योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-132
भास उवाच ।
मन्दरे मृदुमन्दारमन्दिरे मन्दराभिधाम् ।
आलिंग्याऽप्सरसं सुप्तं सरित्तृणमिवानयत् ॥ १ ॥
मन्दरे मृदुमन्दारमन्दिरे मन्दराभिधाम् ।
आलिंग्याऽप्सरसं सुप्तं सरित्तृणमिवानयत् ॥ १ ॥
bhāsa uvāca ,
mandare mṛdumandāramandire mandarābhidhām ,
āliṃgyā'psarasaṃ suptaṃ sarittṛṇamivānayat 1
mandare mṛdumandāramandire mandarābhidhām ,
āliṃgyā'psarasaṃ suptaṃ sarittṛṇamivānayat 1
1.
mandare mṛdumandāramandire mandarābhidhām
āliṅgya apsarasaṃ suptaṃ sarit tṛṇam iva ānayat
āliṅgya apsarasaṃ suptaṃ sarit tṛṇam iva ānayat
1.
saḥ mandare mṛdumandāramandire mandarābhidhām suptaṃ apsarasaṃ āliṅgya sarittṛṇam iva ānayat.
1.
In an abode adorned with soft Mandara flowers on Mount Mandara, he embraced the sleeping Apsara named Mandarā and then carried her away as easily as one carries a river-reed.
मामथासौ मया पृष्टा समाश्वास्य जलाकुला ।
बाले किमिदमित्युक्तं तया चपलनेत्रया ॥ २ ॥
बाले किमिदमित्युक्तं तया चपलनेत्रया ॥ २ ॥
māmathāsau mayā pṛṣṭā samāśvāsya jalākulā ,
bāle kimidamityuktaṃ tayā capalanetrayā 2
bāle kimidamityuktaṃ tayā capalanetrayā 2
2.
mām atha asau mayā pṛṣṭā samāśvāsya jalākulā
bāle kim idam iti uktam tayā capalanetrayā
bāle kim idam iti uktam tayā capalanetrayā
2.
atha mayā pṛṣṭā asau jalākulā samāśvāsya
tayā capalanetrayā bāle kim idam iti uktam
tayā capalanetrayā bāle kim idam iti uktam
2.
Then, when I asked her, she, tearful and having composed herself, with her restless eyes, said, 'O girl, what is this?'
इह चन्द्रोदयेष्वेताश्चन्द्रकान्तकटप्रजाः ।
नद्यो माद्यन्ति वनिताः सेष्टा इव निशागमे ॥ ३ ॥
नद्यो माद्यन्ति वनिताः सेष्टा इव निशागमे ॥ ३ ॥
iha candrodayeṣvetāścandrakāntakaṭaprajāḥ ,
nadyo mādyanti vanitāḥ seṣṭā iva niśāgame 3
nadyo mādyanti vanitāḥ seṣṭā iva niśāgame 3
3.
iha candrodhayeṣu etāḥ candrakānta-kaṭaprajāḥ
nadyaḥ mādyanti vanitāḥ seṣṭāḥ iva niśāgame
nadyaḥ mādyanti vanitāḥ seṣṭāḥ iva niśāgame
3.
iha candrodhayeṣu etāḥ candrakānta-kaṭaprajāḥ
nadyaḥ niśāgame seṣṭāḥ vanitāḥ iva mādyanti
nadyaḥ niśāgame seṣṭāḥ vanitāḥ iva mādyanti
3.
Here, during the moonrises, these rivers, whose streams flow from moonstones, swell like women who, accompanied by their beloveds, become exhilarated at the arrival of night.
त्वत्संगमरसावेशवशात्तन्ननु विस्मृतम् ।
इत्युक्त्वा मामुपादाय सोड्डीना विहगीव खम् ॥ ४ ॥
इत्युक्त्वा मामुपादाय सोड्डीना विहगीव खम् ॥ ४ ॥
tvatsaṃgamarasāveśavaśāttannanu vismṛtam ,
ityuktvā māmupādāya soḍḍīnā vihagīva kham 4
ityuktvā māmupādāya soḍḍīnā vihagīva kham 4
4.
tvat-saṅgamarasa-āveśa-vaśāt tat nanu vismṛtam
iti uktvā mām upādāya sā uḍḍīnā vihagī iva kham
iti uktvā mām upādāya sā uḍḍīnā vihagī iva kham
4.
nanu tvat-saṅgamarasa-āveśa-vaśāt tat vismṛtam iti uktvā,
sā mām upādāya vihagī iva kham uḍḍīnā
sā mām upādāya vihagī iva kham uḍḍīnā
4.
