योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-3, chapter-43
श्रीसरस्वत्युवाच ।
अस्मिन् रणवरे राजन्मर्तव्यं भवताधुना ।
प्राप्तव्यं प्राक्तनं राज्यं सर्वं प्रत्यक्षमेव ते ॥ १ ॥
अस्मिन् रणवरे राजन्मर्तव्यं भवताधुना ।
प्राप्तव्यं प्राक्तनं राज्यं सर्वं प्रत्यक्षमेव ते ॥ १ ॥
śrīsarasvatyuvāca ,
asmin raṇavare rājanmartavyaṃ bhavatādhunā ,
prāptavyaṃ prāktanaṃ rājyaṃ sarvaṃ pratyakṣameva te 1
asmin raṇavare rājanmartavyaṃ bhavatādhunā ,
prāptavyaṃ prāktanaṃ rājyaṃ sarvaṃ pratyakṣameva te 1
1.
śrī-sarasvatī uvāca asmin raṇavare rājan martavyam bhavatā
adhunā prāptavyam prāktanam rājyam sarvam pratyakṣam eva te
adhunā prāptavyam prāktanam rājyam sarvam pratyakṣam eva te
1.
śrī-sarasvatī uvāca rājan adhunā asmin raṇavare bhavatā
martavyam prāktanam sarvam rājyam prāptavyam te pratyakṣam eva
martavyam prāktanam sarvam rājyam prāptavyam te pratyakṣam eva
1.
Śrī Sarasvatī said: 'O King, you must now die in this great battle. Your former kingdom must be regained. All this is indeed evident to you.'
कुमार्या मन्त्रिणा चैव त्वया च प्राक्तनं पुरम् ।
आगन्तव्यं शवीभूतं प्राप्तव्यं तच्छरीरकम् ॥ २ ॥
आगन्तव्यं शवीभूतं प्राप्तव्यं तच्छरीरकम् ॥ २ ॥
kumāryā mantriṇā caiva tvayā ca prāktanaṃ puram ,
āgantavyaṃ śavībhūtaṃ prāptavyaṃ taccharīrakam 2
āgantavyaṃ śavībhūtaṃ prāptavyaṃ taccharīrakam 2
2.
kumāryā mantriṇā ca eva tvayā ca prāktanam puram
āgantavyam śavībhūtam prāptavyam tat śarīrakam
āgantavyam śavībhūtam prāptavyam tat śarīrakam
2.
kumāryā ca mantriṇā ca eva tvayā prāktanam puram
āgantavyam tat śavībhūtam śarīrakam prāptavyam
āgantavyam tat śavībhūtam śarīrakam prāptavyam
2.
And indeed, by the princess, by the minister, and by you, the former capital must be approached. That lifeless body must be obtained.
आवां यावो यथायातं वातरूपेण च त्वया ।
आगन्तव्यः स देशस्तु कुमार्या मन्त्रिणापि च ॥ ३ ॥
आगन्तव्यः स देशस्तु कुमार्या मन्त्रिणापि च ॥ ३ ॥
āvāṃ yāvo yathāyātaṃ vātarūpeṇa ca tvayā ,
āgantavyaḥ sa deśastu kumāryā mantriṇāpi ca 3
āgantavyaḥ sa deśastu kumāryā mantriṇāpi ca 3
3.
āvām yāvaḥ yathāyātam vātarūpeṇa ca tvayā
āgantavyaḥ saḥ deśaḥ tu kumāryā mantriṇā api ca
āgantavyaḥ saḥ deśaḥ tu kumāryā mantriṇā api ca
3.
āvām yathāyātam yāvaḥ tu tvayā vātarūpeṇa saḥ
deśaḥ āgantavyaḥ kumāryā ca mantriṇā api ca
deśaḥ āgantavyaḥ kumāryā ca mantriṇā api ca
3.
We two shall go just as we came. But that region must be approached by you in the form of wind, and also by the princess and the minister.
अन्यैव गतिरश्वस्य गतिरन्या खरोष्ट्रयोः ।
मदस्विन्नकपोलस्य गतिरन्यैव दन्तिनः ॥ ४ ॥
मदस्विन्नकपोलस्य गतिरन्यैव दन्तिनः ॥ ४ ॥
anyaiva gatiraśvasya gatiranyā kharoṣṭrayoḥ ,
madasvinnakapolasya gatiranyaiva dantinaḥ 4
madasvinnakapolasya gatiranyaiva dantinaḥ 4
4.
anyā eva gatiḥ aśvasya gatiḥ anyā kharoṣṭrayoḥ
madasvinnakapolasya gatiḥ anyā eva dantinaḥ
madasvinnakapolasya gatiḥ anyā eva dantinaḥ
4.
aśvasya gatiḥ anyā eva kharoṣṭrayoḥ gatiḥ anyā
madasvinnakapolasya dantinaḥ gatiḥ anyā eva
madasvinnakapolasya dantinaḥ gatiḥ anyā eva
4.
Indeed, the gait of a horse is one thing; the gait of donkeys and camels is another. And the gait of an elephant, whose temples are wet with rut, is quite different again.
प्रस्तुतेति कथा यावन्मिथो मधुरभाषिणोः ।
तावत्प्रविश्य संभ्रान्त उवाचोर्ध्वस्थितो नरः ॥ ५ ॥
तावत्प्रविश्य संभ्रान्त उवाचोर्ध्वस्थितो नरः ॥ ५ ॥
prastuteti kathā yāvanmitho madhurabhāṣiṇoḥ ,
tāvatpraviśya saṃbhrānta uvācordhvasthito naraḥ 5
tāvatpraviśya saṃbhrānta uvācordhvasthito naraḥ 5
5.
prastutā iti kathā yāvat mithaḥ madhurabhāṣiṇoḥ
tāvat praviśya sambhrāntaḥ uvāca ūrdhvasthitaḥ naraḥ
tāvat praviśya sambhrāntaḥ uvāca ūrdhvasthitaḥ naraḥ
5.
yāvat mithaḥ madhurabhāṣiṇoḥ prastutā iti kathā
tāvat sambhrāntaḥ ūrdhvasthitaḥ naraḥ praviśya uvāca
tāvat sambhrāntaḥ ūrdhvasthitaḥ naraḥ praviśya uvāca
5.
While this story was unfolding between the two sweet-speaking individuals, a man, agitated, entered and, standing up, spoke.
देव सायकचक्रासिगदापीरघवृष्टिमत् ।
महत्परबलं प्राप्तमेकार्णव इवोद्धतः ॥ ६ ॥
महत्परबलं प्राप्तमेकार्णव इवोद्धतः ॥ ६ ॥
deva sāyakacakrāsigadāpīraghavṛṣṭimat ,
mahatparabalaṃ prāptamekārṇava ivoddhataḥ 6
mahatparabalaṃ prāptamekārṇava ivoddhataḥ 6
6.
deva sāyakacakrāsicagadāpīraghavṛṣṭimat mahat
parabalaṃ prāptam ekārṇavaḥ iva uddhataḥ
parabalaṃ prāptam ekārṇavaḥ iva uddhataḥ
6.
deva,
sāyakacakrāsicagadāpīraghavṛṣṭimat mahat parabalaṃ prāptam,
uddhataḥ ekārṇavaḥ iva
sāyakacakrāsicagadāpīraghavṛṣṭimat mahat parabalaṃ prāptam,
uddhataḥ ekārṇavaḥ iva
6.
O Lord, a vast enemy army has arrived, resembling the tumultuous single ocean (ekārṇava) at the end of a cosmic cycle, bringing a torrent of arrows, discus-weapons, swords, maces, and blood.
कल्पकालानिलोद्धूतकुलाचलशिलोपमम् ।
गदाशक्तिभुशुण्डीनां वृष्टिं मुञ्चति तुष्टिमत् ॥ ७ ॥
गदाशक्तिभुशुण्डीनां वृष्टिं मुञ्चति तुष्टिमत् ॥ ७ ॥
kalpakālāniloddhūtakulācalaśilopamam ,
gadāśaktibhuśuṇḍīnāṃ vṛṣṭiṃ muñcati tuṣṭimat 7
gadāśaktibhuśuṇḍīnāṃ vṛṣṭiṃ muñcati tuṣṭimat 7
7.
kalpakālāniloddhūtakulācalaśilopamam
gadāśaktibhuśuṇḍīnāṃ vṛṣṭiṃ muñcati tuṣṭimat
gadāśaktibhuśuṇḍīnāṃ vṛṣṭiṃ muñcati tuṣṭimat
7.
tuṣṭimat (balam) kalpakālāniloddhūtakulācalaśilopamam
gadāśaktibhuśuṇḍīnāṃ vṛṣṭiṃ muñcati
gadāśaktibhuśuṇḍīnāṃ vṛṣṭiṃ muñcati
7.
That army, fully satisfied (in its destructive action), unleashes a shower of maces, spears (śakti), and firearms (bhuśuṇḍī), a shower comparable to the rocks of the cosmic mountains (kulācala) tossed about by the winds at the time of the universal dissolution (kalpakāla).
