योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-7, chapter-205
श्रीराम उवाच ।
एवं यथैतद्भगवन्स्वप्ने दृश्यं परं नभः ।
तथैव जाग्रतीत्यत्र न चेत्संदेहजालिका ॥ १ ॥
एवं यथैतद्भगवन्स्वप्ने दृश्यं परं नभः ।
तथैव जाग्रतीत्यत्र न चेत्संदेहजालिका ॥ १ ॥
śrīrāma uvāca ,
evaṃ yathaitadbhagavansvapne dṛśyaṃ paraṃ nabhaḥ ,
tathaiva jāgratītyatra na cetsaṃdehajālikā 1
evaṃ yathaitadbhagavansvapne dṛśyaṃ paraṃ nabhaḥ ,
tathaiva jāgratītyatra na cetsaṃdehajālikā 1
1.
śrīrāmaḥ uvāca evam yathā etat bhagavan svapne dṛśyam param
nabhaḥ tathā eva jāgrati iti atra na cet sandehajālikā
nabhaḥ tathā eva jāgrati iti atra na cet sandehajālikā
1.
śrīrāmaḥ uvāca.
bhagavan,
svapne etat dṛśyam param nabhaḥ yathā (asti),
tathā eva jāgrati (asti).
cet atra sandehajālikā na (asti).
bhagavan,
svapne etat dṛśyam param nabhaḥ yathā (asti),
tathā eva jāgrati (asti).
cet atra sandehajālikā na (asti).
1. Śrī Rāma said: "O Lord, just as this seen world in a dream is ultimately mere space, so too is it in the waking state, if there is no web of doubt (sandeha-jālikā) regarding this."
1. שְׁרִי רָאמָה אמר: אדוני, אם מה שנראה בחלום הוא רק מרחב מופשט, וכך הדבר גם במצב הערות — אזי אין פה ספק כלל!
इदं मे भगवन्ब्रूहि महाप्रश्नमनुत्तमम् ।
कथं भवत्यदेहा चिज्जाग्रत्स्वप्न स्वदेहवत् ॥ २ ॥
कथं भवत्यदेहा चिज्जाग्रत्स्वप्न स्वदेहवत् ॥ २ ॥
idaṃ me bhagavanbrūhi mahāpraśnamanuttamam ,
kathaṃ bhavatyadehā cijjāgratsvapna svadehavat 2
kathaṃ bhavatyadehā cijjāgratsvapna svadehavat 2
2.
idam me bhagavan brūhi mahāpraśnam anuttamam
katham bhavati adehā cit jāgratsvapne svadehavat
katham bhavati adehā cit jāgratsvapne svadehavat
2.
bhagavan,
me idam anuttamam mahāpraśnam brūhi: adehā cit katham jāgratsvapne svadehavat bhavati?
me idam anuttamam mahāpraśnam brūhi: adehā cit katham jāgratsvapne svadehavat bhavati?
2. O Lord, please explain to me this supreme and great question: How does bodiless consciousness (cit) manifest as if it has its own body in both the waking and dream states?
2. ספר לי, אדוני, את התשובה לשאלה גדולה ונשגבה זו: כיצד התודעה, שאין לה גוף, מופיעה במצב הערות ובחלום כאילו יש לה גוף משלה?
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
दृश्यं जाग्रत्यथ स्वप्ने खाधारं खात्मकं खजम् ।
खं च नान्यत्परं जातु संदेहोऽस्त्युपपत्तितः ॥ ३ ॥
दृश्यं जाग्रत्यथ स्वप्ने खाधारं खात्मकं खजम् ।
खं च नान्यत्परं जातु संदेहोऽस्त्युपपत्तितः ॥ ३ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
dṛśyaṃ jāgratyatha svapne khādhāraṃ khātmakaṃ khajam ,
khaṃ ca nānyatparaṃ jātu saṃdeho'styupapattitaḥ 3
dṛśyaṃ jāgratyatha svapne khādhāraṃ khātmakaṃ khajam ,
khaṃ ca nānyatparaṃ jātu saṃdeho'styupapattitaḥ 3
3.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca dṛśyam jāgrati
atha svapne khādhāram khātmakam
khajam kham ca na anyat param
jātu sandehaḥ asti upapattitaḥ
atha svapne khādhāram khātmakam
khajam kham ca na anyat param
jātu sandehaḥ asti upapattitaḥ
3.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca jāgrati atha
svapne dṛśyam khādhāram khātmakam
khajam kham ca na anyat param
jātu upapattitaḥ sandehaḥ asti
svapne dṛśyam khādhāram khātmakam
khajam kham ca na anyat param
jātu upapattitaḥ sandehaḥ asti
3. Śrī Vasiṣṭha said: The perceived world, whether in the waking state or in a dream, has space as its foundation, is spatial in its essence, and originates from space. Indeed, it is nothing but space itself, never anything superior to it. Doubt arises from this logical reasoning.
3. שְׁרִי וַסִישְׁטְהָה אמר: העולם הנראה, בערות כמו גם בחלום, משענתו היא המרחב, מהותו היא המרחב, והוא נולד מן המרחב. אין הוא אלא המרחב עצמו ולא דבר אחר כלל, ועל פי התבונה אין מקום לספק בזה.
समस्तकारणाकारप्रत्यस्तमयरूपिणि ।
सर्गादावेव भूतानि संभवन्ति न कानिचित् ॥ ४ ॥
सर्गादावेव भूतानि संभवन्ति न कानिचित् ॥ ४ ॥
samastakāraṇākārapratyastamayarūpiṇi ,
sargādāveva bhūtāni saṃbhavanti na kānicit 4
sargādāveva bhūtāni saṃbhavanti na kānicit 4
4.
samastakāraṇākārapratyastamayarūpiṇi sarga
ādau eva bhūtāni saṃbhavanti na kānicit
ādau eva bhūtāni saṃbhavanti na kānicit
4.
samastakāraṇākārapratyastamayarūpiṇi sarga
ādau eva kānicit bhūtāni na saṃbhavanti
ādau eva kānicit bhūtāni na saṃbhavanti
4. At the very beginning of creation, in that ultimate reality whose form is the cessation of all forms of causes, no beings whatsoever come into existence.
4. כאשר בראשית הבריאה שוררת מהות שבה נעלמו כל הסיבות והצורות, שום יסודות חומריים אינם נוצרים כלל.
