योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-110
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
पुरोपकण्ठसंप्राप्तैश्चतुर्दिक्कं सहारिभिः ।
एतस्मिन्नन्तरे तत्र प्रवृत्तं दारुणं रणम् ॥ १ ॥
पुरोपकण्ठसंप्राप्तैश्चतुर्दिक्कं सहारिभिः ।
एतस्मिन्नन्तरे तत्र प्रवृत्तं दारुणं रणम् ॥ १ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
puropakaṇṭhasaṃprāptaiścaturdikkaṃ sahāribhiḥ ,
etasminnantare tatra pravṛttaṃ dāruṇaṃ raṇam 1
puropakaṇṭhasaṃprāptaiścaturdikkaṃ sahāribhiḥ ,
etasminnantare tatra pravṛttaṃ dāruṇaṃ raṇam 1
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca puraupakaṇṭhasamprāptaiḥ caturdikkam
saharibhiḥ etasmin antare tatra pravṛttam dāruṇam raṇam
saharibhiḥ etasmin antare tatra pravṛttam dāruṇam raṇam
1.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca etasmin antare tatra puraupakaṇṭhasamprāptaiḥ
saharibhiḥ caturdikkam dāruṇam raṇam pravṛttam
saharibhiḥ caturdikkam dāruṇam raṇam pravṛttam
1.
Śrī Vasiṣṭha said: At this moment, a fierce battle commenced there, as enemies approached the vicinity of the city from all four directions.
लुण्ठितग्रामनगरं प्रजाकुलमहाकुलम् ।
अग्निदाहज्वलद्देहं धूमाभ्रपटलावृतम् ॥ २ ॥
अग्निदाहज्वलद्देहं धूमाभ्रपटलावृतम् ॥ २ ॥
luṇṭhitagrāmanagaraṃ prajākulamahākulam ,
agnidāhajvaladdehaṃ dhūmābhrapaṭalāvṛtam 2
agnidāhajvaladdehaṃ dhūmābhrapaṭalāvṛtam 2
2.
luṇṭhitagrāmanagaram prajākulamahākulam
agnidāhajvaladdeham dhūmābrapaṭalāvṛtam
agnidāhajvaladdeham dhūmābrapaṭalāvṛtam
2.
luṇṭhitagrāmanagaram prajākulamahākulam
agnidāhajvaladdeham dhūmābrapaṭalāvṛtam
agnidāhajvaladdeham dhūmābrapaṭalāvṛtam
2.
(The battle was characterized by) plundered villages and cities, a populace greatly distressed, bodies burning from the ravages of fire, and everything enveloped in masses of smoke and clouds.
शरजालमहाधूमच्छन्नार्कविलसत्तमः ।
क्षिप्रदृष्टरवि क्षिप्रमदृष्टरविमण्डलम् ॥ ३ ॥
क्षिप्रदृष्टरवि क्षिप्रमदृष्टरविमण्डलम् ॥ ३ ॥
śarajālamahādhūmacchannārkavilasattamaḥ ,
kṣipradṛṣṭaravi kṣipramadṛṣṭaravimaṇḍalam 3
kṣipradṛṣṭaravi kṣipramadṛṣṭaravimaṇḍalam 3
3.
śarajālamahādhūmacchannārkavilastamaḥ
kṣipradṛṣṭaravi kṣipramadṛṣṭaravimaṇḍalam
kṣipradṛṣṭaravi kṣipramadṛṣṭaravimaṇḍalam
3.
śarajālamahādhūmacchannārkavilastamaḥ
kṣipradṛṣṭaravi kṣipramadṛṣṭaravimaṇḍalam
kṣipradṛṣṭaravi kṣipramadṛṣṭaravimaṇḍalam
3.
(The battle was also characterized by) a dense obscuration, as the sun was hidden by vast nets of arrows and huge clouds of smoke, causing it to be seen only fleetingly, and then its disc quickly becoming invisible again.
अग्निदाहमहातापप्रतपत्पर्णकाननम् ।
लोलालातलताशलमुसलोपलपूर्णखम् ॥ ४ ॥
लोलालातलताशलमुसलोपलपूर्णखम् ॥ ४ ॥
agnidāhamahātāpapratapatparṇakānanam ,
lolālātalatāśalamusalopalapūrṇakham 4
lolālātalatāśalamusalopalapūrṇakham 4
4.
agnidāhamahātāpapratapatparṇakānanam
lolālātalatāśalamusalopalapūrṇakham
lolālātalatāśalamusalopalapūrṇakham
4.
agnidāhamahātāpapratapatparṇakānanam
lolālātalatāśalamusalopalapūrṇakham
lolālātalatāśalamusalopalapūrṇakham
4.
Where the dense canopy of leaves (of a battlefield) is intensely scorched by the immense heat of a consuming fire, and the sky is filled with flickering firebrands, spear-like creepers, pestles, and stones.
अनलप्रतिबिम्बौघैर्द्विगुणज्वलनायुधम् ।
रणभग्नमहाशूरप्राप्तेन्द्रवनितासुधम् ॥ ५ ॥
रणभग्नमहाशूरप्राप्तेन्द्रवनितासुधम् ॥ ५ ॥
analapratibimbaughairdviguṇajvalanāyudham ,
raṇabhagnamahāśūraprāptendravanitāsudham 5
raṇabhagnamahāśūraprāptendravanitāsudham 5
5.
analapratibimbaughaiḥ dviguṇajvalanāyudham
raṇabhagnamahāśūraprāptendravanitāsudham
raṇabhagnamahāśūraprāptendravanitāsudham
5.
analapratibimbaughaiḥ dviguṇajvalanāyudham
raṇabhagnamahāśūraprāptendravanitāsudham
raṇabhagnamahāśūraprāptendravanitāsudham
5.
Where weapons blaze with doubly intensified fire due to the multitude of fire's reflections, and where great heroes, fallen in battle, attain the ambrosia (sudha) of Indra's celestial women.
उद्दामवारणारावै रणलम्पटहर्षदम् ।
भुशुण्डीमण्डलप्रासशूलतोमरवर्षदम् ॥ ६ ॥
भुशुण्डीमण्डलप्रासशूलतोमरवर्षदम् ॥ ६ ॥
uddāmavāraṇārāvai raṇalampaṭaharṣadam ,
bhuśuṇḍīmaṇḍalaprāsaśūlatomaravarṣadam 6
bhuśuṇḍīmaṇḍalaprāsaśūlatomaravarṣadam 6
6.
uddāmavāraṇārāvaiḥ raṇalampaṭaharṣadam
bhuśuṇḍīmaṇḍalaprāsaśūlatomaravarṣadam
bhuśuṇḍīmaṇḍalaprāsaśūlatomaravarṣadam
6.
uddāmavāraṇārāvaiḥ raṇalampaṭaharṣadam
bhuśuṇḍīmaṇḍalaprāsaśūlatomaravarṣadam
bhuśuṇḍīmaṇḍalaprāsaśūlatomaravarṣadam
6.
Where the unbridled roars of elephants bring joy to those eager for battle, and which showers "bhuśuṇḍī" weapons, discs, darts, spears, and javelins.