Indeed, 'That was forgotten due to the intoxication of the joy (rasa) of union with you.' Having said this, and taking me, she flew up into the sky like a female bird.
भृङ्गं श्रृङ्गवतः श्रृङ्गे गङ्गाकनकपङ्कजे ।
अहमासं समाः सप्त तत्क्लिन्नोऽकर्दमाप्लुते ॥ ५ ॥
अहमासं समाः सप्त तत्क्लिन्नोऽकर्दमाप्लुते ॥ ५ ॥
bhṛṅgaṃ śrṛṅgavataḥ śrṛṅge gaṅgākanakapaṅkaje ,
ahamāsaṃ samāḥ sapta tatklinno'kardamāplute 5
ahamāsaṃ samāḥ sapta tatklinno'kardamāplute 5
5.
bhṛṅgam śṛṅgavataḥ śṛṅge gaṅgā-kanaka-paṅkaje
aham āsam samāḥ sapta tat-klinnaḥ akardamāplute
aham āsam samāḥ sapta tat-klinnaḥ akardamāplute
5.
aham śṛṅgavataḥ śṛṅge gaṅgā-kanaka-paṅkaje
akardamāplute tat-klinnaḥ bhṛṅgam samāḥ sapta āsam
akardamāplute tat-klinnaḥ bhṛṅgam samāḥ sapta āsam
5.
For seven years, I was a bee on the peak of a mountain, in a golden lotus of the Ganga, soaked by its pure, un-muddied waters.
अन्यन्मया जगद्दृष्टमृक्षचक्रविवर्जितम् ।
गर्भगर्भस्थैकजातिस्वप्रकाशजनावृतम् ॥ ६ ॥
गर्भगर्भस्थैकजातिस्वप्रकाशजनावृतम् ॥ ६ ॥
anyanmayā jagaddṛṣṭamṛkṣacakravivarjitam ,
garbhagarbhasthaikajātisvaprakāśajanāvṛtam 6
garbhagarbhasthaikajātisvaprakāśajanāvṛtam 6
6.
anyat mayā jagat dṛṣṭam ṛkṣacakravivarjitam
garbha-garbha-sthaika-jāti-svaprakāśa-janāvṛtam
garbha-garbha-sthaika-jāti-svaprakāśa-janāvṛtam
6.
mayā anyat jagat ṛkṣacakravivarjitam
garbha-garbha-sthaika-jāti-svaprakāśa-janāvṛtam dṛṣṭam
garbha-garbha-sthaika-jāti-svaprakāśa-janāvṛtam dṛṣṭam
6.
I saw another world, devoid of the stellar constellations, enveloped by beings whose singular intrinsic nature (dharma) was self-luminous, residing deep within the core of existence.
न दिग्विभागो न दिनानि यत्र न चैव शास्त्राणि न वेदवादाः ।
न चैव दैत्यादिसुरादिभेदो जगन्मया तादृगथात्मदीप्तम् ॥ ७ ॥
न चैव दैत्यादिसुरादिभेदो जगन्मया तादृगथात्मदीप्तम् ॥ ७ ॥
na digvibhāgo na dināni yatra na caiva śāstrāṇi na vedavādāḥ ,
na caiva daityādisurādibhedo jaganmayā tādṛgathātmadīptam 7
na caiva daityādisurādibhedo jaganmayā tādṛgathātmadīptam 7
7.
na digvibhāgaḥ na dināni yatra na
ca eva śāstrāṇi na vedavādāḥ na
ca eva daityādi-surādi-bhedaḥ
jagat mayā tādṛk atha ātmadīptam
ca eva śāstrāṇi na vedavādāḥ na
ca eva daityādi-surādi-bhedaḥ
jagat mayā tādṛk atha ātmadīptam
7.
yatra digvibhāgaḥ na,
dināni na,
śāstrāṇi ca eva na,
vedavādāḥ na,
daityādi-surādi-bhedaḥ ca eva na,
mayā tādṛk ātmadīptam jagat atha
dināni na,
śāstrāṇi ca eva na,
vedavādāḥ na,
daityādi-surādi-bhedaḥ ca eva na,
mayā tādṛk ātmadīptam jagat atha
7.