नगरे नगसंकाशे लग्नोऽग्निर्व्याप्तदिक्तटः ।
दहंश्चटचटास्फोटैः पातयत्युत्तमां पुरीम् ॥ ८ ॥
दहंश्चटचटास्फोटैः पातयत्युत्तमां पुरीम् ॥ ८ ॥
nagare nagasaṃkāśe lagno'gnirvyāptadiktaṭaḥ ,
dahaṃścaṭacaṭāsphoṭaiḥ pātayatyuttamāṃ purīm 8
dahaṃścaṭacaṭāsphoṭaiḥ pātayatyuttamāṃ purīm 8
8.
nagare nagasaṃkāśe lagnaḥ agniḥ vyāptadiktaṭaḥ
dahan caṭacaṭāsphoṭaiḥ pātayati uttamāṃ purīm
dahan caṭacaṭāsphoṭaiḥ pātayati uttamāṃ purīm
8.
nagare nagasaṃkāśe agniḥ lagnaḥ vyāptadiktaṭaḥ
caṭacaṭāsphoṭaiḥ dahan uttamāṃ purīm pātayati
caṭacaṭāsphoṭaiḥ dahan uttamāṃ purīm pātayati
8.
In the city, which resembles a mountain, fire has erupted, its flames spreading across all horizons. Burning with crackling sounds, it is destroying that magnificent city.
कल्पाम्बुदघटातुल्या व्योम्नि धूममहाद्रयः ।
बलात्प्रोड्डयनं कर्तुं प्रवृत्ता गरुडा इव ॥ ९ ॥
बलात्प्रोड्डयनं कर्तुं प्रवृत्ता गरुडा इव ॥ ९ ॥
kalpāmbudaghaṭātulyā vyomni dhūmamahādrayaḥ ,
balātproḍḍayanaṃ kartuṃ pravṛttā garuḍā iva 9
balātproḍḍayanaṃ kartuṃ pravṛttā garuḍā iva 9
9.
kalpāmbudaghaṭātulyā vyomni dhūmamahādrayaḥ
balāt proḍḍayanaṃ kartum pravṛttā garuḍāḥ iva
balāt proḍḍayanaṃ kartum pravṛttā garuḍāḥ iva
9.
vyomni kalpāmbudaghaṭātulyā dhūmamahādrayaḥ
balāt proḍḍayanaṃ kartum pravṛttā garuḍāḥ iva
balāt proḍḍayanaṃ kartum pravṛttā garuḍāḥ iva
9.
In the sky, great mountains of smoke, resembling a mass of clouds at the time of cosmic dissolution, forcefully began to fly upwards, like Garuḍas.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
ससंभ्रमं वदत्येवं पुरुषे परुषारवः ।
उदभूत्पूरयन्नाशा बहिः कोलाहलो महान् ॥ १० ॥
ससंभ्रमं वदत्येवं पुरुषे परुषारवः ।
उदभूत्पूरयन्नाशा बहिः कोलाहलो महान् ॥ १० ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
sasaṃbhramaṃ vadatyevaṃ puruṣe paruṣāravaḥ ,
udabhūtpūrayannāśā bahiḥ kolāhalo mahān 10
sasaṃbhramaṃ vadatyevaṃ puruṣe paruṣāravaḥ ,
udabhūtpūrayannāśā bahiḥ kolāhalo mahān 10
10.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca sasaṃbhramam vadati evam puruṣe
paruṣāravaḥ udabhūt pūrayan āśāḥ bahiḥ kolāhalaḥ mahān
paruṣāravaḥ udabhūt pūrayan āśāḥ bahiḥ kolāhalaḥ mahān
10.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca evaṃ sasaṃbhramam puruṣe vadati
paruṣāravaḥ mahān kolāhalaḥ āśāḥ pūrayan bahiḥ udabhūt
paruṣāravaḥ mahān kolāhalaḥ āśāḥ pūrayan bahiḥ udabhūt
10.
Śrī Vasiṣṭha said: While that person (puruṣa) was speaking thus with agitation, a great, harsh-sounding commotion arose outside, filling all directions.
बलादाकर्णकृष्टानां धनुषां शरवर्षिणाम् ।
बृंहतामतिमत्तानां कुञ्जराणां तरस्विनाम् ॥ ११ ॥
बृंहतामतिमत्तानां कुञ्जराणां तरस्विनाम् ॥ ११ ॥
balādākarṇakṛṣṭānāṃ dhanuṣāṃ śaravarṣiṇām ,
bṛṃhatāmatimattānāṃ kuñjarāṇāṃ tarasvinām 11
bṛṃhatāmatimattānāṃ kuñjarāṇāṃ tarasvinām 11
11.
balāt ākarṇakṛṣṭānām dhanuṣām śaravarṣiṇām
bṛṃhatām atimattānām kuñjarāṇām tarasvinām
bṛṃhatām atimattānām kuñjarāṇām tarasvinām
11.
balāt ākarṇakṛṣṭānām śaravarṣiṇām dhanuṣām
bṛṃhatām atimattānām tarasvinām kuñjarāṇām
bṛṃhatām atimattānām tarasvinām kuñjarāṇām
11.
(This commotion consisted of the sounds) of bows forcefully drawn to the ear and raining arrows, and of trumpeting, highly frenzied, swift elephants.
पुरे चटचटास्फोटैर्दहतां जातवेदसाम् ।
पौराणां दग्धदाराणां महाहलहलारवैः ॥ १२ ॥
पौराणां दग्धदाराणां महाहलहलारवैः ॥ १२ ॥
pure caṭacaṭāsphoṭairdahatāṃ jātavedasām ,
paurāṇāṃ dagdhadārāṇāṃ mahāhalahalāravaiḥ 12
paurāṇāṃ dagdhadārāṇāṃ mahāhalahalāravaiḥ 12
12.
pure caṭacaṭāāsphoṭaiḥ dahatām jātavedasām
paurāṇām dagdhadārāṇām mahāhalahalaravaiḥ
paurāṇām dagdhadārāṇām mahāhalahalaravaiḥ
12.
pure dahatām jātavedasām caṭacaṭāāsphoṭaiḥ
dagdhadārāṇām paurāṇām mahāhalahalaravaiḥ
dagdhadārāṇām paurāṇām mahāhalahalaravaiḥ
12.
In the city, (the commotion included the sounds) of the crackling bursts of burning fires, and the great clamorous cries of citizens whose wives had been burnt.
तरतामग्निखण्डानां टांकारः कथितो रवैः ।
ज्वलितानां परिस्पन्दाद्धगद्धगिति चार्चिषाम् ॥ १३ ॥
ज्वलितानां परिस्पन्दाद्धगद्धगिति चार्चिषाम् ॥ १३ ॥
taratāmagnikhaṇḍānāṃ ṭāṃkāraḥ kathito ravaiḥ ,
jvalitānāṃ parispandāddhagaddhagiti cārciṣām 13
jvalitānāṃ parispandāddhagaddhagiti cārciṣām 13
13.
taratām agnikhaṇḍānām ṭāṃkāraḥ kathitaḥ ravaiḥ
jvalitānām parispandāt dhagaddhagiti ca arciṣām
jvalitānām parispandāt dhagaddhagiti ca arciṣām
13.
agnikhaṇḍānām taratām ravaiḥ ṭāṃkāraḥ kathitaḥ jvalitānām
arciṣām ca parispandāt dhagaddhagiti (bhavati)
arciṣām ca parispandāt dhagaddhagiti (bhavati)
13.
The clang (ṭāṃkāra) of the swiftly moving fragments of fire is reported by their sounds; and a "dhagad-dhaga" sound arises from the trembling of their blazing flames.
अथ वातायनाद्देव्यौ मन्त्री राजा विदूरथः ।
ददृशुः प्रोल्लसन्नादं महानिशि महापुरम् ॥ १४ ॥
ददृशुः प्रोल्लसन्नादं महानिशि महापुरम् ॥ १४ ॥
atha vātāyanāddevyau mantrī rājā vidūrathaḥ ,
dadṛśuḥ prollasannādaṃ mahāniśi mahāpuram 14
dadṛśuḥ prollasannādaṃ mahāniśi mahāpuram 14
14.
atha vātāyanāt devyau mantrī rājā vidūrathaḥ
dadṛśuḥ prollasannādam mahāniśi mahāpuram
dadṛśuḥ prollasannādam mahāniśi mahāpuram
14.
atha devyau mantrī rājā vidūrathaḥ vātāyanāt
mahāniśi prollasannādam mahāpuram dadṛśuḥ
mahāniśi prollasannādam mahāpuram dadṛśuḥ
14.
Then, from the window, the two queens, the minister, and King Vidūratha saw the great city in the deep night, filled with a resounding noise.
प्रलयानलसंक्षुब्धपूर्णैकार्णवरंहसा ।
पूर्णं परबलेनोग्रहेतिमेघतरङ्गिणा ॥ १५ ॥
पूर्णं परबलेनोग्रहेतिमेघतरङ्गिणा ॥ १५ ॥
pralayānalasaṃkṣubdhapūrṇaikārṇavaraṃhasā ,
pūrṇaṃ parabalenograhetimeghataraṅgiṇā 15
pūrṇaṃ parabalenograhetimeghataraṅgiṇā 15
15.
pūrṇam parabalena pralayānalasaṃkṣubdhapūrṇaikārṇavaraṃhasā
ugrahetīmeghataraṅgiṇā
ugrahetīmeghataraṅgiṇā
15.
