (jagat), which is the radiant form of (the absolute) brahman.
33. ה-בְּרַהְמַן, שהוא שותק ודומם כאבן ונקרא שום דבר, מופיע בצורה מזהירה כמי שנחשב לעולם.
विभात्यचेत्यं चिद्व्योम्नि स्वसत्तैव जगत्तया ।
निराकारे निराकारा स्वप्नानुभवसंनिभा ॥ ३४ ॥
निराकारे निराकारा स्वप्नानुभवसंनिभा ॥ ३४ ॥
vibhātyacetyaṃ cidvyomni svasattaiva jagattayā ,
nirākāre nirākārā svapnānubhavasaṃnibhā 34
nirākāre nirākārā svapnānubhavasaṃnibhā 34
34.
vibhāti acetyam cidvyomni svasattā eva jagattayā
nirākāre nirākārā svapnānubhavasaṃnibhā
nirākāre nirākārā svapnānubhavasaṃnibhā
34.
acetyam cidvyomni svasattā eva jagattayā
vibhāti nirākāre nirākārā svapnānubhavasaṃnibhā
vibhāti nirākāre nirākārā svapnānubhavasaṃnibhā
34. In the consciousness-ether (cit), the unthinkable (acetyam) shines forth. Its own existence manifests as the world. This formless [reality] appears within the formless [Absolute], resembling the experience of a dream.
34. בחלל התודעה נטול הצורה מופיע קיומו הטהור בצורת עולם, למרות היותו חסר צורה, בדומה לחוויה של חלום.
अनन्यमात्मनो ब्रह्म सर्वं भामात्ररूपकम् ।
प्रकाशनमिवालोकः करोति न करोति च ॥ ३५ ॥
प्रकाशनमिवालोकः करोति न करोति च ॥ ३५ ॥
ananyamātmano brahma sarvaṃ bhāmātrarūpakam ,
prakāśanamivālokaḥ karoti na karoti ca 35
prakāśanamivālokaḥ karoti na karoti ca 35
35.
ananyam ātmanaḥ brahma sarvam bhāmātrarūpakam
prakāśanam iva ālokaḥ karoti na karoti ca
prakāśanam iva ālokaḥ karoti na karoti ca
35.
brahma ātmanaḥ ananyam sarvam bhāmātrarūpakam
ālokaḥ iva prakāśanam karoti ca na karoti
ālokaḥ iva prakāśanam karoti ca na karoti
35. Brahman (brahman) is non-different from the self (ātman). Everything is merely a form of appearance. Just as light illuminates, it (Brahman) both creates (manifests) and does not create (manifest).
35. ה-בְּרַהְמַן אינו שונה מהעצמי הפנימי, והכל אינו אלא זוהר טהור. כמו האור המאיר את העצמים, הוא כביכול פועל, אך למעשה אינו עושה דבר.
तेषु नामानुभूयन्ते जगल्लक्षेषु तत्र वै ।
उष्णानि चन्द्रबिम्बानि सूर्याः शीतलमूर्तयः ॥ ३६ ॥
उष्णानि चन्द्रबिम्बानि सूर्याः शीतलमूर्तयः ॥ ३६ ॥
teṣu nāmānubhūyante jagallakṣeṣu tatra vai ,
uṣṇāni candrabimbāni sūryāḥ śītalamūrtayaḥ 36
uṣṇāni candrabimbāni sūryāḥ śītalamūrtayaḥ 36
36.
teṣu nāma anubhūyante jagallakṣeṣu tatra vai
uṣṇāni candrabimbāni sūryāḥ śītalamūrtayaḥ
uṣṇāni candrabimbāni sūryāḥ śītalamūrtayaḥ
36.
teṣu jagallakṣeṣu vai tatra nāma uṣṇāni
candrabimbāni śītalamūrtayaḥ sūryāḥ anubhūyante
candrabimbāni śītalamūrtayaḥ sūryāḥ anubhūyante
36. Indeed, in those countless worlds, hot moon-discs and suns with cold forms are experienced.
36. במאות אלפי העולמות הללו נחווים תופעות פלאיות: ירחים שפולטים חום, ושמשות בעלות נוכחות צוננת.