Where there were no cardinal directions, no days, no scriptures, nor any Vedic doctrines; nor indeed any distinctions like those between demons (daitya) and gods (sura) – such a world, inherently self-luminous, was seen by me.
विद्याधरामरविहारविमानभूमावभ्रंलिहाचलनितम्बकदम्बकच्छे ।
आसं समाः समरसोऽमरसोमनामा सप्तान्यसप्त ससमुद्रतटे तपस्वी ॥ ८ ॥
आसं समाः समरसोऽमरसोमनामा सप्तान्यसप्त ससमुद्रतटे तपस्वी ॥ ८ ॥
vidyādharāmaravihāravimānabhūmāvabhraṃlihācalanitambakadambakacche ,
āsaṃ samāḥ samaraso'marasomanāmā saptānyasapta sasamudrataṭe tapasvī 8
āsaṃ samāḥ samaraso'marasomanāmā saptānyasapta sasamudrataṭe tapasvī 8
8.
vidyādharāmaravihāravimānabhūmau
abhraṃlihācalanitambakadambakacche āsam
samāḥ samarasah amarasomanāmā saptan
anya sapta sa-samudra-taṭe tapasvī
abhraṃlihācalanitambakadambakacche āsam
samāḥ samarasah amarasomanāmā saptan
anya sapta sa-samudra-taṭe tapasvī
8.
amarasomanāmā samarasah tapasvī saptan
anya sapta samāḥ vidyādharāmaravihāravimānabhūmau
abhraṃlihācalanitambakadambakacche
sa-samudra-taṭe āsam
anya sapta samāḥ vidyādharāmaravihāravimānabhūmau
abhraṃlihācalanitambakadambakacche
sa-samudra-taṭe āsam
8.
I, an ascetic named Amarasoma, remaining tranquil (samarasa), resided for fourteen years in a region graced by the pleasure-airships of the Vidyādharas and immortals, amidst thickets formed by clusters of cloud-scraping mountain slopes, and by the seashore.
पवनवहनसंनिवेशनानासुहयपयोधरदेहकैरनेकैः ।
गजहरिणमृगेन्द्रवृक्षवल्लीमृगनगपन्नगपक्षिभिः परीतम् ॥ ९ ॥
गजहरिणमृगेन्द्रवृक्षवल्लीमृगनगपन्नगपक्षिभिः परीतम् ॥ ९ ॥
pavanavahanasaṃniveśanānāsuhayapayodharadehakairanekaiḥ ,
gajahariṇamṛgendravṛkṣavallīmṛganagapannagapakṣibhiḥ parītam 9
gajahariṇamṛgendravṛkṣavallīmṛganagapannagapakṣibhiḥ parītam 9
9.
pavana-vahana-saṃniveśana-nānāsuhayapayodharadehakaiḥ
anekaiḥ
gajahariṇamṛgendravṛkṣavallīmṛganagapannagapakṣibhiḥ
parītam
anekaiḥ
gajahariṇamṛgendravṛkṣavallīmṛganagapannagapakṣibhiḥ
parītam
9.
anekaiḥ
pavana-vahana-saṃniveśana-nānāsuhayapayodharadehakaiḥ
gajahariṇamṛgendravṛkṣavallīmṛganagapannagapakṣibhiḥ
parītam
pavana-vahana-saṃniveśana-nānāsuhayapayodharadehakaiḥ
gajahariṇamṛgendravṛkṣavallīmṛganagapannagapakṣibhiḥ
parītam
9.
That world was encompassed by many varied forms - including those associated with the arrangement of wind-flow, diverse good horses, and clouds - as well as by elephants, deer, lions, trees, creepers, wild animals, mountains, serpents, and birds.
