योगवासिष्ठः
yogavāsiṣṭhaḥ
-
book-1, chapter-11
विश्वामित्र उवाच ।
एवं चेत्तन्महाप्राज्ञा भवन्तो रघुनन्दनम् ।
इहानयन्तु त्वरिता हरिणं हरिणा इव ॥ १ ॥
एवं चेत्तन्महाप्राज्ञा भवन्तो रघुनन्दनम् ।
इहानयन्तु त्वरिता हरिणं हरिणा इव ॥ १ ॥
viśvāmitra uvāca ,
evaṃ cettanmahāprājñā bhavanto raghunandanam ,
ihānayantu tvaritā hariṇaṃ hariṇā iva 1
evaṃ cettanmahāprājñā bhavanto raghunandanam ,
ihānayantu tvaritā hariṇaṃ hariṇā iva 1
1.
viśvāmitraḥ uvāca evam cet tat mahāprājñāḥ bhavantaḥ
raghunandanam iha ānayantu tvaritāḥ hariṇam hariṇāḥ iva
raghunandanam iha ānayantu tvaritāḥ hariṇam hariṇāḥ iva
1. Viśvāmitra said: "If this is so, O greatly wise ones, then you should swiftly bring the delight of the Raghus (Rāma) here, just as deer (move swiftly)."
1. וִישְׁוָאמִטְרַה אמר: אם כך, חכמים דגולים, הביאו לכאן במהירות את רָאמָה (שמחית שושלת רַגְהוּ), כפי שאיילים מובילים איל.
एष मोहो रघुपतेर्नापद्भ्यो न च रागतः ।
विवेकवैराग्यवतो बोध एव महोदयः ॥ २ ॥
विवेकवैराग्यवतो बोध एव महोदयः ॥ २ ॥
eṣa moho raghupaternāpadbhyo na ca rāgataḥ ,
vivekavairāgyavato bodha eva mahodayaḥ 2
vivekavairāgyavato bodha eva mahodayaḥ 2
2.
eṣaḥ mohaḥ raghupateḥ na āpadbhyaḥ na ca rāgataḥ
viveka-vairāgyavataḥ bodhaḥ eva mahodayaḥ
viveka-vairāgyavataḥ bodhaḥ eva mahodayaḥ
2. This delusion (moha) of Rāma (raghupati) is neither from calamities nor from attachment (rāga). For one who possesses discernment (viveka) and dispassion (vairāgya), this awakening (bodha) itself is a great blessing.
2. הבלבול הזה של רָאמָה אינו נובע מאסונות וגם לא מתשוקה; עבור אדם בעל אבחנה והתנתקות כוזבת, זוהי הפציעה הגדולה של התעוררות תודעתית.
इहायातु क्षणाद्राम इह चैव वयं क्षणात् ।
मोहं तस्यापनेष्यामो मारुतोऽद्रेर्घनं यथा ॥ ३ ॥
मोहं तस्यापनेष्यामो मारुतोऽद्रेर्घनं यथा ॥ ३ ॥
ihāyātu kṣaṇādrāma iha caiva vayaṃ kṣaṇāt ,
mohaṃ tasyāpaneṣyāmo māruto'drerghanaṃ yathā 3
mohaṃ tasyāpaneṣyāmo māruto'drerghanaṃ yathā 3
3.
iha āyātu kṣaṇāt rāmaḥ iha ca eva vayam kṣaṇāt
moham tasya apaneṣyāmaḥ mārutaḥ adreḥ ghanam yathā
moham tasya apaneṣyāmaḥ mārutaḥ adreḥ ghanam yathā
3. Let Rāma come here instantly. And we ourselves shall also instantly remove his delusion (moha) here, just as the wind (māruta) clears a cloud from a mountain.
3. שֶׁרָאמָה יבוא לכאן כהרף עין, וברגע אחד נגרש את הבלבול שלו, כפי שהרוח מגרשת ענן מעל ההר.
एतस्मिन्मार्जिते युक्त्या मोहे स रघुनन्दनः ।
विश्रान्तिमेष्यति पदे तस्मिन्वयमिवोत्तमे ॥ ४ ॥
विश्रान्तिमेष्यति पदे तस्मिन्वयमिवोत्तमे ॥ ४ ॥
etasminmārjite yuktyā mohe sa raghunandanaḥ ,
viśrāntimeṣyati pade tasminvayamivottame 4
viśrāntimeṣyati pade tasminvayamivottame 4
4.
etasmin mārjite yuktyā mohe saḥ raghunandanaḥ
viśrāntim eṣyati pade tasmin vayam iva uttame
viśrāntim eṣyati pade tasmin vayam iva uttame
4. O scion of Raghu, when this delusion (moha) is dispelled by proper reasoning, he will attain tranquility in that supreme state, just as we have.
4. כאשר הבלבול הזה יימחה באמצעות היגיון נכון, רָאמָה ימצא מנוחה באותו מצב עליון, בדיוק כמונו.
सत्यतां मुदितां प्रज्ञां विश्रान्तिमपतापताम् ।
पीनतां वरवर्णत्वं पीतामृत इवैष्यति ॥ ५ ॥
पीनतां वरवर्णत्वं पीतामृत इवैष्यति ॥ ५ ॥
satyatāṃ muditāṃ prajñāṃ viśrāntimapatāpatām ,
pīnatāṃ varavarṇatvaṃ pītāmṛta ivaiṣyati 5
pīnatāṃ varavarṇatvaṃ pītāmṛta ivaiṣyati 5
5.
satyatām muditām prajñām viśrāntim apatāpatām
pīnatām varavarṇatvam pīta-amṛtaḥ iva eṣyati
pīnatām varavarṇatvam pīta-amṛtaḥ iva eṣyati
5. He will attain truthfulness, joy, wisdom (prajñā), tranquility, freedom from distress, vitality, and an excellent complexion, just like one who has drunk nectar.