पृथ्व्यादिनियतस्तेन देहोऽयं नास्ति किंचन ।
भूतान्येव किलैतानि देहस्तानि न सन्त्यलम् ॥ ५ ॥
भूतान्येव किलैतानि देहस्तानि न सन्त्यलम् ॥ ५ ॥
pṛthvyādiniyatastena deho'yaṃ nāsti kiṃcana ,
bhūtānyeva kilaitāni dehastāni na santyalam 5
bhūtānyeva kilaitāni dehastāni na santyalam 5
5.
pṛthvyādiniyataḥ tena dehaḥ ayam na asti kiṃcana
bhūtāni eva kila etāni dehaḥ tāni na santi alam
bhūtāni eva kila etāni dehaḥ tāni na santi alam
5.
tena pṛthvyādiniyataḥ ayam dehaḥ kiṃcana na asti
etāni bhūtāni eva kila dehaḥ tāni alam na santi
etāni bhūtāni eva kila dehaḥ tāni alam na santi
5. Therefore, this body, being conditioned by earth and other elements, is not anything (substantial). Indeed, these (constituents) are merely the elements, yet the body is not simply those (elements) entirely.
5. לפיכך, גוף זה המורכב כביכול מאדמה ושאר יסודות אינו קיים כלל. הרי גוף זה אינו אלא היסודות הללו, והיסודות עצמם אינם קיימים כלל!
तेन स्वप्नवदाभासमिदं पश्यति चिन्नभः ।
स्वरूपमात्रकचनमाकारवदिवाकुलम् ॥ ६ ॥
स्वरूपमात्रकचनमाकारवदिवाकुलम् ॥ ६ ॥
tena svapnavadābhāsamidaṃ paśyati cinnabhaḥ ,
svarūpamātrakacanamākāravadivākulam 6
svarūpamātrakacanamākāravadivākulam 6
6.
tena svapnavat ābhāsam idam paśyati cinnabhaḥ
svarūpamātrakacanam ākāravat iva ākulam
svarūpamātrakacanam ākāravat iva ākulam
6.
tena cinnabhaḥ idam ābhāsam svapnavat paśyati
svarūpamātrakacanam ākāravat iva ākulam
svarūpamātrakacanam ākāravat iva ākulam
6. Therefore, the consciousness-space perceives this as an appearance, similar to a dream. This is merely a manifestation of its own essential nature, which, though appearing with forms, is (in fact) agitated or confused.
6. משום כך, מרחב התודעה רואה את ההשתקפות הזו כחלום — זוהי רק הקרנה של מהותו הטהורה, הנראית בטעות כבעלת צורות ומלאת סערה.
भानमाभानमात्रत्वमिदं यत्तच्चिदात्मना ।
नभसा स्वप्नशब्देन कथ्यते जगदाकृतिः ॥ ७ ॥
नभसा स्वप्नशब्देन कथ्यते जगदाकृतिः ॥ ७ ॥
bhānamābhānamātratvamidaṃ yattaccidātmanā ,
nabhasā svapnaśabdena kathyate jagadākṛtiḥ 7
nabhasā svapnaśabdena kathyate jagadākṛtiḥ 7
7.
bhānam ābhānamātratvam idam yat tat cidātmanā
nabhasā svapnaśabdena kathyate jagadākṛtiḥ
nabhasā svapnaśabdena kathyate jagadākṛtiḥ
7.
idam bhānam ābhānamātratvam yat tat cidātmanā
nabhasā svapnaśabdena jagadākṛtiḥ kathyate
nabhasā svapnaśabdena jagadākṛtiḥ kathyate
7. This manifestation, which is merely an appearance, is described by the conscious self (ātman) as the 'form of the world' (jagadākṛtiḥ), by the ether (nabhasā), or by the term 'dream' (svapnaśabdena).
7. צורת העולם הזו, המופיעה אך אינה אלא הבלחה בלבד, מכונה בשם חלום על ידי התודעה שהיא המרחב.
यदेतद्वेदनं नाम चिद्व्योम्नो व्योमनिर्मलम् ।
एतदन्तश्चितो रूपं स्वप्नो जगदिति स्थितम् ॥ ८ ॥
एतदन्तश्चितो रूपं स्वप्नो जगदिति स्थितम् ॥ ८ ॥
yadetadvedanaṃ nāma cidvyomno vyomanirmalam ,
etadantaścito rūpaṃ svapno jagaditi sthitam 8
etadantaścito rūpaṃ svapno jagaditi sthitam 8
8.
yat etat vedanam nāma cidvyomnaḥ vyomanirmalam
etat antaḥ citaḥ rūpam svapnaḥ jagat iti sthitam
etat antaḥ citaḥ rūpam svapnaḥ jagat iti sthitam
8.
yat etat vedanam nāma cidvyomnaḥ vyomanirmalam
etat antaḥ citaḥ rūpam svapnaḥ jagat iti sthitam
etat antaḥ citaḥ rūpam svapnaḥ jagat iti sthitam
8. That which is called 'cognition' (vedanam), being the consciousness-ether (cidvyomnaḥ) pure as space, is, within this (cognition), the form of consciousness (cit), and this is established as 'dream' and 'world'.
8. התפיסה הזו של מרחב התודעה, הזכה כחלל, אינה אלא מצב פנימי של התודעה, הקרוי חלום או עולם.
एतस्मिन्नेव तेनाथ स्वभावकचने तते ।
चिद्रूपेण कृताः संज्ञाः पृथक्पृथ्व्यादिका इमाः ॥ ९ ॥
चिद्रूपेण कृताः संज्ञाः पृथक्पृथ्व्यादिका इमाः ॥ ९ ॥
etasminneva tenātha svabhāvakacane tate ,
cidrūpeṇa kṛtāḥ saṃjñāḥ pṛthakpṛthvyādikā imāḥ 9
cidrūpeṇa kṛtāḥ saṃjñāḥ pṛthakpṛthvyādikā imāḥ 9
9.
etasmin eva tena atha svabhāvakacane tate
cidrūpeṇa kṛtāḥ saṃjñāḥ pṛthak pṛthivyādikāḥ imāḥ
cidrūpeṇa kṛtāḥ saṃjñāḥ pṛthak pṛthivyādikāḥ imāḥ
9.
atha etasmin eva tena cidrūpeṇa tate svabhāvakacane
imāḥ pṛthak pṛthivyādikāḥ saṃjñāḥ kṛtāḥ
imāḥ pṛthak pṛthivyādikāḥ saṃjñāḥ kṛtāḥ
9. Then, in this very (consciousness), when its intrinsic nature (svabhāva) is expanded, these separate designations, such as 'earth' and so forth, are created by the form of consciousness (cit).
9. מתוך הקרנת הטבע הפנימי הנרחב הזה, המציאות בעלת מהות התודעה היא שיצרה את השמות וההגדרות הנפרדות כגון אדמה וכיוצא בזה.