गगनमवनितः समेत्य वह्नेर्वरविभवेन जगत्यनन्तकोशम् ।
क्वचिदहमभितो दिदृक्षुरग्रे सृत उरगाशनवद्वलादविद्याम् ॥ १० ॥
क्वचिदहमभितो दिदृक्षुरग्रे सृत उरगाशनवद्वलादविद्याम् ॥ १० ॥
gaganamavanitaḥ sametya vahnervaravibhavena jagatyanantakośam ,
kvacidahamabhito didṛkṣuragre sṛta uragāśanavadvalādavidyām 10
kvacidahamabhito didṛkṣuragre sṛta uragāśanavadvalādavidyām 10
10.
gaganam avanitaḥ sametya vahneḥ
varavibhavena jagati anantakośam
kvacit aham abhitaḥ didṛkṣuḥ agre
sṛtaḥ uragāśanavat balāt avidyām
varavibhavena jagati anantakośam
kvacit aham abhitaḥ didṛkṣuḥ agre
sṛtaḥ uragāśanavat balāt avidyām
10.
kvacit aham avanitaḥ gaganam
sametya vahneḥ varavibhavena jagati
anantakośam agre sṛtaḥ abhitaḥ
didṛkṣuḥ uragāśanavat balāt avidyām
sametya vahneḥ varavibhavena jagati
anantakośam agre sṛtaḥ abhitaḥ
didṛkṣuḥ uragāśanavat balāt avidyām
10.
Having risen from the earth and merged with the sky, by the excellent splendor of fire, I moved forward into the world (jagati), which has infinite layers. Somewhere, desiring to perceive all around, I forcibly advanced towards ignorance, like [the mythical bird] Garuda.
क्वचिदहं जगतः परिनिर्गतः पतित एकमहार्णवविस्तृते ।
नभसि तत्र निवासिनिभे सितः समयमन्वभवं पतनं तथा ॥ ११ ॥
नभसि तत्र निवासिनिभे सितः समयमन्वभवं पतनं तथा ॥ ११ ॥
kvacidahaṃ jagataḥ parinirgataḥ patita ekamahārṇavavistṛte ,
nabhasi tatra nivāsinibhe sitaḥ samayamanvabhavaṃ patanaṃ tathā 11
nabhasi tatra nivāsinibhe sitaḥ samayamanvabhavaṃ patanaṃ tathā 11
11.
kvacit aham jagataḥ parinirgataḥ
patitaḥ eka mahā arṇava vistṛte
nabhasi tatra nivāsinibhe sitaḥ
samayam anvabhavam patanam tathā
patitaḥ eka mahā arṇava vistṛte
nabhasi tatra nivāsinibhe sitaḥ
samayam anvabhavam patanam tathā
11.
kvacit aham jagataḥ parinirgataḥ
eka mahā arṇava vistṛte nabhasi
patitaḥ tatra nivāsinibhe sitaḥ
tathā samayam patanam ca anvabhavam
eka mahā arṇava vistṛte nabhasi
patitaḥ tatra nivāsinibhe sitaḥ
tathā samayam patanam ca anvabhavam
11.
Somewhere, having departed from the world, I fell into the sky, which was like the vast expanse of a single great ocean. There, fixed like an inhabitant, I experienced time and this very falling.
आकाशकोशपतनानुभवैकवृत्तेः श्रान्तस्य मे पदमकार्यथ निद्रयान्तः ।
तादृक्सुषुप्तवपुषाथ मयोपलब्धं स्वप्नात्मजाग्रति तदात्मनि तत्र विश्वम् ॥ १२ ॥
तादृक्सुषुप्तवपुषाथ मयोपलब्धं स्वप्नात्मजाग्रति तदात्मनि तत्र विश्वम् ॥ १२ ॥
ākāśakośapatanānubhavaikavṛtteḥ śrāntasya me padamakāryatha nidrayāntaḥ ,
tādṛksuṣuptavapuṣātha mayopalabdhaṃ svapnātmajāgrati tadātmani tatra viśvam 12
tādṛksuṣuptavapuṣātha mayopalabdhaṃ svapnātmajāgrati tadātmani tatra viśvam 12
12.
ākāśakośapatanānubhavaikavṛtteḥ śrāntasya
me padam akāri atha nidrayā antaḥ
tādṛksuṣuptavapuṣā atha mayā upalabdham
svapnātmajāgrati tadātmani tatra viśvam
me padam akāri atha nidrayā antaḥ
tādṛksuṣuptavapuṣā atha mayā upalabdham
svapnātmajāgrati tadātmani tatra viśvam
12.