(mahāpuram) pūrṇam pralayānalasaṃkṣubdhapūrṇaikārṇavaraṃhasā
ugrahetīmeghataraṅgiṇā parabalena
ugrahetīmeghataraṅgiṇā parabalena
15.
The city was full of an enemy force (parabala) whose impetuosity resembled the single ocean utterly churned by the fire of cosmic dissolution, and whose menacing weapons (heti) were like waves of clouds.
कल्पान्तवह्निविगलन्मेरुभूधरभासुरैः ।
दह्यमानं महाज्वालाज्वालैरम्बरपूरकैः ॥ १६ ॥
दह्यमानं महाज्वालाज्वालैरम्बरपूरकैः ॥ १६ ॥
kalpāntavahnivigalanmerubhūdharabhāsuraiḥ ,
dahyamānaṃ mahājvālājvālairambarapūrakaiḥ 16
dahyamānaṃ mahājvālājvālairambarapūrakaiḥ 16
16.
dahyamānam mahājvālā-jvālaiḥ
kalpāntavahnivigalanmerubhūdharabhāsuraiḥ ambarapūrakaiḥ
kalpāntavahnivigalanmerubhūdharabhāsuraiḥ ambarapūrakaiḥ
16.
(mahāpuram) dahyamānam ambarapūrakaiḥ
kalpāntavahnivigalanmerubhūdharabhāsuraiḥ mahājvālā-jvālaiḥ
kalpāntavahnivigalanmerubhūdharabhāsuraiḥ mahājvālā-jvālaiḥ
16.
The great city was being consumed by enormous, blazing flames that filled the sky and shone like the Meru mountains melting in the fire at the end of a cosmic age (kalpānta).
मुष्टिग्राह्यमहामेघगर्जासंतर्जितोर्जितैः ।
घोरं कलकलारावैर्मांसलैर्दस्युजल्पितैः ॥ १७ ॥
घोरं कलकलारावैर्मांसलैर्दस्युजल्पितैः ॥ १७ ॥
muṣṭigrāhyamahāmeghagarjāsaṃtarjitorjitaiḥ ,
ghoraṃ kalakalārāvairmāṃsalairdasyujalpitaiḥ 17
ghoraṃ kalakalārāvairmāṃsalairdasyujalpitaiḥ 17
17.
muṣṭigrāhyamahāmeghagarjāsantarjitauurjitaiḥ
ghoram kalakalarāvaiḥ māṃsalaiḥ dasyujalpitaiḥ
ghoram kalakalarāvaiḥ māṃsalaiḥ dasyujalpitaiḥ
17.
dasyujalpitaiḥ māṃsalaiḥ
muṣṭigrāhyamahāmeghagarjāsantarjitauurjitaiḥ ghoram kalakalarāvaiḥ
muṣṭigrāhyamahāmeghagarjāsantarjitauurjitaiḥ ghoram kalakalarāvaiḥ
17.
Dreadfully, by the tumultuous clamor and the powerful pronouncements of the Dasyus, who were made formidable by the terrifying roar of immense clouds that seemed graspable in one's fist.
पुष्करावर्तसंकाशधूम्रूभ्रपिहिताम्बरम् ।
प्रोड्डीनहेमाग्रनिभैर्ज्वालापुञ्जैर्निरन्तरम् ॥ १८ ॥
प्रोड्डीनहेमाग्रनिभैर्ज्वालापुञ्जैर्निरन्तरम् ॥ १८ ॥
puṣkarāvartasaṃkāśadhūmrūbhrapihitāmbaram ,
proḍḍīnahemāgranibhairjvālāpuñjairnirantaram 18
proḍḍīnahemāgranibhairjvālāpuñjairnirantaram 18
18.
puṣkarāvartasaṃkāśadhūmrūbhrapitāmbaram
prauḍḍīnahemāgranibhaiḥ jvālāpuñjaiḥ nirantaram
prauḍḍīnahemāgranibhaiḥ jvālāpuñjaiḥ nirantaram
18.
ambaram puṣkarāvartasaṃkāśadhūmrūbhrapitāmbaram
jvālāpuñjaiḥ prauḍḍīnahemāgranibhaiḥ nirantaram
jvālāpuñjaiḥ prauḍḍīnahemāgranibhaiḥ nirantaram
18.
The sky was covered by smoky clouds resembling the Puṣkarāvarta clouds, and continuously filled with masses of flames that resembled soaring golden peaks.
तरदुल्मुकखण्डोग्रतारातरलिताम्बरम् ।
अन्योन्यदेशसद्मौघप्रज्वलज्ज्वलनाचलम् ॥ १९ ॥
अन्योन्यदेशसद्मौघप्रज्वलज्ज्वलनाचलम् ॥ १९ ॥
taradulmukakhaṇḍogratārātaralitāmbaram ,
anyonyadeśasadmaughaprajvalajjvalanācalam 19
anyonyadeśasadmaughaprajvalajjvalanācalam 19
19.
tarat ulmukakhaṇḍa ugratārā taralita + ambaram
anyonyadeśa sadma augha prajvalat jvalana + acalam
anyonyadeśa sadma augha prajvalat jvalana + acalam
19.
ambaram taratulmukakhaṇḍaugratārātaralitam
jvalanaacalam prajvalat anyonyadeśasadmaugham
jvalanaacalam prajvalat anyonyadeśasadmaugham
19.
The sky, agitated by fierce stars that were like floating embers, appeared as a blazing mountain of fire, where masses of houses were ignited in every region.
हतसैन्यपुरापातं द्रुताङ्गाराभ्रकोटरैः ।
कर्कशाक्रन्दनिर्दग्धलोकपूगोग्रगर्जितम् ॥ २० ॥
कर्कशाक्रन्दनिर्दग्धलोकपूगोग्रगर्जितम् ॥ २० ॥
hatasainyapurāpātaṃ drutāṅgārābhrakoṭaraiḥ ,
karkaśākrandanirdagdhalokapūgogragarjitam 20
karkaśākrandanirdagdhalokapūgogragarjitam 20
20.
hata sainya pura + apātam druta aṅgāra abhrakhoṭaraiḥ
karkaśa + ākrandanirdagdha lokapūga ugra garjitam
karkaśa + ākrandanirdagdha lokapūga ugra garjitam
20.
sainya puram hatam apātam drutāṅgārābhrakhoṭaraiḥ
lokapūga karkaśākrandanirdagdha ugragarjitam
lokapūga karkaśākrandanirdagdha ugragarjitam
20.
The scene revealed the fall of annihilated armies and cities, characterized by cavities of molten ember-clouds, and the terrible roaring of masses of people consumed amidst their harsh lamentations.
कृशानुकणनाराचनिरन्तरतराम्बरम् ।
बहुहेतिशिलाजाललुठद्दग्धपुरोत्करम् ॥ २१ ॥
बहुहेतिशिलाजाललुठद्दग्धपुरोत्करम् ॥ २१ ॥
kṛśānukaṇanārācanirantaratarāmbaram ,
bahuhetiśilājālaluṭhaddagdhapurotkaram 21
bahuhetiśilājālaluṭhaddagdhapurotkaram 21
21.
kṛśānukaṇanārācanirantaratarāmbaram
bahuhetiśilājālaluṭhaddagdhapurotkaram
bahuhetiśilājālaluṭhaddagdhapurotkaram
21.
kṛśānukaṇanārācanirantaratarāmbaram
bahuhetiśilājālaluṭhaddagdhapurotkaram
bahuhetiśilājālaluṭhaddagdhapurotkaram
21.
The sky was intensely (or, very densely) filled with fiery particles and arrows, while heaps of burnt cities lay scattered with many weapons and masses of stones.
रणद्द्विरदसंघट्टकुट्टितोद्भटसद्भटम् ।
विद्रवत्तस्करच्छेदमार्गकीर्णमहाधनम् ॥ २२ ॥
विद्रवत्तस्करच्छेदमार्गकीर्णमहाधनम् ॥ २२ ॥
raṇaddviradasaṃghaṭṭakuṭṭitodbhaṭasadbhaṭam ,
vidravattaskaracchedamārgakīrṇamahādhanam 22
vidravattaskaracchedamārgakīrṇamahādhanam 22
22.
raṇaddviradasaṅghaṭṭakuṭṭitodbhaṭasadbhaṭam
vidravattaskaracchedamārgakīrṇamahādhanam
vidravattaskaracchedamārgakīrṇamahādhanam
22.
raṇaddviradasaṅghaṭṭakuṭṭitodbhaṭasadbhaṭam
vidravattaskaracchedamārgakīrṇamahādhanam
vidravattaskaracchedamārgakīrṇamahādhanam
22.
Where prominent, brave warriors were crushed by the collision of trumpeting elephants, and where great treasures lay scattered along the paths of fleeing thieves.