5. הוא ישיג אמת, שמחה, תבונה, מנוחה, חופש מסבל, שלמות וזוהר מרהיב, כמו אדם שתה אָמְרִיתַה (משקה האלמוות).
निजां च प्रकृतामेव व्यवहारपरम्पराम् ।
परिपूर्णमना मान्य आचरिष्यत्यखण्डितम् ॥ ६ ॥
परिपूर्णमना मान्य आचरिष्यत्यखण्डितम् ॥ ६ ॥
nijāṃ ca prakṛtāmeva vyavahāraparamparām ,
paripūrṇamanā mānya ācariṣyatyakhaṇḍitam 6
paripūrṇamanā mānya ācariṣyatyakhaṇḍitam 6
6.
nijām ca prakṛtām eva vyavahāraparamparām
paripūrṇamanāḥ mānyaḥ ācariṣyati akhaṇḍitam
paripūrṇamanāḥ mānyaḥ ācariṣyati akhaṇḍitam
6. And with a completely contented mind, highly regarded, he will indeed flawlessly observe his own natural and customary conduct.
6. בלב מלא ושלם, כשהוא זוכה לכבוד, הוא ימלא ללא דופי את שרשרת חובותיו היומיומיות הטבעיות.
भविष्यति महासत्त्वो ज्ञातलोकपरावरः ।
सुखदुःखदशाहीनः समलोष्टाश्मकाञ्चनः ॥ ७ ॥
सुखदुःखदशाहीनः समलोष्टाश्मकाञ्चनः ॥ ७ ॥
bhaviṣyati mahāsattvo jñātalokaparāvaraḥ ,
sukhaduḥkhadaśāhīnaḥ samaloṣṭāśmakāñcanaḥ 7
sukhaduḥkhadaśāhīnaḥ samaloṣṭāśmakāñcanaḥ 7
7.
bhaviṣyati mahāsattvaḥ jñāta-loka-para-avaraḥ
sukha-duḥkha-daśā-hīnaḥ sama-loṣṭa-aśma-kāñcanaḥ
sukha-duḥkha-daśā-hīnaḥ sama-loṣṭa-aśma-kāñcanaḥ
7. He will become great-souled, one who understands the higher and lower aspects of existence, free from the conditions of pleasure and pain, and one who regards clods of earth, stones, and gold with equanimity.
7. הוא יהיה בעל איכות אצילית נעלה, המכיר את סודות העולם העליון והתחתון, חופשי מכבלי התענוג והכאב, ורואה בגוש עפר, באבן ובזהב דברים שווי ערך.
इत्युक्ते मुनिनाथेन राजा संपूर्णमानसः ।
प्राहिणोद्राममानेतुं भूयो दूतपरम्पराम् ॥ ८ ॥
प्राहिणोद्राममानेतुं भूयो दूतपरम्पराम् ॥ ८ ॥
ityukte munināthena rājā saṃpūrṇamānasaḥ ,
prāhiṇodrāmamānetuṃ bhūyo dūtaparamparām 8
prāhiṇodrāmamānetuṃ bhūyo dūtaparamparām 8
8.
iti ukte munināthena rājā saṃpūrṇamānasaḥ
prāhiṇot rāmam ānetum bhūyaḥ dūtaparampārām
prāhiṇot rāmam ānetum bhūyaḥ dūtaparampārām
8. After the sage's master (Viśvāmitra) had spoken thus, the king, his heart filled with satisfaction, again dispatched a series of messengers to bring Rāma.
8. לאחר שהפרוש הדגול אמר זאת, התמלא לבו של המלך נחמה, והוא שלח שוב שרשרת שליחים כדי להביא את רָאמָה.
एतावताथ कालेन रामो निजगृहासनात् ।
पितुः सकाशमागन्तुमुत्थितोऽर्क इवाचलात् ॥ ९ ॥
पितुः सकाशमागन्तुमुत्थितोऽर्क इवाचलात् ॥ ९ ॥
etāvatātha kālena rāmo nijagṛhāsanāt ,
pituḥ sakāśamāgantumutthito'rka ivācalāt 9
pituḥ sakāśamāgantumutthito'rka ivācalāt 9
9.
etāvatā atha kālena rāmaḥ nijagṛhāsanāt pituḥ
sakāśam āgantum utthitaḥ arkaḥ iva acalāt
sakāśam āgantum utthitaḥ arkaḥ iva acalāt
9. By this time, Rāma, rising from his seat in his own home to come into the presence of his father, was like the sun rising from a mountain.
9. בינתיים קם רָאמָה ממושבו בארמונו כדי לבוא אל אביו, כמו השמש העולה מבין ההרים.
वृतः कतिपयैर्भृत्यैर्भ्रातृभ्यां च जगाम ह ।
तत्पुण्यं स्वपितुः स्थानं स्वर्गं सुरपतेरिव ॥ १० ॥
तत्पुण्यं स्वपितुः स्थानं स्वर्गं सुरपतेरिव ॥ १० ॥
vṛtaḥ katipayairbhṛtyairbhrātṛbhyāṃ ca jagāma ha ,
tatpuṇyaṃ svapituḥ sthānaṃ svargaṃ surapateriva 10
tatpuṇyaṃ svapituḥ sthānaṃ svargaṃ surapateriva 10
10.
vṛtaḥ katipayaiḥ bhṛtyaiḥ bhrātṛbhyām ca jagāma ha
tat puṇyam svapituḥ sthānam svargam surapateḥ iva
tat puṇyam svapituḥ sthānam svargam surapateḥ iva
10. Accompanied by a few servants and his two brothers, he indeed went to that sacred place of his own father, just as if it were the heaven of Indra, the lord of the gods.