चिद्भानमेव तत्स्वप्नजगच्छब्दैः प्रकथ्यते ।
भानं चास्याः स्वभावः खं तत्कदाचिन्न शाम्यति ॥ १० ॥
भानं चास्याः स्वभावः खं तत्कदाचिन्न शाम्यति ॥ १० ॥
cidbhānameva tatsvapnajagacchabdaiḥ prakathyate ,
bhānaṃ cāsyāḥ svabhāvaḥ khaṃ tatkadācinna śāmyati 10
bhānaṃ cāsyāḥ svabhāvaḥ khaṃ tatkadācinna śāmyati 10
10.
citbhānam eva tat svapnajagacchabdaiḥ prakathyate
bhānam ca asyāḥ svabhāvaḥ kham tat kadācit na śāmyati
bhānam ca asyāḥ svabhāvaḥ kham tat kadācit na śāmyati
10.
tat citbhānam eva svapnajagacchabdaiḥ prakathyate ca
asyāḥ bhānam svabhāvaḥ kham tat kadācit na śāmyati
asyāḥ bhānam svabhāvaḥ kham tat kadācit na śāmyati
10. This very manifestation of consciousness (cit) is described by the terms 'dream' and 'world'. And this manifestation (bhānam) is its intrinsic nature (svabhāva), like space (kham), and that (nature) never ceases.
10. הופעת התודעה כשלעצמה היא המכונה במילים "חלום" ו"עולם". הופעה זו היא טבעה המוחלט, בדומה לחלל, והיא אינה דועכת לעולם.
बह्वयः सर्गदृशो भिन्ना ब्रह्मेव ब्रह्मखे च ताः ।
शून्यतानभसी वातस्तिष्ठन्ति च विशन्ति च ॥ ११ ॥
शून्यतानभसी वातस्तिष्ठन्ति च विशन्ति च ॥ ११ ॥
bahvayaḥ sargadṛśo bhinnā brahmeva brahmakhe ca tāḥ ,
śūnyatānabhasī vātastiṣṭhanti ca viśanti ca 11
śūnyatānabhasī vātastiṣṭhanti ca viśanti ca 11
11.
bahvayaḥ sargadṛśaḥ bhinnāḥ brahma iva brahmakhe ca
tāḥ | śūnyatānabhasī vātaḥ tiṣṭhanti ca viśanti ca
tāḥ | śūnyatānabhasī vātaḥ tiṣṭhanti ca viśanti ca
11.
tāḥ bahvayaḥ bhinnāḥ sargadṛśaḥ ca brahmakhe brahma iva
(vartante) śūnyatānabhasī vātaḥ (iva) tiṣṭhanti ca viśanti ca
(vartante) śūnyatānabhasī vātaḥ (iva) tiṣṭhanti ca viśanti ca
11. Many diverse perspectives on creation emerge. These views are like Brahman itself within the infinite space of Brahman. Just like the wind in an empty sky, they both arise and dissolve.
11. תפיסות בריאה רבות ושונות קיימות בתוך חלל המציאות היקומית (בְּרַהְמַן), והן אינן אלא הַבְּרַהְמַן עצמו. כמו הריקנות בשמים או הרוח, הן עומדות, מתפוגגות ונכנסות.
श्रीराम उवाच ।
सर्गाणां कोटयः प्रोक्ता भगवन्भवता किल ।
काश्चिद्ब्रह्माण्डकोशस्थाः काश्चिदण्डविवर्जिताः ॥ १२ ॥
सर्गाणां कोटयः प्रोक्ता भगवन्भवता किल ।
काश्चिद्ब्रह्माण्डकोशस्थाः काश्चिदण्डविवर्जिताः ॥ १२ ॥
śrīrāma uvāca ,
sargāṇāṃ koṭayaḥ proktā bhagavanbhavatā kila ,
kāścidbrahmāṇḍakośasthāḥ kāścidaṇḍavivarjitāḥ 12
sargāṇāṃ koṭayaḥ proktā bhagavanbhavatā kila ,
kāścidbrahmāṇḍakośasthāḥ kāścidaṇḍavivarjitāḥ 12
12.
śrīrāmaḥ uvāca | sargāṇāṃ koṭayaḥ proktāḥ bhagavan bhavatā
kila | kāḥ cit brahmāṇḍakośasthāḥ kāḥ cit aṇḍavivarjitāḥ
kila | kāḥ cit brahmāṇḍakośasthāḥ kāḥ cit aṇḍavivarjitāḥ
12.
bhagavan bhavatā sargāṇāṃ koṭayaḥ proktāḥ kila kāḥ cit
brahmāṇḍakośasthāḥ (santīti) kāḥ cit aṇḍavivarjitāḥ (ca santīti)
brahmāṇḍakośasthāḥ (santīti) kāḥ cit aṇḍavivarjitāḥ (ca santīti)
12. Śrī Rāma said: "O Lord (Bhagavan), indeed, you have spoken of millions (koṭi) of creations (sarga). Some of these reside within the shell of a cosmic egg (brahmāṇḍa), while others exist without any cosmic egg."
12. רָאמָה המבורך אמר: מכובדי, אכן דיברת על עשרות מיליוני בריאות. מקצתן שוכנות בתוך מעטה ביצת היקום, ומקצתן חסרות כל מעטה.
काश्चिन्महीकोशगताः काश्चिदाकाशसंस्थिताः ।
तेजःकोशगताः काश्चित्काश्चित्पवनकोशगाः ॥ १३ ॥
तेजःकोशगताः काश्चित्काश्चित्पवनकोशगाः ॥ १३ ॥
kāścinmahīkośagatāḥ kāścidākāśasaṃsthitāḥ ,
tejaḥkośagatāḥ kāścitkāścitpavanakośagāḥ 13
tejaḥkośagatāḥ kāścitkāścitpavanakośagāḥ 13
13.
kāḥ cit mahīkośagatāḥ kāḥ cit ākāśasaṃsthitāḥ
| tejaḥkośagatāḥ kāḥ cit kāḥ cit pavanakośagāḥ
| tejaḥkośagatāḥ kāḥ cit kāḥ cit pavanakośagāḥ
13.
kāḥ cit mahīkośagatāḥ (santīti)
kāḥ cit ākāśasaṃsthitāḥ (santīti)
kāḥ cit tejaḥkośagatāḥ (santīti)
kāḥ cit pavanakośagāḥ (santīti)
kāḥ cit ākāśasaṃsthitāḥ (santīti)
kāḥ cit tejaḥkośagatāḥ (santīti)
kāḥ cit pavanakośagāḥ (santīti)
13. Some (creations) are contained within the shell of the earth, some are situated in space (ākāśa), some are found within the sheath of light, and some move within the sheath of wind.
13. מקצתן שוררות בתוך מעטה האדמה, מקצתן בתוך החלל, מקצתן בתוך מעטה האור, ומקצתן בתוך מעטה הרוח.