ākāśakośapatanānubhavaikavṛtteḥ śrāntasya
me nidrayā antaḥ padam akāri atha
tādṛksuṣuptavapuṣā mayā tatra tadātmani
svapnātmajāgrati viśvam upalabdham atha
me nidrayā antaḥ padam akāri atha
tādṛksuṣuptavapuṣā mayā tatra tadātmani
svapnātmajāgrati viśvam upalabdham atha
12.
For me, exhausted from being solely absorbed in the experience of falling into the cosmic sheath of the sky, a place [of rest] was then created within by sleep. Then, with my body resembling one in deep sleep, the entire universe (viśva) was perceived by me, within that Self (ātman), in a waking state that was like a dream.
भूयो दिगन्तभुवनामरमन्दराद्रिसंसारचञ्चलतया लतयेव पक्षी ।
अक्षीणवातबलया परिचाल्यमानस्तन्मासु तासु पतितो हि जगद्गुहासु ॥ १३ ॥
अक्षीणवातबलया परिचाल्यमानस्तन्मासु तासु पतितो हि जगद्गुहासु ॥ १३ ॥
bhūyo digantabhuvanāmaramandarādrisaṃsāracañcalatayā latayeva pakṣī ,
akṣīṇavātabalayā paricālyamānastanmāsu tāsu patito hi jagadguhāsu 13
akṣīṇavātabalayā paricālyamānastanmāsu tāsu patito hi jagadguhāsu 13
13.
bhūyaḥ digantabhuvanāmaramandaraādrisaṃsāracañcalatayā
latayā iva
pakṣī akṣīṇavātabalayā paricālyamānaḥ
tanmāsu tāsu patitaḥ hi jagatguhāsu
latayā iva
pakṣī akṣīṇavātabalayā paricālyamānaḥ
tanmāsu tāsu patitaḥ hi jagatguhāsu
13.
bhūyaḥ aham (implied) akṣīṇavātabalayā
latayā iva pakṣī
digantabhuvanāmaramandaraādrisaṃsāracañcalatayā paricālyamānaḥ
hi tanmāsu tāsu jagatguhāsu patitaḥ
latayā iva pakṣī
digantabhuvanāmaramandaraādrisaṃsāracañcalatayā paricālyamānaḥ
hi tanmāsu tāsu jagatguhāsu patitaḥ
13.
Again, like a bird (pakṣī) on a creeper, I was driven around by an unceasing force of wind. This occurred due to the restlessness of the cycle of existence (saṃsāra), which is as mighty and tumultuous as the Mandara mountain in the divine realms at the farthest reaches of the universe. Indeed, I fell into those very caves of the world.
विषयाशा दृशो यावत्तावद्यातः क्षणादहम् ।
पुनस्तथैव पश्यंस्तु दृश्यं यातः पुनःपुनः ॥ १४ ॥
पुनस्तथैव पश्यंस्तु दृश्यं यातः पुनःपुनः ॥ १४ ॥
viṣayāśā dṛśo yāvattāvadyātaḥ kṣaṇādaham ,
punastathaiva paśyaṃstu dṛśyaṃ yātaḥ punaḥpunaḥ 14
punastathaiva paśyaṃstu dṛśyaṃ yātaḥ punaḥpunaḥ 14
14.
viṣayāśā dṛśaḥ yāvattāvat yātaḥ kṣaṇāt aham
punaḥ tathā eva paśyan tu dṛśyam yātaḥ punaḥpunaḥ
punaḥ tathā eva paśyan tu dṛśyam yātaḥ punaḥpunaḥ
14.
aham yāvat dṛśaḥ viṣayāśā tāvat kṣaṇāt yātaḥ
punaḥ tathā eva dṛśyam paśyan tu punaḥpunaḥ yātaḥ
punaḥ tathā eva dṛśyam paśyan tu punaḥpunaḥ yātaḥ
14.
As long as the desire for sense objects (viṣayāśā) was present in my sight, I was instantly drawn away by it. Then, seeing those very objects (dṛśyam) again and again in the same manner, I repeatedly pursued them.