10. מלווה במספר משרתים ובשני אחיו, הוא צעד אל מקומו הקדוש של אביו, שהיה נהדר כמו נווה השמים של אִינְדְרַה (מלך האלים).
दूरादेव ददर्शासौ रामो दशरथं तदा ।
वृतं राजसमूहेन देवौघेनेव वासवम् ॥ ११ ॥
वृतं राजसमूहेन देवौघेनेव वासवम् ॥ ११ ॥
dūrādeva dadarśāsau rāmo daśarathaṃ tadā ,
vṛtaṃ rājasamūhena devaugheneva vāsavam 11
vṛtaṃ rājasamūhena devaugheneva vāsavam 11
11.
dūrāt eva dadarśa asau rāmaḥ daśaratham tadā
vṛtam rājasamūhena devaoghena iva vāsavam
vṛtam rājasamūhena devaoghena iva vāsavam
11. Then, from a distance, Rāma saw Daśaratha, surrounded by an assembly of kings, just as Indra (Vāsava) is surrounded by a host of gods.
11. עוד מרחוק ראה רָאמָה את דַשָׁרַתְהָ מוקף בהמון מלכים, כפי שאִינְדְרַה מוקף בפסיפס האלים.
वसिष्ठविश्वामित्राभ्यां सेवितं पार्श्वयोर्द्वयोः ।
सर्वशास्त्रार्थतज्ज्ञेन मन्त्रिवृन्देन मालितम् ॥ १२ ॥
सर्वशास्त्रार्थतज्ज्ञेन मन्त्रिवृन्देन मालितम् ॥ १२ ॥
vasiṣṭhaviśvāmitrābhyāṃ sevitaṃ pārśvayordvayoḥ ,
sarvaśāstrārthatajjñena mantrivṛndena mālitam 12
sarvaśāstrārthatajjñena mantrivṛndena mālitam 12
12.
vasiṣṭhaviśvāmitrābhyām sevitaṃ pārśvayoḥ dvayoḥ
sarvaśāstrārthatajjñena mantrivṛndena mālitam
sarvaśāstrārthatajjñena mantrivṛndena mālitam
12. He was attended on both sides by Vaśiṣṭha and Viśvāmitra, and surrounded by a council of ministers who were experts in the meaning of all scriptures.
12. משני צדדיו שירתו אותו וַסִשְׂטְהָ וּוִישְׁוָאמִטְרַה, והוא היה מוקף במועצת שרים המבינים לעומק את כל הכתובים.
चारुचामरहस्ताभिः कान्ताभिः समुपासितम् ।
ककुब्भिरिव मूर्ताभिः संस्थिताभिर्यथोचितम् ॥ १३ ॥
ककुब्भिरिव मूर्ताभिः संस्थिताभिर्यथोचितम् ॥ १३ ॥
cārucāmarahastābhiḥ kāntābhiḥ samupāsitam ,
kakubbhiriva mūrtābhiḥ saṃsthitābhiryathocitam 13
kakubbhiriva mūrtābhiḥ saṃsthitābhiryathocitam 13
13.
cārucamarahastābhiḥ kāntābhiḥ samupāsitam
kakubbhiḥ iva mūrtābhiḥ saṃsthitābhiḥ yathocitam
kakubbhiḥ iva mūrtābhiḥ saṃsthitābhiḥ yathocitam
13. He was attended by charming ladies, each holding an elegant fly-whisk, standing appropriately as if they were the embodied directions (kakubh).
13. נשים יפהפיות האוחזות במניפות נוצה נהדרות שירתו אותו, כשהן ניצבות במקומן הראוי כמו כיווני השמים שהתגשמו בדמות אדם.
वसिष्ठविश्वामित्राद्यास्तथा दशरथादयः ।
ददृशू राघवं दूरादुपायान्तं गुहोपमम् ॥ १४ ॥
ददृशू राघवं दूरादुपायान्तं गुहोपमम् ॥ १४ ॥
vasiṣṭhaviśvāmitrādyāstathā daśarathādayaḥ ,
dadṛśū rāghavaṃ dūrādupāyāntaṃ guhopamam 14
dadṛśū rāghavaṃ dūrādupāyāntaṃ guhopamam 14
14.
vasiṣṭhaviśvāmitrādyāḥ tathā daśarathādayaḥ
dadṛśuḥ rāghavaṃ dūrāt upāyāntam guhopamam
dadṛśuḥ rāghavaṃ dūrāt upāyāntam guhopamam
14. Vaśiṣṭha and Viśvāmitra, along with Daśaratha and others, saw Rāghava (Rāma) approaching from afar, who resembled Guha.
14. וַסִשְׂטְהָ, וִישְׁוָאמִטְרַה וכל שאר הנוכחים, יחד עם דַשָׁרַתְהָ, ראו מרחוק את רָאמָה מתקרב, כשהוא נראה נהדר כמו גוּהָה (אל המלחמה).
सत्त्वावष्टब्धगर्भेण शल्येनेव हिमाचलम् ।
श्रितं सकलसेव्येन गम्भीरेण स्फुटेन च ॥ १५ ॥
श्रितं सकलसेव्येन गम्भीरेण स्फुटेन च ॥ १५ ॥
sattvāvaṣṭabdhagarbheṇa śalyeneva himācalam ,
śritaṃ sakalasevyena gambhīreṇa sphuṭena ca 15
śritaṃ sakalasevyena gambhīreṇa sphuṭena ca 15
15.
sattvāvaṣṭabdhagarbheṇa śalyena iva himācalam
śritam sakalasevyena gambhīreṇa sphuṭena ca
śritam sakalasevyena gambhīreṇa sphuṭena ca
15. He was supported by all venerable ones, by the profound, and by the clear, just as the Himālaya (himācala) is supported by a mountain peak whose core is firmly established in its intrinsic nature (sattva).