प्रजास्तमसि पश्यन्ति पश्यन्त्येव न तेजसि ।
उलूकस्य समाचारास्तस्यैव सदृशस्वराः ॥ ३७ ॥
उलूकस्य समाचारास्तस्यैव सदृशस्वराः ॥ ३७ ॥
prajāstamasi paśyanti paśyantyeva na tejasi ,
ulūkasya samācārāstasyaiva sadṛśasvarāḥ 37
ulūkasya samācārāstasyaiva sadṛśasvarāḥ 37
37.
prajāḥ tamasi paśyanti paśyanti eva na tejasi
ulūkasya samācārāḥ tasya eva sadṛśasvarāḥ
ulūkasya samācārāḥ tasya eva sadṛśasvarāḥ
37.
prajāḥ tamasi paśyanti tejasi eva na paśyanti
ulūkasya samācārāḥ tasya eva sadṛśasvarāḥ
ulūkasya samācārāḥ tasya eva sadṛśasvarāḥ
37. Creatures see only in darkness; they certainly do not see in light. Their behavior is like that of an owl, and their voices are indeed similar to its.
37. נראו שם יצורים שרואים בחשיכה אך אינם רואים באור, הליכותיהם כשל ינשופים וקולותיהם כקולם.
इतः शुभेन नश्यन्ति यान्ति पापैस्तथा दिवम् ।
विषाशनेन जीवन्ति म्रियन्तेऽमृतभोजनैः ॥ ३८ ॥
विषाशनेन जीवन्ति म्रियन्तेऽमृतभोजनैः ॥ ३८ ॥
itaḥ śubhena naśyanti yānti pāpaistathā divam ,
viṣāśanena jīvanti mriyante'mṛtabhojanaiḥ 38
viṣāśanena jīvanti mriyante'mṛtabhojanaiḥ 38
38.
itaḥ śubhena naśyanti yānti pāpaiḥ tathā divam
viṣāśanena jīvanti mriyante amṛtabhojanaiḥ
viṣāśanena jīvanti mriyante amṛtabhojanaiḥ
38.
itaḥ śubhena naśyanti tathā pāpaiḥ divam yānti
viṣāśanena jīvanti amṛtabhojanaiḥ mriyante
viṣāśanena jīvanti amṛtabhojanaiḥ mriyante
38. In this (illusory world), people perish through auspicious deeds, yet paradoxically, they attain heaven through sinful acts. They live by consuming poison, and they die by partaking in ambrosial food.
38. שם יצורים נכחדים דווקא בשל מעשים טובים ועולים לגן עדן בזכות חטאים; הם חיים מאכילת רעל ומתים מאכילת משקה האלמוות.
यद्यथा बुध्यते बोधे यथोदेत्यथवा स्वतः ।
तथाशु स्फुटतामेति सद्वासद्वा तदेव तत् ॥ ३९ ॥
तथाशु स्फुटतामेति सद्वासद्वा तदेव तत् ॥ ३९ ॥
yadyathā budhyate bodhe yathodetyathavā svataḥ ,
tathāśu sphuṭatāmeti sadvāsadvā tadeva tat 39
tathāśu sphuṭatāmeti sadvāsadvā tadeva tat 39
39.
yat yathā budhyate bodhe yathā udeti athavā svataḥ
tathā āśu sphuṭatām eti sat vā asat vā tat eva tat
tathā āśu sphuṭatām eti sat vā asat vā tat eva tat
39.
yat bodhe yathā budhyate athavā yathā svataḥ udeti
tat eva tat sat vā asat vā tathā āśu sphuṭatām eti
tat eva tat sat vā asat vā tathā āśu sphuṭatām eti
39. Whatever is perceived in consciousness (bodha), or whatever arises spontaneously by itself, that very thing quickly attains clarity, whether it be real or unreal.
39. כפי שדבר מה נתפס בחשיבה או עולה מעצמו, כך הוא הופך מיד לברור ומוחשי - בין אם הוא אמת ובין אם הוא שקר, הוא הופך בדיוק לכך.
विटपाकारमूलौघदर्शनाद्वज्रशोभिभिः ।
घूर्णते पत्रपुष्पाभैः पादपैर्व्योम्नि काननम् ॥ ४० ॥
घूर्णते पत्रपुष्पाभैः पादपैर्व्योम्नि काननम् ॥ ४० ॥
viṭapākāramūlaughadarśanādvajraśobhibhiḥ ,
ghūrṇate patrapuṣpābhaiḥ pādapairvyomni kānanam 40
ghūrṇate patrapuṣpābhaiḥ pādapairvyomni kānanam 40
40.
viṭapākāramūlaughanadarśanāt vajraśobhibhiḥ
ghūrṇate patrapuṣpābhaiḥ pādapaiḥ vyomni kānanam
ghūrṇate patrapuṣpābhaiḥ pādapaiḥ vyomni kānanam
40.
vyomni kānanam ghūrṇate viṭapākāramūlaughanadarśanāt
vajraśobhibhiḥ patrapuṣpābhaiḥ pādapaiḥ
vajraśobhibhiḥ patrapuṣpābhaiḥ pādapaiḥ
40. In the sky, a forest whirls, composed of trees which appear as masses of roots shaped like branches. These trees shine like diamonds and resemble leaves and flowers.