काश्चिद्व्योमस्थभूपीठा ऊर्ध्वाधस्थविनिश्चयाः ।
बुध्नाकाशादूर्ध्वखुरा लम्बमानवनाचलाः ॥ १४ ॥
बुध्नाकाशादूर्ध्वखुरा लम्बमानवनाचलाः ॥ १४ ॥
kāścidvyomasthabhūpīṭhā ūrdhvādhasthaviniścayāḥ ,
budhnākāśādūrdhvakhurā lambamānavanācalāḥ 14
budhnākāśādūrdhvakhurā lambamānavanācalāḥ 14
14.
kāḥ cit vyomasthabhūpīṭhāḥ ūrdhvādhasthaviniścayāḥ
| budhnākāśāt ūrdhvakhurāḥ lambamānavanācalāḥ
| budhnākāśāt ūrdhvakhurāḥ lambamānavanācalāḥ
14.
kāḥ cit vyomasthabhūpīṭhāḥ
ūrdhvādhasthaviniścayāḥ (santīti)
budhnākāśāt ūrdhvakhurāḥ (ca santīti)
lambamānavanācalāḥ (ca santīti)
ūrdhvādhasthaviniścayāḥ (santīti)
budhnākāśāt ūrdhvakhurāḥ (ca santīti)
lambamānavanācalāḥ (ca santīti)
14. Some (creations) have terrestrial platforms located in space (vyoman), with their upward and downward orientations firmly established. Others have their bases from a base-space, appearing like upward-pointing hooves, and possess hanging forests and mountains.
14. מקצתן מציבות את מישור האדמה בלב החלל, בעלות אוריינטציה מוגדרת של מעלה ומטה; במקצתן השורשים מופנים כלפי מעלה אל החלל, ויערות והרים תלויים בהן כלפי מטה.
काश्चिद्वातात्मभूतौघाः काश्चिन्नित्यं तमोधराः ।
व्योमसंस्थानकाः काश्चित्काश्चित्क्रिमिकुलाकुलाः ॥ १५ ॥
व्योमसंस्थानकाः काश्चित्काश्चित्क्रिमिकुलाकुलाः ॥ १५ ॥
kāścidvātātmabhūtaughāḥ kāścinnityaṃ tamodharāḥ ,
vyomasaṃsthānakāḥ kāścitkāścitkrimikulākulāḥ 15
vyomasaṃsthānakāḥ kāścitkāścitkrimikulākulāḥ 15
15.
kāścit vātātmabhūtaughāḥ kāścit nityam tamodharāḥ
vyomasaṃsthānakāḥ kāścit kāścit kṛmikulākulāḥ
vyomasaṃsthānakāḥ kāścit kāścit kṛmikulākulāḥ
15.
kāścit vātātmabhūtaughāḥ kāścit nityam tamodharāḥ
kāścit vyomasaṃsthānakāḥ kāścit kṛmikulākulāḥ
kāścit vyomasaṃsthānakāḥ kāścit kṛmikulākulāḥ
15. Some are like masses of wind-beings, others are perpetually dark (tamas), some are situated in space, and still others are teeming with swarms of worms.
15. במקצתן היצורים עשויים מרוח, מקצתן שקועות בחשכה נצחית, מקצתן בצורת חלל ריק, ומקצתן שורצות נחילי רמשים.
काश्चिदाकाशकोशस्थाः काश्चिच्चोपलकोशगाः ।
काश्चित्सकुण्डकोशस्थाः काश्चित्खे खगवत्स्थिताः ॥ १६ ॥
काश्चित्सकुण्डकोशस्थाः काश्चित्खे खगवत्स्थिताः ॥ १६ ॥
kāścidākāśakośasthāḥ kāściccopalakośagāḥ ,
kāścitsakuṇḍakośasthāḥ kāścitkhe khagavatsthitāḥ 16
kāścitsakuṇḍakośasthāḥ kāścitkhe khagavatsthitāḥ 16
16.
kāścit ākāśakośasthāḥ kāścit ca upalakośagāḥ kāścit
sakuṇḍakośasthāḥ kāścit khe khagavat sthitāḥ
sakuṇḍakośasthāḥ kāścit khe khagavat sthitāḥ
16.
kāścit ākāśakośasthāḥ kāścit ca upalakośagāḥ kāścit
sakuṇḍakośasthāḥ kāścit khe khagavat sthitāḥ
sakuṇḍakośasthāḥ kāścit khe khagavat sthitāḥ
16. Some are situated in spatial envelopes, others reside within rock-shells, some are placed in container-like casings, and some exist in space like birds.
16. מקצתן מתקיימות בתוך מעטה החלל, מקצתן בתוך סלע מוצק, מקצתן בתוך מעטה כלי קיבול, ומקצתן מרחפות בשמים כמו ציפורים.
तासां मध्ये यथा हीदं ब्रह्माण्डं यादृशं स्थितम् ।
अस्माकं भगवंस्तन्मे ब्रूहि तत्त्वविदां वर ॥ १७ ॥
अस्माकं भगवंस्तन्मे ब्रूहि तत्त्वविदां वर ॥ १७ ॥
tāsāṃ madhye yathā hīdaṃ brahmāṇḍaṃ yādṛśaṃ sthitam ,
asmākaṃ bhagavaṃstanme brūhi tattvavidāṃ vara 17
asmākaṃ bhagavaṃstanme brūhi tattvavidāṃ vara 17
17.
tāsām madhye yathā hi idam brahmāṇḍam yādṛśam sthitam
asmākam bhagavan tat me brūhi tattvavidām vara
asmākam bhagavan tat me brūhi tattvavidām vara
17.
bhagavan tattvavidām vara tāsām madhye idam asmākam
brahmāṇḍam yathā yādṛśam hi sthitam tat me brūhi
brahmāṇḍam yathā yādṛśam hi sthitam tat me brūhi
17. Among those (worlds), O Lord, O best among the knowers of truth (tattva), please tell me how this cosmic egg (brahmāṇḍa) of ours is situated and of what nature it is.
17. מבין כל אלה, מכובדי, הטוב ביודעי האמת, הנד מגיד לי כיצד ומאיזו מהות קיים יקום זה שלנו.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
यदपूर्वमदृष्टं वा नानुभूतं न वा श्रुतम् ।
तद्वर्ण्यते सुदृष्टान्तैर्गृह्यते च तदूह्यते ॥ १८ ॥
यदपूर्वमदृष्टं वा नानुभूतं न वा श्रुतम् ।
तद्वर्ण्यते सुदृष्टान्तैर्गृह्यते च तदूह्यते ॥ १८ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
yadapūrvamadṛṣṭaṃ vā nānubhūtaṃ na vā śrutam ,
tadvarṇyate sudṛṣṭāntairgṛhyate ca tadūhyate 18
yadapūrvamadṛṣṭaṃ vā nānubhūtaṃ na vā śrutam ,
tadvarṇyate sudṛṣṭāntairgṛhyate ca tadūhyate 18
18.
śrī vasiṣṭha uvāca yat apūrvam adṛṣṭam vā na anubhūtam na
vā śrutam tat varṇyate sudṛṣṭāntaiḥ gṛhyate ca tat ūhyate
vā śrutam tat varṇyate sudṛṣṭāntaiḥ gṛhyate ca tat ūhyate
18.