अङ्गारराशिनिपतन्नरनार्युग्ररोदनम् ।
स्फुटच्चटचटाशब्दप्रलुठत्स्फुटकाष्ठकम् ॥ २३ ॥
स्फुटच्चटचटाशब्दप्रलुठत्स्फुटकाष्ठकम् ॥ २३ ॥
aṅgārarāśinipatannaranāryugrarodanam ,
sphuṭaccaṭacaṭāśabdapraluṭhatsphuṭakāṣṭhakam 23
sphuṭaccaṭacaṭāśabdapraluṭhatsphuṭakāṣṭhakam 23
23.
aṅgārarāśinipatannaranāryugrarodanam
sphuṭaccaṭacaṭāśabdapraluṭhatsphuṭakāṣṭhakam
sphuṭaccaṭacaṭāśabdapraluṭhatsphuṭakāṣṭhakam
23.
aṅgārarāśinipatannaranāryugrarodanam
sphuṭaccaṭacaṭāśabdapraluṭhatsphuṭakāṣṭhakam
sphuṭaccaṭacaṭāśabdapraluṭhatsphuṭakāṣṭhakam
23.
Filled with the dreadful cries of men and women falling into heaps of embers, and where shattered wood lay scattered, producing crackling sounds as it burst.
विपुलालातचक्रौघशतसूर्यनभस्तलम् ।
अङ्गारशिखिराकीर्णसमस्तवसुधातलम् ॥ २४ ॥
अङ्गारशिखिराकीर्णसमस्तवसुधातलम् ॥ २४ ॥
vipulālātacakraughaśatasūryanabhastalam ,
aṅgāraśikhirākīrṇasamastavasudhātalam 24
aṅgāraśikhirākīrṇasamastavasudhātalam 24
24.
vipulālātacakraughaśatasūryanabhastalam
aṅgāraśikhirākīrṇasamastavasudhātalam
aṅgāraśikhirākīrṇasamastavasudhātalam
24.
vipulālātacakraughaśatasūryanabhastalam
aṅgāraśikhirākīrṇasamastavasudhātalam
aṅgāraśikhirākīrṇasamastavasudhātalam
24.
With the sky appearing like a hundred suns due to immense masses of whirling firebrands, and the entire surface of the earth covered with fiery embers.
दग्धाग्निकाष्ठक्रेकाररणज्जवलनवैणवम् ।
दग्धजन्तुघनाक्रन्दरुदत्सकलसैनिकम् ॥ २५ ॥
दग्धजन्तुघनाक्रन्दरुदत्सकलसैनिकम् ॥ २५ ॥
dagdhāgnikāṣṭhakrekāraraṇajjavalanavaiṇavam ,
dagdhajantughanākrandarudatsakalasainikam 25
dagdhajantughanākrandarudatsakalasainikam 25
25.
dagdhāgnikāṣṭhakrekāraraṇajjvalanavaiṇavam
dagdhajantughanākrandarudatsakalasainikam
dagdhajantughanākrandarudatsakalasainikam
25.
dagdhāgnikāṣṭhakrekāraraṇajjvalanavaiṇavam
dagdhajantughanākrandarudatsakalasainikam
dagdhajantughanākrandarudatsakalasainikam
25.
The scene was characterized by the crackling and shrieking of blazing bamboo and burnt firewood, and all the soldiers wept, hearing the dense cries of burnt creatures.
पांसुशेषात्तराजश्रीवृद्धतृप्तहुताशनम् ।
सकलग्रसनारम्भसोद्योगाग्निमहाशनम् ॥ २६ ॥
सकलग्रसनारम्भसोद्योगाग्निमहाशनम् ॥ २६ ॥
pāṃsuśeṣāttarājaśrīvṛddhatṛptahutāśanam ,
sakalagrasanārambhasodyogāgnimahāśanam 26
sakalagrasanārambhasodyogāgnimahāśanam 26
26.
pāṃsuśeṣāttarājaśrīvṛddhatṛptahutāśanam
sakalagrasanārambhasodyogāgnimahāśanam
sakalagrasanārambhasodyogāgnimahāśanam
26.
pāṃsuśeṣāttarājaśrīvṛddhatṛptahutāśanam
sakalagrasanārambhasodyogāgnimahāśanam
sakalagrasanārambhasodyogāgnimahāśanam
26.
The scene was also one where the fire (hutāśana), immensely satisfied and growing on the royal splendor it had reduced to dust, was a ravenous eater, zealously commencing to devour everything.
यदृच्छात्कारडात्कारकठिनाग्निरटद्गृहम् ।
अनन्तजन्तुभोज्यान्नवह्निभुक्तेन्धनस्पृहम् ॥ २७ ॥
अनन्तजन्तुभोज्यान्नवह्निभुक्तेन्धनस्पृहम् ॥ २७ ॥
yadṛcchātkāraḍātkārakaṭhināgniraṭadgṛham ,
anantajantubhojyānnavahnibhuktendhanaspṛham 27
anantajantubhojyānnavahnibhuktendhanaspṛham 27
27.
yadṛcchātkāraḍātkārakaṭhināgniraṭadgṛham
anantajantubhojyannavahnibhuktendhanaspṛham
anantajantubhojyannavahnibhuktendhanaspṛham
27.
yadṛcchātkāraḍātkārakaṭhināgniraṭadgṛham
anantajantubhojyannavahnibhuktendhanaspṛham
anantajantubhojyannavahnibhuktendhanaspṛham
27.
The scene was also one where houses spontaneously roared with the harsh, crackling sound of fire, and the fire (vahni), having consumed its fuel, still longed for more, including the food meant for countless creatures.
अथ शुश्राव तत्रासौ गिरो राजा विदूरथः ।
योधानां दग्धदाराणां पश्यतामभिधावताम् ॥ २८ ॥
योधानां दग्धदाराणां पश्यतामभिधावताम् ॥ २८ ॥
atha śuśrāva tatrāsau giro rājā vidūrathaḥ ,
yodhānāṃ dagdhadārāṇāṃ paśyatāmabhidhāvatām 28
yodhānāṃ dagdhadārāṇāṃ paśyatāmabhidhāvatām 28
28.
atha śuśrāva tatra asau giraḥ rājā vidūrathaḥ
yodhānām dagdhadārāṇām paśyatām abhidhāvatām
yodhānām dagdhadārāṇām paśyatām abhidhāvatām
28.
atha asau rājā vidūrathaḥ tatra dagdhadārāṇām
paśyatām abhidhāvatām yodhānām giraḥ śuśrāva
paśyatām abhidhāvatām yodhānām giraḥ śuśrāva
28.
Then, King Vidūratha heard voices there from the warriors, whose wives had been burnt, as they watched and ran.
हा मत्तमरुदूर्ध्वस्थानङ्गार गृहपादपान् ।
रणत्खरखरं नीरजालामातपपन्थिनः ॥ २९ ॥
रणत्खरखरं नीरजालामातपपन्थिनः ॥ २९ ॥
hā mattamarudūrdhvasthānaṅgāra gṛhapādapān ,
raṇatkharakharaṃ nīrajālāmātapapanthinaḥ 29
raṇatkharakharaṃ nīrajālāmātapapanthinaḥ 29
29.
hā matta-marut ūrdhvasthān aṅgāra gṛha-pādapān
raṇat-kharakharam nīra-jālām ātapa-panthinaḥ
raṇat-kharakharam nīra-jālām ātapa-panthinaḥ
29.
hā matta-marut raṇat-kharakharam ūrdhvasthān
aṅgāra gṛha-pādapān nīra-jālām ātapa-panthinaḥ
aṅgāra gṛha-pādapān nīra-jālām ātapa-panthinaḥ
29.
Alas! The frenzied wind, roaring fiercely, [sweeps] the high-standing trees which are like houses of embers, and [carries] the smoke-haze towards those traveling in the scorching heat.
हा तात हेतयो लग्नास्तरुणीकबरीतृणे ।
ज्वलन्ति शुष्कपर्णौघा इव वीरानिलेरिताः ॥ ३१ ॥
ज्वलन्ति शुष्कपर्णौघा इव वीरानिलेरिताः ॥ ३१ ॥
hā tāta hetayo lagnāstaruṇīkabarītṛṇe ,
jvalanti śuṣkaparṇaughā iva vīrānileritāḥ 31
jvalanti śuṣkaparṇaughā iva vīrānileritāḥ 31
31.
hā tāta hetayaḥ lagnāḥ taruṇī-kabarī-tṛṇe
jvalanti śuṣka-parṇa-oghāḥ iva vīra-anila-īritāḥ
jvalanti śuṣka-parṇa-oghāḥ iva vīra-anila-īritāḥ
31.
hā tāta hetayaḥ lagnāḥ taruṇī-kabarī-tṛṇe
jvalanti śuṣka-parṇa-oghāḥ iva vīra-anila-īritāḥ
jvalanti śuṣka-parṇa-oghāḥ iva vīra-anila-īritāḥ
31.
Alas, father! The flames are clinging to the grass in the young woman's braid. They burn like masses of dry leaves, stirred by a strong wind.