भटकोलाहलोल्लासहृद्भङ्गमृतपामरम् ।
रजःपटलशुभ्राभ्रकृतद्युपथवारणम् ॥ ७ ॥
रजःपटलशुभ्राभ्रकृतद्युपथवारणम् ॥ ७ ॥
bhaṭakolāhalollāsahṛdbhaṅgamṛtapāmaram ,
rajaḥpaṭalaśubhrābhrakṛtadyupathavāraṇam 7
rajaḥpaṭalaśubhrābhrakṛtadyupathavāraṇam 7
7.
bhaṭakolāhalollāsahṛdbhaṅgamṛtapāmaram
rajaḥpaṭalaśubhrābhrakṛtadyupathavāraṇam
rajaḥpaṭalaśubhrābhrakṛtadyupathavāraṇam
7.
bhaṭakolāhalollāsahṛdbhaṅgamṛtapāmaram
rajaḥpaṭalaśubhrābhrakṛtadyupathavāraṇam
rajaḥpaṭalaśubhrābhrakṛtadyupathavāraṇam
7.
Where the triumphant uproar and delight of warriors shatter the hearts and cause the death of contemptible foes; and where dense clouds of dust, resembling white clouds, obstruct the path of the sky.
मरणव्यग्रसामन्तमुक्तनादव्रजद्रजम् ।
इतश्चेतश्च निपतद्वैद्युतोपहतप्रजम् ॥ ८ ॥
इतश्चेतश्च निपतद्वैद्युतोपहतप्रजम् ॥ ८ ॥
maraṇavyagrasāmantamuktanādavrajadrajam ,
itaścetaśca nipatadvaidyutopahataprajam 8
itaścetaśca nipatadvaidyutopahataprajam 8
8.
maraṇavyagrasāmantamuktanādavrajadrajam itaḥ
ca cetaḥ ca nipatadvaidyutopahataprajam
ca cetaḥ ca nipatadvaidyutopahataprajam
8.
maraṇavyagrasāmantamuktanādavrajadrajam itaḥ
ca cetaḥ ca nipatadvaidyutopahataprajam
ca cetaḥ ca nipatadvaidyutopahataprajam
8.
A scene where vassals, frantic with the terror of death, uttered loud cries, and dust was spreading everywhere; where people, struck as if by lightning, fell scattered here and there.
अग्निदग्धपतद्गेहप्रोज्झिताग्निमयाम्बुदम् ।
मरणाह्लाददासंख्यशरधारामयाम्बुदम् ॥ ९ ॥
मरणाह्लाददासंख्यशरधारामयाम्बुदम् ॥ ९ ॥
agnidagdhapatadgehaprojjhitāgnimayāmbudam ,
maraṇāhlādadāsaṃkhyaśaradhārāmayāmbudam 9
maraṇāhlādadāsaṃkhyaśaradhārāmayāmbudam 9
9.
agnidagdhapatadgehaprojjhitāgnimayāmbudam
maraṇāhlādadāsaṃkhyaśaradhārāmayāmbudam
maraṇāhlādadāsaṃkhyaśaradhārāmayāmbudam
9.
agnidagdhapatadgehaprojjhitāgnimayāmbudam
maraṇāhlādadāsaṃkhyaśaradhārāmayāmbudam
maraṇāhlādadāsaṃkhyaśaradhārāmayāmbudam
9.
A scene with clouds of fire emitted from houses burning and falling due to fire, and with clouds made of countless streams of arrows that bring a grim delight in death.
जितसागरकल्लोलं तुरङ्गमतरङ्गकैः ।
दन्तिदन्तविनिष्पेषतारक्रेंकारकर्कशम् ॥ १० ॥
दन्तिदन्तविनिष्पेषतारक्रेंकारकर्कशम् ॥ १० ॥
jitasāgarakallolaṃ turaṅgamataraṅgakaiḥ ,
dantidantaviniṣpeṣatārakreṃkārakarkaśam 10
dantidantaviniṣpeṣatārakreṃkārakarkaśam 10
10.
jitasāgarakallolam turaṅgamatarangaikaiḥ
dantidantaviniṣpeṣatārakreṁkārakarkaśam
dantidantaviniṣpeṣatārakreṁkārakarkaśam
10.
turaṅgamatarangaikaiḥ jitasāgarakallolam
dantidantaviniṣpeṣatārakreṁkārakarkaśam
dantidantaviniṣpeṣatārakreṁkārakarkaśam
10.
A scene that, by the wave-like movements of its horses, surpassed the waves of the ocean; and was made fierce by the loud trumpeting sounds from the crushing impact of elephant tusks.
कोटकोटिकुटीकुड्यकण्टकोद्भटसद्भटम् ।
चठत्कुण्ठितकोटाट्टकृटाटननटच्छटम् ॥ ११ ॥
चठत्कुण्ठितकोटाट्टकृटाटननटच्छटम् ॥ ११ ॥
koṭakoṭikuṭīkuḍyakaṇṭakodbhaṭasadbhaṭam ,
caṭhatkuṇṭhitakoṭāṭṭakṛṭāṭananaṭacchaṭam 11
caṭhatkuṇṭhitakoṭāṭṭakṛṭāṭananaṭacchaṭam 11
11.
koṭakoṭikuṭīkuḍyakaṇṭakodbhaṭasadbhaṭam
caṭhatkuṇṭhitakoṭāṭṭakṛṭāṭananataṭchaṭam
caṭhatkuṇṭhitakoṭāṭṭakṛṭāṭananataṭchaṭam
11.
koṭakoṭikuṭīkuḍyakaṇṭakodbhaṭasadbhaṭam
caṭhatkuṇṭhitakoṭāṭṭakṛṭāṭananataṭchaṭam
caṭhatkuṇṭhitakoṭāṭṭakṛṭāṭananataṭchaṭam
11.
A scene filled with excellent warriors, fierce as thorns, protecting countless huts, walls, and battlements; where a multitude of dancing/flickering forms moved amidst the cracking sounds, blunted weapon-tips, and splintering fortress-towers.
लुठत्पटनकुट्टाकसाटोपस्फुटपट्टिशम् ।
खे वटत्केतुपट्टाट्टपटत्पटपटारवम् ॥ १२ ॥
खे वटत्केतुपट्टाट्टपटत्पटपटारवम् ॥ १२ ॥
luṭhatpaṭanakuṭṭākasāṭopasphuṭapaṭṭiśam ,
khe vaṭatketupaṭṭāṭṭapaṭatpaṭapaṭāravam 12
khe vaṭatketupaṭṭāṭṭapaṭatpaṭapaṭāravam 12
12.
luṭhatpaṭanakuṭṭākasāṭopasphuṭapaṭṭiśam
khe vaṭatketupaṭṭāṭṭapaṭatpaṭapaṭāravam
khe vaṭatketupaṭṭāṭṭapaṭatpaṭapaṭāravam
12.
luṭhatpaṭanakuṭṭākasāṭopasphuṭapaṭṭiśam
khe vaṭatketupaṭṭāṭṭapaṭatpaṭapaṭāravam
khe vaṭatketupaṭṭāṭṭapaṭatpaṭapaṭāravam
12.
A scene marked by prominently displayed javelins (paṭṭiśa) wielded with great pomp and striking force, causing things to tumble and scatter; and in the sky, the flapping battle standards create a boisterous "paṭat-paṭa-paṭa" sound.