40. יער שלם נראה מסתחרר בשמיים, עם אילנות ששורשיהם וענפיהם נוצצים כיהלומים, ועליהם ופרחיהם מרהיבי עין.
सिकताः पीडिताः सत्यः स्रवन्ति स्नेहजं रसम् ।
शिलाफलककेभ्यश्च जायन्ते कमलान्यलम् ॥ ४१ ॥
शिलाफलककेभ्यश्च जायन्ते कमलान्यलम् ॥ ४१ ॥
sikatāḥ pīḍitāḥ satyaḥ sravanti snehajaṃ rasam ,
śilāphalakakebhyaśca jāyante kamalānyalam 41
śilāphalakakebhyaśca jāyante kamalānyalam 41
41.
sikatāḥ pīḍitāḥ satyaḥ sravanti sneha-jam rasam
śilāphalakakebhyaḥ ca jāyante kamalāni alam
śilāphalakakebhyaḥ ca jāyante kamalāni alam
41.
pīḍitāḥ satyaḥ sikatāḥ sneha-jam rasam sravanti
ca śilāphalakakebhyaḥ kamalāni alam jāyante
ca śilāphalakakebhyaḥ kamalāni alam jāyante
41. When pressed, sands - though they are truly existent - ooze forth an oily fluid. And from stone slabs, lotuses indeed arise.
41. שם גרגירי חול נסחטים ומפיקים שמן עשיר, ומתוך לוחות אבן קשים צומחים פרחי לוטוס בשפע.
दारुण्यश्मनि भित्तौ च चञ्चलाः शालभञ्जिकाः ।
देवाङ्गनाभिः सहितं गायन्ति कथयन्ति च ॥ ४२ ॥
देवाङ्गनाभिः सहितं गायन्ति कथयन्ति च ॥ ४२ ॥
dāruṇyaśmani bhittau ca cañcalāḥ śālabhañjikāḥ ,
devāṅganābhiḥ sahitaṃ gāyanti kathayanti ca 42
devāṅganābhiḥ sahitaṃ gāyanti kathayanti ca 42
42.
dāruṇi aśmani bhittau ca cañcalāḥ śālabhañjikāḥ
devāṅganābhiḥ sahitaṃ gāyanti kathayanti ca
devāṅganābhiḥ sahitaṃ gāyanti kathayanti ca
42.
dāruṇi aśmani bhittau ca cañcalāḥ śālabhañjikāḥ
devāṅganābhiḥ sahitaṃ gāyanti ca kathayanti ca
devāṅganābhiḥ sahitaṃ gāyanti ca kathayanti ca
42. Agile female figures, carved in wood, stone, and on walls, sing and speak together with celestial women.
42. פסלים מגולפים בעץ, באבן ובקירות התעוררו לחיים, ושרים ומדברים יחד עם נשות האלים השמימיות.
मेघान्परिदधत्युच्चैर्भूतान्युच्चैः पटानिव ।
प्रतिवर्षं विजातीयान्युत्पद्यन्ते फलान्यगे ॥ ४३ ॥
प्रतिवर्षं विजातीयान्युत्पद्यन्ते फलान्यगे ॥ ४३ ॥
meghānparidadhatyuccairbhūtānyuccaiḥ paṭāniva ,
prativarṣaṃ vijātīyānyutpadyante phalānyage 43
prativarṣaṃ vijātīyānyutpadyante phalānyage 43
43.
meghān paridadhati uccaiḥ bhūtāni uccaiḥ paṭān
iva prativarṣaṃ vijātīyāni utpadyante phalāni age
iva prativarṣaṃ vijātīyāni utpadyante phalāni age
43.
age,
bhūtāni uccaiḥ paṭān iva uccaiḥ meghān paridadhati.
prativarṣaṃ vijātīyāni phalāni utpadyante.
bhūtāni uccaiḥ paṭān iva uccaiḥ meghān paridadhati.
prativarṣaṃ vijātīyāni phalāni utpadyante.