आवर्तननदीदीर्घा वहत्यूर्ध्वतरङ्गिणी ।
पश्येयं धूमयमुना व्योमगङ्गां प्रधावति ॥ ३२ ॥
पश्येयं धूमयमुना व्योमगङ्गां प्रधावति ॥ ३२ ॥
āvartananadīdīrghā vahatyūrdhvataraṅgiṇī ,
paśyeyaṃ dhūmayamunā vyomagaṅgāṃ pradhāvati 32
paśyeyaṃ dhūmayamunā vyomagaṅgāṃ pradhāvati 32
32.
āvartana-nadī-dīrghā vahati ūrdhva-taraṅgiṇī
paśya iyam dhūma-yamunā vyoma-gaṅgām pradhāvati
paśya iyam dhūma-yamunā vyoma-gaṅgām pradhāvati
32.
āvartana-nadī-dīrghā ūrdhva-taraṅgiṇī vahati
paśya iyam dhūma-yamunā vyoma-gaṅgām pradhāvati
paśya iyam dhūma-yamunā vyoma-gaṅgām pradhāvati
32.
A long river (dīrghā) of whirlpools flows, and a high-waved river flows. Behold, this smoke-Yamuna rushes towards the sky-Ganga.
वहदुल्मुककाष्ठोर्ध्वगामिनी धूमनिम्नगा ।
वैमानिकानन्धयति पश्याग्निकणबुद्बुदा ॥ ३३ ॥
वैमानिकानन्धयति पश्याग्निकणबुद्बुदा ॥ ३३ ॥
vahadulmukakāṣṭhordhvagāminī dhūmanimnagā ,
vaimānikānandhayati paśyāgnikaṇabudbudā 33
vaimānikānandhayati paśyāgnikaṇabudbudā 33
33.
vahant-ulmuka-kāṣṭha-ūrdhvagāminī dhūma-nimnagā
vaimānikān andhayati paśya agni-kaṇa-budbudā
vaimānikān andhayati paśya agni-kaṇa-budbudā
33.
dhūma-nimnagā vahant-ulmuka-kāṣṭha-ūrdhvagāminī
vaimānikān andhayati paśya agni-kaṇa-budbudā
vaimānikān andhayati paśya agni-kaṇa-budbudā
33.
The smoke-river, carrying embers and pieces of wood upwards, blinds the aerial travelers. Behold, [it is full of] bubbles of fire-sparks!
अस्या माता पिता भ्राता जामाता स्तनपाः सुते ।
अस्मिन्सद्मनि निर्दग्धा दग्धैवासत्समिन्धने ॥ ३४ ॥
अस्मिन्सद्मनि निर्दग्धा दग्धैवासत्समिन्धने ॥ ३४ ॥
asyā mātā pitā bhrātā jāmātā stanapāḥ sute ,
asminsadmani nirdagdhā dagdhaivāsatsamindhane 34
asminsadmani nirdagdhā dagdhaivāsatsamindhane 34
34.
asyā mātā pitā bhrātā jāmātā stanapāḥ sute asmin
sadmani nirdagdhā dagdhā eva asat samindhane
sadmani nirdagdhā dagdhā eva asat samindhane
34.
asyā mātā pitā bhrātā jāmātā sute stanapāḥ asmin sadmani nirdagdhā,
eva asat samindhane dagdhā.
eva asat samindhane dagdhā.
34.
Her mother, father, brother, son-in-law, and her daughter's suckling infants perished within this house. She herself was completely consumed by fire, truly incinerated by the fuel of unreality.
हा हा हागच्छ ते शीघ्रमेतदङ्गारमन्दिरम् ।
इतः प्रवृत्तं पतितुं सुमेरुः प्रलये यथा ॥ ३५ ॥
इतः प्रवृत्तं पतितुं सुमेरुः प्रलये यथा ॥ ३५ ॥
hā hā hāgaccha te śīghrametadaṅgāramandiram ,
itaḥ pravṛttaṃ patituṃ sumeruḥ pralaye yathā 35
itaḥ pravṛttaṃ patituṃ sumeruḥ pralaye yathā 35
35.
hā hā hā āgaccha te śīghram etat aṅgāramandiram
itaḥ pravṛttam patitum sumeruḥ pralaye yathā
itaḥ pravṛttam patitum sumeruḥ pralaye yathā
35.
hā hā hā! te etat aṅgāramandiram itaḥ patitum pravṛttam,
yathā pralaye sumeruḥ (patati); śīghram āgaccha!
yathā pralaye sumeruḥ (patati); śīghram āgaccha!
35.
Alas, alas, alas! Come quickly to your house of embers! From here, it has begun to fall, just as Mount Meru (falls) during the cosmic dissolution (pralaya).
अहो शरशिलाशक्तिकुन्तप्रासासिहेतयः ।
जालसंध्याभ्रपटलं विशन्ति शलभा इव ॥ ३६ ॥
जालसंध्याभ्रपटलं विशन्ति शलभा इव ॥ ३६ ॥
aho śaraśilāśaktikuntaprāsāsihetayaḥ ,
jālasaṃdhyābhrapaṭalaṃ viśanti śalabhā iva 36
jālasaṃdhyābhrapaṭalaṃ viśanti śalabhā iva 36
36.
aho śaraśilāśaktikuntaprāsāsihetayaḥ
jālasandhyābrapaṭalam viśanti śalabhāḥ iva
jālasandhyābrapaṭalam viśanti śalabhāḥ iva
36.
aho! śaraśilāśaktikuntaprāsāsihetayaḥ śalabhāḥ iva jālasandhyābrapaṭalam viśanti.
36.
Oh! Arrows, stones, spears, lances, javelins, and swords - these weapons - enter the net-like twilight cloud formation, just like moths.
हेतिप्रवाहा ज्वलनं नभस्यन्त्यां विशन्त्यहो ।
वडवानलमुज्वालमर्णःपूरा इवार्णवात् ॥ ३७ ॥
वडवानलमुज्वालमर्णःपूरा इवार्णवात् ॥ ३७ ॥
hetipravāhā jvalanaṃ nabhasyantyāṃ viśantyaho ,
vaḍavānalamujvālamarṇaḥpūrā ivārṇavāt 37
vaḍavānalamujvālamarṇaḥpūrā ivārṇavāt 37
37.
hetipravāhāḥ jvalanam nabhasyantyām viśanti
aho vaḍavānalam ujjvālam arṇaḥpūrāḥ iva arṇavāt
aho vaḍavānalam ujjvālam arṇaḥpūrāḥ iva arṇavāt
37.
aho! hetipravāhāḥ nabhasyantyām jvalanam viśanti,
yathā arṇavāt arṇaḥpūrāḥ ujjvālam vaḍavānalam iva (viśanti).
yathā arṇavāt arṇaḥpūrāḥ ujjvālam vaḍavānalam iva (viśanti).
37.
Oh! Streams of weapons enter the blazing fire within the expansive atmosphere, just as floods from the ocean enter the blazing submarine fire (vaḍavānala).
धूमायन्ति महाभ्राणि ज्वालाः शिखरिकोटिषु ।
सरसान्यपि शुष्यन्ति हृदयानीव रागिणाम् ॥ ३८ ॥
सरसान्यपि शुष्यन्ति हृदयानीव रागिणाम् ॥ ३८ ॥
dhūmāyanti mahābhrāṇi jvālāḥ śikharikoṭiṣu ,
sarasānyapi śuṣyanti hṛdayānīva rāgiṇām 38
sarasānyapi śuṣyanti hṛdayānīva rāgiṇām 38
38.
dhūmāyanti mahābhrāṇi jvālāḥ śikharikoṭiṣu
sarasāni api śuṣyanti hṛdayāni iva rāgiṇām
sarasāni api śuṣyanti hṛdayāni iva rāgiṇām
38.
mahābhrāṇi dhūmāyanti jvālāḥ śikharikoṭiṣu
api sarasāni śuṣyanti iva rāgiṇām hṛdayāni
api sarasāni śuṣyanti iva rāgiṇām hṛdayāni
38.
Huge clouds emit smoke, and flames are on the mountain peaks. Even moist things dry up, just like the hearts of passionate individuals (rāgiṇām).
आलानत्वरुषेवैता दन्तिभिर्वृक्षपङ्क्तयः ।
स्फुरत्कटकटारावं पात्यन्ते कृतचीत्कृतैः ॥ ३९ ॥
स्फुरत्कटकटारावं पात्यन्ते कृतचीत्कृतैः ॥ ३९ ॥
ālānatvaruṣevaitā dantibhirvṛkṣapaṅktayaḥ ,
sphuratkaṭakaṭārāvaṃ pātyante kṛtacītkṛtaiḥ 39
sphuratkaṭakaṭārāvaṃ pātyante kṛtacītkṛtaiḥ 39
39.
ālānativaruṣā iva etāḥ dantibhiḥ vṛkṣapaṅktayaḥ
sphuratkaṭakaṭārāvam pātyante kṛtacītkṛtaiḥ
sphuratkaṭakaṭārāvam pātyante kṛtacītkṛtaiḥ
39.
etāḥ vṛkṣapaṅktayaḥ kṛtacītkṛtaiḥ dantibhiḥ
ālānativaruṣā iva sphuratkaṭakaṭārāvam pātyante
ālānativaruṣā iva sphuratkaṭakaṭārāvam pātyante
39.