15. הוא נעזר בעוצמה פנימית עמוקה, כמו הר ההִימָאלָאיָה הנתמך בליבת הסלע שלו; דמותו הייתה עמוקה, ברורה ומעוררת כבוד מצד הכול.
सौम्यं समं शुभाकारं विनयोदारमानसम् ।
कान्तोपशान्तवपुषं परस्यार्थस्य भाजनम् ॥ १६ ॥
कान्तोपशान्तवपुषं परस्यार्थस्य भाजनम् ॥ १६ ॥
saumyaṃ samaṃ śubhākāraṃ vinayodāramānasam ,
kāntopaśāntavapuṣaṃ parasyārthasya bhājanam 16
kāntopaśāntavapuṣaṃ parasyārthasya bhājanam 16
16.
saumyam samam śubhākāram vinayodāramānasam
kāntopaśāntavapuṣam parasya arthasya bhājanam
kāntopaśāntavapuṣam parasya arthasya bhājanam
16. Possessing a gentle, balanced, and auspicious form, he has a mind that is both humble and noble. His physique is attractive and tranquil, making him a worthy vessel for the highest purpose.
16. עדין, מאוזן, בעל מראה מבורך, חשיבתו אצילית וענווה, גופו יפה ושלו, והוא כלי קיבול ראוי לאמת העליונה.
समुद्यद्यौवनारम्भं वृद्धोपशमशोभनम् ।
अनुद्विग्नमनानन्दं पूर्णप्रायमनोरथम् ॥ १७ ॥
अनुद्विग्नमनानन्दं पूर्णप्रायमनोरथम् ॥ १७ ॥
samudyadyauvanārambhaṃ vṛddhopaśamaśobhanam ,
anudvignamanānandaṃ pūrṇaprāyamanoratham 17
anudvignamanānandaṃ pūrṇaprāyamanoratham 17
17.
samudyadyauvanārambham vṛddhopaśamaśobhanam
anudvignam anānandam pūrṇaprāyamanoratham
anudvignam anānandam pūrṇaprāyamanoratham
17. He is in the fresh beginning of youth, yet graced by the serenity of maturity. He is undisturbed and not excessively swayed by joy, having most of his aspirations nearly fulfilled.
17. הוא היה בפתח בחרותו, אך עטור בשלוותם של הזקנים; חסר סערת נפש, לא נסחף אחרי צהלה חולפת, ומשאלות לבו כמעט שלמות ומלאות.
विचारितजगद्यात्रं पवित्रगुणगोचरम् ।
महासत्त्वैकलोभेन गुणैरिव समाश्रितम् ॥ १८ ॥
महासत्त्वैकलोभेन गुणैरिव समाश्रितम् ॥ १८ ॥
vicāritajagadyātraṃ pavitraguṇagocaram ,
mahāsattvaikalobhena guṇairiva samāśritam 18
mahāsattvaikalobhena guṇairiva samāśritam 18
18.
vicāritajagadyātrām pavitraguṇagocaram
mahāsattvaikalobhena guṇaiḥ iva samāśritam
mahāsattvaikalobhena guṇaiḥ iva samāśritam
18. He has contemplated the course of worldly existence and his sphere of influence is characterized by sacred virtues. He is, as it were, resorted to by virtues themselves, as if out of the sole desire of great beings (mahāsattva).
18. לאחר שחקר את מסעה של הוויית העולם, הוא התגורר בתחום המידות הטהורות, כאילו התכונות הטובות עצמן נאספו אליו מתוך התשוקה לשכון בנפש אצילית.
उदारमार्यमापूर्णमन्तःकरणकोटरम् ।
अविक्षुभितया वृत्त्या दर्शयन्तमनुत्तमम् ॥ १९ ॥
अविक्षुभितया वृत्त्या दर्शयन्तमनुत्तमम् ॥ १९ ॥
udāramāryamāpūrṇamantaḥkaraṇakoṭaram ,
avikṣubhitayā vṛttyā darśayantamanuttamam 19
avikṣubhitayā vṛttyā darśayantamanuttamam 19
19.
udāram āryam āpūrṇam antaḥkaraṇakoṭaram
avikṣubhitayā vṛttyā darśayantam anuttamam
avikṣubhitayā vṛttyā darśayantam anuttamam
19. He displays an inner being (antaḥkaraṇa) that is noble, respectable, and fully endowed, maintaining an undisturbed disposition (vṛtti), making him unsurpassed.
19. בהתנהלותו השקטה והבלתי מעורערת הוא חשף את המרחב הפנימי של לבו, שהיה אצילי, מכובד, מלא וחסר מתחרים.
एवङ्गुणगणाकीर्णो दूरादेव रघूद्वहः ।
परिमेयस्मिताच्छाच्छस्वहाराम्बरपल्लवः ॥ २० ॥
परिमेयस्मिताच्छाच्छस्वहाराम्बरपल्लवः ॥ २० ॥
evaṅguṇagaṇākīrṇo dūrādeva raghūdvahaḥ ,
parimeyasmitācchācchasvahārāmbarapallavaḥ 20
parimeyasmitācchācchasvahārāmbarapallavaḥ 20
20.
evaṃ guṇagaṇa-ākīrṇaḥ dūrāt eva raghu-udvahaḥ
parimeya-smita-accha-accha-sva-hāra-ambara-pallavaḥ
parimeya-smita-accha-accha-sva-hāra-ambara-pallavaḥ
20. Thus, endowed with hosts of virtues, Rama (Raghūdvahaḥ) was recognizable from afar, adorned with a gentle smile, brilliant radiance, his personal necklace, and delicate, new garments.