śrī vasiṣṭha uvāca yat apūrvam adṛṣṭam vā na anubhūtam vā na
śrutam tat sudṛṣṭāntaiḥ varṇyate ca gṛhyate tat ca ūhyate
śrutam tat sudṛṣṭāntaiḥ varṇyate ca gṛhyate tat ca ūhyate
18. Śrī Vasiṣṭha said: That which is unprecedented or unseen, neither experienced nor heard, is described with apt illustrations, and thereby it is understood and inferred.
18. וַסִישְׁטְהָ אמר: דבר שהוא חסר תקדים, שלא נראה, שלא נחווה ושלא נשמע מעולם – אותו אפשר לתאר באמצעות משלים טובים, להבינו ולחשוב עליו.
इदं तु राम ब्रह्माण्डमागमैर्मुनिभिः सुरैः ।
शतशो वर्णितं तच्च ज्ञातमेतत्त्वयाऽखिलम् ॥ १९ ॥
शतशो वर्णितं तच्च ज्ञातमेतत्त्वयाऽखिलम् ॥ १९ ॥
idaṃ tu rāma brahmāṇḍamāgamairmunibhiḥ suraiḥ ,
śataśo varṇitaṃ tacca jñātametattvayā'khilam 19
śataśo varṇitaṃ tacca jñātametattvayā'khilam 19
19.
idam tu rāma brahmāṇḍam āgamaiḥ munibhiḥ suraiḥ
śataśaḥ varṇitam tat ca jñātam etat tvayā akhilam
śataśaḥ varṇitam tat ca jñātam etat tvayā akhilam
19.
rāma idam tu brahmāṇḍam āgamaiḥ munibhiḥ suraiḥ
śataśaḥ varṇitam ca etat akhilam tvayā jñātam
śataśaḥ varṇitam ca etat akhilam tvayā jñātam
19. O Rāma, this universe (brahmāṇḍa) has been described in hundreds of ways by scriptures (āgama), sages, and gods. And all of this is already known to you.
19. אך יקום זה, רָאמָה, כבר תואר מאות פעמים בכתבי הקודש, על ידי פרושים ועל ידי האלים, וכל זה כבר ידוע לך במלואו.
यथेदं भवता ज्ञातमागमैर्वर्णितं यथा ।
स्थितं तदेतदखिलं किमन्यदिह वर्ण्यते ॥ २० ॥
स्थितं तदेतदखिलं किमन्यदिह वर्ण्यते ॥ २० ॥
yathedaṃ bhavatā jñātamāgamairvarṇitaṃ yathā ,
sthitaṃ tadetadakhilaṃ kimanyadiha varṇyate 20
sthitaṃ tadetadakhilaṃ kimanyadiha varṇyate 20
20.
yathā idam bhavatā jñātam āgamaiḥ varṇitam yathā
sthitam tat etat akhilam kim anyat iha varṇyate
sthitam tat etat akhilam kim anyat iha varṇyate
20.
idam yathā bhavatā jñātam yathā āgamaiḥ varṇitam
tat etat akhilam sthitam iha anyat kim varṇyate
tat etat akhilam sthitam iha anyat kim varṇyate
20. Just as this (universe) has been known by you, and just as it has been described by the scriptures (āgama), all of that stands (as truth). What else needs to be described here?
20. כפי שדבר זה ידוע לך וכפי שהוא מתואר בכתבי הקודש, כך בדיוק קיים כל זה. מה עוד נותר לתאר כאן?
श्रीराम उवाच ।
कथमेतद्वद ब्रह्मन्संपन्नं चिन्महानभः ।
कियत्प्रमाणमेतद्वा कियत्कालं च वा स्थितम् ॥ २१ ॥
कथमेतद्वद ब्रह्मन्संपन्नं चिन्महानभः ।
कियत्प्रमाणमेतद्वा कियत्कालं च वा स्थितम् ॥ २१ ॥
śrīrāma uvāca ,
kathametadvada brahmansaṃpannaṃ cinmahānabhaḥ ,
kiyatpramāṇametadvā kiyatkālaṃ ca vā sthitam 21
kathametadvada brahmansaṃpannaṃ cinmahānabhaḥ ,
kiyatpramāṇametadvā kiyatkālaṃ ca vā sthitam 21
21.
śrīrāmaḥ uvāca katham etat vada brahman sampannam
cinmahānabhaḥ kiyatpramāṇam etat vā kiyatkālam ca vā sthitam
cinmahānabhaḥ kiyatpramāṇam etat vā kiyatkālam ca vā sthitam
21.
śrīrāmaḥ uvāca brahman vada etat cinmahānabhaḥ katham
sampannam vā etat kiyatpramāṇam ca vā kiyatkālam sthitam
sampannam vā etat kiyatpramāṇam ca vā kiyatkālam sthitam
21. Śrī Rāma said: O Brahmin, tell me, how did this great sky of consciousness (cit) come into being? What is its extent, and for how long does it exist?
21. רָאמָה המבורך אמר: הגד לי, מורה, כיצד נוצר כל זה מתוך חלל התודעה הגדול? מה גודלו, ולכמה זמן הוא מתקיים?
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
अनादिनिधनं ब्रह्म नित्यमस्त्येतदव्ययम् ।
आदिमध्यान्तता नास्ति नाकाराः परमाम्बरे ॥ २२ ॥
अनादिनिधनं ब्रह्म नित्यमस्त्येतदव्ययम् ।
आदिमध्यान्तता नास्ति नाकाराः परमाम्बरे ॥ २२ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
anādinidhanaṃ brahma nityamastyetadavyayam ,
ādimadhyāntatā nāsti nākārāḥ paramāmbare 22
anādinidhanaṃ brahma nityamastyetadavyayam ,
ādimadhyāntatā nāsti nākārāḥ paramāmbare 22
22.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca anādinidhanam brahma nityam asti etat
avyayam ādimadhyāntatā na asti na ākārāḥ paramāmbare
avyayam ādimadhyāntatā na asti na ākārāḥ paramāmbare
22.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca brahma anādinidhanam etat nityam
avyayam asti ādimadhyāntatā na asti na ākārāḥ paramāmbare
avyayam asti ādimadhyāntatā na asti na ākārāḥ paramāmbare
22. Śrī Vasiṣṭha said: The Brahman (brahman) is without beginning or end. It is eternal and imperishable. There is no beginning, middle, or end to it, nor are there any forms in the supreme ether.
22. וַסִישְׁטְהָ אמר: הַבְּרַהְמַן (המציאות היקומית) הוא נצחי, ללא התחלה וסוף, ובלתי מתכלה. בחלל העליון אין התחלה, אמצע או סוף, ואין בו שום צורות.