दन्तिदन्तगुणोद्गीर्णैर्हेतिपाषाणघर्षणैः ।
तारक्रेंकारहुंकारैराहूतसुरवारणम् ॥ १३ ॥
तारक्रेंकारहुंकारैराहूतसुरवारणम् ॥ १३ ॥
dantidantaguṇodgīrṇairhetipāṣāṇagharṣaṇaiḥ ,
tārakreṃkārahuṃkārairāhūtasuravāraṇam 13
tārakreṃkārahuṃkārairāhūtasuravāraṇam 13
13.
dantidantaguṇodgīrṇaiḥ hetipāṣāṇagharṣaṇaiḥ
tārakreṃkārahuṃkāraiḥ āhūtasuravāraṇam
tārakreṃkārahuṃkāraiḥ āhūtasuravāraṇam
13.
āhūtasuravāraṇam dantidantaguṇodgīrṇaiḥ
hetipāṣāṇagharṣaṇaiḥ tārakreṃkārahuṃkāraiḥ
hetipāṣāṇagharṣaṇaiḥ tārakreṃkārahuṃkāraiḥ
13.
A scene characterized by the summoning of divine war elephants by sounds emanating from elephant tusks, by the grinding and clashing of weapons and stones, and by loud, high-pitched "krem" and "hum" roars.
वहच्छरनदीपूरपूर्णाम्बरमहार्णवम् ।
विचलच्चक्रकुन्तासिधारामकरकर्कशम् ॥ १४ ॥
विचलच्चक्रकुन्तासिधारामकरकर्कशम् ॥ १४ ॥
vahaccharanadīpūrapūrṇāmbaramahārṇavam ,
vicalaccakrakuntāsidhārāmakarakarkaśam 14
vicalaccakrakuntāsidhārāmakarakarkaśam 14
14.
vahaccharanadīpūrapūrṇāmbaramahārṇavam
vicalaccakrakuntāsidhārāmakarakarkaśam
vicalaccakrakuntāsidhārāmakarakarkaśam
14.
vahaccharanadīpūrapūrṇāmbaramahārṇavam
vicalaccakrakuntāsidhārāmakarakarkaśam
vicalaccakrakuntāsidhārāmakarakarkaśam
14.
A scene in which the vast sky becomes a great ocean, filled with flowing torrents of arrows that resemble rivers; and where moving discus, spears, and swords, with their sharp edges, are as fierce and deadly as sea monsters (makara).
उन्नादयोधसंघट्टकंकटोत्कटटांकृतैः ।
लसज्झणझणारावैर्घटितद्वीपमण्डलम् ॥ १५ ॥
लसज्झणझणारावैर्घटितद्वीपमण्डलम् ॥ १५ ॥
unnādayodhasaṃghaṭṭakaṃkaṭotkaṭaṭāṃkṛtaiḥ ,
lasajjhaṇajhaṇārāvairghaṭitadvīpamaṇḍalam 15
lasajjhaṇajhaṇārāvairghaṭitadvīpamaṇḍalam 15
15.
unnādayodhasaṅghaṭṭakaṅkaṭotkaṭaṭāṅkṛtaiḥ
lasajjhaṇajhaṇārāvaiḥ ghaṭitadvīpamaṇḍalam
lasajjhaṇajhaṇārāvaiḥ ghaṭitadvīpamaṇḍalam
15.
ghaṭitadvīpamaṇḍalam unnādayodhasaṅghaṭṭakaṅkaṭotkaṭaṭāṅkṛtaiḥ
lasajjhaṇajhaṇārāvaiḥ
lasajjhaṇajhaṇārāvaiḥ
15.
A scene marked by the loud roaring and fierce "ṭāṅkāra" clang of armor as warriors clash intensely; and by the glittering, jingling "jhaṇa-jhaṇa" sounds, which seem to encompass the entire circle of continents.
पादपातपरापिष्टशरसंजातकर्दमम् ।
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमाणरथद्विपम् ॥ १६ ॥
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमाणरथद्विपम् ॥ १६ ॥
pādapātaparāpiṣṭaśarasaṃjātakardamam ,
vahadraktanadīraṃhaḥprohyamāṇarathadvipam 16
vahadraktanadīraṃhaḥprohyamāṇarathadvipam 16
16.
पादपातपरापिष्टशरसंजातकर्दमम्
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमाणरथद्विपम्
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमाणरथद्विपम्
16.
पादपातपरापिष्टशरसंजातकर्दमम्
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमाणरथद्विपम्
वहद्रक्तनदीरंहःप्रोह्यमाणरथद्विपम्
16.
On the battlefield, where mud was formed from arrows thoroughly crushed by footfalls, and where chariots and elephants were being swept away by the strong currents of flowing rivers of blood.
सुपर्णहेलानिपतत्प्रोत्पतत्पट्टपट्टिशम् ।
शरवारितरङ्गार्तभग्नायुधजलेचरम् ॥ १७ ॥
शरवारितरङ्गार्तभग्नायुधजलेचरम् ॥ १७ ॥
suparṇahelānipatatprotpatatpaṭṭapaṭṭiśam ,
śaravāritaraṅgārtabhagnāyudhajalecaram 17
śaravāritaraṅgārtabhagnāyudhajalecaram 17
17.
सुपर्णहेलानिपतत्प्रोत्पतत्पट्टपट्टिशम्
शरवारितरङ्गार्तभग्नायुधजलेचरम्
शरवारितरङ्गार्तभग्नायुधजलेचरम्
17.
सुपर्णहेलानिपतत्प्रोत्पतत्पट्टपट्टिशम्
शरवारितरङ्गार्तभग्नायुधजलेचरम्
शरवारितरङ्गार्तभग्नायुधजलेचरम्
17.
On the battlefield, where swords and daggers fell and soared like playful Garuḍas, and where warriors, like aquatic creatures (jale-cara), were distressed by the waves of arrows and had their weapons broken.
हेतिसंघट्टनिष्क्रान्तज्वालाप्रज्वलिताम्बरम् ।
वलीपलितनिर्मुक्तशूराक्रान्तत्रिविष्टपम् ॥ १८ ॥
वलीपलितनिर्मुक्तशूराक्रान्तत्रिविष्टपम् ॥ १८ ॥
hetisaṃghaṭṭaniṣkrāntajvālāprajvalitāmbaram ,
valīpalitanirmuktaśūrākrāntatriviṣṭapam 18
valīpalitanirmuktaśūrākrāntatriviṣṭapam 18
18.
हेतिसंघट्टनिष्क्रान्तज्वालाप्रज्वलिताम्बरम्
वलीपलितनिर्मुक्तशूराक्रान्तत्रिविष्टपम्
वलीपलितनिर्मुक्तशूराक्रान्तत्रिविष्टपम्
18.
हेतिसंघट्टनिष्क्रान्तज्वालाप्रज्वलिताम्बरम्
वलीपलितनिर्मुक्तशूराक्रान्तत्रिविष्टपम्
वलीपलितनिर्मुक्तशूराक्रान्तत्रिविष्टपम्
18.
On the battlefield, where the sky was set ablaze by flames erupting from the clash of weapons, and where heroes, free from wrinkles and gray hair, were conquering the heavenly realms.
पाण्डुपांसुपयोवाहकचच्चक्राचिरद्युति ।
हेतिनिर्विवराकाशयुधानाधारभूतलम् ॥ १९ ॥
हेतिनिर्विवराकाशयुधानाधारभूतलम् ॥ १९ ॥
pāṇḍupāṃsupayovāhakacaccakrāciradyuti ,
hetinirvivarākāśayudhānādhārabhūtalam 19
hetinirvivarākāśayudhānādhārabhūtalam 19
19.