20. כך, כשהוא שופע בשלל מידות תרומיות, נראה מנהיג שושלת רַגְהוּ עוד מרחוק, עם חיוך עדין וצנוע, ועוטה מחרוזות צלולות ובגדים מרהיבים.
प्रणनाम चलच्चारुचूडामणिमरीचिना ।
शिरसा वसुधाकम्पलोलदेवाचलश्रिया ॥ २१ ॥
शिरसा वसुधाकम्पलोलदेवाचलश्रिया ॥ २१ ॥
praṇanāma calaccārucūḍāmaṇimarīcinā ,
śirasā vasudhākampaloladevācalaśriyā 21
śirasā vasudhākampaloladevācalaśriyā 21
21.
praṇanāma calat cāru cūḍāmaṇi-marīcinā
śirasā vasudhā-kampa-lola-deva-acala-śriyā
śirasā vasudhā-kampa-lola-deva-acala-śriyā
21. He bowed down with his head, whose moving and beautiful crest-jewel's rays resembled the splendor of the gods' mountain (Meru) swaying as if from an earthquake (vasudhākampa).
21. הוא קד קידה בראשו, שאבן החן בכתרו הפיצה קרני אור נעות ויפהפיות, מראה שהזכיר את הדרת ההר האלוהי המתנודד בעת רעידת אדמה.
एवं मुनीन्द्रे ब्रुवति पितुः पादाभिवन्दनम् ।
कर्तुमभ्याजगामाथ रामः कमललोचनः ॥ २२ ॥
कर्तुमभ्याजगामाथ रामः कमललोचनः ॥ २२ ॥
evaṃ munīndre bruvati pituḥ pādābhivandanam ,
kartumabhyājagāmātha rāmaḥ kamalalocanaḥ 22
kartumabhyājagāmātha rāmaḥ kamalalocanaḥ 22
22.
evaṃ muni-indre bruvati pituḥ pāda-abhivandanam
kartum abhi-ā-jagāma atha rāmaḥ kamala-locanaḥ
kartum abhi-ā-jagāma atha rāmaḥ kamala-locanaḥ
22. While the chief of sages (munīndra) was speaking thus, then Rama (Rāmaḥ), the lotus-eyed, approached to perform obeisance to his father's feet.
22. בעוד שר הפרושים מדבר, התקרב רָאמָה יפה העיניים כדי לברך את רגלי אביו.
प्रथमं पितरं पश्चान्मुनी मान्यैकमानितौ ।
ततो विप्रांस्ततो बन्धूंस्ततो गुरुगणान्सुहृत् ॥ २३ ॥
ततो विप्रांस्ततो बन्धूंस्ततो गुरुगणान्सुहृत् ॥ २३ ॥
prathamaṃ pitaraṃ paścānmunī mānyaikamānitau ,
tato viprāṃstato bandhūṃstato gurugaṇānsuhṛt 23
tato viprāṃstato bandhūṃstato gurugaṇānsuhṛt 23
23.
prathamam pitaram paścāt munī mānya-eka-mānitau
tataḥ viprān tataḥ bandhūn tataḥ guru-gaṇān suhṛt
tataḥ viprān tataḥ bandhūn tataḥ guru-gaṇān suhṛt
23. First, he honored his father, then the two sages (munī) who were singularly worthy of reverence. After that, he honored the Brahmins, then his relatives, then the groups of teachers, and finally his friends.
23. תחילה קד לאביו, לאחר מכן לשני הפרושים הדגולים הראויים לכבוד רב, ואז לַוִופְרִים (הברהמנים), לקרובי המשפחה, לקבוצות המורים ולחברים.
जग्राह च ततो दृष्ट्या मनाङ्मूर्ध्ना तथा गिरा ।
राजलोकेन विहितां तां प्रणामपरम्पराम् ॥ २४ ॥
राजलोकेन विहितां तां प्रणामपरम्पराम् ॥ २४ ॥
jagrāha ca tato dṛṣṭyā manāṅmūrdhnā tathā girā ,
rājalokena vihitāṃ tāṃ praṇāmaparamparām 24
rājalokena vihitāṃ tāṃ praṇāmaparamparām 24
24.
jagrāha ca tataḥ dṛṣṭyā manāk mūrdhnā tathā
girā rājalokena vihitām tām praṇāmaparamparām
girā rājalokena vihitām tām praṇāmaparamparām
24. Then, he accepted that series of salutations offered by the assembly of kings, acknowledging it slightly with his gaze, his head, and his words.
24. לאחר מכן הוא קיבל במבטו, בהנהון קל של ראשו ובמילות חן את שרשרת הקידות שהגישו לו המלכים שנאספו במקום.
विहिताशीर्मुनिभ्यां तु रामः सुसममानसः ।
आससाद पितुः पुण्यं समीपं सुरसुन्दरः ॥ २५ ॥
आससाद पितुः पुण्यं समीपं सुरसुन्दरः ॥ २५ ॥
vihitāśīrmunibhyāṃ tu rāmaḥ susamamānasaḥ ,
āsasāda pituḥ puṇyaṃ samīpaṃ surasundaraḥ 25
āsasāda pituḥ puṇyaṃ samīpaṃ surasundaraḥ 25
25.
vihitāśīḥ munibhyām tu rāmaḥ susamamānasaḥ
āsasāda pituḥ puṇyam samīpam surasundaraḥ
āsasāda pituḥ puṇyam samīpam surasundaraḥ
25. Having received blessings from the two sages, Rama, whose mind was very tranquil and who was divinely beautiful, then approached the sacred presence of his father.