43. O mountain, beings don high clouds as if they were lofty garments. Every year, fruits of various kinds are produced.
43. יצורים עוטים עננים במרומים כאילו היו אלה בגדים, ובכל שנה צומחים על ההרים פירות ממינים משונים.
संनिवेशैर्न नियतैरङ्गानां विविधाङ्गकैः ।
शिरोभिः सर्वभूतानि परिक्रामन्ति भूमिगैः ॥ ४४ ॥
शिरोभिः सर्वभूतानि परिक्रामन्ति भूमिगैः ॥ ४४ ॥
saṃniveśairna niyatairaṅgānāṃ vividhāṅgakaiḥ ,
śirobhiḥ sarvabhūtāni parikrāmanti bhūmigaiḥ 44
śirobhiḥ sarvabhūtāni parikrāmanti bhūmigaiḥ 44
44.
saṃniveśaiḥ na niyataiḥ aṅgānāṃ vividhāṅgakaiḥ
śirobhiḥ sarvabhūtāni parikrāmanti bhūmigaiḥ
śirobhiḥ sarvabhūtāni parikrāmanti bhūmigaiḥ
44.
bhūmigaiḥ sarvabhūtāni aṅgānāṃ na niyataiḥ saṃniveśaiḥ vividhāṅgakaiḥ śirobhiḥ parikrāmaṇti.
44. All beings dwelling on the earth wander about with various limbs and heads, their arrangements not being fixed.
44. עם איברים במבנים משונים ובלתי קבועים, יצורים שונים מתהלכים על הארץ כשרק ראשיהם נוגעים בקרקע.
शास्त्रवेदविहीनानि निर्धर्माण्येव कानिचित् ।
यत्किंचनैककारीणि तिर्यग्वन्ति जगन्त्यधः ॥ ४५ ॥
यत्किंचनैककारीणि तिर्यग्वन्ति जगन्त्यधः ॥ ४५ ॥
śāstravedavihīnāni nirdharmāṇyeva kānicit ,
yatkiṃcanaikakārīṇi tiryagvanti jagantyadhaḥ 45
yatkiṃcanaikakārīṇi tiryagvanti jagantyadhaḥ 45
45.
śāstravedavihīnāni nirdharmāṇi eva kānicit
yatkiṃcanāikakārīṇi tiryaṅvanti jaganti adhaḥ
yatkiṃcanāikakārīṇi tiryaṅvanti jaganti adhaḥ
45.
kānicit jaganti śāstravedavihīnāni nirdharmāṇi eva yatkiṃcanāikakārīṇi adhaḥ tiryaṅvanti.
45. Some worlds, indeed devoid of scriptures and Vedas, and without natural law (dharma), act capriciously, moving obliquely downwards.
45. עולמות תחתוניים מסוימים היו ריקים מכתבי הקודש ומה-וֶדָה (ידע קדוש), נטולי חוקי יושר, ויצוריהם פועלים באקראי וללא תבונה כחיות השדה.
कामसंवित्तिहीनानि निःस्त्रीजातानि कानिचित् ।
भूतैः संशुष्कहृदयैर्व्याप्तान्यश्ममयैरिव ॥ ४६ ॥
भूतैः संशुष्कहृदयैर्व्याप्तान्यश्ममयैरिव ॥ ४६ ॥
kāmasaṃvittihīnāni niḥstrījātāni kānicit ,
bhūtaiḥ saṃśuṣkahṛdayairvyāptānyaśmamayairiva 46
bhūtaiḥ saṃśuṣkahṛdayairvyāptānyaśmamayairiva 46
46.
kāmasaṃvittihīnāni niḥstrījātāni kānicit
bhūtaiḥ saṃśuṣkahṛdayaiḥ vyāptāni aśmamayaiḥ iva
bhūtaiḥ saṃśuṣkahṛdayaiḥ vyāptāni aśmamayaiḥ iva
46.
kānicit kāmasaṃvittihīnāni niḥstrījātāni
aśmamayaiḥ iva saṃśuṣkahṛdayaiḥ bhūtaiḥ vyāptāni
aśmamayaiḥ iva saṃśuṣkahṛdayaiḥ bhūtaiḥ vyāptāni
46. Some are devoid of any awareness of desire, genderless, as if made of stone, pervaded by beings with completely parched hearts.
46. עולמות אחרים היו נטולי תשוקה או אהבה, ללא נשים כלל, ומאוכלסים ביצורים שלבבותיהם יבשים כאילו היו עשויים מאבן.