पाण्डुपांसुपयोवाहकचच्चक्राचिरद्युति
हेतिनिर्विवराकाशयुधानाधारभूतलम्
हेतिनिर्विवराकाशयुधानाधारभूतलम्
19.
पाण्डुपांसुपयोवाहकचच्चक्राचिरद्युति
हेतिनिर्विवराकाशयुधानाधारभूतलम्
हेतिनिर्विवराकाशयुधानाधारभूतलम्
19.
On the battlefield, where there was a momentary gleam from wheels moving like pale dust-clouds, and where the ground supported warriors, while weapons left no empty space in the sky.
कटद्भटभटाटोपरटत्प्रतिभटोत्कटम् ।
चटच्छकटसंघट्टपिष्टकाष्ठलुठद्रथम् ॥ २० ॥
चटच्छकटसंघट्टपिष्टकाष्ठलुठद्रथम् ॥ २० ॥
kaṭadbhaṭabhaṭāṭoparaṭatpratibhaṭotkaṭam ,
caṭacchakaṭasaṃghaṭṭapiṣṭakāṣṭhaluṭhadratham 20
caṭacchakaṭasaṃghaṭṭapiṣṭakāṣṭhaluṭhadratham 20
20.
kaṭat bhaṭa bhaṭāṭopa raṭat pratibhaṭa utkaṭam |
caṭat śakaṭa saṃghaṭṭa piṣṭa kāṣṭha luṭhat ratham ||
caṭat śakaṭa saṃghaṭṭa piṣṭa kāṣṭha luṭhat ratham ||
20.
(yuddham) kaṭat bhaṭa bhaṭāṭopa raṭat pratibhaṭa utkaṭam
caṭat śakaṭa saṃghaṭṭa piṣṭa kāṣṭha luṭhat ratham
caṭat śakaṭa saṃghaṭṭa piṣṭa kāṣṭha luṭhat ratham
20.
A battle fierce with the roaring of formidable opposing warriors, amidst the crackling sounds of the warriors' might; and where chariots rolled, their wood crushed and splintered by the collision of carts, making snapping sounds.
कबन्धभटवेतालमिश्रकण्टकसंकटम् ।
वेतालभुज्यमानाग्र्यशवमांसहृदम्बुजम् ॥ २१ ॥
वेतालभुज्यमानाग्र्यशवमांसहृदम्बुजम् ॥ २१ ॥
kabandhabhaṭavetālamiśrakaṇṭakasaṃkaṭam ,
vetālabhujyamānāgryaśavamāṃsahṛdambujam 21
vetālabhujyamānāgryaśavamāṃsahṛdambujam 21
21.
kabandha bhaṭa vetāla miśra kaṇṭaka saṃkaṭam |
vetāla bhujyamāna āgrya śava māṃsa hṛt ambujam ||
vetāla bhujyamāna āgrya śava māṃsa hṛt ambujam ||
21.
(yuddham) kabandha bhaṭa vetāla miśra kaṇṭaka saṃkaṭam
vetāla bhujyamāna āgrya śava māṃsa hṛt ambujam
vetāla bhujyamāna āgrya śava māṃsa hṛt ambujam
21.
A dangerous place, like a thorny thicket, dense with the mingling of headless torsos (kabandha), warriors, and ghosts (vetāla); where the choicest flesh and lotus-like hearts of corpses were being devoured by ghosts.
शूरशातितशीरार्धशिरःकरखुरोरुकम् ।
कबन्धदोर्द्रुमस्पन्दवनीकृतनभस्तलम् ॥ २२ ॥
कबन्धदोर्द्रुमस्पन्दवनीकृतनभस्तलम् ॥ २२ ॥
śūraśātitaśīrārdhaśiraḥkarakhurorukam ,
kabandhadordrumaspandavanīkṛtanabhastalam 22
kabandhadordrumaspandavanīkṛtanabhastalam 22
22.
śūra śātita śīra ardha śiras kara khura ūrukam |
kabandha dos druma spanda vanīkṛta nabhas talam ||
kabandha dos druma spanda vanīkṛta nabhas talam ||
22.
(yuddham) śūra śātita śīra ardha śiras kara khura
ūrukam kabandha dos druma spanda vanīkṛta nabhas talam
ūrukam kabandha dos druma spanda vanīkṛta nabhas talam
22.
Filled with heads, half-heads, hands, feet, and thighs severed by brave warriors; and where the sky was made into a trembling forest by the tree-like arms of the headless torsos (kabandha).
तरल्लोलास्यवेतालहासघट्टितपेटकम् ।
कंकटोत्कटसाटोपभटभ्रुकुटिभीषणम् ॥ २३ ॥
कंकटोत्कटसाटोपभटभ्रुकुटिभीषणम् ॥ २३ ॥
tarallolāsyavetālahāsaghaṭṭitapeṭakam ,
kaṃkaṭotkaṭasāṭopabhaṭabhrukuṭibhīṣaṇam 23
kaṃkaṭotkaṭasāṭopabhaṭabhrukuṭibhīṣaṇam 23
23.
taral lola āsya vetāla hāsa ghaṭṭita peṭakam |
kaṅkaṭa utkaṭa sa āṭopa bhaṭa bhrukuṭi bhīṣaṇam ||
kaṅkaṭa utkaṭa sa āṭopa bhaṭa bhrukuṭi bhīṣaṇam ||
23.
(yuddham) taral lola āsya vetāla hāsa ghaṭṭita peṭakam
kaṅkaṭa utkaṭa sa āṭopa bhaṭa bhrukuṭi bhīṣaṇam
kaṅkaṭa utkaṭa sa āṭopa bhaṭa bhrukuṭi bhīṣaṇam
23.
Where the bellies were agitated by the laughter of ghosts (vetāla) with trembling, swaying mouths; and made terrifying by the fierce and arrogant frowns of armored warriors.
एकान्तमारणैकान्तमरणैकान्तभूषणम् ।
प्रहारदानग्रहणकार्पण्यापारदूषणम् ॥ २४ ॥
प्रहारदानग्रहणकार्पण्यापारदूषणम् ॥ २४ ॥
ekāntamāraṇaikāntamaraṇaikāntabhūṣaṇam ,
prahāradānagrahaṇakārpaṇyāpāradūṣaṇam 24
prahāradānagrahaṇakārpaṇyāpāradūṣaṇam 24
24.
ekānta-māraṇa-ekānta-maraṇa-ekānta-bhūṣaṇam
prahāra-dāna-grahaṇa-kārpaṇya-apāra-dūṣaṇam
prahāra-dāna-grahaṇa-kārpaṇya-apāra-dūṣaṇam
24.
(It is) ekānta-māraṇa-ekānta-maraṇa-ekānta-bhūṣaṇam
(and it is) prahāra-dāna-grahaṇa-kārpaṇya-apāra-dūṣaṇam
(and it is) prahāra-dāna-grahaṇa-kārpaṇya-apāra-dūṣaṇam
24.
This is an ornament whose exclusive purpose is killing and whose exclusive outcome is death, and which utterly condemns any miserliness in delivering or receiving blows.