25. לאחר שקיבל את ברכת שני הפרושים, פנה רָאמָה, שרוח החשיבה שלו הייתה מאוזנת לחלוטין ויופיו כאחד האלים, והתקרב אל הנוכחות המבורכת של אביו.
पादाभिवन्दनपरं तमथासौ महीपतिः ।
शिरस्यभ्यालिलिङ्गाशु चुचुम्ब च पुनःपुनः ॥ २६ ॥
शिरस्यभ्यालिलिङ्गाशु चुचुम्ब च पुनःपुनः ॥ २६ ॥
pādābhivandanaparaṃ tamathāsau mahīpatiḥ ,
śirasyabhyāliliṅgāśu cucumba ca punaḥpunaḥ 26
śirasyabhyāliliṅgāśu cucumba ca punaḥpunaḥ 26
26.
pādābhivandanaparam tam atha asau mahīpatiḥ
śirasi abhyāliliṅga āśu cucumba ca punaḥpunaḥ
śirasi abhyāliliṅga āśu cucumba ca punaḥpunaḥ
26. Then, the king (Daśaratha) quickly embraced him on the head, as he was intent on bowing at his feet, and kissed him repeatedly.
26. אז חיבק המלך במהירות את ראשו של רָאמָה, בעודו נופל לרגליו, ונשק לו שוב ושוב.
शत्रुघ्नं लक्ष्मणं चैव तथैव परवीरहा ।
आलिलिङ्ग घनस्नेहो राजहंसोऽम्बुजे यथा ॥ २७ ॥
आलिलिङ्ग घनस्नेहो राजहंसोऽम्बुजे यथा ॥ २७ ॥
śatrughnaṃ lakṣmaṇaṃ caiva tathaiva paravīrahā ,
āliliṅga ghanasneho rājahaṃso'mbuje yathā 27
āliliṅga ghanasneho rājahaṃso'mbuje yathā 27
27.
śatrughnam lakṣmaṇam ca eva tathā eva paravīrahā
āliliṅga ghanasnehaḥ rājahamsaḥ ambuje yathā
āliliṅga ghanasnehaḥ rājahamsaḥ ambuje yathā
27. And in the same manner, the destroyer of hostile heroes (paravīrahā), filled with profound affection, embraced Shatrughna and Lakshmana, just as a royal swan embraces a lotus.
27. במאור פנים ובאהבה עמוקה חיבק המלך גם את שַׁטְרוּגְהְנַה ואת לַקְשְׁמָנָה, כשם שאווז מלכותי חובק פרחי לוטוס.
उत्सङ्गे पुत्र तिष्ठेति वदत्यथ महीपतौ ।
भूमौ परिजनास्तीर्णे सोंऽशुकेऽथ न्यविक्षत ॥ २८ ॥
भूमौ परिजनास्तीर्णे सोंऽशुकेऽथ न्यविक्षत ॥ २८ ॥
utsaṅge putra tiṣṭheti vadatyatha mahīpatau ,
bhūmau parijanāstīrṇe soṃ'śuke'tha nyavikṣata 28
bhūmau parijanāstīrṇe soṃ'śuke'tha nyavikṣata 28
28.
utsaṅge putra tiṣṭha iti vadati atha mahīpatau
bhūmau parijanāstīrṇe saḥ aṃśuke atha nyavikṣata
bhūmau parijanāstīrṇe saḥ aṃśuke atha nyavikṣata
28. When the king said, 'Son, sit in my lap,' thereupon, he sat down on a cloth that had been spread on the ground by his attendants.
28. כשאמר המלך, בני, שב על חיקי, העדיף רָאמָה לחשוב בראוי וישב על בד משובח שפרשו המשרתים על הריצפה.
राजोवाच ।
पुत्र प्राप्तविवेकस्त्वं कल्याणानां च भाजनम् ।
जडवज्जीर्णया बुद्ध्या खेदायात्मा न दीयताम् ॥ २९ ॥
पुत्र प्राप्तविवेकस्त्वं कल्याणानां च भाजनम् ।
जडवज्जीर्णया बुद्ध्या खेदायात्मा न दीयताम् ॥ २९ ॥
rājovāca ,
putra prāptavivekastvaṃ kalyāṇānāṃ ca bhājanam ,
jaḍavajjīrṇayā buddhyā khedāyātmā na dīyatām 29
putra prāptavivekastvaṃ kalyāṇānāṃ ca bhājanam ,
jaḍavajjīrṇayā buddhyā khedāyātmā na dīyatām 29
29.
rājā uvāca putra prāptavivekaḥ tvam kalyāṇānām ca
bhājanam jaḍavat jīrṇayā buddhyā khedāya ātmā na dīyatām
bhājanam jaḍavat jīrṇayā buddhyā khedāya ātmā na dīyatām
29. The king said: 'Son, you have attained discernment and are a worthy recipient of auspiciousness. Do not, like a dullard, surrender your true self (ātman) to sorrow by means of a worn-out intellect (buddhi).'
29. המלך אמר: בני, אתה ניחנת בכוח אבחנה ואתה כלי קיבול לכל הברכות. אל תסגיר את עַצְמְךָ (העצמי הפנימי) ליגון באמצעות תבונה כהויה ובלויה כמו כסיל.