These rows of trees are being felled by trumpeting (kṛtacītkṛtaiḥ) elephants, creating a crackling sound (sphuratkaṭakaṭārāvam), as if with the rage (ruṣā) of having been bound to a post (ālānativatva).
मातापितृविनिर्मुक्ता बालकास्तिमिरावलीम् ।
मग्नन्तोऽङ्गेषुरथ्यासु कुड्यपातेन हा हताः ॥ ४१ ॥
मग्नन्तोऽङ्गेषुरथ्यासु कुड्यपातेन हा हताः ॥ ४१ ॥
mātāpitṛvinirmuktā bālakāstimirāvalīm ,
magnanto'ṅgeṣurathyāsu kuḍyapātena hā hatāḥ 41
magnanto'ṅgeṣurathyāsu kuḍyapātena hā hatāḥ 41
41.
mātāpitṛvinirmuktāḥ bālakāḥ timirāvalīm
magnantaḥ aṅgeṣu rathyāsu kuḍyapātena hā hatāḥ
magnantaḥ aṅgeṣu rathyāsu kuḍyapātena hā hatāḥ
41.
hā bālakāḥ mātāpitṛvinirmuktāḥ timirāvalīm
magnantaḥ rathyāsu aṅgeṣu kuḍyapātena hatāḥ
magnantaḥ rathyāsu aṅgeṣu kuḍyapātena hatāḥ
41.
Alas, children (bālakāḥ) abandoned by their parents (mātāpitṛvinirmuktāḥ), plunging into profound darkness (timirāvalīm), are killed (hatāḥ) in the streets (rathyāsu) by falling walls (kuḍyapātena), with the debris landing on their bodies (aṅgeṣu).
वातविद्रावितात्त्रस्यन्कीरण्यो रणमूर्धनि ।
पतदङ्गारकागारभारिणः कटुकूजितम् ॥ ४२ ॥
पतदङ्गारकागारभारिणः कटुकूजितम् ॥ ४२ ॥
vātavidrāvitāttrasyankīraṇyo raṇamūrdhani ,
patadaṅgārakāgārabhāriṇaḥ kaṭukūjitam 42
patadaṅgārakāgārabhāriṇaḥ kaṭukūjitam 42
42.
vātavidrāvitat trasyan kīraṇyaḥ raṇamūrdhani
patad-aṅgāraka-āgāra-bhāriṇaḥ kaṭukūjitam
patad-aṅgāraka-āgāra-bhāriṇaḥ kaṭukūjitam
42.
raṇamūrdhani vātavidrāvitat trasyan
patad-aṅgāraka-āgāra-bhāriṇaḥ kīraṇyaḥ kaṭukūjitam
patad-aṅgāraka-āgāra-bhāriṇaḥ kīraṇyaḥ kaṭukūjitam
42.
At the forefront of battle, a harsh cry arises from birds carrying falling embers as their homes. [Separately], someone trembles from being scattered by the wind.
पुष्टषुष्पफलस्कन्धा गतश्रीका गृहद्रुमाः ।
गता निर्दग्धसर्वस्वा गृहस्था इव दीनताम् ॥ ४३ ॥
गता निर्दग्धसर्वस्वा गृहस्था इव दीनताम् ॥ ४३ ॥
puṣṭaṣuṣpaphalaskandhā gataśrīkā gṛhadrumāḥ ,
gatā nirdagdhasarvasvā gṛhasthā iva dīnatām 43
gatā nirdagdhasarvasvā gṛhasthā iva dīnatām 43
43.
puṣṭapuṣpaphala-skandhāḥ gataśrīkāḥ gṛhadrumāḥ
gatāḥ nirdagdhasarvasvāḥ gṛhasthāḥ iva dīnatām
gatāḥ nirdagdhasarvasvāḥ gṛhasthāḥ iva dīnatām
43.
gṛhadrumāḥ puṣṭapuṣpaphala-skandhāḥ gataśrīkāḥ
gatāḥ dīnatām iva nirdagdhasarvasvāḥ gṛhasthāḥ
gatāḥ dīnatām iva nirdagdhasarvasvāḥ gṛhasthāḥ
43.
Household trees (gṛhadrumāḥ), whose trunks once bore abundant flowers and fruits (puṣṭapuṣpaphala skandhāḥ), have lost their beauty and prosperity (gataśrīkāḥ). They have fallen into a state of misery (dīnatām), just like householders (gṛhasthāḥ) whose entire wealth (sarvasva) has been burned (nirdagdhasarvasvāḥ).
गवाश्वमहिषेभोष्ट्रश्वशृगालेडकैरहो ।
घोरै रणमिवारब्धं मार्गरोधकमाकुलैः ॥ ४४ ॥
घोरै रणमिवारब्धं मार्गरोधकमाकुलैः ॥ ४४ ॥
gavāśvamahiṣebhoṣṭraśvaśṛgāleḍakairaho ,
ghorai raṇamivārabdhaṃ mārgarodhakamākulaiḥ 44
ghorai raṇamivārabdhaṃ mārgarodhakamākulaiḥ 44
44.
gavāśvamahiṣebhoṣṭraśvaśṛgāleḍakaiḥ aho ghoraiḥ
raṇam iva ārabdham mārgarodhakaiḥ ākulaiḥ
raṇam iva ārabdham mārgarodhakaiḥ ākulaiḥ
44.
aho ākulaiḥ ghoraiḥ mārgarodhakaiḥ
gavāśvamahiṣebhoṣṭraśvaśṛgāleḍakaiḥ raṇam iva ārabdham
gavāśvamahiṣebhoṣṭraśvaśṛgāleḍakaiḥ raṇam iva ārabdham
44.
Alas, it was as if a battle had begun, with dreadful, agitated animals - cows, horses, buffaloes, elephants, camels, dogs, jackals, and sheep - obstructing the path.
पटैः पटपटाशब्दजलजालालिमालितैः ।
आक्रन्दन्त्यः स्त्रियो यान्ति स्थलपद्माचिता इव ॥ ४५ ॥
आक्रन्दन्त्यः स्त्रियो यान्ति स्थलपद्माचिता इव ॥ ४५ ॥
paṭaiḥ paṭapaṭāśabdajalajālālimālitaiḥ ,
ākrandantyaḥ striyo yānti sthalapadmācitā iva 45
ākrandantyaḥ striyo yānti sthalapadmācitā iva 45
45.
paṭaiḥ paṭapaṭāśabdajalajālālīmālitaiḥ
ākrandantyaḥ striyaḥ yānti sthalapadmācitā iva
ākrandantyaḥ striyaḥ yānti sthalapadmācitā iva
45.
ākrandantyaḥ striyaḥ paṭapaṭāśabdajalajālālīmālitaiḥ
paṭaiḥ sthalapadmācitā iva yānti
paṭaiḥ sthalapadmācitā iva yānti
45.
Women, wailing, depart with their garments that are adorned with rows of shimmering nets and make a rustling sound, appearing as if covered with land-lotuses.
स्त्रीणां ज्वालालवाः पश्य लिहन्त्यलकवल्लरीः ।
कुर्वन्तोऽशोकपुष्पाभां करभा इव पन्नगीः ॥ ४६ ॥
कुर्वन्तोऽशोकपुष्पाभां करभा इव पन्नगीः ॥ ४६ ॥
strīṇāṃ jvālālavāḥ paśya lihantyalakavallarīḥ ,
kurvanto'śokapuṣpābhāṃ karabhā iva pannagīḥ 46
kurvanto'śokapuṣpābhāṃ karabhā iva pannagīḥ 46
46.
strīṇām jvālālavāḥ paśya lihanti alakavallarīḥ
kurvantaḥ aśokapuṣpābhām karabhā iva pannagīḥ
kurvantaḥ aśokapuṣpābhām karabhā iva pannagīḥ
46.
paśya strīṇām alakavallarīḥ jvālālavāḥ lihanti,
kurvantaḥ aśokapuṣpābhām,
karabhā iva pannagīḥ
kurvantaḥ aśokapuṣpābhām,
karabhā iva pannagīḥ
46.
Behold, sparks of flame lick the creeper-like locks of women's hair, making them appear like aśoka flowers, just as young camels [lick] female snakes.
हा हा हरिणशावाक्ष्याः पक्षलक्षणपक्ष्मसु ।
कुमार्गेष्विव विश्रान्तिमेति कार्शानवी शिखा ॥ ४७ ॥
कुमार्गेष्विव विश्रान्तिमेति कार्शानवी शिखा ॥ ४७ ॥
hā hā hariṇaśāvākṣyāḥ pakṣalakṣaṇapakṣmasu ,
kumārgeṣviva viśrāntimeti kārśānavī śikhā 47
kumārgeṣviva viśrāntimeti kārśānavī śikhā 47
47.
hā hā hariṇaśāvākṣyāḥ pakṣalakṣaṇapakṣmasu
kumārgeṣu iva viśrāntim eti kārśānavī śikhā
kumārgeṣu iva viśrāntim eti kārśānavī śikhā
47.
hā hā kārśānavī śikhā hariṇaśāvākṣyāḥ
pakṣalakṣaṇapakṣmasu kumārgeṣu iva viśrāntim eti
pakṣalakṣaṇapakṣmasu kumārgeṣu iva viśrāntim eti
47.