ब्रह्माकाशमनाद्यन्तमेतदव्ययमाततम् ।
एतन्मयमिदं विश्वं विष्वगाद्यन्तवर्जितम् ॥ २३ ॥
एतन्मयमिदं विश्वं विष्वगाद्यन्तवर्जितम् ॥ २३ ॥
brahmākāśamanādyantametadavyayamātatam ,
etanmayamidaṃ viśvaṃ viṣvagādyantavarjitam 23
etanmayamidaṃ viśvaṃ viṣvagādyantavarjitam 23
23.
brahmākāśam anādyantam etat avyayam ātatam
etanmayam idam viśvam viṣvag ādyantavarjitam
etanmayam idam viśvam viṣvag ādyantavarjitam
23.
etat brahmākāśam anādyantam avyayam ātatam
idam viśvam etanmayam viṣvag ādyantavarjitam
idam viśvam etanmayam viṣvag ādyantavarjitam
23. This space of Brahman (brahman) is without beginning or end, imperishable, and all-pervading. This entire universe (viśva) consists of it, being without beginning or end in every direction.
23. חלל המציאות היקומית הוא ללא התחלה וסוף, בלתי משתנה ופרוש בכל. היקום הזה עשוי ממנו, ומשתרע לכל עבר ללא התחלה וסוף.
परमस्यास्य चिद्व्योम्नः स्वयं यद्भानमात्मनि ।
तदेतद्विश्वमित्युक्तं स्वयं तेनैव तन्मृषा ॥ २४ ॥
तदेतद्विश्वमित्युक्तं स्वयं तेनैव तन्मृषा ॥ २४ ॥
paramasyāsya cidvyomnaḥ svayaṃ yadbhānamātmani ,
tadetadviśvamityuktaṃ svayaṃ tenaiva tanmṛṣā 24
tadetadviśvamityuktaṃ svayaṃ tenaiva tanmṛṣā 24
24.
paramasya asya cidvyomnaḥ svayam yat bhānam ātmani
tat etat viśvam iti uktam svayam tena eva tat mṛṣā
tat etat viśvam iti uktam svayam tena eva tat mṛṣā
24.
yat paramasya asya cidvyomnaḥ ātmani svayam bhānam
tat etat viśvam iti uktam tena eva svayam tat mṛṣā
tat etat viśvam iti uktam tena eva svayam tat mṛṣā
24. That self-manifestation (bhāna) of this supreme consciousness-space (cidvyoman) within itself (ātman) is what is referred to as this universe (viśva). By that very manifestation, it is inherently unreal (mṛṣā).
24. ההופעה העצמית המתרחשת בתוך חלל התודעה העליון הזה היא שמכונה "היקום הזה"; ומכיוון שאין היא אלא הופעה עצמית, היא אשליה.
पुरुषस्य यथा स्वप्नपुरसंदर्शनं तथा ।
तत्तस्य भानं पुरवत्तदिदं विश्वमुच्यते ॥ २५ ॥
तत्तस्य भानं पुरवत्तदिदं विश्वमुच्यते ॥ २५ ॥
puruṣasya yathā svapnapurasaṃdarśanaṃ tathā ,
tattasya bhānaṃ puravattadidaṃ viśvamucyate 25
tattasya bhānaṃ puravattadidaṃ viśvamucyate 25
25.
puruṣasya yathā svapnapurasandarśanam tathā
tat tasya bhānam puravat tat idam viśvam ucyate
tat tasya bhānam puravat tat idam viśvam ucyate
25.
yathā puruṣasya svapnapurasandarśanam tathā
tat tasya bhānam puravat tat idam viśvam ucyate
tat tasya bhānam puravat tat idam viśvam ucyate
25. Just as a person (puruṣa) experiences the vision of a dream-city, so too is its manifestation (bhāna) like a city; that is what this universe (viśva) is called.
25. כשם שאדם רואה עיר בחלום, כך הופעה זו דומה לעיר; לזאת קוראים היקום הזה.
कठिना नेह गिरयो न द्रवाणि जलानि च ।
न शून्यमेतदाकाशं कालो न कलनात्मकः ॥ २६ ॥
न शून्यमेतदाकाशं कालो न कलनात्मकः ॥ २६ ॥
kaṭhinā neha girayo na dravāṇi jalāni ca ,
na śūnyametadākāśaṃ kālo na kalanātmakaḥ 26
na śūnyametadākāśaṃ kālo na kalanātmakaḥ 26
26.
kaṭhināḥ na iha girayaḥ na dravāṇi jalāni ca
na śūnyam etat ākāśam kālaḥ na kalanātmakaḥ
na śūnyam etat ākāśam kālaḥ na kalanātmakaḥ
26.
iha girayaḥ na kaṭhināḥ jalāni ca na dravāṇi
etat ākāśam na śūnyam kālaḥ na kalanātmakaḥ
etat ākāśam na śūnyam kālaḥ na kalanātmakaḥ
26. Here, mountains are not solid, nor are waters fluid. This space (ākāśa) is not empty, and time (kāla) is not something that can be measured or calculated.
26. כאן ההרים אינם באמת קשים, המים אינם נזילים, החלל הזה אינו ריק, והזמן אינו מורכב מחלוקה.
यद्यथा चाव्ययं यत्र स्वतः संचेतितं चिता ।
तत्तथा तत्र चित्तत्त्वे अलं शैलादिवत्स्थितम् ॥ २७ ॥
तत्तथा तत्र चित्तत्त्वे अलं शैलादिवत्स्थितम् ॥ २७ ॥
yadyathā cāvyayaṃ yatra svataḥ saṃcetitaṃ citā ,
tattathā tatra cittattve alaṃ śailādivatsthitam 27
tattathā tatra cittattve alaṃ śailādivatsthitam 27
27.
yat yathā ca avyayam yatra svataḥ saṃcetitam citā
tat tathā tatra cittattve alam śailādivat sthitam
tat tathā tatra cittattve alam śailādivat sthitam
27.
yatra ca yat avyayam yathā citā svataḥ saṃcetitam
tat tathā tatra cittattve śailādivat alam sthitam
tat tathā tatra cittattve śailādivat alam sthitam
27. Whatever is spontaneously perceived by consciousness (cit) as immutable, in whatever way and wherever it may be, that very thing is indeed perfectly established in the principle of consciousness (citta) in the same manner, just like a mountain.
27. כל מה והאופן שבו התודעה תופסת מעצמה דבר מה, כך בדיוק הוא נראה כקיים ויציב – כהרים וכדומה – בתוך מהות התודעה.
अशिलैव शिला स्वप्ने नभ एवानभो यथा ।
भवेत्तथेह सर्गादि स्वप्ने दृश्यस्थितिश्चितौ ॥ २८ ॥
भवेत्तथेह सर्गादि स्वप्ने दृश्यस्थितिश्चितौ ॥ २८ ॥
aśilaiva śilā svapne nabha evānabho yathā ,
bhavettatheha sargādi svapne dṛśyasthitiścitau 28
bhavettatheha sargādi svapne dṛśyasthitiścitau 28
28.
aśilā eva śilā svapne nabhaḥ eva anabhaḥ yathā
bhavet tathā iha sargādi svapne dṛśyasthitiḥ citau
bhavet tathā iha sargādi svapne dṛśyasthitiḥ citau
28.
yathā svapne aśilā eva śilā nabhaḥ eva anabhaḥ
bhavet tathā iha citau sargādi dṛśyasthitiḥ svapne
bhavet tathā iha citau sargādi dṛśyasthitiḥ svapne
28. Just as a non-stone appears as a stone in a dream, and the sky appears as a non-sky, so too, here in consciousness (cit), the creation of the universe (sarga) and the existence of the visible world are like a dream.