वृद्धविप्रगुरुप्रोक्तं त्वादृशेनानुतिष्ठता ।
पदमासाद्यते पुण्यं न मोहमनुधावता ॥ ३० ॥
पदमासाद्यते पुण्यं न मोहमनुधावता ॥ ३० ॥
vṛddhavipraguruproktaṃ tvādṛśenānutiṣṭhatā ,
padamāsādyate puṇyaṃ na mohamanudhāvatā 30
padamāsādyate puṇyaṃ na mohamanudhāvatā 30
30.
vṛddhavipraguruproktam tvādṛśena anutiṣṭhatā
padam āsādyate puṇyam na moham anudhāvatā
padam āsādyate puṇyam na moham anudhāvatā
30. A meritorious state is attained by one like you who steadfastly follows what has been taught by elderly Brahmins and spiritual teachers (guru), not by one who pursues delusion.
30. אדם כמוך, הפועל לפי הוראות הזקנים, הַוִופְרִים והמורים הרוחניים, מגיע למדרגה קדושה וטהורה, ולא על ידי רדיפה אחר אשליות ובלבול.
तावदेवाऽऽपदो दूरे तिष्ठन्ति परिपेलवाः ।
यावदेव न मोहस्य प्रसरः पुत्र दीयते ॥ ३१ ॥
यावदेव न मोहस्य प्रसरः पुत्र दीयते ॥ ३१ ॥
tāvadevā''pado dūre tiṣṭhanti paripelavāḥ ,
yāvadeva na mohasya prasaraḥ putra dīyate 31
yāvadeva na mohasya prasaraḥ putra dīyate 31
31.
tāvat eva āpadaḥ dūre tiṣṭhanti paripelavāḥ
yāvat eva na mohasya prasaraḥ putra dīyate
yāvat eva na mohasya prasaraḥ putra dīyate
31. My son, trivial misfortunes (āpadaḥ) indeed remain at a distance only as long as no opportunity for the spread of delusion is granted.
31. המצוקות נותרות חלשות ורחוקות כל עוד אינך נותן דרך ופנייה לבלבול ולאשליה, בני.
श्रीवसिष्ठ उवाच ।
राजपुत्र महाबाहो शूरस्त्वं विजितास्त्वया ।
दुरुच्छेदा दुरारम्भा अप्यमी विषयारयः ॥ ३२ ॥
राजपुत्र महाबाहो शूरस्त्वं विजितास्त्वया ।
दुरुच्छेदा दुरारम्भा अप्यमी विषयारयः ॥ ३२ ॥
śrīvasiṣṭha uvāca ,
rājaputra mahābāho śūrastvaṃ vijitāstvayā ,
durucchedā durārambhā apyamī viṣayārayaḥ 32
rājaputra mahābāho śūrastvaṃ vijitāstvayā ,
durucchedā durārambhā apyamī viṣayārayaḥ 32
32.
śrīvasiṣṭhaḥ uvāca rājaputra mahābāho śūraḥ tvam vijitāḥ
tvayā durucchedāḥ durārambhāḥ api amī viṣayārayaḥ
tvayā durucchedāḥ durārambhāḥ api amī viṣayārayaḥ
32. Shri Vasishtha said: 'O Prince, O mighty-armed one, you are brave, and though you have conquered them, these enemies, the sensory objects (viṣaya), are indeed difficult to eradicate and formidable to contend with.'
32. וַסִשְׂטְהָ אמר: נסיך גיבור רב-זרועות, עז רוח אתה! הרי אתה כבר ניצחת את אויבי החושים הללו, שכה קשה לעקור ולהביס.
किमतज्ज्ञ इवाज्ञानां योग्ये व्यामोहसागरे ।
विनिमज्जसि कल्लोलबहुले जाड्यशालिनि ॥ ३३ ॥
विनिमज्जसि कल्लोलबहुले जाड्यशालिनि ॥ ३३ ॥
kimatajjña ivājñānāṃ yogye vyāmohasāgare ,
vinimajjasi kallolabahule jāḍyaśālini 33
vinimajjasi kallolabahule jāḍyaśālini 33
33.
kim atatjñaḥ iva ajñānām yogye vyāmohasāgare
vinimajjasi kallolabahule jāḍyaśālini
vinimajjasi kallolabahule jāḍyaśālini
33. Why do you, like one who is ignorant of the true nature (atatjña), sink into this ocean of delusion (vyāmoha) - which is fitting for the ignorant, full of many waves, and imbued with inertia?
33. מדוע אתה שוקע, כאילו אינך יודע את האמת, בתוך ים הבלבול השייך לסכלים, המלא בגלים סוערים וכבד בקפיאות מחשבתית?
विश्वामित्र उवाच चलन्नीलोत्पलव्यूहसमलोचनलोलताम् ।
ब्रूहि चेतःकृतां त्यक्त्वा हेतुना केन मुह्यसि ॥ ३४ ॥
ब्रूहि चेतःकृतां त्यक्त्वा हेतुना केन मुह्यसि ॥ ३४ ॥
viśvāmitra uvāca calannīlotpalavyūhasamalocanalolatām ,
brūhi cetaḥkṛtāṃ tyaktvā hetunā kena muhyasi 34
brūhi cetaḥkṛtāṃ tyaktvā hetunā kena muhyasi 34
34.
viśvāmitraḥ uvāca calannīlotpalavyūhasamalocanalolatām
brūhi cetaḥkṛtāṃ tyaktvā hetunā kena muhyasi
brūhi cetaḥkṛtāṃ tyaktvā hetunā kena muhyasi
34. Vishwamitra said: 'Having cast aside this mind-generated restlessness (cetaḥkṛtā), which makes your eyes dart like a multitude of swaying blue lotuses, tell me, by what cause are you deluded (moha)?'