शूरवारणसामन्तमदवारिविशोषणम् ।
मारणैकान्तरसिककृतान्तानन्दपोषणम् ॥ २५ ॥
मारणैकान्तरसिककृतान्तानन्दपोषणम् ॥ २५ ॥
śūravāraṇasāmantamadavāriviśoṣaṇam ,
māraṇaikāntarasikakṛtāntānandapoṣaṇam 25
māraṇaikāntarasikakṛtāntānandapoṣaṇam 25
25.
śūra-vāraṇa-sāmanta-mada-vāri-viśoṣaṇam
māraṇa-ekānta-rasika-kṛtānta-ānanda-poṣaṇam
māraṇa-ekānta-rasika-kṛtānta-ānanda-poṣaṇam
25.
(It is) śūra-vāraṇa-sāmanta-mada-vāri-viśoṣaṇam (and
it is) māraṇa-ekānta-rasika-kṛtānta-ānanda-poṣaṇam
it is) māraṇa-ekānta-rasika-kṛtānta-ānanda-poṣaṇam
25.
It dries up the ichor (representing pride or strength) of brave, elephant-like feudal lords, and it nourishes the joy of Yama (kṛtānta), who exclusively delights in killing.
अविकत्थनगुप्तानां शूराणां जयघोषणम् ।
अशूराणां च गुप्तानां प्रभावुद्धोषणं परम् ॥ २६ ॥
अशूराणां च गुप्तानां प्रभावुद्धोषणं परम् ॥ २६ ॥
avikatthanaguptānāṃ śūrāṇāṃ jayaghoṣaṇam ,
aśūrāṇāṃ ca guptānāṃ prabhāvuddhoṣaṇaṃ param 26
aśūrāṇāṃ ca guptānāṃ prabhāvuddhoṣaṇaṃ param 26
26.
avikatthana-guptānām śūrāṇām jayaghoṣaṇam
aśūrāṇām ca guptānām prabhāva-uddhhoṣaṇam param
aśūrāṇām ca guptānām prabhāva-uddhhoṣaṇam param
26.
jayaghoṣaṇam avikatthana-guptānām śūrāṇām ca
param prabhāva-uddhhoṣaṇam aśūrāṇām guptānām
param prabhāva-uddhhoṣaṇam aśūrāṇām guptānām
26.
It is a proclamation of victory for brave warriors who are unboasting and whose valor is discreetly displayed, and it is also a supreme declaration of the true nature of the non-valiant and those who hide (out of fear).
शौर्यादीनां प्रसुप्तानां स्वगुणानां प्रबोधनम् ।
धनमाधारभूतानां राष्ट्रेषु भुजशालिनाम् ॥ २७ ॥
धनमाधारभूतानां राष्ट्रेषु भुजशालिनाम् ॥ २७ ॥
śauryādīnāṃ prasuptānāṃ svaguṇānāṃ prabodhanam ,
dhanamādhārabhūtānāṃ rāṣṭreṣu bhujaśālinām 27
dhanamādhārabhūtānāṃ rāṣṭreṣu bhujaśālinām 27
27.
śauryādīnām prasuptānām svaguṇānām prabodhanam
dhanam ādhārabhūtānām rāṣṭreṣu bhujaśālinām
dhanam ādhārabhūtānām rāṣṭreṣu bhujaśālinām
27.
prabodhanam svaguṇānām prasuptānām śauryādīnām
dhanam bhujaśālinām ādhārabhūtānām rāṣṭreṣu
dhanam bhujaśālinām ādhārabhūtānām rāṣṭreṣu
27.
It is an awakening of one's own dormant qualities, such as valor, and it is wealth for powerful warriors who have become the foundation in the kingdoms.
दन्त्यारूढरथास्फोटप्रभग्नकटवारणम् ।
समस्तमत्तगन्धेभदानवारिनिवारणम् ॥ २८ ॥
समस्तमत्तगन्धेभदानवारिनिवारणम् ॥ २८ ॥
dantyārūḍharathāsphoṭaprabhagnakaṭavāraṇam ,
samastamattagandhebhadānavārinivāraṇam 28
samastamattagandhebhadānavārinivāraṇam 28
28.
dantyārūḍharathāsphoṭaprabhagnakaṭavāraṇam
samastamattagandhebhadānavārinivāraṇam
samastamattagandhebhadānavārinivāraṇam
28.
dantyārūḍharathāsphoṭaprabhagnakaṭavāraṇam
samastamattagandhebhadānavārinivāraṇam
samastamattagandhebhadānavārinivāraṇam
28.
It was a place where elephants had their temples shattered by the explosive impact of chariots carrying warriors who were themselves mounted on elephants, and where the ichor (dānavāri) of all furious rutting elephants was completely stopped.
सारसारवसामन्तमुक्तमत्तमतङ्गजम् ।
जरज्जितकरानीककल्पितासीकवेदनम् ॥ २९ ॥
जरज्जितकरानीककल्पितासीकवेदनम् ॥ २९ ॥
sārasāravasāmantamuktamattamataṅgajam ,
jarajjitakarānīkakalpitāsīkavedanam 29
jarajjitakarānīkakalpitāsīkavedanam 29
29.
sārasāravasāmantamuktamattamatangajam
jarajjitakarānīkakalpitāsīkavedanam
jarajjitakarānīkakalpitāsīkavedanam
29.
sārasāravasāmantamuktamattamatangajam
jarajjitakarānīkakalpitāsīkavedanam
jarajjitakarānīkakalpitāsīkavedanam
29.
It was a place where powerful chieftains released furious elephants; and where sword-inflicted pain was caused to old, vanquished elephant armies.
दिनं दिनकरस्येव नृपस्य शरणं गतम् ।
अनागतभटव्रातपिष्टार्धमृतमानवम् ॥ ३० ॥
अनागतभटव्रातपिष्टार्धमृतमानवम् ॥ ३० ॥
dinaṃ dinakarasyeva nṛpasya śaraṇaṃ gatam ,
anāgatabhaṭavrātapiṣṭārdhamṛtamānavam 30
anāgatabhaṭavrātapiṣṭārdhamṛtamānavam 30
30.
dinam dinakarasya iva nṛpasya śaraṇam
gatam anāgatabhaṭavrāṭapiṣṭārdhamṛtamānavam
gatam anāgatabhaṭavrāṭapiṣṭārdhamṛtamānavam
30.
dinam dinakarasya iva nṛpasya śaraṇam
gatam anāgatabhaṭavrāṭapiṣṭārdhamṛtamānavam
gatam anāgatabhaṭavrāṭapiṣṭārdhamṛtamānavam
30.
It (the battlefield) sought refuge with the king, just as the day (dinam) seeks refuge with the sun (dinakara); and it was a place where men were crushed and left half-dead by an unexpected multitude of soldiers.
मानवायुबलोन्मत्तनतप्रारब्धकुट्टनम् ।
धनानां प्राणपण्यानां नवमापणपत्तनम् ॥ ३१ ॥
धनानां प्राणपण्यानां नवमापणपत्तनम् ॥ ३१ ॥
mānavāyubalonmattanataprārabdhakuṭṭanam ,
dhanānāṃ prāṇapaṇyānāṃ navamāpaṇapattanam 31
dhanānāṃ prāṇapaṇyānāṃ navamāpaṇapattanam 31
31.
mānavāyubalonmattanataprārabdhakuṭṭanam
dhanānām prāṇapaṇyānām navamāpaṇapattanam
dhanānām prāṇapaṇyānām navamāpaṇapattanam
31.
mānavāyubalonmattanataprārabdhakuṭṭanam
dhanānām prāṇapaṇyānām navamāpaṇapattanam
dhanānām prāṇapaṇyānām navamāpaṇapattanam
31.