पवनाशनभूतानि समरत्नाश्मकानि च ।
अजातार्थान्यलुब्धानि निगर्वाणीव कानि च ॥ ४७ ॥
अजातार्थान्यलुब्धानि निगर्वाणीव कानि च ॥ ४७ ॥
pavanāśanabhūtāni samaratnāśmakāni ca ,
ajātārthānyalubdhāni nigarvāṇīva kāni ca 47
ajātārthānyalubdhāni nigarvāṇīva kāni ca 47
47.
pavanāśanabhūtāni samaratnāśmakāni ca
ajātārthāni alubdhāni nigarvāṇi iva kāni ca
ajātārthāni alubdhāni nigarvāṇi iva kāni ca
47.
kāni ca pavanāśanabhūtāni samaratnāśmakāni
ca ajātārthāni alubdhāni nigarvāṇi iva
ca ajātārthāni alubdhāni nigarvāṇi iva
47. And some are like serpents (wind-eaters), treating gems and stones as equal, without desires, ungreedy, and as if without pride.
47. היו שם עולמות שבהם היצורים ניזונים מרוח בלבד, שעבורם אבנים טובות ואבנים פשוטות הן היינו אך, חסרי תאוות, נטולי חמדנות וריקים מגאווה.
क्वचित्प्रत्येकमात्मानं पश्यत्याप्नोति नेतरत् ।
बहुभूतकमप्यस्ति जगदित्येकभूतकम् ॥ ४८ ॥
बहुभूतकमप्यस्ति जगदित्येकभूतकम् ॥ ४८ ॥
kvacitpratyekamātmānaṃ paśyatyāpnoti netarat ,
bahubhūtakamapyasti jagadityekabhūtakam 48
bahubhūtakamapyasti jagadityekabhūtakam 48
48.
kvacit pratyekam ātmānam paśyati āpnoti na itarat
bahubhūtakam api asti jagat iti ekabhūtakam
bahubhūtakam api asti jagat iti ekabhūtakam
48.
kvacit pratyekam ātmānam paśyati āpnoti na itarat
iti jagat bahubhūtakam api ekabhūtakam asti
iti jagat bahubhūtakam api ekabhūtakam asti
48. Sometimes, one perceives and attains only the individual self (ātman), not anything else. Thus, the world, though comprised of many beings, is also (seen as) a single being.
48. במקום אחר, כל יצור רואה רק את עצמו ואינו תופס דבר מלבד זאת; אף שמתקיימים שם יצורים רבים, העולם נחווה עבור כל אחד מהם כאילו הוא היצור היחיד בו.
नखकेशादिके यद्वत्तद्वदन्यत्र संस्थितः ।
आत्मवत्सर्वभूतानामेकीभूतात्मभावना ॥ ४९ ॥
आत्मवत्सर्वभूतानामेकीभूतात्मभावना ॥ ४९ ॥
nakhakeśādike yadvattadvadanyatra saṃsthitaḥ ,
ātmavatsarvabhūtānāmekībhūtātmabhāvanā 49
ātmavatsarvabhūtānāmekībhūtātmabhāvanā 49
49.
nakhakeśādike yadvat tadvat anyatra saṃsthitaḥ
ātmavat sarvabhūtānām ekībhūtātmabhāvanā
ātmavat sarvabhūtānām ekībhūtātmabhāvanā
49.
yadvat nakhakeśādike (saḥ) saṃsthitaḥ tadvat
anyatra sarvabhūtānām ātmavat ekībhūtātmabhāvanā
anyatra sarvabhūtānām ātmavat ekībhūtātmabhāvanā
49. Just as (the self) abides in things like nails and hair, so too it is situated elsewhere. The perception of a unified self (ātman) is for all beings.
49. ובמקום אחר שוררת התפיסה שכל היצורים מאוחדים בעצמי אחד, בדיוק כמו ציפורניים ושערות הצומחות על גוף יחיד.
अनन्तापारपर्यन्त शून्यमेव बहु क्वचित् ।
यत्नतः संविदाप्नोति तस्यान्ते न जगत्पुनः ॥ ५० ॥
यत्नतः संविदाप्नोति तस्यान्ते न जगत्पुनः ॥ ५० ॥
anantāpāraparyanta śūnyameva bahu kvacit ,
yatnataḥ saṃvidāpnoti tasyānte na jagatpunaḥ 50
yatnataḥ saṃvidāpnoti tasyānte na jagatpunaḥ 50
50. The one infinite and boundless vacuum, seems as many skies about the different worlds which it encompasseth; and it is by the exertion of Divine energy, that these empty spaces are filled with worlds.