Oh, alas! The fiery flame finds rest, as if on wrong paths, among the prominent eyelashes of the fawn-eyed woman.
दह्यमानो विनिर्याति न कलत्रं विना नरः ।
अहो बत दुरुच्छेदाः प्राणिनां स्नेहवागुराः ॥ ४८ ॥
अहो बत दुरुच्छेदाः प्राणिनां स्नेहवागुराः ॥ ४८ ॥
dahyamāno viniryāti na kalatraṃ vinā naraḥ ,
aho bata durucchedāḥ prāṇināṃ snehavāgurāḥ 48
aho bata durucchedāḥ prāṇināṃ snehavāgurāḥ 48
48.
dahyamānaḥ viniryāti na kalatram vinā naraḥ
aho bata durucchedāḥ prāṇinām snehavāgurāḥ
aho bata durucchedāḥ prāṇinām snehavāgurāḥ
48.
dahyamānaḥ naraḥ kalatram vinā na viniryāti
aho bata prāṇinām snehavāgurāḥ durucchedāḥ
aho bata prāṇinām snehavāgurāḥ durucchedāḥ
48.
A person, even while being consumed by suffering, does not depart without his spouse. Oh, alas, how difficult it is for living beings to break free from the snares of affection!
करी रभसनिर्लूनज्वलदङ्गारपादपः ।
प्लुष्टपुष्करकः कोपान्मग्नः पुष्करदं सरः ॥ ४९ ॥
प्लुष्टपुष्करकः कोपान्मग्नः पुष्करदं सरः ॥ ४९ ॥
karī rabhasanirlūnajvaladaṅgārapādapaḥ ,
pluṣṭapuṣkarakaḥ kopānmagnaḥ puṣkaradaṃ saraḥ 49
pluṣṭapuṣkarakaḥ kopānmagnaḥ puṣkaradaṃ saraḥ 49
49.
karī rabhasanirlūnajvaladaṅgārapādapaḥ
pluṣṭapuṣkarakaḥ kopāt magnaḥ puṣkaradam saraḥ
pluṣṭapuṣkarakaḥ kopāt magnaḥ puṣkaradam saraḥ
49.
karī rabhasanirlūnajvaladaṅgārapādapaḥ
pluṣṭapuṣkarakaḥ kopāt puṣkaradam saraḥ magnaḥ
pluṣṭapuṣkarakaḥ kopāt puṣkaradam saraḥ magnaḥ
49.
An elephant, whose burning charcoal-like trees were violently torn down, and whose trunk was scorched, plunged into a lotus-bearing lake out of anger.
धूमोऽम्बुदपदं प्राप्य विलोलान्तस्तडिल्लतः ।
ज्वलदङ्गारनाराचनिकरं परिवर्षति ॥ ५० ॥
ज्वलदङ्गारनाराचनिकरं परिवर्षति ॥ ५० ॥
dhūmo'mbudapadaṃ prāpya vilolāntastaḍillataḥ ,
jvaladaṅgāranārācanikaraṃ parivarṣati 50
jvaladaṅgāranārācanikaraṃ parivarṣati 50
50.
dhūmaḥ ambudapadam prāpya vilolāntastaḍillataḥ
jvaladaṅgāranārācanikaram parivarṣati
jvaladaṅgāranārācanikaram parivarṣati
50.
dhūmaḥ ambudapadam prāpya vilolāntastaḍillataḥ
jvaladaṅgāranārācanikaram parivarṣati
jvaladaṅgāranārācanikaram parivarṣati
50.
Smoke, having reached the clouds' domain, and flickering with internal streaks of lightning, showers down a volley of burning, ember-like arrows.
देव धूमस्फुरद्वह्निकण आवर्तवृत्तिमान् ।
स्थित आपीडवात्तव्योम्नि रत्नपूर्ण इवार्णवः ॥ ५१ ॥
स्थित आपीडवात्तव्योम्नि रत्नपूर्ण इवार्णवः ॥ ५१ ॥
deva dhūmasphuradvahnikaṇa āvartavṛttimān ,
sthita āpīḍavāttavyomni ratnapūrṇa ivārṇavaḥ 51
sthita āpīḍavāttavyomni ratnapūrṇa ivārṇavaḥ 51
51.
deva dhūmasphuradvahnikaṇaḥ āvartavṛttimān
sthitaḥ āpīḍavāttavyomni ratnapūrṇaḥ iva arṇavaḥ
sthitaḥ āpīḍavāttavyomni ratnapūrṇaḥ iva arṇavaḥ
51.
deva dhūmasphuradvahnikaṇaḥ āvartavṛttimān
ratnapūrṇaḥ arṇavaḥ iva āpīḍavāttavyomni sthitaḥ
ratnapūrṇaḥ arṇavaḥ iva āpīḍavāttavyomni sthitaḥ
51.
O divine one, he stood in the sky, which was adorned as if with a diadem, like an ocean full of jewels, possessing a whirling nature of smoke and flashing fire-sparks.
गौरमम्बरमाभाति ज्वालाशिखरतेजसा ।
मृत्युनेवोत्सवे दत्तः कुङ्कुमाक्तकरण्डकः ॥ ५२ ॥
मृत्युनेवोत्सवे दत्तः कुङ्कुमाक्तकरण्डकः ॥ ५२ ॥
gauramambaramābhāti jvālāśikharatejasā ,
mṛtyunevotsave dattaḥ kuṅkumāktakaraṇḍakaḥ 52
mṛtyunevotsave dattaḥ kuṅkumāktakaraṇḍakaḥ 52
52.
gauram ambaram ābhāti jvālāśikharatejasā
mṛtyunā iva utsave dattaḥ kuṅkumāktakaraṇḍakaḥ
mṛtyunā iva utsave dattaḥ kuṅkumāktakaraṇḍakaḥ
52.
gauram ambaram jvālāśikharatejasā ābhāti,
mṛtyunā utsave dattaḥ kuṅkumāktakaraṇḍakaḥ iva
mṛtyunā utsave dattaḥ kuṅkumāktakaraṇḍakaḥ iva
52.
The bright sky shines with the brilliance of flaming peaks, resembling a casket smeared with saffron, offered by death at a festival.
अहो नु विषमं चेदं वर्तते वृत्तवर्जितम् ।
ध्रियन्ते राजनार्योऽपि वैरिवीरैरुदायुधैः ॥ ५३ ॥
ध्रियन्ते राजनार्योऽपि वैरिवीरैरुदायुधैः ॥ ५३ ॥
aho nu viṣamaṃ cedaṃ vartate vṛttavarjitam ,
dhriyante rājanāryo'pi vairivīrairudāyudhaiḥ 53
dhriyante rājanāryo'pi vairivīrairudāyudhaiḥ 53
53.
aho nu viṣamam ca idam vartate vṛttavarjitam
dhriyante rājanāryaḥ api vairivīraiḥ udāyudhaiḥ
dhriyante rājanāryaḥ api vairivīraiḥ udāyudhaiḥ
53.
aho nu,
idam viṣamam vṛttavarjitam ca vartate.
rājanāryaḥ api udāyudhaiḥ vairivīraiḥ dhriyante
idam viṣamam vṛttavarjitam ca vartate.
rājanāryaḥ api udāyudhaiḥ vairivīraiḥ dhriyante
53.
Oh, how dreadful is this situation, utterly devoid of proper conduct! Even royal women are being seized by enemy warriors wielding upraised weapons.
लोलस्रग्दामकुसुमैर्मार्गप्राकारकारकैः ।
अर्धनिर्दग्धकबरीकीर्णवक्षस्थलस्तनाः ॥ ५४ ॥
अर्धनिर्दग्धकबरीकीर्णवक्षस्थलस्तनाः ॥ ५४ ॥
lolasragdāmakusumairmārgaprākārakārakaiḥ ,
ardhanirdagdhakabarīkīrṇavakṣasthalastanāḥ 54
ardhanirdagdhakabarīkīrṇavakṣasthalastanāḥ 54
54.
lolasragdāmakusumaiḥ mārgaprākārakārakaiḥ
ardhanirdagdakabarīkīrṇavakṣasthalastanāḥ
ardhanirdagdakabarīkīrṇavakṣasthalastanāḥ
54.
lolasragdāmakusumaiḥ
ardhanirdagdakabarīkīrṇavakṣasthalastanāḥ mārgaprākārakārakaiḥ
ardhanirdagdakabarīkīrṇavakṣasthalastanāḥ mārgaprākārakārakaiḥ
54.
With flowers from their swaying garlands and their half-burnt braids scattered over their chests and breasts, these royal women are seized by those who establish barricades on the paths.