28. כשם שבחלום מה שאינו אבן נדמה כאבן והחלל נדמה כחומר, כך בתודעה קיומו של העולם הנראה, כגון הבריאה, אינו אלא כמו בחלום.
अनाकारैव चिच्छान्ता स्वप्नवत्यत्स्वचेतनम् ।
वेत्ति तज्जगदित्युक्तं तच्चानाकारमेव सत् ॥ २९ ॥
वेत्ति तज्जगदित्युक्तं तच्चानाकारमेव सत् ॥ २९ ॥
anākāraiva cicchāntā svapnavatyatsvacetanam ,
vetti tajjagadityuktaṃ taccānākārameva sat 29
vetti tajjagadityuktaṃ taccānākārameva sat 29
29.
anākārā eva cit śāntā svapnavat yat sva-cetanam
vetti tat jagat iti uktam tat ca anākāram eva sat
vetti tat jagat iti uktam tat ca anākāram eva sat
29.
anākārā eva śāntā cit svapnavat yat sva-cetanam
tat jagat vetti iti uktam ca tat anākāram eva sat
tat jagat vetti iti uktam ca tat anākāram eva sat
29. Formless and tranquil consciousness (cit) itself, like a dream, perceives that which is its own self-consciousness as the world. It is said that this (world) is also formless existence (sat) itself.
29. התודעה הטהורה והשקטה, אף שאינה בעלת צורה, חווה את חשיבתה הפנימית כבחלום; חוויה זו נקראת "עולם", אך במציאות היא נותרת חסרת צורה לחלוטין.
वायोः स्पन्दो यथान्तस्थो वात एव निरन्तरः ।
तथेदं ब्रह्मणि ब्रह्म न चोदेति न शाम्यति ॥ ३० ॥
तथेदं ब्रह्मणि ब्रह्म न चोदेति न शाम्यति ॥ ३० ॥
vāyoḥ spando yathāntastho vāta eva nirantaraḥ ,
tathedaṃ brahmaṇi brahma na codeti na śāmyati 30
tathedaṃ brahmaṇi brahma na codeti na śāmyati 30
30.
vāyoḥ spandaḥ yathā antaḥsthaḥ vātaḥ eva nirantaraḥ
tathā idam brahmaṇi brahma na ca udeti na śāmyati
tathā idam brahmaṇi brahma na ca udeti na śāmyati
30.
yathā vāyoḥ antaḥsthaḥ spandaḥ eva nirantaraḥ vātaḥ
tathā idam brahmaṇi brahma ca na udeti na śāmyati
tathā idam brahmaṇi brahma ca na udeti na śāmyati
30. Just as the vibration (spanda) of the wind, though inherent, is nothing but continuous wind itself, so too, this (universe) in Brahman is (nothing but) Brahman; it neither arises nor ceases.
30. כשם שתנועת הרוח בתוך עצמה אינה אלא רוח בלבד ללא נתק, כך המציאות הזו בתוך הַבְּרַהְמַן אינה אלא הַבְּרַהְמַן עצמו; היא אינה נוצרת ואינה דועכת.
द्रवत्वमम्भसि यथा शून्यत्वं नभसो यथा ।
यथा वस्तुनि वस्तुत्वं ब्रह्मणीदं जगत्तथा ॥ ३१ ॥
यथा वस्तुनि वस्तुत्वं ब्रह्मणीदं जगत्तथा ॥ ३१ ॥
dravatvamambhasi yathā śūnyatvaṃ nabhaso yathā ,
yathā vastuni vastutvaṃ brahmaṇīdaṃ jagattathā 31
yathā vastuni vastutvaṃ brahmaṇīdaṃ jagattathā 31
31.
dravatvam ambhasi yathā śūnyatvam nabhasaḥ yathā
yathā vastuni vastutvam brahmaṇi idam jagat tathā
yathā vastuni vastutvam brahmaṇi idam jagat tathā
31.
yathā dravatvam ambhasi yathā śūnyatvam nabhasaḥ
yathā vastuni vastutvam tathā idam jagat brahmaṇi
yathā vastuni vastutvam tathā idam jagat brahmaṇi
31. Just as fluidity is inherent in water, and emptiness in space, and the essential nature (vastutvam) in an object, so too is this universe (jagat) present in Brahman.
31. כשם שזרימה קיימת במים, כשם שריקות קיימת בחלל, וכשם שמהות קיימת בחפץ – כך קיים העולם הזה בתוך הַבְּרַהְמַן.
न प्रयातं न वाऽऽयातमकारणमकारणात् ।
न च नास्ति न वास्तीदं भिन्नं ब्रह्मपदे जगत् ॥ ३२ ॥
न च नास्ति न वास्तीदं भिन्नं ब्रह्मपदे जगत् ॥ ३२ ॥
na prayātaṃ na vā''yātamakāraṇamakāraṇāt ,
na ca nāsti na vāstīdaṃ bhinnaṃ brahmapade jagat 32
na ca nāsti na vāstīdaṃ bhinnaṃ brahmapade jagat 32
32.
na prayātam na vā āyātam akāraṇam akāraṇāt na ca
na asti na vā asti idam bhinnam brahmapade jagat
na asti na vā asti idam bhinnam brahmapade jagat
32.
idam jagat na prayātam na vā āyātam na akāraṇam na vā
akāraṇāt ca na asti na vā asti na bhinnam brahmapade
akāraṇāt ca na asti na vā asti na bhinnam brahmapade
32. This universe (jagat) has neither departed nor arrived. It is not without a cause, nor does it arise from a causeless source. It neither exists nor does not exist, nor is it distinct from the state of Brahman (brahmapada).
32. העולם לא הלך ולא בא; הוא חסר סיבה ואינו נובע מסיבה. במצב הַבְּרַהְמַן, העולם הזה אינו בלתי קיים ואינו קיים כישות נפרדת.