अत्यन्ताबुद्धबुद्धानि मोक्षशब्दार्थदृष्टिषु ।
दारुयन्त्रमयाशेषभूतौघानीव कानिचित् ॥ ५१ ॥
दारुयन्त्रमयाशेषभूतौघानीव कानिचित् ॥ ५१ ॥
atyantābuddhabuddhāni mokṣaśabdārthadṛṣṭiṣu ,
dāruyantramayāśeṣabhūtaughānīva kānicit 51
dāruyantramayāśeṣabhūtaughānīva kānicit 51
51. There are some who are entirely ignorant of the meaning of the word liberation (which is freedom from the knowledge of everything beside Brahma); and move about as wooden machines without any sense in them.
ऋक्षचक्रविहीनानि निष्कालकलनानि च ।
मूकसंकेतसाराणि भूतजालानि कानिचित् ॥ ५२ ॥
मूकसंकेतसाराणि भूतजालानि कानिचित् ॥ ५२ ॥
ṛkṣacakravihīnāni niṣkālakalanāni ca ,
mūkasaṃketasārāṇi bhūtajālāni kānicit 52
mūkasaṃketasārāṇi bhūtajālāni kānicit 52
52. Some creatures have no knowledge of astronomical calculation, and are ignorant of the course of time; while there are others quite deaf and dumb, and conduct themselves by signs and motions of their bodies.
कानिचिद्वर्जितान्येव नेत्रशब्दार्थसंविदा ।
व्यर्थदीप्तात्मतेजांसि भूतानीत्येकचिन्तया ॥ ५३ ॥
व्यर्थदीप्तात्मतेजांसि भूतानीत्येकचिन्तया ॥ ५३ ॥
kānicidvarjitānyeva netraśabdārthasaṃvidā ,
vyarthadīptātmatejāṃsi bhūtānītyekacintayā 53
vyarthadīptātmatejāṃsi bhūtānītyekacintayā 53
53. Some are devoid of the sense of sight of their eyes, and the light of the sun and moon, are all in vain to them.
प्राणसंविद्विहीनानि व्यर्थामोदानि कानिचित् ।
मूकानि शब्दवैयर्थ्याच्छ्रुतिहीनानि कानिचित् ॥ ५४ ॥
मूकानि शब्दवैयर्थ्याच्छ्रुतिहीनानि कानिचित् ॥ ५४ ॥
prāṇasaṃvidvihīnāni vyarthāmodāni kānicit ,
mūkāni śabdavaiyarthyācchrutihīnāni kānicit 54
mūkāni śabdavaiyarthyācchrutihīnāni kānicit 54
54. Some have no life in them, and others have no sense of smelling the sweet odours; some are quite mute and cannot utter any sound, while others are deprived of the sense of their hearing.
वाक्यसंविद्विहीनत्वान्मूकान्यन्यानि कानिचित् ।
स्पर्शसंविद्विहीनत्वादश्माङ्गानीव कानिचित् ॥ ५५ ॥
स्पर्शसंविद्विहीनत्वादश्माङ्गानीव कानिचित् ॥ ५५ ॥
vākyasaṃvidvihīnatvānmūkānyanyāni kānicit ,
sparśasaṃvidvihīnatvādaśmāṅgānīva kānicit 55
sparśasaṃvidvihīnatvādaśmāṅgānīva kānicit 55
55. There are some who are entirely dumb, and without the power of speech; and some again that having no power of touch or feeling, are as insensible blocks or stones.
संविन्मात्रमयान्येव दृष्टान्यपि च कानिचित् ।
व्यवहारीण्यप्यग्राह्याण्येव नित्यं पिशाचवत् ॥ ५६ ॥
व्यवहारीण्यप्यग्राह्याण्येव नित्यं पिशाचवत् ॥ ५६ ॥
saṃvinmātramayānyeva dṛṣṭānyapi ca kānicit ,
vyavahārīṇyapyagrāhyāṇyeva nityaṃ piśācavat 56
vyavahārīṇyapyagrāhyāṇyeva nityaṃ piśācavat 56
56. Some have their sense (of conception) only, without possessing the organs of sense; and others that manage themselves as foul Pisachas or goblins, and are therefore inadmissible in human society.