आलोलाम्बरसंलक्ष्यनितम्बजघनस्थलाः ।
पतन्माणिक्यवलयवलितावनिमण्डलाः ॥ ५५ ॥
पतन्माणिक्यवलयवलितावनिमण्डलाः ॥ ५५ ॥
ālolāmbarasaṃlakṣyanitambajaghanasthalāḥ ,
patanmāṇikyavalayavalitāvanimaṇḍalāḥ 55
patanmāṇikyavalayavalitāvanimaṇḍalāḥ 55
55.
ālolāmbarasaṃlakṣyanitambajaghanasthalāḥ
patanmāṇikyavalayavalitāvanimaṇḍalāḥ
patanmāṇikyavalayavalitāvanimaṇḍalāḥ
55.
ālolāmbarasaṃlakṣyanitambajaghanasthalāḥ
patanmāṇikyavalayavalitāvanimaṇḍalāḥ
patanmāṇikyavalayavalitāvanimaṇḍalāḥ
55.
Whose hip and buttock regions were discernible through their swaying garments, and whose falling ruby bracelets covered the ground.
छिन्नहारलताजालविकीर्णामलमौक्तिकाः ।
दृष्टादृष्टस्तनश्रेणीपार्श्वोद्यत्कनकप्रभाः ॥ ५६ ॥
दृष्टादृष्टस्तनश्रेणीपार्श्वोद्यत्कनकप्रभाः ॥ ५६ ॥
chinnahāralatājālavikīrṇāmalamauktikāḥ ,
dṛṣṭādṛṣṭastanaśreṇīpārśvodyatkanakaprabhāḥ 56
dṛṣṭādṛṣṭastanaśreṇīpārśvodyatkanakaprabhāḥ 56
56.
chinnahāralatājālavikīrṇāmalamauktikāḥ
dṛṣṭādṛṣṭastanśreṇīpārśvodyatkanakaprabhāḥ
dṛṣṭādṛṣṭastanśreṇīpārśvodyatkanakaprabhāḥ
56.
chinnahāralatājālavikīrṇāmalamauktikāḥ
dṛṣṭādṛṣṭastanśreṇīpārśvodyatkanakaprabhāḥ
dṛṣṭādṛṣṭastanśreṇīpārśvodyatkanakaprabhāḥ
56.
Whose networks of broken necklace-strings had scattered pure pearls, and whose sides, with rows of breasts alternately visible and invisible, shone with an emerging golden luster.
कुररीकर्कशाक्रन्दमन्दीकृतरणारवाः ।
धारावाहास्रुतारावभिन्नपार्श्वविचेतनाः ॥ ५७ ॥
धारावाहास्रुतारावभिन्नपार्श्वविचेतनाः ॥ ५७ ॥
kurarīkarkaśākrandamandīkṛtaraṇāravāḥ ,
dhārāvāhāsrutārāvabhinnapārśvavicetanāḥ 57
dhārāvāhāsrutārāvabhinnapārśvavicetanāḥ 57
57.
kurarīkarkaśākrandamandīkṛtaraṇāravāḥ
dhārāvāhāsrutārāvabhinnapārśvavicetanāḥ
dhārāvāhāsrutārāvabhinnapārśvavicetanāḥ
57.
kurarīkarkaśākrandamandīkṛtaraṇāravāḥ
dhārāvāhāsrutārāvabhinnapārśvavicetanāḥ
dhārāvāhāsrutārāvabhinnapārśvavicetanāḥ
57.
Whose battle-cries were rendered faint by the harsh wails of ospreys, and whose sides were pierced and they made unconscious by the roaring sound of gushing streams (of blood).
रक्तकर्दमवाष्पाम्बुक्लिन्नग्रन्धितवाससः ।
भुजमूलार्पितभुजैर्नीयमाना बलान्नृभिः ॥ ५८ ॥
भुजमूलार्पितभुजैर्नीयमाना बलान्नृभिः ॥ ५८ ॥
raktakardamavāṣpāmbuklinnagrandhitavāsasaḥ ,
bhujamūlārpitabhujairnīyamānā balānnṛbhiḥ 58
bhujamūlārpitabhujairnīyamānā balānnṛbhiḥ 58
58.
raktakardamavāṣpāmbuklinnagrandhitavāsasaḥ
bhujamūlārpitabhujaiḥ nīyamānāḥ balāt nṛbhiḥ
bhujamūlārpitabhujaiḥ nīyamānāḥ balāt nṛbhiḥ
58.
raktakardamavāṣpāmbuklinnagrandhitavāsasaḥ
nīyamānāḥ balāt bhujamūlārpitabhujaiḥ nṛbhiḥ
nīyamānāḥ balāt bhujamūlārpitabhujaiḥ nṛbhiḥ
58.
Whose garments were wet and knotted with blood-soaked mud and tear-water, and who were being forcibly led away by men whose arms were placed at their (the women's) shoulders.
क इवास्मिन्परित्राता स्यादित्यादीनवीक्षितैः ।
उत्पलालीव वर्षद्भिः परिरोदितसैनिकाः ॥ ५९ ॥
उत्पलालीव वर्षद्भिः परिरोदितसैनिकाः ॥ ५९ ॥
ka ivāsminparitrātā syādityādīnavīkṣitaiḥ ,
utpalālīva varṣadbhiḥ pariroditasainikāḥ 59
utpalālīva varṣadbhiḥ pariroditasainikāḥ 59
59.
ka iva asmin paritrātā syāt iti ādīn īkṣitaiḥ
utpalālī iva varṣadbhiḥ pariroditasainikāḥ
utpalālī iva varṣadbhiḥ pariroditasainikāḥ
59.
pariroditasainikāḥ asmin kaḥ paritrātā syāt
iti ādīn īkṣitaiḥ utpalālī iva varṣadbhiḥ
iti ādīn īkṣitaiḥ utpalālī iva varṣadbhiḥ
59.
The surrounding soldiers, weeping, cast glances expressing, 'Who indeed will be our protector in this situation?' and other such sentiments, their tears falling like a shower of blue lotuses.
मृणालकोमलाच्छोरुमूलजालैः सुनिर्मलैः ।
स्वच्छाम्बरतलालक्ष्यैराकाशनलिनीनिभाः ॥ ६० ॥
स्वच्छाम्बरतलालक्ष्यैराकाशनलिनीनिभाः ॥ ६० ॥
mṛṇālakomalācchorumūlajālaiḥ sunirmalaiḥ ,
svacchāmbaratalālakṣyairākāśanalinīnibhāḥ 60
svacchāmbaratalālakṣyairākāśanalinīnibhāḥ 60
60.
mṛṇālakomalācchorumūlajālais sunirmalaiḥ
svacchāmbaratalālakṣyair ākāśanalinīnibhāḥ
svacchāmbaratalālakṣyair ākāśanalinīnibhāḥ
60.
mṛṇālakomalācchorumūlajālais sunirmalaiḥ
svacchāmbaratalālakṣyair ākāśanalinīnibhāḥ
svacchāmbaratalālakṣyair ākāśanalinīnibhāḥ
60.
They resembled celestial lotuses, with networks of thigh-roots (thigh-bases) that were soft, fair, and delicate like lotus stalks, exceedingly pure, and visible through the clear fabric of their lower garments.
आलोलमाल्यवसनाभरणाङ्गरागा बाष्पाकुलाततचलालकवल्लरीकाः ।
आनन्दमन्दरनिरन्तरमथ्यमानात्कामार्णवात्समुदिता इव राजलक्ष्म्यः ॥ ६१ ॥
आनन्दमन्दरनिरन्तरमथ्यमानात्कामार्णवात्समुदिता इव राजलक्ष्म्यः ॥ ६१ ॥
ālolamālyavasanābharaṇāṅgarāgā bāṣpākulātatacalālakavallarīkāḥ ,
ānandamandaranirantaramathyamānātkāmārṇavātsamuditā iva rājalakṣmyaḥ 61
ānandamandaranirantaramathyamānātkāmārṇavātsamuditā iva rājalakṣmyaḥ 61
61.
ālolamālyavasanābharaṇāṅgarāgāḥ
bāṣpākulātatacalālakavallarīkāḥ
ānandamandaranirantaramathyamānāt
kāmārṇavāt samuditāḥ iva rājalakṣmyaḥ
bāṣpākulātatacalālakavallarīkāḥ
ānandamandaranirantaramathyamānāt
kāmārṇavāt samuditāḥ iva rājalakṣmyaḥ
61.
ālolamālyavasanābharaṇāṅgarāgāḥ
bāṣpākulātatacalālakavallarīkāḥ
ānandamandaranirantaramathyamānāt
kāmārṇavāt samuditāḥ iva rājalakṣmyaḥ
bāṣpākulātatacalālakavallarīkāḥ
ānandamandaranirantaramathyamānāt
kāmārṇavāt samuditāḥ iva rājalakṣmyaḥ
61.
With swaying garlands, disheveled garments, disordered ornaments, and body-anointments, and with widespread, trembling tendrils of hair agitated by tears, they were like royal goddesses of fortune (rājalakṣmī) who had arisen from the ocean of desire (kāmārṇava) that was being incessantly churned by the Mandara mountain of delight (ānanda).
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43 (current chapter)
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216