It was a place where the crushing of those who, maddened by the force of pride and strength, had become humbled, was commenced; it was a new market-city for wealth and for those whose lives (prāṇa) were treated as commodities.
पटनद्धपताकौघजातसंचारिदोर्द्रुमम् ।
रक्तोज्ज्वलत्वात्त्रैलोक्यलक्ष्म्या भूषणविद्रुमम् ॥ ३२ ॥
रक्तोज्ज्वलत्वात्त्रैलोक्यलक्ष्म्या भूषणविद्रुमम् ॥ ३२ ॥
paṭanaddhapatākaughajātasaṃcāridordrumam ,
raktojjvalatvāttrailokyalakṣmyā bhūṣaṇavidrumam 32
raktojjvalatvāttrailokyalakṣmyā bhūṣaṇavidrumam 32
32.
paṭanaddhapatākāoghajātasaṃcāridor-drumam
raktojjvalatvāt trailokyalakṣmyā bhūṣaṇavidrumam
raktojjvalatvāt trailokyalakṣmyā bhūṣaṇavidrumam
32.
paṭanaddhapatākāoghajātasaṃcāridor-drumam
raktojjvalatvāt trailokyalakṣmyā bhūṣaṇavidrumam
raktojjvalatvāt trailokyalakṣmyā bhūṣaṇavidrumam
32.
Whose arm-like trees sway due to the multitude of fastened banners, and which, because of its radiant redness, is like a coral ornament for the prosperity (lakṣmī) of the three worlds.
मन्दराहननोद्भूतक्षीरोदजलसुन्दरैः ।
छत्रैश्छादितहेत्योघपुष्पाढ्यगगनाङ्गनम् ॥ ३३ ॥
छत्रैश्छादितहेत्योघपुष्पाढ्यगगनाङ्गनम् ॥ ३३ ॥
mandarāhananodbhūtakṣīrodajalasundaraiḥ ,
chatraiśchāditahetyoghapuṣpāḍhyagaganāṅganam 33
chatraiśchāditahetyoghapuṣpāḍhyagaganāṅganam 33
33.
mandarāhananodbhūtakṣīrodajalasundaraiḥ
chatraiḥ chāditahetyoghapuṣpāḍhyagaganāṅganam
chatraiḥ chāditahetyoghapuṣpāḍhyagaganāṅganam
33.
chatraiḥ mandarāhananodbhūtakṣīrodajalasundaraiḥ
chāditahetyoghapuṣpāḍhyagaganāṅganam
chāditahetyoghapuṣpāḍhyagaganāṅganam
33.
With umbrellas as beautiful as the waters of the milk ocean churned from Mount Mandara, whose sky-courtyard is made abundant with a multitude of flowers from covered weapons.
गणगीर्वाणगन्धर्वगीतशूराशयं कृतम् ।
तद्भातरलतालाग्रहेतिहालाहलायुधम् ॥ ३४ ॥
तद्भातरलतालाग्रहेतिहालाहलायुधम् ॥ ३४ ॥
gaṇagīrvāṇagandharvagītaśūrāśayaṃ kṛtam ,
tadbhātaralatālāgrahetihālāhalāyudham 34
tadbhātaralatālāgrahetihālāhalāyudham 34
34.
gaṇagīrvāṇagandharvagītaśūrāśayam kṛtam
tadbhātaralatālāgrahetihālahalāyudham
tadbhātaralatālāgrahetihālahalāyudham
34.
gaṇagīrvāṇagandharvagītaśūrāśayam kṛtam
tadbhātaralatālāgrahetihālahalāyudham
tadbhātaralatālāgrahetihālahalāyudham
34.
Whose heroic intent is sung by hosts of gods and Gandharvas, and who is endowed with a wavering splendor, possessing a weapon (heti) like a palm-tip, and a weapon (āyudha) like the Hālahala poison.
संघप्रहरणासंख्ययातुधानाझणज्झणम् ।
भुक्त्वा चाद्रिगुहागेहपूरितापूर्वदुर्द्रुमम् ॥ ३५ ॥
भुक्त्वा चाद्रिगुहागेहपूरितापूर्वदुर्द्रुमम् ॥ ३५ ॥
saṃghapraharaṇāsaṃkhyayātudhānājhaṇajjhaṇam ,
bhuktvā cādriguhāgehapūritāpūrvadurdrumam 35
bhuktvā cādriguhāgehapūritāpūrvadurdrumam 35
35.
saṃghapraharaṇāsaṃkhyayātudhānajhaṇajjhaṇam
bhuktvā ca adriguhāgehapūritāpūrvadur-drumam
bhuktvā ca adriguhāgehapūritāpūrvadur-drumam
35.
bhuktvā ca saṃghapraharaṇāsaṃkhyayātudhānajhaṇajjhaṇam
adriguhāgehapūritāpūrvadur-drumam
adriguhāgehapūritāpūrvadur-drumam
35.
Having experienced the clanging sound (jhaṇajjhaṇam) of countless demons (yātudhāna) and their weapons (praharaṇa), and having encountered the unprecedented, formidable obstacle (dur-druma) that filled the mountain cave-dwellings.
कचत्कुन्तवनव्यस्तशिरःकरवृताम्बरम् ।
क्षेपणोन्मुक्तपाषाणपूरप्लुतककुब्लतम् ॥ ३६ ॥
क्षेपणोन्मुक्तपाषाणपूरप्लुतककुब्लतम् ॥ ३६ ॥
kacatkuntavanavyastaśiraḥkaravṛtāmbaram ,
kṣepaṇonmuktapāṣāṇapūraplutakakublatam 36
kṣepaṇonmuktapāṣāṇapūraplutakakublatam 36
36.
kacatkuṃtavanavyastaśiraḥkaravṛtāmbaram
kṣepaṇonmuktapaṣāṇapūraplutakakublatam
kṣepaṇonmuktapaṣāṇapūraplutakakublatam
36.
kacatkuṃtavanavyastaśiraḥkaravṛtāmbaram
kṣepaṇonmuktapaṣāṇapūraplutakakublatam
kṣepaṇonmuktapaṣāṇapūraplutakakublatam
36.
Where heads were scattered amidst a mass of glistening spears, and garments were covered by hands; where the directions (quarters) were submerged and overgrown (like creepers) by a flood of hurled stones.
महाचटचटाशब्दस्फुटद्रववृहद्द्रुमम् ।
नारीहलहलारावरणन्नगरमन्दिरम् ॥ ३७ ॥
नारीहलहलारावरणन्नगरमन्दिरम् ॥ ३७ ॥
mahācaṭacaṭāśabdasphuṭadravavṛhaddrumam ,
nārīhalahalārāvaraṇannagaramandiram 37
nārīhalahalārāvaraṇannagaramandiram 37
37.
mahācaṭacaṭāśabdasphuṭadravavṛhaddrumam
nārīhalahalārāvaraṇannagaramandiram
nārīhalahalārāvaraṇannagaramandiram
37.
mahācaṭacaṭāśabdasphuṭadravavṛhaddrumam
nārīhalahalārāvaraṇannagaramandiram
nārīhalahalārāvaraṇannagaramandiram
37.
Where large trees broke with a great cracking sound and a roaring noise; and where the city's houses and temples resounded with the wailing uproar of women.