34. וִישְׁוָאמִטְרַה אמר: הגד לנו, והנח בצד את תנודת עיניך הדומות לצרור נילופרים כחולים המתנועעים ברוח; מאיזה טעם איבדת את עשתונותיך בגלל פעילות המחשבות?
किंनिष्ठाः के च ते केन कियन्तः कारणेन ते ।
आधयः प्रविलुम्पन्ति मनो गेहमिवाखवः ॥ ३५ ॥
आधयः प्रविलुम्पन्ति मनो गेहमिवाखवः ॥ ३५ ॥
kiṃniṣṭhāḥ ke ca te kena kiyantaḥ kāraṇena te ,
ādhayaḥ pravilumpanti mano gehamivākhavaḥ 35
ādhayaḥ pravilumpanti mano gehamivākhavaḥ 35
35.
kiṃniṣṭhāḥ ke ca te kena kiyantaḥ kāraṇena te
ādhayaḥ pravilumpanti manaḥ geham iva ākhavaḥ
ādhayaḥ pravilumpanti manaḥ geham iva ākhavaḥ
35. What is the basis of these mental anxieties (ādhi)? What are they? How numerous are they, and by what cause do they persist for you? These anxieties ravage your mind, just as mice destroy a house.
35. מהם יסורי הנפש הללו, מה טבעם, כמה הם ומ באיזה גורם הם שודדים את רוח החשיבה שלך, כמו חולדות הבזזות בית?
मन्ये नानुचितानां त्वमाधीनां पदमुत्तमम् ।
आपत्सु चाऽप्रयोज्यं ते निहीना अपि चाधयः ॥ ३६ ॥
आपत्सु चाऽप्रयोज्यं ते निहीना अपि चाधयः ॥ ३६ ॥
manye nānucitānāṃ tvamādhīnāṃ padamuttamam ,
āpatsu cā'prayojyaṃ te nihīnā api cādhayaḥ 36
āpatsu cā'prayojyaṃ te nihīnā api cādhayaḥ 36
36.
manye na anucitānām tvam ādhīnām padam uttamam
āpatsu ca aprayojyam te nihīnāḥ api ca ādhayaḥ
āpatsu ca aprayojyam te nihīnāḥ api ca ādhayaḥ
36. I believe that you are not the highest abode for inappropriate mental anxieties (ādhī). And even insignificant mental anxieties (ādhī) are ineffective for you during calamities.
36. לפי תפיסתי, אינך מקום ראוי לייאוש ולדאגות שאינן הולמות; אפילו בעת צרה, דאגות נמוכות שכאלה אינן מתאימות לך כלל.
यथाभिमतमाशु त्वं ब्रूहि प्राप्स्यसि चानघ ।
सर्वमेव पुनर्येन भेत्स्यन्ते त्वां तु नाधयः ॥ ३७ ॥
सर्वमेव पुनर्येन भेत्स्यन्ते त्वां तु नाधयः ॥ ३७ ॥
yathābhimatamāśu tvaṃ brūhi prāpsyasi cānagha ,
sarvameva punaryena bhetsyante tvāṃ tu nādhayaḥ 37
sarvameva punaryena bhetsyante tvāṃ tu nādhayaḥ 37
37.
yathābhimatam āśu tvam brūhi prāpsyasi ca anagha
sarvam eva punar yena bhetsyante tvām tu na ādhayaḥ
sarvam eva punar yena bhetsyante tvām tu na ādhayaḥ
37. O sinless one, quickly speak your desire, and you will achieve everything. Then, mental anxieties (ādhī) will certainly not trouble you again.
37. ספר לנו מהרה על משאלת לבך, טהור וחסר חטא, ואתה תשיג את הכול, כך שמצוקות נפשיות לא יפגעו בך עוד לעולם.
इत्युक्तमस्य सुमते रघुवंशकेतुराकर्ण्य वाक्यमुचितार्थविलासगर्भम् ।
तत्याज खेदमभिगर्जति वारिवाहे बर्ही यथा त्वनुमिताभिमतार्थसिद्धिः ॥ ३८ ॥
तत्याज खेदमभिगर्जति वारिवाहे बर्ही यथा त्वनुमिताभिमतार्थसिद्धिः ॥ ३८ ॥
ityuktamasya sumate raghuvaṃśaketurākarṇya vākyamucitārthavilāsagarbham ,
tatyāja khedamabhigarjati vārivāhe barhī yathā tvanumitābhimatārthasiddhiḥ 38
tatyāja khedamabhigarjati vārivāhe barhī yathā tvanumitābhimatārthasiddhiḥ 38
38.
iti uktam asya sumate raghuvaṃśaketuḥ
ākarṇya vākyam ucitārthavilāsagarbham
tatyāja khedam abhigarjati vārivāhe
barhī yathā tu anumitābhimatārthasiddhiḥ
ākarṇya vākyam ucitārthavilāsagarbham
tatyāja khedam abhigarjati vārivāhe
barhī yathā tu anumitābhimatārthasiddhiḥ
38. Having heard his statement, which was full of appropriate meaning and charm, the wise scion of the Raghu dynasty (Rāma) - for whom the achievement of his desired purpose was thus inferred - abandoned his despondency, just as a peacock does when a cloud roars.
38. כששמע רָאמָה (דגל שושלת רַגְהוּ) את מילותיו השקולות והמלאות כושר ביטוי של החכם, הוא השליך מעליו את היגון, בדיוק כמו טווס המגיב לרעם ענן ומבין כי משאלתו הגדולה עומדת להתגשם.
Links to all chapters:
vairāgya prakaraṇa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11 (current chapter)
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
mumukṣu prakaraṇa
utpatti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
sthiti prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
upaśama prakaraṇa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 1)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
nirvāṇa prakaraṇa (bhāga 2)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216