न चानादि निराभासं निराकारं चिदम्बरम् ।
दृशः कारणमन्यस्याः क्वचिद्भवितुमर्हति ॥ ३३ ॥
दृशः कारणमन्यस्याः क्वचिद्भवितुमर्हति ॥ ३३ ॥
na cānādi nirābhāsaṃ nirākāraṃ cidambaram ,
dṛśaḥ kāraṇamanyasyāḥ kvacidbhavitumarhati 33
dṛśaḥ kāraṇamanyasyāḥ kvacidbhavitumarhati 33
33.
na ca anādi nirābhāsam nirākāram cidambaram
dṛśaḥ kāraṇam anyasyāḥ kvacit bhavitum arhati
dṛśaḥ kāraṇam anyasyāḥ kvacit bhavitum arhati
33.
ca anādi nirābhāsam nirākāram cidambaram
anyasyāḥ dṛśaḥ kāraṇam kvacit bhavitum na arhati
anyasyāḥ dṛśaḥ kāraṇam kvacit bhavitum na arhati
33. And the beginningless (anādi), without manifestation (nirābhāsam), formless (nirākāram), and pure consciousness (cidambaram) cannot ever be the cause of any other perception (dṛś).
33. וחלל התודעה, שהוא ללא התחלה, ללא בבואה וללא צורה, אינו יכול להיות בשום אופן סיבה לראייה או לעולם נראה נפרד כלשהו.
तस्माद्यथावयविनोऽवयवाः स्वात्ममात्रकाः ।
तथानवयवे ब्रह्मव्योस्नि व्योम जगत्स्थितम् ॥ ३४ ॥
तथानवयवे ब्रह्मव्योस्नि व्योम जगत्स्थितम् ॥ ३४ ॥
tasmādyathāvayavino'vayavāḥ svātmamātrakāḥ ,
tathānavayave brahmavyosni vyoma jagatsthitam 34
tathānavayave brahmavyosni vyoma jagatsthitam 34
34.
tasmāt yathā avayavinaḥ avayavāḥ svātmamātrakāḥ
tathā anavayave brahmavyosni vyoma jagat sthitam
tathā anavayave brahmavyosni vyoma jagat sthitam
34.
tasmāt yathā avayavinaḥ avayavāḥ svātmamātrakāḥ
tathā anavayave brahmavyosni jagat vyoma sthitam
tathā anavayave brahmavyosni jagat vyoma sthitam
34. Therefore, just as the parts (avayava) of a whole (avayavin) are merely the very essence of that whole, similarly, the universe (jagat) exists as (like) space (vyoma) within the partless Brahman-space (brahmavyoman).
34. לפיכך, כשם שאיבריו של שלם אינם אלא המהות של השלם עצמו, כך בתוך חלל הַבְּרַהְמַן הבלתי מחולק, העולם השמימי קיים כחלק מהחלל בלבד.
सर्वं शान्तं निरालम्बं ज्ञप्तिमात्रमनामयम् ।
नेह सत्ता न वासत्ता न च नानास्ति किंचन ॥ ३५ ॥
नेह सत्ता न वासत्ता न च नानास्ति किंचन ॥ ३५ ॥
sarvaṃ śāntaṃ nirālambaṃ jñaptimātramanāmayam ,
neha sattā na vāsattā na ca nānāsti kiṃcana 35
neha sattā na vāsattā na ca nānāsti kiṃcana 35
35.
sarvam śāntam nirālambam jñaptimātram anāmayam |
na iha sattā na vā asattā na ca nānā asti kiṃcana
na iha sattā na vā asattā na ca nānā asti kiṃcana
35.
iha sarvam śāntam nirālambam jñaptimātram anāmayam (asti).
na sattā (asti),
na vā asattā (asti),
na ca kiṃcana nānā asti.
na sattā (asti),
na vā asattā (asti),
na ca kiṃcana nānā asti.
35. Here, everything is tranquil, without support, pure consciousness, and free from affliction. There is neither existence (sattā) nor non-existence (asattā), nor any multiplicity whatsoever.
35. הכול שקט, חופשי ממשענת, מודעות טהורה בלבד וחסר כל פגם. אין כאן קיום ואין אי-קיום, ואין כאן שום ריבוי או גוונים נפרדים.
संकल्पस्वप्ननगरनृत्तवत्सर्वमाततम् ।
स्थितमेव समं शान्तमाकाशमजमव्ययम् ॥ ३६ ॥
स्थितमेव समं शान्तमाकाशमजमव्ययम् ॥ ३६ ॥
saṃkalpasvapnanagaranṛttavatsarvamātatam ,
sthitameva samaṃ śāntamākāśamajamavyayam 36
sthitameva samaṃ śāntamākāśamajamavyayam 36
36.
saṅkalpa-svapna-nagara-nṛtta-vat sarvam ātatam |
sthitam eva samam śāntam ākāśam ajam avyayam ||
sthitam eva samam śāntam ākāśam ajam avyayam ||
36.
sarvam saṅkalpa-svapna-nagara-nṛtta-vat ātatam (bhavati).
tat eva (sat) samam śāntam ākāśam ajam avyayam sthitam (bhavati).
tat eva (sat) samam śāntam ākāśam ajam avyayam sthitam (bhavati).
36. Everything is spread out like a dance in a city of dreams born of imagination (saṅkalpa). Yet, it remains uniformly tranquil, like space (ākāśa), unborn, and imperishable.
36. כמו עיר שנבנתה במחשבה או בחלום, כמו מחול ראווה, הכול פרוש ומוצג; אך הוא עומד שווה, שקט, דומה לחלל, בלתי נולד ובלתי משתנה.
परमचिदम्बरहृदयं चित्त्वाद्यत्कचति कान्तममलमलम् ।
तदिदं जगदिति कलितं तेनैव तदात्मरूपमाकल्पम् ॥ ३७ ॥
तदिदं जगदिति कलितं तेनैव तदात्मरूपमाकल्पम् ॥ ३७ ॥
paramacidambarahṛdayaṃ cittvādyatkacati kāntamamalamalam ,
tadidaṃ jagaditi kalitaṃ tenaiva tadātmarūpamākalpam 37
tadidaṃ jagaditi kalitaṃ tenaiva tadātmarūpamākalpam 37
37.
parama-cit-ambara-hṛdayam cittvāt
yat kacati kāntam amalam alam
| tat idam jagat iti kalitam
tena eva tad-ātma-rūpam ākalpam ||
yat kacati kāntam amalam alam
| tat idam jagat iti kalitam
tena eva tad-ātma-rūpam ākalpam ||
37.
yat parama-cit-ambara-hṛdayam cittvāt kāntam amalam alam kacati,
tat idam jagat iti kalitam.
tena eva tad-ātma-rūpam ākalpam (bhavati).
tat idam jagat iti kalitam.
tena eva tad-ātma-rūpam ākalpam (bhavati).
37. That which shines beautifully, pure, and abundantly as the supreme heart of the space of consciousness (cit), emanating from consciousness, that very thing is conceived as this world (jagat), identical in nature (ātman) to it, and lasting until the end of a cosmic age (kalpa).
37. מה שקורן בבהירות ובזוהר בלב חלל התודעה העליון עקב טבעו הטהור כתודעה – הוא שנתפס כ"עולם הזה", אך למעשה הוא אינו אלא מהות העצמי הנצחית.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2) (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205 (current chapter)
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216