इति दृश्यमदृश्यं च गम्यं चागम्यमेव च ।
वेगाल्लङ्घयतो देशं मम वर्षगणा गताः ॥ १५ ॥
वेगाल्लङ्घयतो देशं मम वर्षगणा गताः ॥ १५ ॥
iti dṛśyamadṛśyaṃ ca gamyaṃ cāgamyameva ca ,
vegāllaṅghayato deśaṃ mama varṣagaṇā gatāḥ 15
vegāllaṅghayato deśaṃ mama varṣagaṇā gatāḥ 15
15.
iti dṛśyam adṛśyam ca gamyam ca agamyam eva ca
vegāt laṅghayataḥ deśam mama varṣagaṇāḥ gatāḥ
vegāt laṅghayataḥ deśam mama varṣagaṇāḥ gatāḥ
15.
mama varṣagaṇāḥ iti dṛśyam adṛśyam ca gamyam ca
agamyam eva ca deśam vegāt laṅghayataḥ gatāḥ
agamyam eva ca deśam vegāt laṅghayataḥ gatāḥ
15.
Thus, while I rapidly transcended the seen (dṛśyam) and the unseen, the attainable and the unattainable, and even space, my many years (varṣagaṇāḥ) passed by.
दृश्याख्याया अविद्याया न त्वन्तं प्राप्तवानहम् ।
मिथ्यैव हृदि रूढायाः पिशाच्या इव बालकः ॥ १६ ॥
मिथ्यैव हृदि रूढायाः पिशाच्या इव बालकः ॥ १६ ॥
dṛśyākhyāyā avidyāyā na tvantaṃ prāptavānaham ,
mithyaiva hṛdi rūḍhāyāḥ piśācyā iva bālakaḥ 16
mithyaiva hṛdi rūḍhāyāḥ piśācyā iva bālakaḥ 16
16.
dṛśyākhyāyāḥ avidyāyāḥ na tu antam prāptavān aham
mithyā eva hṛdi rūḍhāyāḥ piśācyāḥ iva bālakaḥ
mithyā eva hṛdi rūḍhāyāḥ piśācyāḥ iva bālakaḥ
16.
aham tu dṛśyākhyāyāḥ avidyāyāḥ na antam prāptavān,
bālakaḥ iva हृदि मिथ्या eva rūḍhāyāḥ piśācyāḥ [antaṃ na prāptavān]
bālakaḥ iva हृदि मिथ्या eva rūḍhāyāḥ piśācyāḥ [antaṃ na prāptavān]
16.
Indeed, I, like a child (bālakaḥ) facing a female demon (piśācī), have not reached the end of that ignorance (avidyā), called 'the seen' (dṛśya), which is falsely rooted in my heart.
नेदं नेदं सदित्येव विचारानुभवे स्थितम् ।
तथापीदमिदं चेति दुर्दृष्टिर्न निवर्तते ॥ १७ ॥
तथापीदमिदं चेति दुर्दृष्टिर्न निवर्तते ॥ १७ ॥
nedaṃ nedaṃ sadityeva vicārānubhave sthitam ,
tathāpīdamidaṃ ceti durdṛṣṭirna nivartate 17
tathāpīdamidaṃ ceti durdṛṣṭirna nivartate 17
17.
na idam na idam sat iti eva vicārānubhave sthitam
tathāpi idam idam ca iti durdṛṣṭiḥ na nivartate
tathāpi idam idam ca iti durdṛṣṭiḥ na nivartate
17.
na idam na idam sat iti eva vicārānubhave sthitam
tathāpi idam idam ca iti durdṛṣṭiḥ na nivartate
tathāpi idam idam ca iti durdṛṣṭiḥ na nivartate
17.
Even though it is established through intellectual discrimination and experience (vicārānubhave) that 'this is not the true Being (sat), this is not the true Being (sat)' (referring to the phenomenal world), still, the erroneous perception (durdṛṣṭiḥ) that asserts 'this is this' does not cease.
प्रतिक्षणं सुखैर्दुःखैर्देशकालैः समागमैः ।
सरिद्वारिवदालोला नवमायान्ति यान्ति च ॥ १८ ॥
सरिद्वारिवदालोला नवमायान्ति यान्ति च ॥ १८ ॥
pratikṣaṇaṃ sukhairduḥkhairdeśakālaiḥ samāgamaiḥ ,
saridvārivadālolā navamāyānti yānti ca 18
saridvārivadālolā navamāyānti yānti ca 18
18.
pratīkṣaṇam sukhaiḥ duḥkhaiḥ deśakālaiḥ samāgamaiḥ
saritvārivadālolāḥ navāḥ āyānti yānti ca
saritvārivadālolāḥ navāḥ āyānti yānti ca
18.
navāḥ saritvārivadālolāḥ (experiences) pratīkṣaṇam sukhaiḥ duḥkhaiḥ deśakālaiḥ samāgamaiḥ ca āyānti yānti.