मन्दरावानलाकारनभोभातायुधव्रजम् ।
परित्यज्य धनं गेहं दूरोर्वीविद्रुतप्रजम् ॥ ३८ ॥
परित्यज्य धनं गेहं दूरोर्वीविद्रुतप्रजम् ॥ ३८ ॥
mandarāvānalākāranabhobhātāyudhavrajam ,
parityajya dhanaṃ gehaṃ dūrorvīvidrutaprajam 38
parityajya dhanaṃ gehaṃ dūrorvīvidrutaprajam 38
38.
mandarāvanalākāranabhobhātāyudhavrajam
parityajya dhanam geham dūrorvīvidrutaprajam
parityajya dhanam geham dūrorvīvidrutaprajam
38.
mandarāvanalākāranabhobhātāyudhavrajam
dhanam geham parityajya dūrorvīvidrutaprajam
dhanam geham parityajya dūrorvīvidrutaprajam
38.
Having a multitude of weapons shining in the sky, appearing like the submarine fire of Mandara; and having its people (subjects) fled to distant lands, abandoning their wealth and homes.
सर्वतोहेतिवहनात्समक्षप्रेक्षकोज्झितम् ।
वर्जितं भीरुभिः पक्षिराजवृन्दमिवाहिभिः ॥ ३९ ॥
वर्जितं भीरुभिः पक्षिराजवृन्दमिवाहिभिः ॥ ३९ ॥
sarvatohetivahanātsamakṣaprekṣakojjhitam ,
varjitaṃ bhīrubhiḥ pakṣirājavṛndamivāhibhiḥ 39
varjitaṃ bhīrubhiḥ pakṣirājavṛndamivāhibhiḥ 39
39.
sarvataḥ heti vahanāt samakṣaprekṣakojjhitam
varjitam bhīrubhiḥ pakṣirājavṛndam iva ahibhiḥ
varjitam bhīrubhiḥ pakṣirājavṛndam iva ahibhiḥ
39.
sarvataḥ heti vahanāt samakṣaprekṣakojjhitam
bhīrubhiḥ varjitam ahibhiḥ iva pakṣirājavṛndam
bhīrubhiḥ varjitam ahibhiḥ iva pakṣirājavṛndam
39.
Abandoned by the onlooking spectators due to the continuous flow of weapons from all sides; [and] forsaken by the fearful, just as serpents avoid a multitude of Garudas (king of birds).
दन्तिदन्तविनिष्पिष्टशिष्टसद्भटसंकटम् ।
कटे मृत्योरिव नरद्राक्षापीडनयन्त्रके ॥ ४० ॥
कटे मृत्योरिव नरद्राक्षापीडनयन्त्रके ॥ ४० ॥
dantidantaviniṣpiṣṭaśiṣṭasadbhaṭasaṃkaṭam ,
kaṭe mṛtyoriva naradrākṣāpīḍanayantrake 40
kaṭe mṛtyoriva naradrākṣāpīḍanayantrake 40
40.
dantidantaviniṣpiṣṭaśiṣṭasadbhaṭasaṃkaṭam
kaṭe mṛtyoḥ iva naradrākṣāpīḍanayantrake
kaṭe mṛtyoḥ iva naradrākṣāpīḍanayantrake
40.
śiṣṭasadbhaṭasaṃkaṭam dantidantaviniṣpiṣṭaṁ
kaṭe mṛtyoḥ naradrākṣāpīḍanayantrake iva
kaṭe mṛtyoḥ naradrākṣāpīḍanayantrake iva
40.
The excellent surviving warriors, crushed by elephant tusks, became a dense throng, resembling human-grapes on the platform of death's pressing machine.
यन्त्रपाषाणसंघट्टपिष्टाम्बरगतायुधम् ।
योधनादनदद्दन्तिवृन्दबन्धुरकन्दरम् ॥ ४१ ॥
योधनादनदद्दन्तिवृन्दबन्धुरकन्दरम् ॥ ४१ ॥
yantrapāṣāṇasaṃghaṭṭapiṣṭāmbaragatāyudham ,
yodhanādanadaddantivṛndabandhurakandaram 41
yodhanādanadaddantivṛndabandhurakandaram 41
41.
yantrapāṣāṇasaṃghaṭṭapiṣṭāmbaragatāyudham
yodhanāt adanadat dantivṛndabandhurakandaram
yodhanāt adanadat dantivṛndabandhurakandaram
41.
āyudham yantrapāṣāṇasaṃghaṭṭapiṣṭaṁ ambaragatam.
kandaram yodhanāt adanadatdantivṛndabandhuram
kandaram yodhanāt adanadatdantivṛndabandhuram
41.
Weapons were crushed by the impact of grindstones and scattered into the sky, and the caves and hollows became rugged due to the roaring herds of elephants engaged in battle.
धराधरदरीरन्तःप्रतिश्रुत्प्रोतगर्जितम् ।
अर्जितं प्राणसर्वस्वमर्जयद्भिरुपार्जितम् ॥ ४२ ॥
अर्जितं प्राणसर्वस्वमर्जयद्भिरुपार्जितम् ॥ ४२ ॥
dharādharadarīrantaḥpratiśrutprotagarjitam ,
arjitaṃ prāṇasarvasvamarjayadbhirupārjitam 42
arjitaṃ prāṇasarvasvamarjayadbhirupārjitam 42
42.
dharādharadarīrantaḥpratiśrutprotagarjitam
arjitam prāṇasarvasvam arjayadbhiḥ upārjitam
arjitam prāṇasarvasvam arjayadbhiḥ upārjitam
42.
garjitam dharādharadarīrantaḥpratiśrutprotam.
prāṇasarvasvam arjitam arjayadbhiḥ upārjitam
prāṇasarvasvam arjitam arjayadbhiḥ upārjitam
42.
Roars, filled with echoes, resonated from within the mountain caves. There, the entire essence of life (prāṇa) was gained by those who were acquiring it.
भर्जितं हेतिदहनैरग्निदाहैश्च संततैः ।
तैरेवान्यैरथान्यैश्च द्वन्द्वयुद्धैरनिष्ठितम् ॥ ४३ ॥
तैरेवान्यैरथान्यैश्च द्वन्द्वयुद्धैरनिष्ठितम् ॥ ४३ ॥
bharjitaṃ hetidahanairagnidāhaiśca saṃtataiḥ ,
tairevānyairathānyaiśca dvandvayuddhairaniṣṭhitam 43
tairevānyairathānyaiśca dvandvayuddhairaniṣṭhitam 43
43.
bharjitam hetidahanaiḥ agnidāhaiḥ ca saṃtataiḥ taiḥ
iva anyaiḥ atha anyaiḥ ca dvandvayuddhaiḥ aniṣṭhitam
iva anyaiḥ atha anyaiḥ ca dvandvayuddhaiḥ aniṣṭhitam
43.
(tad) bharjitam saṃtataiḥ hetidahanaiḥ ca agnidāhaiḥ.
dvandvayuddhaiḥ taiḥ iva anyaiḥ atha anyaiḥ ca aniṣṭhitam
dvandvayuddhaiḥ taiḥ iva anyaiḥ atha anyaiḥ ca aniṣṭhitam
43.
The area was scorched by continuous weapon-fires and widespread conflagrations. Yet, the dual combats, as if fueled by these very forces and by others, remained unfinished.