भूमयान्येकनिष्ठानि निष्पिण्डान्येव कानिचित् ।
कानिचिद्वारिपूर्णानि वह्निपूर्णानि कानिचित् ॥ ५७ ॥
कानिचिद्वारिपूर्णानि वह्निपूर्णानि कानिचित् ॥ ५७ ॥
bhūmayānyekaniṣṭhāni niṣpiṇḍānyeva kānicit ,
kānicidvāripūrṇāni vahnipūrṇāni kānicit 57
kānicidvāripūrṇāni vahnipūrṇāni kānicit 57
57. There are some made of one material only (as solid earth), and others have no solidity in them (as air &c.); some are composed of the watery substance, and others are full of fiery matter in them.
कानिचिद्वातपूर्णानि सर्वाकाराणि कानिचित् ।
जगन्ति व्योमरूपाणि वत तत्र कचन्ति खे ॥ ५८ ॥
जगन्ति व्योमरूपाणि वत तत्र कचन्ति खे ॥ ५८ ॥
kānicidvātapūrṇāni sarvākārāṇi kānicit ,
jaganti vyomarūpāṇi vata tatra kacanti khe 58
jaganti vyomarūpāṇi vata tatra kacanti khe 58
58. Some are full of air, and some there are of all forms (i.e. capable to do anything). All these are of vacuous forms, and are shown in the vacuity of the understanding.
धरापीठैकपूर्णेषु तिष्ठन्त्यन्येषु देहिनः ।
भेका इव शिलाकोशे कीटा इव धरोदरे ॥ ५९ ॥
भेका इव शिलाकोशे कीटा इव धरोदरे ॥ ५९ ॥
dharāpīṭhaikapūrṇeṣu tiṣṭhantyanyeṣu dehinaḥ ,
bhekā iva śilākośe kīṭā iva dharodare 59
bhekā iva śilākośe kīṭā iva dharodare 59
59. So the surface of the earth, and air and water, teem with living beings, and the frogs live in the cell of stones, and the insects dwell in the womb of the earth.
जलैकपरिपूर्णेषु तिष्ठन्त्युर्वीवनाद्रिषु ।
भ्रमन्त्यन्येषु भूतानि नित्यमेवोग्रमीनवत् ॥ ६० ॥
भ्रमन्त्यन्येषु भूतानि नित्यमेवोग्रमीनवत् ॥ ६० ॥
jalaikaparipūrṇeṣu tiṣṭhantyurvīvanādriṣu ,
bhramantyanyeṣu bhūtāni nityamevogramīnavat 60
bhramantyanyeṣu bhūtāni nityamevogramīnavat 60
60. There are living beings living in vast bodies of water, as in lands, forests and mountains; and so there are living creatures skimming in the other elements and air, as the finny tribes move about and swim in the air.
अन्येष्वग्न्येकपूर्णेषु जलादिरहितान्यपि ।
भूतान्यग्निमयान्येव स्फुरन्त्यलमलातवत् ॥ ६१ ॥
भूतान्यग्निमयान्येव स्फुरन्त्यलमलातवत् ॥ ६१ ॥
anyeṣvagnyekapūrṇeṣu jalādirahitānyapi ,
bhūtānyagnimayānyeva sphurantyalamalātavat 61
bhūtānyagnimayānyeva sphurantyalamalātavat 61
61. There are living things also, peopling the element of fire, and moving in fiery places, where there is no water to be had; and there they are flying and flitting about as sparks and particles of fire.
अन्येष्वनिलपूर्णेषु भूतान्यस्तेतराण्यपि ।
वातमात्रमयाङ्गानि स्फुरन्त्यर्जुनवातवत् ॥ ६२ ॥
वातमात्रमयाङ्गानि स्फुरन्त्यर्जुनवातवत् ॥ ६२ ॥
anyeṣvanilapūrṇeṣu bhūtānyastetarāṇyapi ,
vātamātramayāṅgāni sphurantyarjunavātavat 62
vātamātramayāṅgāni sphurantyarjunavātavat 62
62.
anyeṣu anila-pūrṇeṣu bhūtāni asta-itarāṇi api
vāta-mātra-maya-aṅgāni sphuranti arjuna-vāta-vat
vāta-mātra-maya-aṅgāni sphuranti arjuna-vāta-vat
62.
anyeṣu anila-pūrṇeṣu asta-itarāṇi api
vāta-mātra-maya-aṅgāni bhūtāni arjuna-vāta-vat sphuranti
vāta-mātra-maya-aṅgāni bhūtāni arjuna-vāta-vat sphuranti
62. In various other realms or subtle forms, diverse beings, even those permeated with air and having bodies composed solely of air, pulsate just like Arjuna's mighty wind.