18.
Moment by moment, new experiences, restless like river water, constantly arrive and depart, influenced by pleasures, pains, specific places and times, and various associations.
तालीतमालबकुलातुलतुङ्गश्रृङ्गमुन्नादवातजवमेकमहं स्मरामि ।
सूर्यादिभिर्विरहितं प्रकटं स्वकान्त्या सस्थावराद्रितटजङ्गममेव विश्वम् ॥ १९ ॥
सूर्यादिभिर्विरहितं प्रकटं स्वकान्त्या सस्थावराद्रितटजङ्गममेव विश्वम् ॥ १९ ॥
tālītamālabakulātulatuṅgaśrṛṅgamunnādavātajavamekamahaṃ smarāmi ,
sūryādibhirvirahitaṃ prakaṭaṃ svakāntyā sasthāvarādritaṭajaṅgamameva viśvam 19
sūryādibhirvirahitaṃ prakaṭaṃ svakāntyā sasthāvarādritaṭajaṅgamameva viśvam 19
19.
tālı̄tamālabakulātulatuṅgaśṛṅgam
unnādavātajavam ekam aham smarāmi
sūryādibhiḥ virahitam prakaṭam svakāntyā
sasthāvarādritaṭajaṅgamam eva viśvam
unnādavātajavam ekam aham smarāmi
sūryādibhiḥ virahitam prakaṭam svakāntyā
sasthāvarādritaṭajaṅgamam eva viśvam
19.
aham ekam viśvam smarāmi.
(Tat) tālı̄tamālabakulātulatuṅgaśṛṅgam,
unnādavātajavam,
sūryādibhiḥ virahitam,
svakāntyā prakaṭam,
sasthāvarādritaṭajaṅgamam eva.
(Tat) tālı̄tamālabakulātulatuṅgaśṛṅgam,
unnādavātajavam,
sūryādibhiḥ virahitam,
svakāntyā prakaṭam,
sasthāvarādritaṭajaṅgamam eva.
19.
I remember a singular universe, with unsurpassed lofty formations like tālı̄, tamāla, and bakula trees, possessing the roar and speed of the wind. Devoid of the sun and other celestial bodies, it shone forth with its own radiance, encompassing all that is stationary – like mountains and shores – as well as all that moves.
यदेतदेकान्तविहारहारि स्वच्छन्दमेकामितमस्तशङ्कम् ।
क्वचिन्मया चारुजगत्सु दृष्टं तुल्या न तस्यामरराजलक्ष्मीः ॥ २० ॥
क्वचिन्मया चारुजगत्सु दृष्टं तुल्या न तस्यामरराजलक्ष्मीः ॥ २० ॥
yadetadekāntavihārahāri svacchandamekāmitamastaśaṅkam ,
kvacinmayā cārujagatsu dṛṣṭaṃ tulyā na tasyāmararājalakṣmīḥ 20
kvacinmayā cārujagatsu dṛṣṭaṃ tulyā na tasyāmararājalakṣmīḥ 20
20.
yat etat ekāntavihārahāri svacchandam ekāmitam astaśaṅkam
kvacit mayā cārujagatsu dṛṣṭam tulyā na tasya amararājalakṣmīḥ
kvacit mayā cārujagatsu dṛṣṭam tulyā na tasya amararājalakṣmīḥ
20.
kvacit cārujagatsu mayā yat etat ekāntavihārahāri,
svacchandam,
ekāmitam,
astaśaṅkam dṛṣṭam,
tasya amararājalakṣmīḥ tulyā na.
svacchandam,
ekāmitam,
astaśaṅkam dṛṣṭam,
tasya amararājalakṣmīḥ tulyā na.
20.
That which I once saw in beautiful worlds - a place charming for solitary pleasure, completely free, peerless, and fearless - even the opulence of the king of gods (amararājalakṣmī) is not comparable to it.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132 (current chapter)
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216