वेष्टितं मृतशिष्टैश्च सारैः सुभटपेटकैः ।
कैलासैरिव संशुद्धैरीश्वराधारतां गतैः ॥ ४४ ॥
कैलासैरिव संशुद्धैरीश्वराधारतां गतैः ॥ ४४ ॥
veṣṭitaṃ mṛtaśiṣṭaiśca sāraiḥ subhaṭapeṭakaiḥ ,
kailāsairiva saṃśuddhairīśvarādhāratāṃ gataiḥ 44
kailāsairiva saṃśuddhairīśvarādhāratāṃ gataiḥ 44
44.
veṣṭitam mṛtaśiṣṭaiḥ ca sāraiḥ subhaṭapeṭakaiḥ
kailāsaiḥ iva saṃśuddhaiḥ īśvarādhāratām gataiḥ
kailāsaiḥ iva saṃśuddhaiḥ īśvarādhāratām gataiḥ
44.
veṣṭitam mṛtaśiṣṭaiḥ ca sāraiḥ subhaṭapeṭakaiḥ
iva saṃśuddhaiḥ kailāsaiḥ īśvarādhāratām gataiḥ
iva saṃśuddhaiḥ kailāsaiḥ īśvarādhāratām gataiḥ
44.
It was surrounded by the excellent and purified groups of brave warriors who had survived, appearing like Kailāsa mountains, having attained the state of being a support for the Lord (īśvara).
तैरुदारैः समाक्रान्तं ये मृत्योरपि मृत्यवः ।
मरणं जीवितं येषां जीवितं मरणं रणे ॥ ४५ ॥
मरणं जीवितं येषां जीवितं मरणं रणे ॥ ४५ ॥
tairudāraiḥ samākrāntaṃ ye mṛtyorapi mṛtyavaḥ ,
maraṇaṃ jīvitaṃ yeṣāṃ jīvitaṃ maraṇaṃ raṇe 45
maraṇaṃ jīvitaṃ yeṣāṃ jīvitaṃ maraṇaṃ raṇe 45
45.
taiḥ udāraiḥ samākrāntam ye mṛtyoḥ api mṛtyavaḥ
maraṇam jīvitam yeṣām jīvitam maraṇam raṇe
maraṇam jīvitam yeṣām jīvitam maraṇam raṇe
45.
tat samākrāntam taiḥ udāraiḥ ye mṛtyoḥ api mṛtyavaḥ
yeṣām maraṇam jīvitam raṇe jīvitam maraṇam
yeṣām maraṇam jīvitam raṇe jīvitam maraṇam
45.
That place was filled by those noble (udāra) warriors who are even death to death itself, for whom death (maraṇa) is truly life, and whose life in battle (raṇa) is death.
रणे नभसि निर्लूनवरवारणवारिजे ।
सारसाः सरसीवात्र रेजुरत्युद्भटा भटाः ॥ ४६ ॥
सारसाः सरसीवात्र रेजुरत्युद्भटा भटाः ॥ ४६ ॥
raṇe nabhasi nirlūnavaravāraṇavārije ,
sārasāḥ sarasīvātra rejuratyudbhaṭā bhaṭāḥ 46
sārasāḥ sarasīvātra rejuratyudbhaṭā bhaṭāḥ 46
46.
raṇe nabhasi nirlūnavaravāraṇavārije sārasāḥ
sarasī iva atra rejuḥ atyudbhaṭāḥ bhaṭāḥ
sarasī iva atra rejuḥ atyudbhaṭāḥ bhaṭāḥ
46.
atra raṇe nabhasi nirlūnavaravāraṇavārije
atyudbhaṭāḥ bhaṭāḥ rejuḥ sārasāḥ iva sarasī
atyudbhaṭāḥ bhaṭāḥ rejuḥ sārasāḥ iva sarasī
46.
In that battle (raṇa), where the excellent elephant-lotuses (a poetic image for elephants with their trunks or heads, severed in battle) were cut off in the sky, the extremely mighty warriors (bhaṭa) shone like cranes (sārasa) in a pond (sarasī).
यन्त्राश्मक्षेपणानां प्रसरणसरितां घूकृतैः फूत्कृतैर्द्राक् क्रान्तानां व्योम्नि मूर्ध्नां शरसलिलमुचां सैनिकानां च नादैः ।
टांकारैरायुधानां नभसि विसरतामश्वचक्रेभशब्दैरासीन्निःसंधिबन्धोपलजठरजडं जीर्णकर्णं गतं तत् ॥ ४७ ॥
टांकारैरायुधानां नभसि विसरतामश्वचक्रेभशब्दैरासीन्निःसंधिबन्धोपलजठरजडं जीर्णकर्णं गतं तत् ॥ ४७ ॥
yantrāśmakṣepaṇānāṃ prasaraṇasaritāṃ ghūkṛtaiḥ phūtkṛtairdrāk krāntānāṃ vyomni mūrdhnāṃ śarasalilamucāṃ sainikānāṃ ca nādaiḥ ,
ṭāṃkārairāyudhānāṃ nabhasi visaratāmaśvacakrebhaśabdairāsīnniḥsaṃdhibandhopalajaṭharajaḍaṃ jīrṇakarṇaṃ gataṃ tat 47
ṭāṃkārairāyudhānāṃ nabhasi visaratāmaśvacakrebhaśabdairāsīnniḥsaṃdhibandhopalajaṭharajaḍaṃ jīrṇakarṇaṃ gataṃ tat 47
47.
yantrāśmakṣepaṇānām prasaraṇasaritām ghūkṛtaiḥ phūtkṛtaiḥ drāk
krāntānām vyomni mūrdhnām śarasalilamucām sainikānām ca
nādaiḥ ṭāṅkāraiḥ āyudhānām nabhasi visaratām aśvacakrebhaśabdaiḥ
āsīt niḥsandhibandhopalajaṭharajaḍam jīrṇakarṇam gatam tat
krāntānām vyomni mūrdhnām śarasalilamucām sainikānām ca
nādaiḥ ṭāṅkāraiḥ āyudhānām nabhasi visaratām aśvacakrebhaśabdaiḥ
āsīt niḥsandhibandhopalajaṭharajaḍam jīrṇakarṇam gatam tat
47.
tat niḥsandhibandhopalajaṭharajaḍam jīrṇakarṇam gatam āsīt
yantrāśmakṣepaṇānām prasaraṇasaritām drāk ghūkṛtaiḥ phūtkṛtaiḥ
ca sainikānām mūrdhnām śarasalilamucām vyomni krāntānām
nādaiḥ āyudhānām nabhasi visaratām ṭāṅkāraiḥ aśvacakrebhaśabdaiḥ
yantrāśmakṣepaṇānām prasaraṇasaritām drāk ghūkṛtaiḥ phūtkṛtaiḥ
ca sainikānām mūrdhnām śarasalilamucām vyomni krāntānām
nādaiḥ āyudhānām nabhasi visaratām ṭāṅkāraiḥ aśvacakrebhaśabdaiḥ
47.
Because of the hooting and hissing sounds from the spreading streams of projectiles launched by siege engines; because of the roars of soldiers, and the sounds of heads (of warriors or projectiles) that traversed the sky unleashing a shower of arrows; because of the twanging of weapons echoing across the sky; and because of the noises made by horses, chariots, and elephants - that place became numb in its rock-solid core and its hearing was utterly deafened.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110 (current chapter)
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216