62. בעולמות אחרים המלאים באוויר בלבד, יצורים שאין בהם שום חומר אחר וגופם עשוי רוח בלבד, נעים ורוטטים כמו סופה עזה.
अन्येषु व्योममात्रात्मदेहेषु व्योमरूपिणः ।
प्राणिनः सन्ति सर्गेषु दर्शनव्यवहारिणः ॥ ६३ ॥
प्राणिनः सन्ति सर्गेषु दर्शनव्यवहारिणः ॥ ६३ ॥
anyeṣu vyomamātrātmadeheṣu vyomarūpiṇaḥ ,
prāṇinaḥ santi sargeṣu darśanavyavahāriṇaḥ 63
prāṇinaḥ santi sargeṣu darśanavyavahāriṇaḥ 63
63.
anyeṣu vyoma-mātra-ātma-deheṣu vyoma-rūpiṇaḥ
| prāṇinaḥ santi sargeṣu darśana-vyavahāriṇaḥ
| prāṇinaḥ santi sargeṣu darśana-vyavahāriṇaḥ
63.
anyeṣu sargeṣu vyoma-mātra-ātma-deheṣu
vyoma-rūpiṇaḥ darśana-vyavahāriṇaḥ prāṇinaḥ santi
vyoma-rūpiṇaḥ darśana-vyavahāriṇaḥ prāṇinaḥ santi
63. In other creations, there exist living beings (prāṇinaḥ) who perceive and act, having bodies whose intrinsic nature (ātman) is solely space, and whose forms are spatial.
63. בעולמות נוספים, שבהם גוף היצורים עשוי חלל בלבד, מתקיימים יצורים שצורתם כשל חלל, הפועלים ומתקיימים בתוך הבריאה.
पातालपातिषु तथाम्बरमुत्पतत्सु तिष्ठत्सु विभ्रमपदेष्वथ दिङ्मुखेषु ।
नानाजगत्सु किमिवास्ति मया न दृष्टं यन्नाम चिज्जलधिचञ्चलबुद्बुदेषु ॥ ६४ ॥
नानाजगत्सु किमिवास्ति मया न दृष्टं यन्नाम चिज्जलधिचञ्चलबुद्बुदेषु ॥ ६४ ॥
pātālapātiṣu tathāmbaramutpatatsu tiṣṭhatsu vibhramapadeṣvatha diṅmukheṣu ,
nānājagatsu kimivāsti mayā na dṛṣṭaṃ yannāma cijjaladhicañcalabudbudeṣu 64
nānājagatsu kimivāsti mayā na dṛṣṭaṃ yannāma cijjaladhicañcalabudbudeṣu 64
64.
pātāla-pātiṣu tathā ambaram utpatatsu
tiṣṭhatsu vibhrama-padeṣu atha dik-mukheṣu |
nānā-jagatsu kim iva asti mayā na dṛṣṭam
yat nāma cit-jaladhi-cañcala-budbudeṣu ||
tiṣṭhatsu vibhrama-padeṣu atha dik-mukheṣu |
nānā-jagatsu kim iva asti mayā na dṛṣṭam
yat nāma cit-jaladhi-cañcala-budbudeṣu ||
64.
pātāla-pātiṣu tathā ambaram utpatatsu
vibhrama-padeṣu atha dik-mukheṣu tiṣṭhatsu
nānā-jagatsu kim iva asti yat mayā na
dṛṣṭam nāma cit-jaladhi-cañcala-budbudeṣu
vibhrama-padeṣu atha dik-mukheṣu tiṣṭhatsu
nānā-jagatsu kim iva asti yat mayā na
dṛṣṭam nāma cit-jaladhi-cañcala-budbudeṣu
64. In diverse worlds (nānā-jagatsu) - whether falling into the netherworlds (pātāla-pātiṣu), rising to the sky (ambaram utpatatsu), dwelling in places of delusion (vibhrama-padeṣu), or in the directions (diṅ-mukheṣu) - what is there that has not been seen by me (mayā na dṛṣṭam), which indeed are but restless bubbles in the ocean of consciousness (cit-jaladhi-cañcala-budbudeṣu)?
64. בעולמות הנופלים למעמקי ה-פָאתָאלָה (העולם התחתון), באלה הממריאים לשמיים, באלה השוהים במקומות של תעתוע ובכל פאתי תבל - מה יש בעולמות המגוונים הללו שלא ראיתי? הרי הכל אינו אלא בועות חולפות באוקיינוס התודעה!
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60 (current chapter)
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216